Fråga 2017/18:38 Prognosskillnader i fråga om arbetslösheten

av Lars Beckman (M)

till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)

 

Regeringens mål är lägst arbetslöshet i EU år 2020. I budgetpropositionen för 2018 spår regeringen att arbetslösheten sjunker till 5,9 procent år 2018, från 6,6 procent år 2017.

Regeringens egna myndigheter gör dock en helt annan bedömning. Konjunkturinstitutet anger att arbetslösheten förväntas uppgå till 6,4 procent år 2018, trots de åtgärder som regeringen presenterade i statsbudgeten för år 2018.

Regeringen anger att satsningar på yrkesutbildningar och subventionerade anställningar såsom extratjänster i välfärden kommer att pressa ned arbetslösheten.

Men hittills har samtliga åtgärder i arbetsmarknadspolitiken misslyckats. Traineejobben läggs nu ned efter omfattande haverier. Snabbspåren omfattar endast 1,5 procent av samtliga deltagare i etableringsuppdraget, och moderna beredskapsjobb uppgår endast till några hundra, varav de flesta ironiskt nog på Arbetsförmedlingens egna kontor. Regeringen borde redogöra för exakta sysselsättningseffekter för de redovisade utbildningssatsningarna och för de subventionerade anställningarna.

Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson:

 

Varför är prognosen för arbetslösheten för år 2018 i regeringens budget så markant mycket lägre än Konjunkturinstitutets prognos?