av Penilla Gunther (KD)
till Socialminister Annika Strandhäll (S)
I flertalet tidningar har vi de senaste dagarna kunnat följa hur universitetssjukhus har stoppat patienter från att ingå i studier på nya läkemedel som kan lindra symtom och rädda liv. Orsaken är att behandlingarna riskerar att bli alltför dyra på sikt när de kommer ut på marknaden.
Både Karolinska och Sahlgrenska universitetssjukhuset har nekat patienter att delta i studier rörande två nya läkemedel: Ett för behandling av den sällsynta diagnosen Duchennes muskeldystrofi och ett annat för behandling av kranskärlssjukdom och perifer kärlsjukdom.
Orsaken till att patienterna nekats att delta uppges av sjukhusen vara att sjukhusen själva riskerar att tvingas bekosta behandlingen. Detta vet sjukhusen först när Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) beslutat om subvention för läkemedlet eller ej. Vid det skedet kan behandlingen redan vara långt gången, om sjukhuset godkänt deltagande i studien, och inte möjlig att avbryta enligt Helsingforsdeklarationen. Allt hänger således på om TLV tar med läkemedlen under sitt subventionsparaply eller inte.
En av faktorerna till att detta problem uppkommit nu anges vara ett förtydligande av Helsingforsdeklarationen som gjordes 2013. Men alldeles oavsett förändrade deklarationer eller inte är det mycket allvarligt att särskilt patienter i behov av särläkemedel, där sådana finns, undanhålls dessa på grund av kostnader. Dessutom behövs fler kliniska studier i Sverige för att företag inom life science ska få underlag för sin forskning och utveckling av nya behandlingar.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:
Vad avser ministern att göra för att säkerställa att detta problem avhjälps?