S2018/03386/FS

Socialdepartementet

Socialministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:1386 av Camilla Waltersson Grönvall (M)
Infriande av löften om att korta väntetider i cancervården

Camilla Waltersson Grönvall har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att infria det nya löftet om att få bort alla onödiga väntetider i cancervården.

Regeringen har sedan 2015 gjort stora satsningar på att korta väntetiderna i cancervården. Under mandatperioden satsar regeringen en halv miljard kronor årligen, som framför allt gått till satsningen på standardiserade vårdförlopp.

Dessa vårdförlopp beskriver vilka utredningar och första behandlingar som ska göras för varje cancerdiagnos, samt vilka maximala tidsgränser som gäller för de olika åtgärderna. Ett standardiserat vårdförlopp ska ta så lång tid det behöver ta, men inte innehålla några onödiga väntetider. På så sätt ska patienternas livskvalitet och nöjdhet med vården öka och vården ska bli mer jämlik.

Trots att satsningen på standardiserade vårdförlopp är relativt ny, och de standardiserade vårdförloppen införts successivt under 2015-2018, visar uppföljning på att tillgängligheten ökat och att vissa väntetider kortats. Detta innebär att fler cancerpatienter får tillgång till behandling snabbare. Det är i huvudsak de längsta väntetiderna som har kortats, t.ex. för diagnoserna bröstcancer, hudcancer och huvud-halscancer.

Överenskommelsen om kortare väntetider i cancervården, som regeringen slutit med SKL, innehåller för 2018 flera insatser utöver det fortsatta införandet av standardiserade vårdförlopp. Bland annat stödjer regeringen RCC i samverkan, nivåstrukturering, Min Vårdplan och nationella vårdprogram.

Även om utvecklingen går åt rätt håll så återstår mycket arbete. Regeringen genomförde därför under våren och sommaren 2017 ett rådslag om framtidens cancervård, för att utifrån den nationella cancerstrategin diskutera vilka åtgärder som behövs för att utveckla vården inför framtiden. De synpunkter och den information som förmedlades under rådslaget ligger till grund för den långsiktiga inriktningen för det nationella arbetet med cancervården, som regeringen nyligen beslutade om.

Syftet med den långsiktiga inriktningen är att skapa tydlighet kring hur regeringen vill att det nationella arbetet med cancervården ska utvecklas framöver, synliggöra områden som är viktiga att arbeta vidare med, ligga till grund för fortsatta insatser som ska utveckla cancervården.

Den långsiktiga inriktningen fokuserar främst på arbetet fram till 2025. Inriktningen innehåller dock också en vision och ett antal långsiktiga mål för arbetet med en ännu längre tidshorisont Inriktningen omfattar därför hela vårdkedjan, från förebyggande och tidig upptäckt av cancer till rehabilitering, uppföljning, palliativ vård och vård i livets slutskede.

Samtidigt som regeringen beslutade om den långsiktiga inriktningen för det nationella arbetet med cancervården så har regeringen fattat beslut om tre nya regeringsuppdrag på cancerområdet. Det handlar om ett uppdrag till Försäkringskassan att analysera hur myndigheten kan bidra till att förbättra möjligheten att arbeta för personer i cancerbehandling som orkar och kan arbeta. Därtill har Socialstyrelsen fått i uppdrag att genomföra framtidsinriktad omvärldsanalys om förändringar och utvecklingstendenser inom cancerscreening och Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har fått ett uppdrag att analysera hur digital teknik kan användas inom cancervården.

Stockholm den 13 juni 2018

Annika Strandhäll