Fråga 2017/18:296 Hamnkonflikten

av Christian Holm Barenfeld (M)

till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)

 

Konflikten i Göteborgs containerhamn har aldrig varit ett problem som enbart är isolerat till Västsverige och Göteborg. I konfliktens fotspår ser vi nu att när sjöfart inte kan användas lastas containrar till lastbilar som ska till kontinenten, något som genererar en negativ miljöpåverkan. Utsläppen har ökat med 124 ton koldioxid per dag. Dessutom får konflikten efterspel i områden som arbetsmarknad och för företagsamheten.

Ingen region lämnas opåverkad när Sveriges största hamn inte levererar till sin fulla kapacitet. I bland annat Värmland ser vi hur konflikten har lett till oro och fördyrningar hos företag. Basindustrin, som är så otroligt viktig för Värmland, har fått sig en rejäl törn. De företag som har över 90 procent i export har sedan konfliktens början fått över 50 procent mer i fraktkostnader och det är inte ovanligt med extrakostnader upp mot 250 000 kronor. Detta är merkostnader som företagen måste kunna bära för att behålla sina kunder men också sin konkurrenskraft.

Medlare har tillsatts och de har även avslutat sitt uppdrag. Hamnkonflikten ser inte ut att få ett slut i vår närtid. Med merkostnader som ökar för varje dag som går finns det även en överhängande risk att företagen i Värmland måste säga upp personal eller kanske till och med riskerar att gå i konkurs.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg:

 

På vilket sätt avser ministern och regeringen att fortsättningsvis hantera hamnkonflikten för att inte företag i andra sektorer ska lida mer skada?