Ju2018/04181

/POL

Justitiedepartementet

Justitie- och i

nrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:1631 av Sten Bergheden (M) Djurrättsaktivisternas hot mot svenskt lantbruk

Sten Bergheden har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen har vidtagit för att stävja de brott som begås av djurrättsaktivister och därmed hotet mot svenskt lantbruk.

I ett demokratiskt samhälle har ingen person rätt att förstöra eller stjäla någon annans egendom, eller i värsta fall skada andra människor, för att uppnå politiska syften. De människor som begår dessa brott äventyrar dessutom det målmedvetna arbete för ett stärkt djurskydd som seriösa organisationer och lantbrukare arbetar för. En levande landsbygd där lantbrukare och djurhållare tryggt ska kunna bedriva sin verksamhet, utan att behöva utsättas för hot eller ännu värre aktioner, är en självklarhet för regeringen.

Jag har träffat ordföranden för Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) för att diskutera denna fråga, som då beskrev den bild av problemet som deras medlemmar upplever. Regeringen har också, genom landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, diskuterat frågan med LRF. Vidare har jag tagit upp frågan med både Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Polismyndigheten agerar tillsammans med Säkerhetspolisen mot den som utsätter till exempel lantbrukare och näringsidkare för brott. Insatserna sker bland annat inom ramen för arbetet mot det som polisen benämner som brottsaktiv inhemsk extremism. När brott begås och anmäls vidtar polisen de åtgärder som behövs för att utreda brottet och lagföra de skyldiga.

En effektiv brottsbekämpning kräver resurser. Regeringen har därför föreslagit och aviserat en historisk satsning på Polismyndigheten. Denna satsning ska förstås komma hela landet till del. Polismyndigheten måste kunna upprätthålla sin verksamhet i hela landet, såväl i storstad som i glesbygd. Hur polisen väljer att organisera sig och vilken typ av brott som ska utredas av vem måste däremot vara upp till myndighetsledningen att besluta om.

Regeringen har lagt ett antal förslag till ny lagstiftning som är relevanta i sammanhanget. Det handlar exempelvis om en ny kamerabevakningslag, där dagens generella tillståndsplikt för kamerabevakning slopas. Den 1 januari i år trädde lagändringar i kraft som ger ett bättre skydd mot exempelvis ofredande på internet och i juli förra året höjdes minimistraffet för grovt olaga hot. Regeringen har också lämnat förslag om ändringar i straffbestämmelsen om olaga hot.

Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att den typ av brott som bland annat lantbrukare utsätts för ska hanteras effektivt av rättsväsendet, både avseende lagstiftning och resurser. Näringsidkare måste givetvis kunna bedriva sin verksamhet utan att riskera att utsättas för hot, trakasserier, skadegörelse eller ännu grövre brott.

Stockholm den 6 september 2018

Morgan Johansson