Fråga 2017/18:770 Äganderätt för mark- och skogsägare på Kålland

av Cecilia Widegren (M)

till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

 

Länsstyrelsen är statens förlängda arm ute i landet. Länsstyrelsen har bland annat ansvar för att skydda värdefull natur, men det vilar också ett ansvar på enskilda mark- och skogsägare. Länsstyrelsen föreslår och fattar beslut som kan begränsa markägarens rätt att använda marken. Det kan handla om möjligheter att bedriva skogsbruk, att bygga, att stängsla eller att jaga och fiska. För en del kan staten betala ut ersättning.

Regeringen upprättar för myndigheten länsstyrelsen regleringsbrev och styr därmed länsstyrelsernas arbete.

Runt om i landet påverkas mark- och skogsägare av länsstyrelsernas beslut. Mark och skog som i generationer förvaltats och utvecklats av familjer ska plötsligt förvandlas till naturreservat. Det är problematiskt eftersom de inkomster som kommer från marken eller skogen som brukats av ägaren är det som gör att markägaren kan bekosta byggnader, vidareutveckling av mark och skog samt underhåll.

Vid ett beslut från en länsstyrelse där man avser att göra skyddsvärd mark statlig, eller till exempel göra naturreservat av marken med bestämmelser som påverkar markägaren, finns det många exempel där oron hos mark- och skogsägare är stor. Förutom att generationers band klipps får det effekter för mark- och skogsägare. Äganderätten sätts åt sidan.

Exempel på mark- och skogsägare som råkat ut för bristande kommunikation under länsstyrelsens process för att förbereda bildandet av naturreservat, förundrade över processen och dess brist på transparens och möjlighet till delaktighet, är bland annat flera familjer som haft Lindholmen på Kålland i sin ägo under flera generationer.

De fick en chock när det visade sig att länsstyrelsen kommit väldigt långt i planerna på bildandet av naturreservat på deras mark. Detta hanterande är inte acceptabelt och riskerar att medföra att mark- och skogsägare utsätts för en icke rättssäker process. Regeringen bär ytterst ansvar för detta.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:

 

På vilket sätt avser statsrådet att till exempel via regleringsbrev förhindra och följa upp att fler upplever överraskningar och dåligt respektfulla processer som mark- och skogsägare råkat ut för i samband med länsstyrelsers agerande, och avser statsrådet att garantera att mark- och skogsägare får en rättssäker och transparent process när det gäller bildande av naturreservat på mark och skog som ägts av flera familjer i generationer?