Fråga 2017/18:382 Samverkan kring bristyrken

av Cecilia Widegren (M)

till Statsrådet Heléne Fritzon (S)

 

Det är positivt att människor vill flytta till Sverige för att arbeta och bo här. En arbetskraftsinvandring som fungerar väl gynnar såväl Sverige, genom ökat välstånd och ökad tillväxt, som den enskilde, som ges möjligheter att utvecklas och få en bättre livssituation.

Systemet för arbetskraftsinvandring ska underlätta för arbetsgivare med behov av att rekrytera arbetskraft. Samtidigt är det av största vikt att systemets legitimitet och den svenska arbetsmarknadsmodellen värnas. Systemet får inte möjliggöra missbruk eller utnyttjande av arbetskraftsinvandrare som kommer till Sverige.

Därför är det helt nödvändigt att statliga myndigheter som Migrationsverket och Arbetsförmedlingen väl känner till sina respektive huvuduppgifter och kan samverka för att gemensamt stärka tilliten för tillväxt och sammanhållning. Det ska vara lätt att jobba och göra rätt för sig i Sverige. Arbetskraftsinvandringen har ett stort värde för Sveriges kompetensförsörjning och ekonomi.

Varje år bidrar arbetskraftsinvandringen till Sverige med ungefär 10 miljarder i ökad produktion och drygt 4 miljarder i skatteintäkter.

Vi vill därför att förutsättningarna för arbetskraftinvandring förbättras. Missbruk måste motverkas, men den aktuella tillämpningen har lett till helt orimliga konsekvenser.

Arbetsförmedlingen presenterar löpnade statistik om hur svensk arbetsmarknad ser ut, till exempel vilka bristyrken Sverige har på kort och på lång sikt. Exempel på yrken som har funnits med på den listan är läkare, övrig vårdpersonal och kockar.

Det finns flera exempel på hur Migrationsverket har utvisat arbetskraftsinvandrare med dessa kompetenser och avslagit deras ansökningar om arbetstillstånd. Det har handlat om läkare som har tjänstgjort på vårdcentraler, vilket har inneburit att färre stafettläkare behövts anlitas, vilket i sin tur har stärkt patientsäkerheten och förbättrat kontinuiteten för patienten. Det har även handlat om kockar som har jobbat, gjort rätt för sig och betalat skatt i Sverige i närmare tio år.

Regeringen är kollektivt ansvarig för detta, och statens uppdrag är att möjliggöra samverkan mellan olika ansvarsområden. På vilka sätt samverkar Migrationsverket och Arbetsförmedlingen kring bristyrken när det gäller att stärka den svenska arbetsmarknaden? Eller anser regeringen att det är upp till enskilda arbetsgivare, såsom kommuner, landsting och regioner, att själva ta initiativet och satsa skattemedel på att locka vårdpersonal från till exempel Spanien och Polen att arbetskraftsinvandra till Sverige? Detta till trots, går detta inte i samklang med Migrationsverket arbete. Därför bör proportionalitetsprincipen även gälla andra smärre fel som sökande, inte av egen kraft är berättigad till, inte ska ligga sökande i fatet.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Helen Fritzon:

 

Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta så att personer som besitter kompetens inom bristyrken inte utvisas på grund av dålig samverkan mellan myndigheter såsom Migrationsverket och Arbetsförmedlingen, och så att avsaknad av möjlighet att beakta proportionalitetsprincipen inte ska ligga sökande i fatet?