Svar på fråga 2017/18:1525 Hot och våld mot lantbrukare av Betty Malmberg (M)

Betty Malmberg (M) har frågat mig om jag är beredd att se till att en särskild brottskod för djurrättsaktivism inrättas, eller om jag tänker vidta andra åtgärder för att skapa en tryggare situation för utsatta djurbönder.

Ingen person i ett demokratiskt samhälle har rätt att förstöra eller stjäla någon annans egendom, eller i värsta fall skada andra människor, för att uppnå politiska syften. De människor som begår dessa brott äventyrar dessutom det målmedvetna arbete för ett stärkt djurskydd som seriösa organisationer och lantbrukare arbetar för.

Det är inte regeringen som inför nya brottskoder, utan Brottsförebyggande rådet (Brå), som gör detta i samråd med rättsväsendets myndigheter. Det är förstås viktigt att den som utsätts för ett misstänkt brott gör en polisanmälan och att man vid anmälan är så tydlig och detaljerad som möjligt kring omständigheterna. Det ökar möjligheterna för sökbarhet bland polisanmälningarna, även om det inte finns en specifik brottkod för just ”djurrättsaktivism”.

Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att den typ av brott som bland annat lantbrukare utsätts för ska hanteras effektivt av rättsväsendet, både avseende lagstiftning och resurser.

Under maj månad träffade jag Lantbrukarnas Riksförbund för att diskutera den problembild som deras medlemmar upplever. Därefter har jag också tagit upp frågan med både Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Polismyndigheten agerar tillsammans med Säkerhetspolisen mot den som utsätter till exempel lantbrukare och näringsidkare för brott. Insatserna sker bland annat inom ramen för det som polisen benämner som brottsaktiv inhemsk extremism.

En effektiv brottsbekämpning kräver resurser. Regeringen har därför föreslagit och aviserat en historisk satsning på Polismyndigheten. Denna satsning ska förstås komma hela landet till del. Polismyndigheten måste kunna upprätthålla sin verksamhet i hela landet, såväl storstad som glesbygd. Hur polisen väljer att organisera sig och vilken typ av brott som ska utredas av vem måste däremot vara upp till Polismyndigheten att besluta om.

Regeringen har också vidtagit lagstiftningsåtgärder som är relevanta i sammanhanget. Det handlar exempelvis om en ny kamerabevakningslag, där dagens generella tillståndsplikt för kamerabevakning slopas. Den 1 januari i år stärktes skyddet mot exempelvis ofredanden på internet och i juli förra året höjdes minimistraffet för grovt olaga hot. Därtill har regeringen lämnat förslag om ändringar i straffbestämmelsen om olaga hot.

Det är min och regeringens bestämda uppfattning att näringsidkare givetvis måste kunna bedriva sin verksamhet utan att riskera att utsättas för hot, trakasserier, skadegörelse eller ännu grövre brott.

Stockholm den 12 juli 2018

Morgan Johansson