av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
På sin resa till USA våren 2016 besökte statsrådet Ardalan Shekarabi bland annat FN:s inköpsavdelning och utvecklingsprogram, UNDP, som beskrivs ha tagit fram en ny upphandlingspolicy som sägs ha inspirerats av svensk upphandling med ökat fokus på funktion, dialog och innovation. Syftet med resan var bland annat att stärka den svenska positionen i samband med FN-upphandlingar samt att föra policydiskussioner angående offentliga upphandlingar.
Svenska företag är kända för att vara duktiga på att leverera varor och tjänster, inte minst gällande helhetslösningar där man inte enbart levererar exempelvis bussar utan en hel infrastruktur. Sverige är därmed väl kvalificerat för att kunna göra goda affärer inom ramen för FN-systemet.
Som FN-systemet i stort fungerar talas det om att kvotera ut affärer till områden som exempelvis de nordiska länderna, och det finns också inbyggt i systemet att man kräver affärsavtal i utbyte mot att ge bistånd.
Statsrådet har själv beskrivit ett arbete där svenska företag träffat olika FN-organ i syfte att bygga en plattform. Det blir då en anpassning till att ”lobba” för affärer i stället för att ställa krav på systemet med fokus på vad som ska levereras på plats i länder.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:
Hur arbetar statsrådet och den samlade regeringen via den svenska representationen för att driva en svensk position för att inom FN få på plats ett modernt regelverk med fokus på resultat och bästa möjliga lösningar till bästa pris?