Fråga 2017/18:1517 Sveriges framtid som gruvnation

av Saila Quicklund (M)

till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)

 

I Dagens Nyheters reportage om den kartläggning som Sveriges geologiska undersökning (SGU) har genomfört av de geologiska förhållandena i de södra delarna av Norrbottens län gav närings- och innovationsministern uttryck för en positiv inställning när det gäller möjligheterna till jobb och tillväxt med anledning av mineralfyndigheterna i detta område som beskrivits som en vit fläck på kartan över malmpotentialer.

Ministern menar att svensk gruvindustri kan bli en förutsättning för grön utveckling med innovationskritiska metaller för till exempel batterier och vindkraft. Litium, som exempelvis batteritillverkaren Northvolt behöver, upptäcktes i Sverige. Litiumbehovet väntas öka med 2 500 procent till år 2030.

Samtidigt som ministern uttrycker sig positivt om möjligheterna att utvinna batterimetaller har regeringen nyligen agerat i en riktning som äventyrar just dessa möjligheter. Det förbud mot uranbrytning som nyligen röstades igenom i riksdagen är i grunden ett symbolpolitiskt förslag som dessutom riskerar att medföra långtgående konsekvenser för svensk gruvindustri.

Såväl Luleå tekniska universitet, som är Sveriges centrum för gruvrelaterad forskning, som Sveriges geologiska undersökning, som är den myndighet som ansvarar för frågor om mineralhantering, påpekar att förbudet kommer att få negativa effekter på övrig svensk gruvnäring. Många attraktiva och sällsynta metaller som är vanliga i svensk berggrund samexisterar med uran. Ett förbud kommer att göra även dessa otillgängliga. Sverige har redan nu en sträng lagstiftning när det gäller uranbrytning. Exempelvis behövs tillstånd enligt tre separata lagar, däribland miljöbalken som omfattar den kommunala vetorätten.

Om invånare på en ort som har blivit föremål för prospektering inte vill ha gruvdrift är det rimligt att detta respekteras, utan att krokben läggs för en av Sveriges stora basnäringar som regeringen och närings- och innovationsministern har lovordat för dess betydelse när det gäller att nå regeringens klimatmål. Det förslag som nu har klubbats igenom kommer sannolikt att bidra till att försvaga den svenska gruvindustrins konkurrenskraft och dessutom skada Sveriges internationella rykte som gruvnation.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg:

 

Menar ministern att Sveriges rykte som gruvnation och möjligheter att bli en leverantör av bland annat batterimetaller inte äventyras av förslaget om förbud mot uranbrytning?