Fråga 2017/18:1181 Förslag för ett bättre dricksvatten

av Åsa Coenraads (M)

till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

 

Rent och bra vatten är vårt viktigaste livsmedel. Vi har historiskt varit bortskämda med dricksvatten av bra kvalitet i Sverige. Dock har tillgången på dricksvatten kommit högre upp på den politiska agendan, framför allt för kommuner i främst sydöstra Sverige där vattentillgången under delar av året är oroväckande dålig. En ransonering av rent vatten är inte ovanligt under våren och sommaren till följd av att grundvattennivåerna sjunker och tillgången till rent vatten minskar.

Den 1 mars 2018 överlämnade regeringen en remiss till lagrådet, Åtgärder för ett bättre dricksvatten. Lagrådet har svarat på denna remiss, och i protokollet från den 16 mars 2018 kan vi läsa:

6 a §

I den föreslagna paragrafen föreskrivs att kommunen ska ta till vara möjligheter att samverka med andra kommuner när det gäller vattenförsörjning. Bestämmelsen är så allmänt hållen att den knappast kan sägas innefatta någon skyldighet för kommunen. Till yttermera visso ska bestämmelsen inte omfattas av tillsyn, och någon sanktion föreskrivs inte.

Lagrådet ifrågasätter det meningsfulla i att tynga lagen med en sådan paragraf. Att liknande bestämmelser finns i andra lagar kan inte godtas som argument för bestämmelsen.

50 §

Paragrafen anger att huvudmannen ska se till att det finns en plan för förnyelse och underhåll av de anläggningar som används för vattenförsörjning. Vad denna plan ska innehålla framgår inte av bestämmelsen. I författningskommentaren (s. 28) anges vad planen kan ha för innehåll, men inget sägs om vad den ska innehålla. Det föreslås inte någon tillsyn över planerna eller någon sanktion i fall av brister i en plan. Bestämmelsen saknar således konkret innehåll och kan inte sägas innebära någon skyldighet för huvudmannen. Det kan ifrågasättas om den fyller någon funktion.

Om regeringen inte är beredd att ange några krav på vad en plan ska innehålla avstyrker Lagrådet lagstiftning i enlighet med den föreslagna paragrafen.

10 b §

Om den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten inte lämnar föreskrivna uppgifter får Livsmedelsverket enligt paragrafen förelägga ”honom eller henne” att fullgöra denna skyldighet. Bestämmelsens utformning ger intrycket att sådana förelägganden skulle avse enskilda individer, vilket vanligen inte är fallet. Lagrådet föreslår att bestämmelsen ges följande lydelse:

Livsmedelsverket får förelägga den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten och som inte lämnar de uppgifter som krävs enligt föreskrifter meddelade med stöd av 10 a § att fullgöra denna skyldighet.

Detta är ännu en i raden av regeringens förslag som Lagrådet haft synpunkter på. Samtyckeslagen, förslaget om vinster i välfärden samt förslaget om uppehållstillstånd för ensamkommande fick alla milt uttryckt hård kritik. Propositionen Åtgärder för ett bättre dricksvatten har i skrivande stund inte inkommit till riksdagen, vilket väcker en rad frågor.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:

 

När avser statsrådet och regeringen att lägga propositionen Åtgärder för ett bättre dricksvatten på riksdagens bord?