Fråga 2017/18:1142 lnformella EU-toppmötens förankring i riksdagen

av Karin Enström (M)

till Statsrådet Ann Linde (S)

 

EU:s stats- och regeringschefer träffas regelbundet under både formella och informella former. Fram till Storbritanniens folkomröstning tjänade de informella mötena till att hantera enskilda snabbt uppkomna problem eller ibland planerade diskussioner för ämnen som behövde mer tid än endast de formella tillfällena.

Storbritanniens val att lämna unionen har dock lett till en situation där EU:s övriga stats- och regeringschefer vill kunna träffas utan Storbritannien. Deras enda möjlighet för detta är att samlas i form av ett ”informellt” möte eftersom ett formellt möte mellan EU:s stats- och regeringschefer förutsätter att Storbritannien bjuds in så länge landet är medlem. Storbritannien är medlem fram till den 31 mars 2019.

Som ett resultat har informella möten fått en lite annan innebörd än de hade tidigare. Nu kan EU:s stats- och regeringschefer träffas för att diskutera viktiga framtidsfrågor som man inte ser nödvändigheten att inkludera Storbritannien i diskussionerna om, då landet ändå ska lämna unionen. Formatet blir ett informellt möte.

Under alliansregeringens år, 2006–2014, samråddes de informella toppmötena med statsministern i alla fall utom ett. Det rörde sig då om ett informellt möte som var ett förmöte inför ett formellt toppmöte och med samma dagordning som det formella toppmötet. Den gången gavs endast information av dåvarande statsministern till riksdagens EU-nämnd. Inte någon gång under alliansregeringens år gavs endast information till riksdagen av en statssekreterare.

Det senaste året har vi sett att regeringen vid flera informella toppmöten endast informerat riksdagen inför dessa möten; de har inte samråtts. Regeringen har valt att inte inhämta mandat från riksdagen för de svenska positioner som ska drivas i diskussionerna med övriga 26 medlemsländer.

I ljuset av att de informella toppmötena får en ny och mer framträdande roll i EU-arbetet vill jag fråga statsrådet Ann Linde:

 

Hur ser statsrådet på hanteringen från regeringens sida rörande förankring av Sveriges positioner i riksdagen?