Regeringens proposition 2017/18:267

Modernare regler om varumärken och en ny lag

Prop.

om företagsnamn

2017/18:267

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 7 juni 2018

Stefan Löfven

Heléne Fritzon (Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår att lagstiftningen om varumärken moderniseras och förenklas. Genom förslagen genomförs det nya varumärkesdirektivet. Varumärken har kommit att få en allt viktigare roll för företagens möjligheter att nå framgång, både i Sverige och globalt. För att svenska företag ska kunna konkurrera på bästa sätt behöver reglerna vara enkla, förutsebara och rättssäkra. Förslagen innebär bl.a.

att den svenska varumärkeslagen närmar sig lagstiftningen i andra EU-länder och de regler som gäller för EU-varumärken,

att varumärkeslagen blir mer teknikneutral när det gäller vad som kan utgöra ett varumärke, och

att skyddet för varumärken utvidgas till att omfatta varumärkes- förfalskningar även i de fall varorna endast passerar landet utan att släppas ut på marknaden här.

Regeringen föreslår också en ny lag om företagsnamn, som ska ersätta firmalagen. Den nya lagen är mer överskådlig och lättare att tillämpa än firmalagen.

Vidare innehåller propositionen förslag om en ny lag om skydd för beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel. I den lagen samlas bestämmelser om sanktioner vid intrång i skyddade beteckningar.

De nya lagarna och lagändringarna föreslås träda i kraft den

1 januari 2019.

1

Prop. 2017/18:267

2

Innehållsförteckning

1

Förslag till riksdagsbeslut .................................................................

6

2

Lagtext

..............................................................................................

8

 

2.1

Förslag till lag om ändring i varumärkeslagen

 

 

 

(2010:1877) ........................................................................

8

 

2.2

Förslag till lag om företagsnamn ......................................

33

2.3Förslag till lag om skydd för beteckningar på

jordbruksprodukter och livsmedel ....................................

51

2.4Förslag till lag om ändring i lagen (1966:742) om

hotell- och pensionatrörelse..............................................

53

2.5Förslag till lag om ändring i mönsterskyddslagen

(1970:485) ........................................................................

54

2.6Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1150) om

förvaltning av samfälligheter............................................

56

2.7Förslag till lag om ändring i handelsregisterlagen

(1974:157) ........................................................................

59

2.8Förslag till lag om ändring i prokuralagen

(1974:158) ........................................................................

65

2.9Förslag till lag om ändring i lagen (1975:417) om

sambruksföreningar ..........................................................

66

2.10Förslag till lag om ändring i lagen (1976:997) om

vattenförbund ...................................................................

68

2.11Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1102) om

handelsbolag och enkla bolag...........................................

69

2.12Förslag till lag om ändring i sparbankslagen

(1987:619) ........................................................................

71

2.13Förslag till lag om ändring i lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid

energiproduktion ..............................................................

75

2.14Förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen

(1991:614) ........................................................................

76

2.15Förslag till lag om ändring i lagen (1991:615) om

omregistrering av vissa bostadsföreningar till

 

bostadsrättsföreningar ......................................................

78

2.16Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om

utländska filialer m.m.......................................................

79

2.17Förslag till lag om ändring i stiftelselagen

(1994:1220) ......................................................................

81

2.18Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1927) om

europeiska ekonomiska intressegrupperingar...................

86

2.19Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om

medlemsbanker.................................................................

88

2.20Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om

arbetslöshetskassor ...........................................................

93

2.21Förslag till lag om ändring i växtförädlarrättslagen

(1997:306) ........................................................................

95

2.22Förslag till lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och

tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige .................

97

2.23Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1479) om

värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella

 

instrument ........................................................................

99

2.24Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1593) om

trossamfund ...................................................................

100

2.25Förslag till lag om ändring i revisionslagen

(1999:1079) ...................................................................

101

2.26Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229) ...................................................................

102

2.27Förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets

beskattningsverksamhet.................................................

103

2.28Förslag till lag om ändring i lagen (2002:93) om

kooperativ hyresrätt .......................................................

104

2.29Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om

bank- och finansieringsrörelse.......................................

106

2.30Förslag till lag om ändring i lagen (2004:575) om

europabolag ...................................................................

108

2.31Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen

(2005:551) .....................................................................

109

2.32Förslag till lag om ändring i lagen (2006:595) om

europakooperativ ...........................................................

120

2.33Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

(2008:486) .....................................................................

121

2.34Förslag till lag om ändring i lagen (2008:990) om

företagshypotek .............................................................

122

2.35Förslag till lag om ändring i lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga

förvaltningen .................................................................

123

2.36Förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen

(2010:696) .....................................................................

124

2.37Förslag till lag om ändring i alkohollagen

(2010:1622) ...................................................................

125

2.38Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen

(2010:2043) ...................................................................

126

2.39Förslag till lag om ändring i lagen (2015:602) om

överlämnande av allmänna handlingar för förvaring.....

129

2.40Förslag till lag om ändring i lagen (2016:188) om

patent- och marknadsdomstolar.....................................

130

2.41Förslag till lag om ändring i lagen (2018:672) om

 

 

ekonomiska föreningar ..................................................

131

3

Ärendet och dess beredning .........................................................

137

4

Allmänna utgångspunkter ............................................................

138

 

4.1

Varumärken och företagsnamn......................................

138

 

4.2

Det nya varumärkesdirektivet........................................

140

5

Varumärkesrättens omfattning .....................................................

143

Prop. 2017/18:267

3

Prop. 2017/18:267

5.1

Bestämmelserna om vad som kan utgöra ett

 

 

 

varumärke moderniseras.................................................

143

 

5.2

Rättigheter knutna till ett varukännetecken ....................

144

 

5.3

Begränsningar av ensamrätten........................................

153

 

5.4

Återgivande av varumärken i lexikon ............................

156

6

Registrering av varumärken ..........................................................

158

 

6.1

Ansökningsförfarandet ...................................................

158

 

6.2

Invändningsförfarandet ..................................................

161

 

6.3

Olika hinder mot registrering av ett varumärke..............

165

 

6.4

Registreringens varaktighet och förnyelse av en

 

 

 

registrering .....................................................................

174

7

Hävning av en varumärkesregistrering .........................................

176

 

7.1

Grunder och förfaranden för hävning av en

 

 

 

registrering .....................................................................

176

 

7.2

Krav på användning av ett varumärke ............................

180

 

7.3

Verkan av en hävning.....................................................

182

8

Internationell varumärkesregistrering ...........................................

183

9

Varukännetecken som förmögenhetsobjekt ..................................

185

10

Kollektiv-, garanti- och kontrollmärken .......................................

188

11

Mål om intrång i ett varukännetecken...........................................

193

 

11.1

Invändning om ogiltighet och särskilda

 

 

 

förutsättningar för att bifalla en talan .............................

193

 

11.2

Särskilda förutsättningar för att väcka en talan ..............

197

12

En ny lag om företagsnamn ..........................................................

201

 

12.1

Lagstiftningen om skydd för företagsnamn

 

 

 

moderniseras...................................................................

201

 

12.2

Reglerna om företagsnamn anpassas till vissa

 

 

 

ändringar i varumärkeslagen ..........................................

203

 

12.3

Registrering av ändrad verksamhet ................................

206

13

En ny lag om skydd för beteckningar på jordbruksprodukter

 

 

och livsmedel ................................................................................

208

14

Skydd för namn.............................................................................

211

15

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.................................

213

16

Konsekvenser ................................................................................

218

17

Författningskommentar .................................................................

222

 

17.1

Allmänt om förslagen till lagändringar ..........................

222

 

17.2

Förslaget till lag om ändring i varumärkeslagen

 

 

 

(2010:1877) ....................................................................

223

 

17.3

Förslaget till lag om företagsnamn .................................

272

 

17.4

Förslaget till lag om skydd för beteckningar på

 

 

 

jordbruksprodukter och livsmedel ..................................

299

 

17.5

Förslaget till lag om ändring i mönsterskyddslagen

 

 

 

(1970:485) ......................................................................

302

 

17.6

Förslaget till lag om ändring i växtförädlarrättslagen

 

4

 

(1997:306) ......................................................................

304

 

 

 

17.7Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:188) om

 

patent- och marknadsdomstolar.....................................

305

Bilaga 1

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)

 

 

2015/2436 av den 16 december 2015 för

 

 

tillnärmning av medlemsstaternas

 

 

varumärkeslagstiftning ..................................................

307

Bilaga 2

Rättelse till Europaparlamentets och rådets direktiv

 

 

(EU) 2015/2436 av den 16 december 2015 för

 

 

tillnärmning av medlemsstaternas

 

 

varumärkeslagstiftning ..................................................

333

Bilaga 3

Directive (EU) 2015/2436 of the European

 

 

Parliament and of the Council of 16 December 2015

 

 

to approximate the laws of the Member States

 

 

relating to trade marks ...................................................

334

Bilaga 4

Sammanfattning av betänkandet En

 

 

känneteckensrättslig reform (SOU 2016:79) .................

360

Bilaga 5

Betänkandets lagförslag (SOU 2016:79) .......................

362

Bilaga 6

Förteckning över remissinstanserna ..............................

489

Bilaga 7

Lagrådsremissens lagförslag..........................................

490

Bilaga 8

Lagrådets yttrande .........................................................

554

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 juni 2018..........

559

Prop. 2017/18:267

5

Prop. 2017/18:267 1

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1.lag om ändring i varumärkeslagen (2010:1877),

2.lag om företagsnamn,

3.lag om skydd för beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel,

4.lag om ändring i lagen (1966:742) om hotell- och pensionatrörelse,

5.lag om ändring i mönsterskyddslagen (1970:485),

6.lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfällig- heter,

7.lag om ändring i handelsregisterlagen (1974:157),

8.lag om ändring i prokuralagen (1974:158),

9.lag om ändring i lagen (1975:417) om sambruksföreningar,

10.lag om ändring i lagen (1976:997) om vattenförbund,

11.lag om ändring i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag,

12.lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),

13.lag om ändring i lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion,

14.lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),

15.lag om ändring i lagen (1991:615) om omregistrering av vissa bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar,

16.lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.,

17.lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),

18.lag om ändring i lagen (1994:1927) om europeiska ekonomiska intressegrupperingar,

19.lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,

20.lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor,

21.lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1997:306),

22.lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige,

23.lag om ändring i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument,

24.lag om ändring i lagen (1998:1593) om trossamfund,

25.lag om ändring i revisionslagen (1999:1079),

26.lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

27.lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet,

28.lag om ändring i lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt,

29.lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansierings- rörelse,

30.lag om ändring i lagen (2004:575) om europabolag,

31.lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551),

32.lag om ändring i lagen (2006:595) om europakooperativ,

33.lag om ändring i marknadsföringslagen (2008:486),

34.lag om ändring i lagen (2008:990) om företagshypotek,

35.lag om ändring i lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av hand- lingar från den offentliga förvaltningen,

36.lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696),

6

37. lag om ändring i alkohollagen (2010:1622),

 

38. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043),

Prop. 2017/18:267

39.lag om ändring i lagen (2015:602) om överlämnande av allmänna handlingar för förvaring,

40.lag om ändring i lagen (2016:188) om patent- och marknads- domstolar,

41.lag om ändring i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.

7

Prop. 2017/18:267 2

Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i varumärkeslagen (2010:1877)

Härigenom föreskrivs1 i fråga om varumärkeslagen (2010:1877)2 dels att 10 kap. ska upphöra att gälla,

dels att nuvarande 1 kap. 16 och 17 §§ ska betecknas 1 kap. 17 och 18 §§, nuvarande 2 kap. 27 och 28 §§ ska betecknas 2 kap. 28 och 29 §§, nuvarande 2 kap. 29–35 §§ ska betecknas 2 kap. 31–37 §§, nuvarande 5 kap. 14 och 15 §§ ska betecknas 5 kap. 15 och 16 §§, nuvarande 5 kap. 16–21 §§ ska betecknas 5 kap. 18–23 §§,

dels att 1 kap. 1, 2, 4, 5 och 8–11 §§, de nya 1 kap. 17 och 18 §§, 2 kap. 1, 4, 7–10 och 24 §§, de nya 2 kap. 29 och 33–35 §§, 3 kap. 1, 3 och 5 §§, 5 kap. 3 och 11 §§, den nya 5 kap. 16 §, 6 kap. 1–3 §§ och 8 kap. 1 och 4 §§ samt rubrikerna närmast före 1 kap. 1 och 8 §§ och 6 kap. 2 och 3 §§ ska ha följande lydelse,

dels att rubrikerna närmast före nuvarande 1 kap. 16 och 17 §§ ska sättas närmast före de nya 1 kap. 17 § respektive 18 §, rubrikerna närmast före de nuvarande 2 kap. 27 och 28 §§ ska sättas närmast före de nya 2 kap. 28 § respektive 29 §, rubrikerna närmast före nuvarande 2 kap. 29–33 och 35 §§ ska sättas närmast före de nya 2 kap. 31–35 respektive 37 §§ och rubrikerna närmast före de nuvarande 5 kap. 16 och 18–20 §§ ska sättas närmast före de nya 5 kap. 18 respektive 20–22 §§,

dels att det ska införas ett nytt kapitel, 10 kap., åtta nya paragrafer, 1 kap. 16 §, 2 kap. 1 a, 27 och 30 §§, 3 kap. 1 a och 23 §§ och 5 kap. 14 och 17 §§, och närmast före 1 kap. 16 §, 2 kap. 1 a och 27 §§ och 3 kap. 23 § nya rubriker av följande lydelse.

1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2436 av den 16 december 2015 för tillnärmning av medlemsstaternas varumärkeslagstiftning (omarbetning), i den ursprungliga lydelsen.

2Senaste lydelse av

10 kap. 3 § 2018:287

rubriken närmast före 10 kap. 4

§ 2016:374

10 kap. 4 § 2017:993

rubriken närmast före 10 kap. 5

§ 2016:374.

10 kap. 5 § 2017:993

10 kap. 6 § 2017:993

10 kap. 7 § 2015:767

10 kap. 10 § 2016:228

10 kap. 11 § 2016:228

8

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 2017/18:267

 

1 kap.

 

Varumärken och andra

Varumärken och andra

 

varukännetecken m.m.

varukännetecken

 

1 §3

I denna lag finns bestämmelser om varumärken och andra varu- kännetecken för varor eller tjänster som tillhandahålls i en närings- verksamhet och som var och en kan förvärva ensamrätt till.

Lagen innehåller också bestäm- melser om särskilda beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel som är skyddade i Europeiska unionen.

2 §

En förening, ett bolag eller en annan sammanslutning kan förvärva

ensamrätt

för

sina medlemmar att

använda gemensamma

varumärken

(kollektivmärken) och andra varukännetecken i näringsverksamhet.

 

En

myndighet

som meddelar

En

myndighet

som meddelar

föreskrifter

om

eller

kontrollerar

föreskrifter om

eller

kontrollerar

varor eller tjänster kan förvärva

varor eller tjänster kan förvärva

ensamrätt till varumärken (garanti-

ensamrätt till varumärken (garanti-

eller kontrollmärken) och andra

eller kontrollmärken) och andra

varukännetecken

för

användning

varukännetecken

 

för

användning

för sådana varor eller tjänster som

för sådana varor eller tjänster som

föreskrifterna

eller

kontrollerna

föreskrifterna

eller

kontrollerna

avser.

Detsamma

gäller

för

avser,

under

förutsättning

att

stiftelser,

föreningar,

bolag

och

myndigheten

inte

tillhandahåller

andra

sammanslutningar

som

varor eller tjänster av detta slag.

fastställer krav för eller kontrollerar

Detsamma gäller för andra som

varor eller tjänster.

 

 

fastställer krav för eller kontrol-

 

 

 

 

 

 

 

lerar varor eller tjänster.

 

 

 

 

 

 

 

4 §

 

 

 

 

 

 

Ett varumärke kan bestå av alla

Ett varumärke kan bestå av alla

tecken som kan återges grafiskt,

tecken som har särskiljnings-

särskilt ord, inbegripet person-

förmåga och som tydligt kan

namn,

samt

figurer,

bokstäver,

återges i Patent- och registrerings-

siffror och formen eller utstyrseln

verkets varumärkesregister.

 

på en vara eller dess förpackning,

 

 

 

 

 

 

 

förutsatt att tecknen har särskilj-

 

 

 

 

 

 

 

ningsförmåga.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Med tecken avses särskilt ord,

 

 

 

 

 

 

 

inbegripet

personnamn,

samt

3Ändringen innebär att andra stycket tas bort.

9

Prop. 2017/18:267

figurer, bokstäver, siffror, färger,

 

ljud och formen eller utstyrseln på

 

en vara eller dess förpackning.

 

5 §

Ett varukännetecken

ska anses ha särskiljningsförmåga om det kan

skilja varor eller tjänster som tillhandahålls i en näringsverksamhet från dem som tillhandahålls i en annan.

Bristande särskiljningsförmåga kan bero på att ett varukännetecken

endast består av tecken eller benämningar som

 

1. i handeln

visar varans eller

1. i handeln

visar varans eller

tjänstens art,

kvalitet, kvantitet,

tjänstens art,

kvalitet, kvantitet,

avsedda användning, värde, geo-

avsedda användning, värde, geo-

grafiska ursprung eller andra egen-

grafiska ursprung eller andra egen-

skaper eller tidpunkten för när

skaper eller tidpunkten för när

varan eller tjänsten är framställd,

varan är framställd eller tjänsten är

eller

 

utförd, eller

 

2.i dagligt språkbruk eller enligt branschens vedertagna handelsbruk kommit att bli en sedvanlig beteckning för varan eller tjänsten.

Vid bedömningen av om ett varukännetecken har särskiljningsförmåga ska hänsyn tas till att det kan förvärva förmågan genom användning.

Ensamrätt till näringskännetecken

Ensamrätt till näringskännetecken

och namn som varukännetecken

 

och personnamn som

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

varukännetecken

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8 §

 

 

 

 

Den som innehar en firma eller

Den som innehar ett företags-

ett annat

näringskännetecken

har

namn eller ett annat näringskänne-

ensamrätt

till

kännetecknet som

tecken har ensamrätt till känne-

varukännetecken.

Om

närings-

tecknet som varukännetecken. Om

kännetecknet

är

skyddat

endast

näringskännetecknet

är

skyddat

inom en del av landet, gäller

endast inom en del av landet, gäller

ensamrätten

endast

inom

det

ensamrätten

endast

inom

det

området.

 

 

 

 

 

 

 

området.

 

 

 

 

Den som använder sitt namn

Den som använder sitt person-

som varukännetecken har ensam-

namn som

varukännetecken

har

rätt till kännetecknet som varu-

ensamrätt till kännetecknet

som

kännetecken,

om

 

namnet

har

varukännetecken, om

namnet

har

särskiljningsförmåga

för

de

varor

särskiljningsförmåga

för

de varor

eller tjänster som det används för.

eller tjänster som det används för.

Om namnet används endast inom

Om namnet används endast inom

en del av landet, gäller ensamrätten

en del av landet, gäller ensamrätten

endast inom det området.

 

 

 

endast inom det området.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9 §

 

 

 

 

Ensamrätt kan inte förvärvas till

Ensamrätt kan inte förvärvas till

kännetecken som endast består av en

kännetecken som endast utgörs av

form som

följer av varans art,

en

en form eller annan egenskap som

10

form som är nödvändig för att uppnå ett tekniskt resultat eller en form som ger varan ett betydande värde.

1. följer av varans art,

Prop. 2017/18:267

2.är nödvändig för att varan ska uppnå ett tekniskt resultat, eller

3.ger varan ett betydande värde.

 

 

 

 

 

 

 

10 §

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ensamrätten till ett varukänne-

Ensamrätten till ett varukänne-

 

tecken

enligt

6–8 §§

innebär

att

tecken

enligt

6–8 §§

innebär

att

 

ingen annan än innehavaren, utan

ingen annan än innehavaren, utan

 

dennes tillstånd, i näringsverk-

dennes tillstånd, i näringsverk-

 

samhet får använda ett tecken som

samhet får använda ett tecken för

 

är

 

 

 

 

 

 

 

varor eller tjänster, om tecknet är

 

1. identiskt

med

varukänne-

1. identiskt

med

 

varukänne-

 

tecknet för varor eller tjänster av

tecknet och används för varor eller

 

samma slag,

 

 

 

 

 

 

tjänster av samma slag,

 

 

 

 

2. identiskt

med

 

eller

liknar

2. identiskt

med

eller

liknar

 

varukännetecknet för

varor

eller

varukännetecknet och används för

 

tjänster av samma eller liknande

varor eller tjänster av samma eller

 

slag, om det finns en risk för

liknande slag, om det finns en risk

 

förväxling, inbegripet risken för att

för

förväxling,

inbegripet risken

 

användningen av tecknet leder till

för att användningen av tecknet

 

uppfattningen att det finns ett

leder till uppfattningen att det finns

 

samband mellan den som använder

ett samband mellan den som

 

tecknet och innehavaren av varu-

använder tecknet och innehavaren

 

kännetecknet, eller

 

 

 

 

 

av varukännetecknet, eller

 

 

 

3. identiskt med eller liknar ett

3. identiskt med eller liknar ett

 

varukännetecken som här i landet

varukännetecken som här i landet

 

är känt inom en betydande del av

är känt inom en betydande del av

 

omsättningskretsen,

om

använd-

omsättningskretsen,

om

använd-

 

ningen avser varor eller tjänster

ningen utan skälig anledning drar

 

och drar otillbörlig fördel av eller

otillbörlig fördel av eller är till

 

utan skälig anledning är till skada

skada

för

 

varukännetecknets

 

för varukännetecknets

särskilj-

särskiljningsförmåga

 

eller

an-

 

ningsförmåga eller anseende.

 

 

seende, oavsett om användningen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

avser varor eller tjänster av

 

 

 

 

 

 

 

 

 

samma, liknande eller annat slag.

 

Som användning anses

 

 

 

Som

användning

anses

särskilt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

att

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1. att

förse

varor

eller

deras

1. förse

varor

eller

deras

för-

 

förpackningar med tecknet,

 

 

packningar med tecknet,

 

 

 

2. att

bjuda

ut

varor

till

för-

2. bjuda ut varor till försäljning,

 

säljning, föra ut dem på markna-

föra ut dem på marknaden, lagra

 

den, lagra dem för dessa ändamål

dem för dessa ändamål eller bjuda

 

eller bjuda ut eller tillhandahålla

ut

eller

tillhandahålla

tjänster

 

tjänster under tecknet,

 

 

 

 

under tecknet,

 

 

 

 

 

 

 

3. att

importera

eller

exportera

3. importera eller exportera varor

 

varor under tecknet, eller

 

 

 

under tecknet,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4. använda

tecknet

som

ett

 

 

 

 

 

 

 

 

 

företagsnamn

 

eller

ett

annat

 

 

 

 

 

 

 

 

 

näringskännetecken

eller

som

en

 

 

 

 

 

 

 

 

 

del

av

ett

företagsnamn eller

ett

11

Prop. 2017/18:267

4.att använda tecknet i affärs- handlingar och reklam.

annat näringskännetecken, och

5.använda tecknet i affärs- handlingar och reklam.

Ensamrätten till ett varukänne- tecken innebär också att ingen annan än innehavaren, utan dennes tillstånd, i näringsverk- samhet får transitera eller vidta liknande tullåtgärd med varor av samma slag under ett tecken som är identiskt med eller som i väsentliga drag inte kan särskiljas från varukännetecknet. Detta gäller dock inte om innehavaren av varukännetecknet saknar rätt enligt lagen i destinationslandet att hindra att varorna släpps ut på marknaden där.

11 §

Ensamrätten till ett varukännetecken ger inte något självständigt skydd för en del av kännetecknet som saknar särskiljningsförmåga.

Ensamrätten till ett varukännetecken hindrar inte att någon annan, när

det sker i enlighet med god affärssed, i näringsverksamhet använder

 

1. sin firma, sitt namn eller sin

1. sitt

personnamn

eller

sin

adress,

 

 

 

adress,

 

 

 

 

 

2. uppgifter

om varans

eller

2. uppgifter

om

varans

eller

tjänstens art,

kvalitet,

kvantitet,

tjänstens

art,

kvalitet,

kvantitet,

avsedda användning, värde, geo-

avsedda användning, värde, geo-

grafiska ursprung eller andra egen-

grafiska

ursprung

eller

andra

skaper eller tidpunkten för när

egenskaper eller tidpunkten för när

varan eller tjänsten är framställd,

varan är framställd eller tjänsten är

eller

 

 

 

utförd, eller

 

 

 

 

3. varukännetecknet, om

det är

3. varukännetecknet

för

att

nödvändigt för att ange varans

identifiera eller hänvisa till inne-

eller tjänstens

avsedda

ändamål,

havarens varor eller tjänster.

 

särskilt när det rör sig om tillbehör

 

 

 

 

 

 

eller reservdelar.

 

 

 

 

 

 

 

 

Ensamrätten till ett varukänne- tecken hindrar inte heller att någon annan i näringsverksamhet använder tecknet i sin reklam för att direkt eller indirekt peka ut innehavaren eller dennes varor eller tjänster (jämförande reklam) på ett sätt som är förenligt med marknadsföringslagen (2008:486).

Ensamrätten till ett kollektiv-, garanti- eller kontrollmärke hindrar inte att någon annan i näringsverksamhet använder sig av tecken eller benäm- ningar som anger geografiskt ursprung, om det sker i enlighet med god

12

affärssed. Ensamrätten till ett sådant märke hindrar inte att den som har Prop. 2017/18:267 rätt att använda ett geografiskt namn gör detta.

Mellankommande rättigheter

 

 

16 §

 

 

 

 

Rätten till ett registrerat varu-

 

 

märke ska gälla vid sidan av en

 

 

äldre rätt till ett varukännetecken,

 

 

om

 

 

 

 

1. det

äldre

varukännetecknet

 

 

inte hade särskiljningsförmåga på

 

 

ingivningsdagen eller, i före-

 

 

kommande fall, prioritetsdagen för

 

 

det yngre varumärket,

 

 

2. det

äldre

varukännetecknet,

 

 

när det är identiskt eller likartat på

 

 

det sätt som anges i 10 § första

 

 

stycket 2, inte hade tillräcklig sär-

 

 

skiljningsförmåga så att det fanns

 

 

en risk för förväxling på

 

 

ingivningsdagen eller, i före-

 

 

kommande fall, prioritetsdagen för

 

 

det yngre varumärket, eller

 

 

3. det

äldre

varukännetecknet,

 

 

när det är identiskt eller likartat på

 

 

det sätt som anges i 10 § första

 

 

stycket 3, inte var känt inom en

 

 

betydande del av omsättnings-

 

 

kretsen på ingivningsdagen eller, i

 

 

förekommande fall, prioritetsdagen

 

 

för det yngre varumärket.

16 §

 

17 §

 

 

I de fall som avses i

14 och

I de fall som avses i 14–16 §§

15 §§ hindrar inte rätten till det

hindrar inte rätten till det yngre

yngre varukännetecknet

använd-

varukännetecknet användningen av

ningen av det äldre.

 

det äldre.

 

 

På yrkande av någon av parterna, får en domstol i de fall som avses i 15 § om det är skäligt besluta att ett av kännetecknen, eller båda, endast får användas på särskilt sätt, såsom i ett visst utförande eller med tillägg av ortsangivelse eller innehavarens namn. Ett sådant beslut får dock inte avse ett registrerat varumärke.

17 §

Vid utgivning av lexikon, hand- böcker eller andra liknande tryckta skrifter är skriftens författare, utgivare eller förläggare, på begäran av den som innehar ett

18 §

Vid utgivning eller annat tillgängliggörande av lexikon, handböcker eller andra liknande skrifter i tryckt eller elektronisk form är författaren, utgivaren eller

13

Prop. 2017/18:267 registrerat

varumärke, skyldig att

förläggaren skyldig att se till att ett

se till att varumärket inte återges i

registrerat varumärke inte

återges

skriften utan att det framgår att

i skriften utan uppgift om att

varumärket

är skyddat genom

varumärket

är

skyddat

genom

registrering. Detsamma gäller om

registrering,

om

innehavaren av

en sådan skrift görs tillgänglig

varumärket begär att uppgiften ska

elektroniskt av någon som avses i

finnas med och återgivningen ger

1 kap. 9 §

yttrandefrihetsgrund-

intryck av att varumärket är en

lagen.

 

sedvanlig beteckning för de varor

 

 

eller tjänster som varumärket är

 

 

registrerat för.

 

 

Den som inte följer en begäran

I fråga om en skrift i tryckt form

enligt första stycket är skyldig att

ska en uppgift enligt första stycket

medverka till att en rättelse offent-

föras in senast i nästa utgåva. I

liggörs på det sätt och i den om-

fråga om en skrift i elektronisk

fattning som är skäligt samt att

form ska uppgiften föras in utan

bekosta detta.

dröjsmål.

 

 

 

2 kap.

1 §

Den som vill registrera ett varumärke ska ansöka om detta hos Patent- och registreringsverket. Ansökan ska innehålla

1. uppgifter om sökandens namn

1. uppgifter om sökandens namn

eller firma och adress,

eller företagsnamn och adress,

2.uppgifter om ombuds namn och adress,

3.en tydlig återgivning av varumärket, och

4. en

förteckning över de

varor

4. en tydlig förteckning över de

eller tjänster som varumärket avser

varor eller tjänster som varumärket

och vilka klasser dessa tillhör

avser och vilka klasser dessa tillhör

(varu- eller tjänsteförteckning).

(varu- eller tjänsteförteckning).

En ansökan om registrering av

En ansökan om registrering av

ett kollektiv-, garanti- eller

ett kollektiv-, garanti- eller

kontrollmärke ska dessutom inne-

kontrollmärke ska

även innehålla

hålla uppgifter om de villkor som

uppgifter om vilka som ska ha rätt

gäller för att varumärket ska få

att använda varumärket och de

användas.

 

övriga villkor som ska gälla för

 

 

 

användningen. I fråga om ett

 

 

 

kollektivmärke ska dessutom upp-

 

 

 

gift lämnas om vilka förutsätt-

 

 

 

ningar som gäller för medlemskap

 

 

 

i sammanslutningen.

Sökanden ska betala föreskriven ansökningsavgift.

 

Regeringen eller den myndighet

Regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämmer med-

som regeringen

bestämmer kan

delar

närmare föreskrifter

om

med stöd av 8 kap. 7 § regerings-

ansökningsförfarandet.

 

formen meddela närmare före-

 

 

 

skrifter om ansökningsförfarandet.

14

Prop. 2017/18:267

 

Ingivningsdag

 

 

1 a §

 

 

Ingivningsdagen för

en ansökan

 

om registrering är den dag då

 

följande har getts in till Patent- och

 

registreringsverket:

 

 

1. en uppgift om att det som getts

 

in är en ansökan om registrering,

 

2. en uppgift om sökandens namn

 

eller företagsnamn,

 

 

3. en tydlig återgivning av varu-

 

märket, och

 

 

4. en förteckning över de varor

 

eller tjänster som

varumärket

 

avser.

 

4 §

 

Ett varumärke får inte registreras

Ett varumärke får inte registreras

om det endast består av en form

om det endast utgörs av en form

som följer av varans art, en form

eller annan egenskap som

som är nödvändig för att uppnå ett

1. följer av varans art,

tekniskt resultat eller en form som

2. är nödvändig för att varan ska

ger varan ett betydande värde.

uppnå ett tekniskt resultat, eller

 

3. ger varan ett betydande värde.

7 §4

Ett varumärke får inte registreras

Ett varumärke får inte registreras

om det

om varumärket

1.strider mot lag eller annan författning eller mot goda seder eller allmän ordning,

2.är ägnat att vilseleda allmänheten i fråga om varans eller tjänstens art, kvalitet, geografiska ursprung eller någon annan omständighet,

3. utan

tillstånd

innehåller

en

3. utan

tillstånd

innehåller

en

sådan

statlig

eller

internationell

sådan

statlig

eller

internationell

beteckning eller ett sådant kom-

beteckning eller ett sådant kom-

munalt vapen som enligt lag eller

munalt vapen som enligt lag eller

annan författning inte får användas

annan författning inte får användas

obehörigen som varumärke,

eller

obehörigen som varumärke,

eller

något som lätt kan förväxlas med

något som lätt kan förväxlas med

en sådan beteckning eller ett sådant

en sådan beteckning eller ett sådant

vapen, eller

 

 

 

vapen,

 

 

 

 

 

4. utan

tillstånd

innehåller

ett

4. utan

tillstånd

innehåller

ett

sådant

kännetecken som enligt

sådant

kännetecken som enligt

lagen (2014:812) om skydd för

lagen (2014:812) om skydd för

kännetecken i

den

internationella

kännetecken i

den

internationella

4Senaste lydelse 2014:814.

15

Prop. 2017/18:267 humanitära rätten inte får användas obehörigen som varumärke, eller något som kan förväxlas med ett sådant kännetecken.

Ett varumärke får inte heller registreras om märket innehåller eller består av något som är ägnat att uppfattas som en geografisk ur- sprungsbeteckning för vin eller spritdrycker och det avser vin eller spritdrycker av annat ursprung.

humanitära rätten inte får användas obehörigen som varumärke, eller något som kan förväxlas med ett sådant kännetecken,

5.innehåller en ursprungsbe- teckning, en geografisk beteckning, en beteckning för ett traditionellt uttryck för vin eller en beteckning för en garanterad traditionell specialitet, i den utsträckning beteckningen är skyddad enligt unionsrätten,

6.innehåller eller består av något som är ägnat att uppfattas som en geografisk beteckning för vin eller spritdrycker och märket avser vin eller spritdrycker av annat ursprung, eller

7.innehåller eller i väsentliga delar återger en äldre växtsort- benämning som avser en växtsort av samma eller närstående växtart,

iden utsträckning växtsorten är skyddad enligt växtförädlarrätts- lagen (1997:306) eller unions- rätten.

Ett kollektiv-, garanti- eller kontrollmärke får inte registreras om villkoren för märkets använd- ning strider mot goda seder eller allmän ordning. Ett kollektivmärke som avses i 6 § får vidare inte regi- streras om villkoren inte tillåter medlemskap i sammanslutningen för alla som tillhandahåller sådana varor eller tjänster som märket avser och varorna eller tjänsterna har sitt ursprung i det geografiska område som märket avser.

8 §5

Ett varumärke får inte registreras

Ett varumärke får inte registreras

om det

om varumärket

1.är identiskt med ett äldre varukännetecken för varor eller tjänster av samma slag,

5Senaste lydelse 2016:374.

16

2. är identiskt med eller liknar ett äldre varukännetecken för varor eller Prop. 2017/18:267 tjänster av samma eller liknande slag, om det finns en risk för förväxling,

inbegripet risken för att användningen av varumärket leder till uppfatt- ningen att det finns ett samband mellan den som använder varumärket och innehavaren av varukännetecknet,

3. är identiskt med eller liknar ett

3. är identiskt med eller liknar ett

äldre varukännetecken som är känt

äldre varukännetecken som är känt

inom en betydande del av omsätt-

inom en betydande del av omsätt-

ningskretsen, och användningen av

ningskretsen, och användningen av

varumärket skulle

dra otillbörlig

varumärket utan skälig anledning

fördel av eller utan skälig

skulle dra otillbörlig fördel av eller

anledning vara till skada för

vara till skada för varukänne-

varukännetecknets

särskiljnings-

tecknets särskiljningsförmåga eller

förmåga eller anseende, eller

anseende, oavsett om använd-

 

 

ningen avser varor eller tjänster av

 

 

samma, liknande eller annat slag,

 

 

eller

4.kan förväxlas med ett kännetecken som användes här i landet eller i utlandet av någon annan vid tidpunkten för ansökan och som fortfarande används, om sökanden var i ond tro vid tidpunkten för ansökan.

Med ett varukännetecken avses i första stycket 1–3

1.ett varumärke som är registrerat enligt detta kapitel,

2.ett varumärke som är registrerat genom en internationell varu- märkesregistrering som enligt 5 kap. fått giltighet i Sverige,

3.ett varukännetecken som är inarbetat, om det inarbetade skyddet gäller inom en väsentlig del av landet, samt

4.ett EU-varumärke.

9 §

De hinder för registrering av varumärken som anges i 8 § första

stycket 1–3 gäller på motsvarande sätt i fråga om

 

 

1. en

registrerad firma

som

1. ett registrerat

företagsnamn

används i näringsverksamhet, och

som används i näringsverksamhet,

 

 

 

och

 

 

2. ett sådant namn eller ett sådant

2. ett sådant personnamn eller ett

annat

näringskännetecken än

en

sådant annat näringskännetecken än

registrerad firma som är skyddat

ett

registrerat företagsnamn

som

enligt 1 kap. 8 §, om skyddet gäller

är

skyddat enligt 1 kap. 8 §,

om

inom en väsentlig del av landet.

skyddet gäller inom en väsentlig

 

 

 

del av landet.

 

 

 

 

10 §6

 

 

 

Ett varumärke får inte registreras om det innehåller eller består av

 

1. något som är ägnat att upp-

1. något som är

ägnat att

upp-

fattas som någon annans firma,

 

fattas som någon annans företags-

 

 

 

namn,

 

 

6Senaste lydelse 2016:1017.

17

Prop. 2017/18:267

18

2.något som är ägnat att uppfattas som någon annans efternamn som har särskilt skydd eller någon annans allmänt kända konstnärsnamn eller ett likartat namn, om användningen av märket skulle medföra en nackdel för bäraren av namnet och om namnet uppenbarligen inte syftar på någon sedan länge avliden,

3.en bild av någon annan som uppenbarligen inte syftar på någon sedan länge avliden, eller

4.något som kränker någon annans upphovsrätt till ett litterärt eller konstnärligt verk eller någon annans rätt till en fotografisk bild eller ett mönster.

24 §

När Patent- och registreringsverket har kungjort en registrering av ett varumärke får invändning göras mot den. Invändningen ska ha kommit in till verket inom tre månader från kungörelsedagen. Om invändningen

inte har kommit in i rätt tid, ska den avvisas.

 

 

 

Invändningen ska innehålla

 

Invändningen

ska innehålla

 

 

 

 

uppgifter om

 

 

1. uppgifter

om

invändarens

1. invändarens

namn

eller

namn eller firma och adress,

 

företagsnamn och adress,

 

2. uppgifter om

ombuds

namn

2. ombuds namn och adress,

 

och adress,

 

 

 

 

 

 

 

 

3. uppgift om

den registrering

3. den registrering som invänd-

som invändningen avser, och

 

ningen avser, och

 

 

4. uppgift om de omständigheter

4. de

omständigheter

som

som åberopas till grund för in-

åberopas till grund för invänd-

vändningen.

 

 

 

ningen.

 

 

 

Regeringen eller

den myndighet

Regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämmer med-

som

regeringen

bestämmer

kan

delar närmare

föreskrifter

om

med stöd av 8 kap. 7 § regerings-

invändningsförfarandet.

 

formen meddela närmare före-

 

 

 

 

skrifter

om invändningsförfar-

 

 

 

 

andet.

 

 

 

 

 

 

 

Samförståndslösning

 

 

 

 

 

27 §

 

 

 

 

 

 

 

 

På begäran av innehavaren av

 

 

 

 

det

registrerade

varumärket

och

 

 

 

 

invändaren ska Patent- och regi-

 

 

 

 

streringsverket bestämma en tids-

 

 

 

 

frist på minst två månader då

 

 

 

 

parterna ska försöka komma över-

 

 

 

 

ens. Fristen får förlängas, om

 

 

 

 

parterna begär det.

 

28 §

 

 

 

29 §

 

 

 

 

Har en invändning gjorts ska

Har en invändning gjorts ska

Patent- och registreringsverket, om

Patent- och registreringsverket, om

det finns något hinder som avses i

det finns något hinder som avses i

4–10 §§ mot registreringen, häva

4–10 §§ mot registreringen, häva

registreringen helt eller delvis.

registreringen helt eller delvis.

 

Detta gäller dock inte om annat

 

följer av 30 §.

En invändning som helt eller delvis grundas på ett hinder som avses i 8–10 §§ ska avslås i motsvarande utsträckning om den har gjorts av någon som inte invänder i eget intresse och innehavaren av det

registrerade varumärket begär det.

 

 

 

Om registreringen på grund av

Om registreringen på grund av

en invändning har hävts helt eller

en invändning har hävts helt eller

delvis, ska

registreringen

avföras

delvis, ska registreringen tas bort

ur varumärkesregistret i mot-

ur varumärkesregistret i mot-

svarande

utsträckning

när

svarande

utsträckning

när

avgörandet har vunnit laga kraft.

avgörandet har fått laga kraft.

Beslutet ska kungöras.

 

Beslutet ska kungöras.

 

30 §

Om en invändning mot registrer- ingen av ett varumärke grundas på att ett äldre registrerat varumärke enligt 8 § utgör hinder och det på ingivningsdagen eller, i före- kommande fall, prioritetsdagen för det yngre varumärket hade gått mer än fem år sedan frågan om registrering av det äldre varu- märket blev slutligt avgjord gäller följande. Registreringen av det yngre varumärket får hävas endast om det äldre varumärket har tagits i verkligt bruk för de varor eller tjänster som ligger till grund för invändningen på det sätt som avses i 3 kap. 2 § eller, om det äldre varumärket är ett EU-varumärke, på det sätt som avses i artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 av den 14 juni 2017 om EU-varumärken, inom de fem senaste åren före ingivningsdagen eller prioritets- dagen för det yngre varumärket.

Om det äldre varumärket inte har använts i den utsträckning som anges i första stycket, får registrer- ingen av det yngre varumärket ändå hävas om det finns giltiga skäl till att det äldre varumärket inte har använts i den utsträck- ningen.

Prop. 2017/18:267

19

Prop. 2017/18:267 31 §

33 §

Om det efter registreringen görs någon ändring av de villkor som gäller för att ett kollektiv-, garanti- eller kontrollmärke ska få användas, ska innehavaren anmäla detta till Patent- och registreringsverket.

De ändrade villkoren ska föras in i

De ändrade villkoren ska föras in i

varumärkesregistret och kungöras.

varumärkesregistret och kungöras,

 

under förutsättning att de villkor

 

som gäller för varumärkets använd-

 

ning fortfarande uppfyller kraven i

 

1 § andra stycket och att det inte

 

finns något hinder mot att föra in de

 

ändrade villkoren enligt 7 § andra

 

stycket.

32 §

Registreringen gäller från den dag då ansökan om registrering kom in till Patent- och registre- ringsverket och i tio år från regi- streringsdagen.

34 §

Registreringen gäller i tio år från ingivningsdagen för ansökan om registrering.

33 §

 

 

 

35 §

 

 

Registreringen kan förnyas varje

Registreringen

kan förnyas helt

gång för en period om tio år räknat

eller delvis varje gång för en

från utgången

av

föregående

period tio år räknat från

registreringsperiod.

En ansökan

utgången av föregående registre-

om förnyelse ska ha kommit in till

ringsperiod. En ansökan om för-

Patent-

och

registreringsverket

nyelse ska ha kommit in till Patent-

tidigast ett år före och senast sex

och registreringsverket tidigast sex

månader

efter

registrerings-

månader före och senast sex

periodens utgång.

 

månader

efter

registrerings-

 

 

 

 

periodens utgång.

 

Den som ansöker om förnyelse

Den som ansöker om förnyelse

ska betala föreskriven förnyelse-

ska betala föreskriven förnyelse-

avgift. En inbetalning av förnyelse-

avgift inom den frist som anges i

avgiften som görs inom den frist

första stycket. En inbetalning av

som anges i första stycket ska

förnyelseavgiften

som görs inom

anses utgöra en ansökan om

denna frist ska anses utgöra en

förnyelse.

 

 

 

ansökan om förnyelse.

Ett beslut att förnya en registrering ska föras in i varumärkesregistret

och kungöras.

 

 

 

 

3 kap.

 

 

1 §

 

En registrering av ett varumärke får hävas om

 

1. märket har registrerats i strid mot denna lag,

 

2. registreringen

fortfarande

2. registreringen

fortfarande

strider mot lagen, och

 

strider mot lagen,

 

3. rätten till märket ändå inte får

3. rätten till märket ändå inte får

bestå enligt 1 kap. 14 eller 15§.

bestå enligt 1 kap.

14, 15 eller

20

16 §, och

4. annat inte följer av 1 a § i detta kapitel.

En registrering får vidare hävas om

1.varumärket, till följd av innehavarens handlande eller passivitet, i handeln har blivit en allmän beteckning för sådana varor eller tjänster som registreringen avser,

2.varumärket har kommit att strida mot lag eller annan författning eller mot goda seder eller allmän ordning, eller

3.varumärket har blivit ägnat att vilseleda allmänheten i fråga om varans eller tjänstens art, kvalitet, geografiska ursprung eller någon annan omständighet och detta är en följd av det bruk innehavaren eller någon med hans eller hennes samtycke gjort av märket för sådana varor eller tjänster som det är registrerat för.

I de fall som avses i första stycket

Vid en prövning av om en

får registreringen inte hävas på den

registrering ska hävas på grund av

grunden att det enligt 2 kap. 8 §

bristande särskiljningsförmåga ska

finns ett hinder mot den, om

endast sådan särskiljningsförmåga

hindret utgörs av ett äldre regi-

beaktas

som

varumärket har

strerat varumärke och det äldre

förvärvat

genom

användning före

märket inte uppfyller kraven på

ansökan om hävning.

användning enligt 2 §.

 

 

 

1 a §

Om ett yrkande om hävning av en registrering av ett varumärke grundas på att ett äldre registrerat varumärke enligt 2 kap. 8 § utgör hinder och det vid tidpunkten för ansökan om hävning hade gått mer än fem år sedan frågan om registrering av det äldre varu- märket blev slutligt avgjord gäller följande. Registreringen av det yngre varumärket får hävas endast om det äldre varumärket har tagits i verkligt bruk för de varor eller tjänster som ligger till grund för yrkandet på det sätt som avses i 2 § eller, om det äldre varumärket är ett EU-varumärke, på det sätt som avses i artikel 18 i Europa- parlamentets och rådets förord- ning (EU) 2017/1001 av den 14 juni 2017 om EU-varumärken, inom de fem senaste åren före ansökan om hävning.

Om det på ingivningsdagen eller, i förekommande fall, prioritetsdagen för det yngre varu- märket hade gått mer än fem år

Prop. 2017/18:267

21

Prop. 2017/18:267

 

 

 

sedan frågan om registrering av

 

 

 

 

det äldre varumärket blev slutligt

 

 

 

 

avgjord, ska det äldre varumärket

 

 

 

 

dessutom ha tagits i verkligt bruk

 

 

 

 

inom de fem senaste åren före

 

 

 

 

ingivningsdagen

eller

prioritets-

 

 

 

 

dagen.

 

 

 

 

 

 

 

 

Om det äldre varumärket inte

 

 

 

 

har använts i den utsträckning som

 

 

 

 

anges i första och andra styckena,

 

 

 

 

får registreringen av det yngre

 

 

 

 

varumärket ändå hävas om det

 

 

 

 

finns giltiga skäl till att det äldre

 

 

 

 

varumärket inte har använts i den

 

 

 

 

utsträckningen.

 

 

 

 

 

 

3 §

 

 

 

 

En registrering av ett kollektiv-, garanti- eller kontrollmärke får hävas,

förutom på de grunder som anges i 1 eller 2 §, om

 

 

 

 

1. villkoren

för

användning av

1. märket har använts på ett sätt

märket har ändrats och inne-

som inte är förenligt med villkoren

havaren inte har anmält detta till

för användningen och innehavaren

Patent- och

registreringsverket

inte har vidtagit rimliga åtgärder

enligt 2 kap. 31 §, eller

 

för att förhindra den användningen,

2. märket har använts på ett sätt

2. villkoren för användning av

som inte är förenligt med villkoren

märket har ändrats och inne-

för användningen och innehavaren

havaren inte har anmält detta till

inte har vidtagit rimliga åtgärder

Patent- och

registreringsverket

för att förhindra den användningen.

enligt 2 kap. 33 § första stycket,

 

 

 

 

eller

 

 

 

 

 

 

 

 

3. villkoren

för

användning

av

 

 

 

 

märket har ändrats och förts in i

 

 

 

 

varumärkesregistret i

strid

mot

 

 

 

 

denna lag och villkoren fort-

 

 

 

 

farande strider mot lagen.

 

 

 

 

5 §7

 

 

 

 

Den som vill inleda ett förfa-

Den som vill inleda ett förfa-

rande för att häva en registrering

rande för att häva en registrering

kan föra talan vid domstol, eller

kan föra talan vid domstol eller

ansöka om hävning av re-

ansöka om hävning av regi-

gistreringen hos Patent- och re-

streringen hos Patent- och regi-

gistreringsverket

enligt

6–21 §§

streringsverket

 

enligt

6–21 §§

(administrativ

hävning).

I 2 kap.

(administrativ

hävning).

I 2 kap.

28 § finns det bestämmelser om att

29 § finns det bestämmelser om att

en registrering av ett varumärke får

en registrering av ett varumärke får

hävas efter det att någon gjort en

hävas efter det att någon gjort en

7Senaste lydelse 2014:253.

22

invändning mot registreringen.

Ett förfarande för att häva en registrering med stöd av 1 § andra stycket, 2, 3 eller 4 § eller 2 kap. 4, 5 eller 7 § får också inledas av en myndighet. Regeringen meddelar föreskrifter om vilken myndighet som får göra detta.

invändning mot registreringen.

Prop. 2017/18:267

Ett förfarande för att häva en

registrering med stöd av 1

§ andra

stycket, 2, 3 eller 4 § eller 2 kap. 4,

5 eller 7 § får också inledas av en

myndighet. Regeringen kan

med

stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen

meddela föreskrifter om

vilken

myndighet som får göra detta.

 

Verkan av en hävning

23 §

Om en registrering av ett varu- märke har hävts med stöd av 1 § första stycket, ska registreringen anses aldrig ha haft någon verkan.

Om en registrering har hävts med stöd av 1 § andra stycket, 2 eller 3 § ska registreringen anses ha förlorat sin verkan från dagen för ansökan om hävning. På yrkande av en part får domstolen eller, vid administrativ hävning, Patent- och registreringsverket bestämma att registreringen i stället ska anses ha förlorat sin verkan den dag då det förhållande som utgör grund för hävningen uppkom.

5kap. 3 §

En ansökan om internationell varumärkesregistrering ska vara ställd till Internationella byrån men ges in till Patent- och registreringsverket. Ansökan ska vara skriven på engelska och innehålla

1. uppgifter om sökandens namn

1. uppgifter om sökandens namn

eller firma och adress,

eller företagsnamn och adress,

2.uppgifter om ombuds namn och adress,

3.uppgifter om nummer och datum för den svenska registrering eller ansökan om registrering som den internationella ansökan bygger på,

4.en tydlig återgivning av varumärket,

5. en

förteckning

över de

varor

5. en tydlig förteckning över de

eller tjänster som varumärket begärs

varor eller tjänster som varumärket

registrerat för och vilka klasser

begärs registrerat för och vilka

dessa

tillhör

(varu-

eller

klasser dessa tillhör (varu- eller

tjänsteförteckning),

 

 

tjänsteförteckning),

6.uppgift om i vilka länder den internationella varumärkes- registreringen ska gälla, och

7.de övriga uppgifter om återgivningen av varumärket, sökandens

anknytning till Sverige och annat som en ansökan ska innehålla enligt

23

Prop. 2017/18:267 föreskrifter som meddelas av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer.

Sökanden ska betala föreskriven ansökningsavgift.

Regeringen eller den myndighet

Regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämmer med-

som regeringen bestämmer kan

delar närmare föreskrifter om

med stöd av 8 kap. 7 § regerings-

ansökningsförfarandet.

formen meddela närmare före-

 

skrifter om ansökningsförfarandet.

11 §

När Patent- och registreringsverket har kungjort att den internationella varumärkesregistreringen gäller i Sverige, får invändning göras mot att den gäller här. Invändningen ska ha kommit in till verket inom tre månader från kungörelsedagen. Om invändningen inte har kommit in i

 

rätt tid, ska den avvisas.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Invändningen ska innehålla

 

Invändningen

 

ska

innehålla

 

 

 

 

 

 

 

uppgifter om

 

 

 

 

 

 

1. uppgifter

om

invändarens

1. invändarens

namn

 

eller

 

namn eller firma och adress,

 

företagsnamn och adress,

 

 

 

 

2. uppgifter om

ombuds namn

2. ombuds namn och adress,

 

 

och adress,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3. uppgift om den internationella

3. den

internationella

varu-

 

varumärkesregistrering

som

in-

märkesregistrering

som

 

invänd-

 

vändningen avser, och

 

 

ningen avser, och

 

 

 

 

 

4. uppgift om de omständigheter

4. de omständigheter som åbero-

 

som åberopas till grund för invänd-

pas till grund för invändningen.

 

ningen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Regeringen eller den myndighet

Regeringen eller den myndighet

 

som

regeringen

 

bestämmer

som

regeringen

bestämmer

kan

 

meddelar närmare föreskrifter om

med stöd av 8 kap. 7 § regerings-

 

invändningsförfarandet.

 

 

formen meddela närmare före-

 

 

 

 

 

 

 

skrifter

om

invändningsförfar-

 

 

 

 

 

 

 

andet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14 §

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

På begäran av innehavaren av

 

 

 

 

 

 

 

den

internationella varumärkes-

 

 

 

 

 

 

 

registreringen och

invändaren

ska

 

 

 

 

 

 

 

Patent-

och

registreringsverket

 

 

 

 

 

 

 

bestämma en tidsfrist på minst två

 

 

 

 

 

 

 

månader då parterna ska försöka

 

 

 

 

 

 

 

komma överens. Fristen får för-

 

 

 

 

 

 

 

längas, om parterna begär det.

 

 

15 §

 

 

 

 

 

16 §

 

 

 

 

 

 

 

 

Har en invändning gjorts ska

Har en invändning gjorts ska

 

Patent- och registreringsverket, om

Patent- och registreringsverket, om

 

det finns något hinder som avses i

det finns något hinder som avses i

 

2 kap.

4–11 §§

mot

att

den

2 kap.

 

4–11 §§

mot

att

den

 

internationella

varumärkesregi-

internationella

 

varumärkesregi-

24

streringen gäller

i Sverige, besluta

streringen gäller

i

Sverige,

besluta

att registreringen helt eller delvis

att registreringen helt eller delvis

inte ska gälla här. Annars ska

inte ska gälla här. Detta gäller

invändningen avslås.

dock inte om annat följer av 17 §.

En invändning som helt eller delvis grundas på ett hinder som avses i

2 kap. 8–10 §§ ska avslås i motsvarande utsträckning, om den har gjorts av någon som inte invänder i eget intresse och innehavaren av registreringen begär det.

Ett beslut att registreringen inte ska gälla i Sverige får grundas endast på en omständighet som meddelas till Internationella byrån inom 18 månader från dagen för underrättelsen enligt 8 § första stycket. Har tiden för invändning enligt 11 § löpt ut efter denna frist, får beslutet dock grundas på omständigheter som meddelas till Internationella byrån inom en månad från det att tiden för invändning löpt ut. Detta gäller under förutsättning att Patent- och registreringsverket inom 18-månadersfristen har underrättat Internationella byrån om att ett meddelande om ett sådant beslut kan komma att översändas senare.

Om Patent- och registrerings-

Om Patent- och registrerings-

verket på grund av en invändning

verket på grund av en invändning

beslutar att registreringen helt eller

beslutar att registreringen helt eller

delvis inte ska gälla i Sverige, ska

delvis inte ska gälla i Sverige, ska

registreringen avföras ur varu-

registreringen tas bort ur varu-

märkesregistret i motsvarande ut-

märkesregistret i motsvarande ut-

sträckning när avgörandet har

sträckning när avgörandet har fått

vunnit laga kraft. Beslutet ska

laga kraft. Beslutet ska kungöras.

kungöras.

 

 

 

 

 

 

17 §

 

 

 

 

 

Om en invändning mot att den

 

internationella

varumärkesregi-

 

streringen gäller i Sverige grundas

 

på att ett äldre registrerat

 

varumärke enligt 2 kap. 8 § utgör

 

hinder och det på ingivningsdagen

 

eller,

i

förekommande

fall,

 

prioritetsdagen för den inter-

 

nationella registreringen hade gått

 

mer än fem år sedan frågan om

 

registrering av det äldre varu-

 

märket blev slutligt avgjord gäller

 

följande. Det får beslutas att den

 

internationella

registreringen

inte

 

ska gälla här endast om det äldre

 

varumärket har tagits i verkligt

 

bruk för de varor eller tjänster som

 

ligger till grund för invändningen

 

på det sätt som avses i 3 kap. 2 §

 

eller, om det äldre varumärket är

 

ett EU-varumärke, på det sätt som

 

avses i artikel 18 i Europa-

 

parlamentets och rådets förord-

 

ning

(EU)

2017/1001 av

den

Prop. 2017/18:267

25

Prop. 2017/18:267

14 juni 2017 om EU-varumärken,

 

inom de fem senaste åren före

 

ingivningsdagen

eller

prioritets-

 

dagen för den internationella regi-

 

streringen.

 

 

 

Om det äldre varumärket inte

 

har använts i den utsträckning som

 

anges i första stycket, får det ändå

 

beslutas

att den

internationella

 

registreringen inte ska gälla här

 

om det finns giltiga skäl till att det

 

äldre varumärket inte har använts

 

i den utsträckningen.

 

6 kap.

 

 

 

1 §

 

 

 

Ett sådant varukännetecken som

Ett sådant varukännetecken som

avses i 1 kap. 6 och 7 §§ kan

avses i

1 kap. 6

och

7 §§ kan

överlåtas, separat eller i samband

överlåtas helt eller delvis. Över-

med en överlåtelse av den närings-

låtelsen kan ske separat eller i sam-

verksamhet där det används.

band med en överlåtelse av den

 

näringsverksamhet där varukänne-

 

tecknet används.

 

 

Vid överlåtelse av en näringsverksamhet ingår ett sådant varu- kännetecken som avses i första stycket och som hör till närings- verksamheten i överlåtelsen, om inte något annat har avtalats.

 

 

 

 

 

Vad som sägs i första och andra

 

 

 

 

 

styckena

om

varukännetecken

 

 

 

 

 

tillämpas även på en ansökan om

 

 

 

 

 

registrering av ett varumärke.

 

Anteckning om överlåtelse av ett

Anteckning om överlåtelse

 

registrerat varumärke

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 §

 

 

 

 

En överlåtelse av ett registrerat

En överlåtelse av ett registrerat

 

varumärke

ska

begäran

varumärke

ska

begäran

 

antecknas

i varumärkesregistret

antecknas

i varumärkesregistret

 

och kungöras. En anteckning och

och kungöras. En anteckning och

 

kungörelse ska också göras på

kungörelse ska också göras på

 

begäran av den som genom en dom

begäran av den som genom en dom

 

som har vunnit laga kraft fått

som har fått laga kraft fått fastställt

 

fastställt att han eller hon har bättre

att han eller hon har bättre rätt till

 

rätt till ett registrerat varumärke.

ett registrerat varumärke.

 

 

 

 

 

En överlåtelse av en ansökan om

 

 

 

 

 

registrering av ett varumärke ska

 

 

 

 

 

på begäran antecknas i Patent-

 

 

 

 

 

och registreringsverkets diarium.

26

Den som begär att en anteckning

Den som

begär en

anteckning

 

 

 

 

 

 

 

 

enligt första stycket görs i registret

enligt första eller andra stycket ska Prop. 2017/18:267

ska betala föreskriven avgift.

betala föreskriven avgift.

 

 

Verkan av anteckning om

Verkan av en anteckning om

 

innehavare

 

innehavare eller sökande

 

 

 

3 §

 

 

 

 

 

 

I ett mål eller ärende om ett

I ett mål eller ärende om ett

nationellt registrerat varumärke ska

nationellt registrerat varumärke ska

den som är antecknad som inne-

den som är antecknad som inne-

havare i varumärkesregistret anses

havare i varumärkesregistret anses

vara innehavare av varumärket.

vara innehavare av varumärket. I

 

 

ett mål eller ärende om ett

 

 

varumärke som är föremål för en

 

 

nationell ansökan om registrering

 

 

ska den som är antecknad som

 

 

sökande i Patent- och regi-

 

 

streringsverkets diarium anses som

 

 

sökande av varumärket.

 

 

I ett mål eller ärende om ett internationellt registrerat varumärke ska den

som är antecknad som innehavare i det internationella varumärkesregistret

anses vara innehavare av varumärket.

 

 

 

 

 

 

 

 

8 kap.

 

 

 

 

 

 

 

1 §

 

 

 

 

 

 

Gör någon intrång i rätten till ett

Om någon uppsåtligen eller av

varukännetecken

(varumärkes-

grov oaktsamhet gör intrång i

intrång) och sker det uppsåtligen

rätten

till

ett

varukännetecken

eller av grov oaktsamhet, ska han

(varumärkesintrång), ska

han

eller

eller hon dömas till böter eller

hon dömas till böter eller fängelse i

fängelse i högst två år. Den som har

högst två år. Den som har gjort

överträtt ett vitesförbud enligt 3 §

intrång i den rätt till ett varu-

får inte dömas till ansvar för

kännetecken

som

avses

i 1 kap.

intrång som omfattas av förbudet.

10 § tredje stycket får inte dömas

 

 

till ansvar för det intrånget.

 

 

 

Den som har överträtt ett

 

 

vitesförbud

enligt

3 §

får

inte

 

 

dömas till ansvar för intrång som

 

 

omfattas av förbudet.

 

 

För försök eller förberedelse till

För försök eller förberedelse till

brott enligt första stycket döms till

brott enligt första stycket döms det

ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

till ansvar

enligt

23 kap. brotts-

 

 

balken.

 

 

 

 

 

 

Åklagaren får väcka åtal för

Åklagaren får väcka åtal för

brott som avses i första eller andra

brott

endast

om

målsäganden

stycket endast om

målsäganden

anger brottet till åtal och åtal av

anger brottet till åtal och åtal av

särskilda skäl är motiverat från

särskilda skäl är motiverat från

allmän synpunkt.

 

 

 

allmän synpunkt.

 

 

 

 

 

 

 

27

 

 

 

 

 

 

 

 

Prop. 2017/18:267

4 §

 

Den som uppsåtligen eller av

Den som uppsåtligen eller av

oaktsamhet gör varumärkesintrång

oaktsamhet gör varumärkesintrång

ska betala skälig ersättning för

ska betala skälig ersättning för

utnyttjandet av varukännetecknet

utnyttjandet

av varukännetecknet

samt ersättning för den ytterligare

samt ersättning för den ytterligare

skada som intrånget har medfört.

skada som intrånget har medfört.

När ersättningens storlek

bestäms

När storleken på ersättningen för

ska hänsyn särskilt tas till

 

ytterligare

skada bestäms ska

 

 

hänsyn särskilt tas till

1.utebliven vinst,

2.vinst som den som har begått intrånget har gjort,

3.skada på varukännetecknets anseende,

4.ideell skada, och

5.rättighetshavarens intresse av att intrång inte begås.

Den som utan uppsåt eller

Den som utan uppsåt eller

oaktsamhet gör varumärkesintrång

oaktsamhet gör varumärkesintrång

ska betala ersättning för utnytt-

ska betala ersättning för utnytt-

jandet av varukännetecknet, om

jandet av varukännetecknet i den

och i den mån det är skäligt.

utsträckning det är skäligt.

10 kap. Övriga bestämmelser

Vissa bestämmelser om rättegången

Behörig domstol

1 § Patent- och marknadsdomstolen är rätt domstol i

1.mål och ärenden enligt denna lag om de inte ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, och

2.mål som avses i artikel 124 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 av den 14 juni 2017 om EU-varumärken.

Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska inte tillämpas i fråga om ett yrkande om informations- föreläggande eller intrångsundersökning.

Särskilda förutsättningar för att väcka talan

2 § En licenstagare får väcka en talan om varumärkesintrång endast om innehavaren av varukännetecknet samtycker till det. Även utan samtycke får den som har en exklusiv licens väcka en talan om varumärkesintrång, om innehavaren av varukännetecknet inte själv väcker en sådan talan inom skälig tid från det att licenstagaren underrättade innehavaren om att licenstagaren avser att väcka talan. Detta stycke ska också tillämpas i fråga om en fastställelsetalan avseende ett varukännetecken.

Om innehavaren av varukännetecknet väcker en talan om varumärkes- intrång, får en licenstagare alltid väcka en talan om ersättning enligt 8 kap. 4 §.

Första stycket gäller inte om något annat har avtalats.

28

3 § Den som har rätt att använda ett sådant varukännetecken som avses i 1 kap. 2 § får väcka en talan om varumärkesintrång endast om inne- havaren av varukännetecknet samtycker till det. Detta ska också tillämpas i fråga om en fastställelsetalan avseende ett varukännetecken.

Innehavaren av varukännetecknet har rätt till ersättning enligt 8 kap.

4 § för intrång i den rätt som en användare har. En användare får dock väcka en talan om ersättning för egen räkning om innehavaren av varukännetecknet samtycker till det eller om innehavaren väcker en talan om varumärkesintrång som inte innefattar något yrkande om ersättning enligt 8 kap. 4 § för intrång i användarens rätt.

Första stycket gäller inte om något annat har avtalats.

4 § En panthavare får väcka en talan om varumärkesintrång med anledning av intrång i den pantsatta egendomen endast om innehavaren av det registrerade varumärket har underrättats om det. En underrättelse ska också lämnas när en panthavare vill väcka en fastställelsetalan avseende ett registrerat varumärke.

Första stycket gäller inte om något annat har avtalats.

Invändning om ogiltighet

5 § Om det förs en talan om intrång i ett registrerat varumärke och den som talan förs mot gör gällande att registreringen är ogiltig, får frågan om ogiltighet prövas endast sedan en talan om hävning har väckts. Domstolen får förelägga den som gör gällande att registreringen är ogiltig att inom en viss tid väcka en sådan talan. Utan att en talan om hävning har väckts får dock frågan om ogiltighet prövas i ett brottmål och i ett fall som avses i 6 §.

Första stycket ska också tillämpas om det i ett mål som gäller fastställelsetalan avseende ett registrerat varumärke görs gällande att registreringen är ogiltig.

Särskilda förutsättningar för att bifalla en talan som avser intrång

6 § Om det förs en talan om intrång i ett registrerat varumärke och det vid tidpunkten för talans väckande hade gått mer än fem år sedan frågan om registrering av varumärket blev slutligt avgjord gäller följande. Talan får bifallas endast om varumärket, inom de fem senaste åren före talans väckande, har tagits i verkligt bruk på det sätt som avses i 3 kap. 2 § för de varor eller tjänster som ligger till grund för talan.

Om en talan enligt första stycket avser intrång genom användning av ett yngre registrerat varumärke och det på ingivningsdagen eller, i förekommande fall, prioritetsdagen för det yngre varumärket hade gått mer än fem år sedan frågan om registrering av det äldre varumärket blev slutligt avgjord, ska det äldre varumärket dessutom ha tagits i verkligt bruk inom de fem senaste åren före ingivningsdagen eller prioritets- dagen.

Om det äldre varumärket inte har använts i den utsträckning som anges i första och andra styckena, får talan ändå bifallas om det finns giltiga skäl till att det inte har använts i den utsträckningen.

Prop. 2017/18:267

29

Prop. 2017/18:267 Första–tredje styckena ska också tillämpas när det förs en fastställelse- talan om att ett visst förfarande utgör intrång i ett registrerat varumärke.

7 § En talan om varumärkesintrång genom användning av ett yngre EU- varumärke får bifallas endast om det finns grund för att häva registre- ringen av EU-varumärket enligt artiklarna 60.1, 60.3, 60.4, 61.1, 61.2 eller 64.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

Första stycket ska också tillämpas när det förs en fastställelsetalan om att ett visst förfarande utgör intrång i ett varukännetecken.

Hinder mot att döma till ansvar m.m.

8 § Om en registrering av ett varumärke har hävts med stöd av 3 kap. 1 § första stycket, får domstolen inte döma till ansvar enligt 8 kap. 1 § eller besluta om ersättning eller annan åtgärd enligt 8 eller 9 kap. Om en registrering har hävts med stöd av 3 kap. 1 § andra stycket, 2 eller 3 §, får domstolen inte döma till ansvar enligt 8 kap. 1 §.

Behandling av personuppgifter

9 § Utöver det som anges i 3 kap. 8 och 9 §§ lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning får person- uppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 8 kap. 1 § be- handlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fast- ställas, göras gällande eller försvaras.

Särskilda bestämmelser om EU-varumärken

10 § Föreskriven avgift ska betalas av den som

1.begär omvandling av en registrering av ett EU-varumärke eller en ansökan om registrering av ett EU-varumärke till en ansökan om nationell registrering av ett varumärke, eller

2.begär ett intyg enligt artikel 120.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001, i den ursprungliga lydelsen.

11 § Vid intrång i ett EU-varumärke tillämpas bestämmelserna i 8 kap. 1 § om ansvar för varumärkesintrång. I övrigt gäller 9 §, 8 kap. 2–8 §§ och 9 kap. i den utsträckning inte något annat följer av Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001, i den ursprungliga lydelsen. I dessa fall ska det som sägs om varumärkesintrång gälla intrång i ett EU-varumärke.

Bestämmelserna i 8 kap. 1 och 2 §§ gäller dock inte vid intrång i ett EU-varumärke i en sådan transitsituation som avses i artikel 9.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001, i den ursprungliga lydelsen.

Förbud mot utmätning av inarbetade varukännetecken

12 § Rätten till ett varukännetecken enligt 1 kap. 7 § får inte utmätas. Om innehavaren försätts i konkurs, ingår dock rätten i konkursboet.

30

Överklagande

13 § Ett slutligt beslut av Patent- och registreringsverket enligt denna lag får överklagas till Patent- och marknadsdomstolen inom två månader från dagen för beslutet.

Ett slutligt beslut i ett ärende om registrering av ett varumärke får överklagas endast av sökanden. Detsamma gäller för ett slutligt beslut i ett ärende om att en internationell varumärkesregistrering ska gälla i Sverige. Ett slutligt beslut med anledning av en invändning mot en registrering får överklagas endast av innehavaren av varumärket och av invändaren. Ett slutligt beslut med anledning av en invändning mot att en internationell varumärkesregistrering ska gälla i Sverige får överklagas endast av innehavaren av den internationella varumärkesregistreringen och av invändaren.

Denna paragraf gäller inte beslut i ärenden om administrativ hävning av en registrering.

14 § Ett beslut enligt 3 kap. 15 § om administrativ hävning av en registrering av ett varumärke får inte överklagas. Detsamma gäller ett beslut om överlämnande till domstol eller avskrivning enligt 3 kap. 13 § tredje stycket. Andra beslut i ärenden om administrativ hävning får överklagas till Patent- och marknadsdomstolen inom tre veckor från dagen för beslutet. Beslut under handläggningen av ett sådant ärende får inte överklagas särskilt.

Kungörande

15 § Kungörelser enligt denna lag ska göras i en särskild publikation som ges ut av Patent- och registreringsverket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om kungörelser enligt denna lag.

Bemyndigande

16 § Regeringen får meddela föreskrifter om avgifter i ärenden enligt denna lag.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

2.Lagen tillämpas även på varukännetecken som har inarbetats, varumärken som har registrerats och ansökningar om registreringar som har gjorts före ikraftträdandet, om inte annat följer av 3–6.

3.Bestämmelsen i 2 kap. 1 a § tillämpas inte på varumärken som har registrerats eller varumärkesregistreringar som har sökts före ikraft- trädandet.

4.Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om

a)registreringens varaktighet för varumärken som har registrerats eller varumärkesregistreringar som har sökts före ikraftträdandet, och

b)åtgärder som har vidtagits eller rättigheter som har förvärvats före ikraftträdandet.

Prop. 2017/18:267

31

Prop. 2017/18:267 5. Ett garanti- eller kontrollmärke som har registrerats före ikraftträ- dandet får inte hävas på grund av det nya kravet i 1 kap. 2 § andra stycket på att innehavaren inte får tillhandahålla varor eller tjänster av det slag som märket avser.

6.Ett varumärke som har registrerats före ikraftträdandet får inte hävas på grund av utvidgningen av registreringshindret i 2 kap. 4 §.

32

2.2

Förslag till lag om företagsnamn

Prop. 2017/18:267

Härigenom föreskrivs1 följande.

1 kap. Grundläggande bestämmelser

Företagsnamn och andra näringskännetecken

1 § Företagsnamn är den benämning under vilken en näringsidkare driver sin verksamhet. Om en del av verksamheten drivs under en särskild benämning, utgör denna ett särskilt företagsnamn. Det som sägs om företagsnamn i denna lag gäller även för ett särskilt företagsnamn.

Annat kännetecken som en näringsidkare använder för sin verksamhet vid sidan av ett företagsnamn kallas sekundärt kännetecken.

Den gemensamma benämningen för företagsnamn och sekundära kännetecken är näringskännetecken.

Förvärv av ensamrätt

Ensamrätt genom registrering eller inarbetning

2 § En näringsidkare förvärvar ensamrätt till ett företagsnamn genom registrering eller inarbetning. Ensamrätt till ett sekundärt kännetecken förvärvas genom inarbetning.

Ett företagsnamn registreras enligt bestämmelserna i denna lag och vad som föreskrivs i annan författning om registrering av visst slags företags- namn. Ensamrätten till ett registrerat företagsnamn gäller inom det område som registreringen omfattar.

Ett näringskännetecken ska anses inarbetat om det här i landet inom en betydande del av den krets till vilken det riktar sig (omsättningskretsen) är känt som beteckning för den verksamhet som bedrivs under känneteck- net. Om näringskännetecknet är inarbetat endast inom en del av landet, gäller ensamrätten endast inom det området.

Ensamrätt till varukännetecken och personnamn som närings- kännetecken

3 § Den som innehar ett varumärke eller ett annat varukännetecken har ensamrätt till kännetecknet som näringskännetecken. Om varukänne- tecknet är skyddat endast inom en del av landet, gäller ensamrätten endast inom det området.

Den som använder sitt personnamn som näringskännetecken har ensamrätt till kännetecknet som näringskännetecken, om namnet har särskiljningsförmåga för den verksamhet som det används för. Om namnet används endast inom en del av landet, gäller ensamrätten endast inom det området.

1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säker- ställande av skyddet för immateriella rättigheter, i den ursprungliga lydelsen.

33

Prop. 2017/18:267

34

Ensamrättens innebörd

4 § Ensamrätten till ett näringskännetecken enligt 2 och 3 §§ innebär att ingen annan än innehavaren, utan dennes tillstånd, i näringsverksamhet får använda ett tecken som är

1.identiskt med näringskännetecknet och används för verksamhet av samma slag,

2.identiskt med eller liknar näringskännetecknet och används för verk- samhet av samma eller liknande slag, om det finns en risk för förväxling, inbegripet risken för att användningen av tecknet leder till uppfattningen att det finns ett samband mellan den som använder tecknet och inne- havaren av näringskännetecknet, eller

3.identiskt med eller liknar ett näringskännetecken som här i landet är känt inom en betydande del av omsättningskretsen, om användningen utan skälig anledning drar otillbörlig fördel av eller är till skada för närings- kännetecknets särskiljningsförmåga eller anseende, oavsett om använd- ningen avser verksamhet av samma, liknande eller annat slag.

Ensamrätten till ett registrerat företagsnamn hindrar inte att någon annan i näringsverksamhet använder ett tecken som avses i första stycket inom det område där företagsnamnet är skyddat, om det visas att inne- havaren av företagsnamnet inte kan lida skada av detta.

Begränsning av ensamrätten

5 § Ensamrätten till ett näringskännetecken ger inte något självständigt skydd för en del av kännetecknet som saknar särskiljningsförmåga.

Ensamrätten till ett näringskännetecken hindrar inte att någon annan, när det sker i enlighet med god affärssed, i näringsverksamhet använder

1.sitt personnamn eller sin adress,

2.uppgifter om verksamhetens art eller uppgifter om en i verksam- heten utbjuden varas eller tjänsts art, kvalitet, kvantitet, avsedda användning, värde, geografiska ursprung eller andra egenskaper eller tidpunkten för när varan är framställd eller tjänsten är utförd, eller

3.ett allmänt använt ortsnamn.

Kolliderande rättigheter

6 § Gör flera anspråk på ensamrätt till näringskännetecken som är identiska eller liknar varandra på det sätt som anges i 4 §, ska den ha företräde som har tidigaste grund för sitt anspråk, om inte något annat följer av 7 §.

7 § Rätten till ett inarbetat näringskännetecken ska gälla vid sidan av en äldre rätt till ett näringskännetecken som är identiskt eller likartat på det sätt som anges i 4 §, om innehavaren av den äldre rätten inte inom rimlig tid har vidtagit åtgärder för att hindra användningen av det yngre känne- tecknet. I dessa fall hindrar inte rätten till det yngre näringskännetecknet användningen av det äldre.

På yrkande av någon av parterna får en domstol i de fall som avses i första stycket om det är skäligt besluta att ett av kännetecknen, eller båda, endast får användas på ett särskilt sätt, såsom i ett visst utförande eller med tillägg av ortsangivelse eller innehavarens namn.

2 kap. Registrering av företagsnamn

Allmänna registreringsvillkor

1 § Ett företagsnamn får registreras endast om det kan särskilja inne- havarens verksamhet från andras.

Vid bedömningen av om ett företagsnamn har särskiljningsförmåga ska hänsyn tas till den tid och omfattning som företagsnamnet har använts. Om företagsnamnet består enbart av en allmän benämning på verksam- hetens art eller på en i verksamheten utbjuden vara eller tjänst eller om företagsnamnet utgörs enbart av ett allmänt använt ortsnamn eller liknande, ska företagsnamnet i och för sig inte anses ha särskiljnings- förmåga. Om en sådan beteckning som aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening eller förkortning av en sådan beteckning ingår i företagsnamnet, ska det vid bedömningen bortses från denna beteckning.

Hinder mot registrering på grund av hänsyn till allmänna intressen

2 § Ett företagsnamn får inte registreras om företagsnamnet

1.strider mot lag eller annan författning eller mot goda seder eller allmän ordning,

2.utan tillstånd innehåller en sådan statlig eller internationell beteck- ning som enligt lag eller annan författning inte får användas obehörigen som företagsnamn, eller något som lätt kan förväxlas med en sådan beteckning,

3.utan tillstånd innehåller ett sådant kännetecken som enligt lagen (2014:812) om skydd för kännetecken i den internationella humanitära rätten inte får användas obehörigen som företagsnamn, eller något som kan för- växlas med ett sådant kännetecken,

4.innehåller eller i väsentliga delar återger en äldre växtsortbenämning som avser en växtsort av samma eller närstående växtart, i den utsträck- ning växtsorten är skyddad enligt växtförädlarrättslagen (1997:306) eller unionsrätten, eller

5.i annat fall är ägnat att vilseleda allmänheten.

Hinder mot registrering på grund av andra rättigheter

3 § Ett företagsnamn får inte registreras om företagsnamnet

1.är identiskt med ett äldre näringskännetecken för verksamhet av samma slag,

2.är identiskt med eller liknar ett äldre näringskännetecken för verk- samhet av samma eller liknande slag, om det finns en risk för förväxling, inbegripet risken för att användningen av företagsnamnet leder till upp- fattningen att det finns ett samband mellan den som använder företags- namnet och innehavaren av näringskännetecknet,

3.är identiskt med eller liknar ett äldre näringskännetecken som är känt inom en betydande del av omsättningskretsen, och användningen av företagsnamnet utan skälig anledning skulle dra otillbörlig fördel av eller vara till skada för näringskännetecknets särskiljningsförmåga eller anseende, oavsett om användningen avser verksamhet av samma, liknande eller annat slag, eller

Prop. 2017/18:267

35

Prop. 2017/18:267 4. kan förväxlas med ett kännetecken som användes här i landet eller i utlandet av någon annan vid tidpunkten för ansökan och som fortfarande används, om sökanden var i ond tro vid tidpunkten för ansökan.

4 § De hinder för registrering av ett företagsnamn som anges i 3 § 1–3 gäller på motsvarande sätt i fråga om

1.ett varumärke som är registrerat enligt 2 kap. varumärkeslagen (2010:1877) eller en internationell varumärkesregistrering som gäller i Sverige,

2.ett varumärke som är registrerat enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 av den 14 juni 2017 om EU-varu- märken eller en internationell varumärkesregistrering som gäller i Europeiska unionen, och

3.ett inarbetat varukännetecken.

5 § Om det företagsnamn som en ansökan om registrering avser ska gälla i hela landet och det finns en äldre rättighet som utgörs av ett inarbetat näringskännetecken eller av ett sådant personnamn eller inarbetat varukännetecken som är skyddat enligt 1 kap. 3 §, finns det hinder mot registrering enligt 3 och 4 §§ endast om skyddet för den äldre rättigheten gäller inom en väsentlig del av landet.

6 § Ett företagsnamn får inte registreras om det innehåller eller består av

1.något som är ägnat att uppfattas som någon annans efternamn som har särskilt skydd eller någon annans allmänt kända konstnärsnamn eller ett likartat namn, om användningen av företagsnamnet skulle medföra en nackdel för bäraren av namnet och om namnet uppenbarligen inte syftar på någon sedan länge avliden,

2.något som kränker någon annans upphovsrätt till ett litterärt eller konstnärligt verk, eller

3.något som är ägnat att uppfattas som benämning på en stiftelse, ideell förening eller liknande sammanslutning.

7 § Bestämmelserna i 3, 4 och 6 §§ utgör inte hinder mot registrering, om den som innehar den äldre rättigheten medger registreringen.

Registrering på flera språk

8 § Ett företagsnamn får registreras på två eller flera språk, under förutsättning att språkversionerna stämmer överens till sitt innehåll. Det som sägs om företagsnamn i denna lag ska gälla för var och en av språk- versionerna.

Registreringens giltighet

9 § Registreringen gäller från den dag då ansökan om registrering kom in till registreringsmyndigheten.

36

3 kap. Hävning av registrering

Grunder för hävning

Allmänna grunder

1 § En registrering av ett företagsnamn får hävas om

1.företagsnamnet har registrerats i strid mot denna lag eller mot annan författning,

2.registreringen fortfarande strider mot lagen,

3.rätten till företagsnamnet ändå inte får bestå enligt 1 kap. 7 §, och

4.annat inte följer av 2 § i detta kapitel.

En registrering får vidare hävas om

1.innehavaren har upphört att vara näringsidkare,

2.företagsnamnet har förlorat sin särskiljningsförmåga,

3.företagsnamnet har kommit att strida mot lag eller annan författning eller mot goda seder eller allmän ordning, eller

4.företagsnamnet har blivit vilseledande.

Vid en prövning av om en registrering ska hävas på grund av bristande särskiljningsförmåga ska endast sådan särskiljningsförmåga beaktas som företagsnamnet har förvärvat genom användning före ansökan om häv- ning.

2 § Om ett yrkande om hävning av en registrering av ett företagsnamn grundas på att ett äldre registrerat företagsnamn enligt 2 kap. 3 § utgör hinder och det vid tidpunkten för ansökan om hävning hade gått mer än fem år sedan frågan om registrering av det äldre företagsnamnet blev slutligt avgjord gäller följande. Registreringen av det yngre företags- namnet får hävas endast om det äldre företagsnamnet, inom de fem senaste åren före ansökan om hävning, har tagits i verkligt bruk på det sätt som avses i 3 § för den verksamhet som ligger till grund för yrkandet.

Om det vid ansökan om registrering av det yngre företagsnamnet hade gått mer än fem år sedan frågan om registrering av det äldre företags- namnet blev slutligt avgjord, ska det äldre företagsnamnet dessutom ha tagits i verkligt bruk inom de fem senaste åren före ansökan om registrering av det yngre företagsnamnet.

Om det äldre företagsnamnet inte har använts i den utsträckning som anges i första och andra styckena, får registreringen av det yngre företagsnamnet ändå hävas om det finns giltiga skäl till att det äldre företagsnamnet inte har använts i den utsträckningen.

Underlåten användning

3 § En registrering av ett företagsnamn får hävas om innehavaren inte har gjort verkligt bruk av företagsnamnet i Sverige för den verksamhet som det har registrerats för inom fem år från den dag då frågan om registrering slutligt har avgjorts eller inom en period av fem år i följd. Registreringen får dock inte hävas på grund av underlåten användning om det finns giltiga skäl till att företagsnamnet inte har använts.

Med sådan användning som avses i första stycket likställs att företags- namnet används

Prop. 2017/18:267

37

Prop. 2017/18:267 1. i en annan form än den registrerade, om avvikelsen avser endast detaljer som inte förändrar företagsnamnets särskiljningsförmåga, och

2. av någon annan med innehavarens samtycke.

Registreringen får inte hävas om företagsnamnet har använts under tiden mellan utgången av femårsperioden och ingivandet av ansökan om hävning av registreringen. Användning som påbörjas eller återupptas efter femårsperiodens utgång och inom tre månader före ingivandet av ansökan om hävning ska dock lämnas utan avseende, om förberedelserna för att påbörja eller återuppta användningen vidtogs efter det att inne- havaren fått kännedom om att en ansökan om hävning kunde komma att göras.

Tillvägagångssätt

4 § Den som vill inleda ett förfarande för att häva en registrering kan föra talan vid domstol eller ansöka om hävning av registreringen hos berörd registreringsmyndighet enligt 5–19 §§ (administrativ hävning).

Ett förfarande för att häva en registrering med stöd av 1 § andra stycket eller 3 § eller 2 kap. 1 eller 2 § får också inledas av en myndighet. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela före- skrifter om vilken myndighet som får göra detta.

Administrativ hävning

Ansökans innehåll

5 § En ansökan om administrativ hävning ska innehålla

1.uppgifter om parterna i den utsträckning som anges i 33 kap. 1 § rättegångsbalken,

2.ett yrkande om hävning och uppgift om den registrering som yrkandet avser, och

3.en redogörelse för de omständigheter som åberopas till grund för yrkandet om hävning.

Sökanden ska betala föreskriven ansökningsavgift.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om vad ansökan i övrigt ska innehålla.

Brister i ansökan

6 § Om ansökan är så bristfällig att den inte kan läggas till grund för hand- läggning av ärendet, ska registreringsmyndigheten förelägga sökanden att avhjälpa bristerna inom en viss tid. Detsamma gäller om sökanden inte har betalat ansökningsavgiften.

Om sökanden inte följer föreläggandet, ska ansökan avvisas. Sökanden ska upplysas om detta i föreläggandet.

Ansökan ska också avvisas om den avser någon annan åtgärd än hävning av en registrering eller om det finns något annat hinder mot att den tas upp till prövning.

Avskrivning vid återkallelse

7 § Om sökanden återkallar ansökan, ska ärendet skrivas av.

38

Ogrundad ansökan

8 § Om det kan antas att ansökan är ogrundad, ska ansökan behandlas som om innehavaren har bestridit den. I så fall ska 12 § tillämpas.

Föreläggande för innehavaren att yttra sig

9 § Tar registreringsmyndigheten upp ansökan till prövning, ska myndig- heten förelägga innehavaren av registreringen att yttra sig inom en viss tid från det att ansökan delgavs innehavaren.

I föreläggandet ska innehavaren uppmanas att

1.ange om ansökan medges eller bestrids och, om ansökan bestrids, skälen för bestridandet, och

2.lämna de uppgifter om sig själv som avses i 33 kap. 1 § första–tredje styckena rättegångsbalken, i den utsträckning uppgifterna i ansökan är ofullständiga eller felaktiga.

I föreläggandet ska det upplysas om att ärendet kan komma att avgöras även om innehavaren inte svarar.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om vad föreläggandet i övrigt ska innehålla.

Delgivning av föreläggandet

10 § Föreläggandet enligt 9 § ska delges innehavaren. Delgivningen ska ske på det sätt som enligt rättegångsbalken gäller för delgivning av stämning i tvistemål.

En kopia av ansökningshandlingarna ska fogas till föreläggandet när handlingarna innehåller något utöver vad som framgår av föreläggandet.

Om sökanden ska se till att delgivning sker, ska 32 kap. 2 § rättegångs- balken tillämpas.

11 § Har registreringsmyndigheten inte kunnat delge föreläggandet, ska myndigheten pröva om försöken till delgivning ska fortsätta eller om sökanden ska erbjudas att själv se till att delgivning sker. Hänsyn ska tas till det arbete och den kostnad som dittills har lagts ned på delgivningen, förutsättningarna för att fortsatta försök ska lyckas samt omständig- heterna i övrigt. Om sökanden inte antar erbjudandet, ska ansökan avvisas.

Om sökanden ska se till att delgivning sker, ska 32 kap. 2 § rättegångs- balken tillämpas.

Överlämnande till domstol

12 § Om innehavaren i rätt tid bestrider ansökan, ska registrerings- myndigheten underrätta sökanden om detta. Vill sökanden vidhålla sitt yrkande, kan han eller hon begära att ärendet ska överlämnas till domstol.

En begäran om överlämnande ska ha kommit in till registreringsmyn- digheten inom en månad från den dag då underrättelsen om bestridandet sändes till sökanden. I sin begäran ska sökanden ange de omständigheter och de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis.

Prop. 2017/18:267

39

Prop. 2017/18:267

40

Sökanden ska samtidigt ge in de skriftliga bevis och andra handlingar som åberopas.

Om sökanden har begärt överlämnande i rätt tid, ska registrerings- myndigheten överlämna ärendet till domstolen. Om sökanden inte har begärt överlämnande i rätt tid, ska ärendet skrivas av.

13 § En underrättelse om att innehavaren har bestridit ansökan enligt 12 § första stycket ska innehålla en upplysning om

1.att sökanden kan begära överlämnande till domstol,

2.inom vilken tid en sådan begäran ska ges in,

3.vad en sådan begäran ska innehålla, och

4.det som i övrigt anges i 12 §.

Hävning av registreringen

14 § Har innehavaren inte bestridit ansökan i rätt tid, ska registrerings- myndigheten häva registreringen i enlighet med ansökan.

Återvinning

15 § Innehavaren av en registrering som hävts enligt 14 § får ansöka om återvinning. En sådan ansökan ska ha kommit in till registrerings- myndigheten inom en månad från dagen för beslutet.

Om innehavaren har ansökt om återvinning i rätt tid, ska registrerings- myndigheten överlämna ärendet till domstolen. I annat fall ska myndig- heten avvisa ansökan.

Underrättelser

16 § En underrättelse om hävning ska sändas till sökanden och inne- havaren.

Om en ansökan om hävning avvisas, ska registreringsmyndigheten underrätta sökanden om detta. Om en ansökan om återvinning avvisas, ska myndigheten underrätta innehavaren om detta. Meddelar myndigheten något annat beslut som innebär att ärendet avgörs, ska både sökanden och innehavaren underrättas om beslutet, om det inte är uppenbart onödigt.

Rättskraft

17 § Sedan tiden för ansökan om återvinning löpt ut, har ett beslut om hävning enligt 14 § rättskraft i enlighet med vad som gäller för en dom i ett tvistemål som har fått laga kraft.

Den fortsatta handläggningen i domstolen

18 § Om ett ärende har överlämnats till domstolen, ska talan anses väckt när ansökan om administrativ hävning kom in till registreringsmyndig- heten. De handlingar som sökanden har gett in ska anses som en stämningsansökan. Stämning ska anses utfärdad när domstolen beslutar om målets handläggning.

19 § Om ett ärende har överlämnats till domstolen, ska käranden betala föreskriven tilläggsavgift. I ett sådant fall ska det som anges i 42 kap. 3 och 4 §§ rättegångsbalken om ansökningsavgift gälla tilläggsavgiften.

Om ett mål där registreringsmyndigheten har beslutat om hävning Prop. 2017/18:267 avvisas av domstolen på grund av att tilläggsavgiften inte har betalats,

ska domstolen samtidigt undanröja myndighetens beslut.

Överklagande

20 § Ett beslut enligt 14 § om administrativ hävning av en registrering av ett företagsnamn får inte överklagas. Detsamma gäller ett beslut om överlämnande till domstol eller avskrivning enligt 12 § tredje stycket. Andra beslut i ärenden om administrativ hävning får överklagas till Patent- och marknadsdomstolen inom tre veckor från dagen för beslutet. Beslut under handläggningen av ett sådant ärende får inte överklagas särskilt.

Bemyndigande

21 § Regeringen får meddela föreskrifter om avgifter i ärenden om administrativ hävning av en registrering enligt denna lag.

Avregistrering efter hävning

22 § Om registreringen av ett företagsnamn har hävts av registrerings- myndigheten enligt 14 § eller av domstolen, ska registreringsmyndig- heten avregistrera företagsnamnet när avgörandet har fått laga kraft. Beslutet om avregistrering ska kungöras.

I samband med att en registrering av ett företagsnamn hävs, får registreringsmyndigheten eller domstolen besluta att företagsnamnet ska få stå kvar i registret under en viss tid, om det skäligen behövs för att innehavaren ska kunna anta ett nytt företagsnamn och ansöka om dess registrering.

Verkan av en hävning

23 § Om en registrering av ett företagsnamn har hävts med stöd av 1 § första stycket, ska registreringen anses aldrig ha haft någon verkan.

Om en registrering har hävts med stöd av 1 § andra stycket eller 3 §, ska registreringen anses ha förlorat sin verkan från dagen för ansökan om hävning. På yrkande av en part får domstolen eller, vid administrativ hävning, registreringsmyndigheten bestämma att registreringen i stället ska anses ha förlorat sin verkan den dag då det förhållande som utgör grund för hävningen uppkom.

4 kap. Överlåtelse och förbud mot utmätning

1 § Ett företagsnamn får överlåtas endast i samband med en överlåtelse av den näringsverksamhet där det används.

En överlåtelse av näringsverksamheten omfattar även företagsnamnet, om inte något annat har avtalats. Detta gäller dock inte om företags- namnet innehåller överlåtarens eller, vid överlåtelse av ett handelsbolags verksamhet, en bolagsmans efternamn.

Om det i ett dödsbo ingår ett företagsnamn som innehåller den avlidnes efternamn, får en boutredningsman inte överlåta företagsnamnet utan

samtycke av dödsbodelägarna.

41

Prop. 2017/18:267

2 § Ett företagsnamn får inte utmätas. Försätts innehavaren i konkurs, ingår dock rätten till företagsnamnet i konkursboet, om inte företags- namnet innehåller gäldenärens eller, vid ett handelsbolags konkurs, en bolagsmans efternamn. Ett företagsnamn som inte ingår i ett konkursbo får likväl användas under den tid verksamheten fortsätter för boets räkning.

5 kap. Straffansvar, vitesförbud, skadestånd m.m. Straffansvar

1 § Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet gör intrång i rätten till ett näringskännetecken (företagsnamnsintrång) ska dömas till böter eller fängelse i högst två år. Den som har överträtt ett vitesförbud enligt 3 § får inte dömas till ansvar för intrång som omfattas av förbudet.

För försök eller förberedelse till brott enligt första stycket döms det till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

Åklagaren får väcka åtal för brott endast om målsäganden anger brottet

 

till åtal och åtal av särskilda skäl är motiverat från allmän synpunkt.

 

Förverkande

 

2 § Den egendom som ett brott enligt 1 § gäller ska förklaras förverkad,

 

om det inte är uppenbart oskäligt. I stället för egendomen får dess värde

 

förklaras förverkat. Även utbyte av sådant brott ska förklaras förverkat,

 

om det inte är uppenbart oskäligt. Detsamma gäller vad någon har tagit

 

emot som ersättning för kostnader i samband med ett sådant brott, eller

 

värdet av det mottagna, om mottagandet utgör brott enligt 1 §.

 

Egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt 1 § får för-

 

klaras förverkad, om det behövs för att förebygga brott eller om det annars

 

finns särskilda skäl. Detsamma gäller egendom som varit avsedd att an-

 

vändas som hjälpmedel vid brott enligt 1 §, om brottet har fullbordats eller

 

om förfarandet har utgjort ett straffbart försök eller en straffbar förbere-

 

delse. I stället för egendomen får dess värde förklaras förverkat.

 

Vitesförbud

 

3 § På yrkande av den som har lidit företagsnamnsintrång får domstolen

 

vid vite förbjuda den som gör eller medverkar till intrånget att fortsätta

 

med det.

 

Domstolen får meddela vitesförbud för tiden till dess att målet slutligt

 

har avgjorts eller något annat har beslutats, om

 

1. käranden visar sannolika skäl för att det förekommer företagsnamns-

 

intrång eller medverkan till intrång, och

 

2. det skäligen kan befaras att svaranden, genom att fortsätta intrånget

 

eller medverkan till det, förringar värdet av ensamrätten till närings-

 

kännetecknet.

 

Innan ett förbud enligt andra stycket meddelas ska svaranden ha fått

 

tillfälle att yttra sig, om inte ett dröjsmål skulle medföra risk för skada.

 

Första–tredje styckena tillämpas också i fråga om försök eller för-

42

beredelse till intrång.

4 § Ett förbud enligt 3 § andra stycket får meddelas endast om käranden ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas svaranden. Om käranden inte kan ställa säkerhet, får domstolen befria honom eller henne från detta.

Bestämmelserna i 2 kap. 25 § utsökningsbalken ska tillämpas i fråga om vilken säkerhet som ska ställas. Säkerheten ska prövas av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden.

5 § Om ett förbud har meddelats enligt 3 § andra stycket, ska domstolen när målet avgörs pröva om förbudet fortfarande ska bestå.

I fråga om överklagande av beslut enligt 3 § andra stycket och 4 § och i fråga om handläggningen i högre domstol tillämpas rättegångsbalkens bestämmelser om överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken.

6 § En talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt om förbudet.

Skadestånd

7 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet gör företagsnamnsintrång ska betala skälig ersättning för utnyttjandet av näringskännetecknet samt ersättning för den ytterligare skada som intrånget har medfört. När stor- leken på ersättningen för ytterligare skada bestäms ska hänsyn särskilt tas till

1.utebliven vinst,

2.vinst som den som har begått intrånget har gjort,

3.skada på näringskännetecknets anseende,

4.ideell skada, och

5.rättighetshavarens intresse av att intrång inte begås.

Den som utan uppsåt eller oaktsamhet gör företagsnamnsintrång ska betala ersättning för utnyttjandet av näringskännetecknet i den utsträck- ning det är skäligt.

Begränsning av straffansvar, skadeståndsskyldighet och möjlighet till förverkande

8 § Om ett företagsnamnsintrång avser ett företagsnamn som är skyddat enbart på grund av registrering,

1.ska det inte dömas till ansvar enligt 1 § för det intrång som har gjorts före registreringsdagen,

2.får förverkande enligt 2 § inte avse det intrång som har gjorts före registreringsdagen, och

3.ska ersättning enligt 7 § betalas för det intrång som har skett före registreringsdagen endast om intrånget har gjorts uppsåtligen.

Preskription av rätten till skadestånd

9 § Rätten till ersättning för skada preskriberas om talan inte väcks inom fem år från det att skadan uppkom. Rätten till ersättning med anledning av intrång i ett företagsnamn som är skyddat enbart på grund av registrering

Prop. 2017/18:267

43

Prop. 2017/18:267 preskriberas dock inte i något fall tidigare än ett år från registrerings- dagen.

Åtgärder med egendom och hjälpmedel

10 § På yrkande av den som har lidit företagsnamnsintrång får dom- stolen, efter vad som är skäligt, besluta att egendom som det olovligen förekommer näringskännetecken på ska återkallas från marknaden, ändras eller förstöras eller att någon annan åtgärd ska vidtas med den. Det- samma gäller i fråga om hjälpmedel som har använts eller varit avsett att användas vid intrånget.

Sådan egendom som avses i första stycket får tas i beslag, om det skäligen kan antas att ett brott enligt 1 § har begåtts. I fråga om ett sådant beslag tillämpas reglerna om beslag i brottmål i allmänhet.

Första och andra styckena tillämpas också i fråga om försök eller för- beredelse till intrång.

11 § Ett beslut om åtgärd enligt 10 § första stycket får inte innebära att den som har lidit företagsnamnsintrång ska betala ersättning till den som åtgärden riktas mot.

Åtgärderna ska bekostas av svaranden om det inte finns särskilda skäl mot detta.

Ett beslut enligt 10 § ska inte meddelas, om förverkande eller någon åtgärd till förebyggande av missbruk ska beslutas enligt 2 § eller enligt brottsbalken.

Spridning av information om dom

12 § I ett mål om företagsnamnsintrång får domstolen på yrkande av käranden besluta att den som har gjort eller medverkat till intrånget ska bekosta lämpliga åtgärder för att sprida information om domen i målet.

Första stycket tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång.

6 kap. Informationsföreläggande och intrångsundersökning

Informationsföreläggande

Grundläggande bestämmelser

1 § Om en sökande visar sannolika skäl för att någon har gjort ett företagsnamnsintrång, får domstolen vid vite besluta att någon eller några av dem som anges i andra stycket ska ge sökanden information om ursprung och distributionsnät för de varor eller tjänster som intrånget gäller (informationsföreläggande). Ett sådant beslut får meddelas på yrkande av den som har lidit intrånget. Det får meddelas bara om informationen kan antas underlätta utredningen av ett intrång som avser varorna eller tjänsterna.

Ett informationsföreläggande får riktas mot den som

1.har gjort eller medverkat till intrånget,

2.i kommersiell skala har förfogat över en vara som intrånget gäller,

3.i kommersiell skala har använt en tjänst som intrånget gäller,

44

4. i kommersiell skala har tillhandahållit en elektronisk kommunika- Prop. 2017/18:267 tionstjänst eller en annan tjänst som har använts vid intrånget, eller

5.har identifierats av någon som anges i 2–4 såsom delaktig i tillverk- ningen eller distributionen av en vara eller tillhandahållandet av en tjänst som intrånget gäller.

Information om varors eller tjänsters ursprung och distributionsnät kan särskilt avse

1.namn på och adress till producenter, distributörer, leverantörer och andra som har innehaft varorna eller tillhandahållit tjänsterna,

2.namn på och adress till avsedda grossister och detaljister, och

3.uppgifter om hur mycket som har producerats, levererats, mottagits eller beställts och om vilket pris som har bestämts för varorna eller tjänsterna.

Första–tredje styckena tillämpas också i fråga om försök eller för- beredelse till intrång.

2 § Ett informationsföreläggande får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär för den som drabbas av den eller för något annat motstående intresse.

Skyldigheten att lämna information enligt 1 § omfattar inte uppgifter vars yppande skulle röja att uppgiftslämnaren eller någon till honom eller henne närstående som avses i 36 kap. 3 § rättegångsbalken har begått en brottslig gärning.

I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) finns bestämmelser som begränsar hur mottagna personuppgifter får behand- las.

Handläggningen av frågor om informationsföreläggande

3 § Om ett yrkande om informationsföreläggande riktar sig mot den som är sökandens motpart i ett mål om intrång, ska de bestämmelser om rätte- gång som gäller för det målet tillämpas. Ett beslut om informations- föreläggande får överklagas särskilt.

Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot någon annan än den som anges i första stycket, ska lagen (1996:242) om domstols- ärenden tillämpas. Domstolen får bestämma att vardera parten ska svara för sina rättegångskostnader.

En talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt om före- läggandet.

Rätt till ersättning

4 § Den som på grund av 1 § andra stycket 2–5 har förelagts att enligt första stycket samma paragraf lämna information, har rätt till skälig ersättning för kostnader och besvär. Ersättningen ska betalas av den som har framställt yrkandet om informationsföreläggande.

45

Prop. 2017/18:267

46

Underrättelseskyldighet i vissa fall

5 § Den som tillhandahåller en elektronisk kommunikationstjänst och som till följd av ett informationsföreläggande har lämnat ut information som avses i 6 kap. 20 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, ska sända en skriftlig underrättelse om detta till den som uppgifterna gäller tidigast efter en månad och senast tre månader från det att informationen lämnades ut. Kostnaden för underrättelsen ersätts enligt 4 §.

Intrångsundersökning

Grundläggande bestämmelser

6 § Om det skäligen kan antas att någon har gjort eller medverkat till ett företagsnamnsintrång, får domstolen för att bevisning ska kunna säkras om intrånget besluta att en undersökning får göras hos denne för att söka efter föremål eller handlingar som kan antas ha betydelse för en utred- ning om intrånget (intrångsundersökning). Ett sådant beslut får meddelas på yrkande av den som har lidit intrånget. Om en rättegång inte är inledd, ska yrkandet framställas skriftligen.

Första stycket tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång.

7 § Ett beslut om intrångsundersökning får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär för den som drabbas av den eller för något annat motstående in- tresse.

Handläggningen av frågor om intrångsundersökning

8 § Innan ett beslut om intrångsundersökning meddelas ska motparten ha fått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett beslut som gäller till dess att annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredningen om intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas.

I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då en rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan har uppkommit under en rättegång.

Ställande av säkerhet

9 § Ett beslut om intrångsundersökning får meddelas endast om sök- anden ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas motparten. Om sökanden inte kan ställa säkerhet, får domstolen befria honom eller henne från detta.

Bestämmelserna i 2 kap. 25 § utsökningsbalken ska tillämpas i fråga om vilken säkerhet som ska ställas. Säkerheten ska prövas av domstolen, om den inte har godkänts av motparten.

Beslut om intrångsundersökning

10 § Ett beslut om intrångsundersökning ska innehålla uppgifter om

1.vilket ändamål undersökningen ska ha,

2.vilka föremål och handlingar som det får sökas efter, och

3. vilka utrymmen som får genomsökas.

Om det behövs, ska domstolen även besluta om andra villkor för verk- ställandet.

Överklagande av beslut

11 § I fråga om överklagande av domstolens beslut om intrångsunder- sökning och i fråga om handläggningen i högre domstol gäller vad som föreskrivs i rättegångsbalken om överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken.

Verkställighet av ett beslut om intrångsundersökning

12 § Ett beslut om intrångsundersökning gäller omedelbart. Om ansökan om verkställighet inte har gjorts inom en månad från beslutet, upphör det att gälla.

13 § Ett beslut om intrångsundersökning verkställs av Kronofogde- myndigheten enligt de villkor som domstolen har beslutat och med tillämpning av 1–3 kap., 17 kap. 1–5 §§ och 18 kap. utsökningsbalken. Sökandens motpart ska underrättas om verkställigheten endast om beslutet om intrångsundersökning har tillkommit efter det att motparten hörts. Myndigheten har rätt att ta fotografier och göra film- och ljud- upptagningar av sådana föremål som den får söka efter. Myndigheten har också rätt att ta kopior av och göra utdrag ur sådana handlingar som den får söka efter.

En intrångsundersökning får inte omfatta en skriftlig handling som avses i 27 kap. 2 § rättegångsbalken.

Juridiskt biträde och rätt att närvara vid intrångsundersökningen

14 § När ett beslut om intrångsundersökning ska verkställas, har mot- parten rätt att tillkalla ett juridiskt biträde. Verkställigheten får inte på- börjas innan biträdet har inställt sig. Detta gäller dock inte om

1.undersökningen därigenom onödigt fördröjs, eller

2.det finns en risk att ändamålet med åtgärden annars inte uppnås.

Vid verkställigheten får Kronofogdemyndigheten vid behov anlita en sakkunnig som biträde.

Myndigheten får tillåta att sökanden eller ett ombud för sökanden är närvarande vid undersökningen för att kunna lämna upplysningar. Om ett sådant tillstånd ges, ska myndigheten se till att sökanden eller ombudet inte i större utsträckning än som kan motiveras av verkställigheten får kännedom om förhållanden som kommer fram.

Återgång av en åtgärd vid intrångsundersökning

15 § Om sökanden inte inom en månad från det att verkställigheten avslutats väcker talan eller på något annat sätt inleder ett förfarande om saken, ska en åtgärd som vidtagits vid verkställigheten av intrångsunder- sökningen omedelbart gå åter, i den utsträckning det är möjligt. Detsamma gäller om ett beslut om intrångsundersökning upphävs sedan verkställighet genomförts.

Prop. 2017/18:267

47

Prop. 2017/18:267 Hantering av material från intrångsundersökningen

16 § Kronofogdemyndigheten ska förteckna fotografier och film- och ljudupptagningar av föremål samt kopior av och utdrag ur handlingar från intrångsundersökningen. Materialet ska hållas tillgängligt för sökanden och motparten.

7 kap. Övriga bestämmelser

Behörig domstol

1 § Patent- och marknadsdomstolen är rätt domstol i mål och ärenden enligt denna lag om de inte ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols be- hörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska inte tillämpas i fråga om ett yrkande om informations- föreläggande eller intrångsundersökning.

Underrättelse om dom

2 § Domstolen ska underrätta registreringsmyndigheten om en dom som gäller

1.hävning av en registrering av ett företagsnamn, eller

2.intrång i ett registrerat företagsnamn.

Domstolen ska även underrätta registreringsmyndigheten om en dom i ett mål där det förts en fastställelsetalan avseende ett registrerat företags- namn.

Invändning om ogiltighet

3 § Om det förs en talan om intrång i ett registrerat företagsnamn och den som talan förs mot gör gällande att registreringen är ogiltig, får frågan om ogiltighet prövas endast sedan en talan om hävning har väckts. Domstolen får förelägga den som gör gällande att registreringen är ogiltig att inom en viss tid väcka en sådan talan. Utan att en talan om hävning har väckts får dock frågan om ogiltighet prövas i ett brottmål och i ett fall som avses i 4 §.

Första stycket ska också tillämpas om det i ett mål som gäller fast- ställelsetalan avseende ett registrerat företagsnamn görs gällande att

 

registreringen är ogiltig.

 

Särskilda förutsättningar för att bifalla en talan som avser intrång

 

4 § Om det förs en talan om intrång i ett registrerat företagsnamn och det

 

vid tidpunkten för talans väckande hade gått mer än fem år sedan frågan

 

om registrering av företagsnamnet blev slutligt avgjord gäller följande.

 

Talan får bifallas endast om företagsnamnet, inom de fem senaste åren

 

före talans väckande, har tagits i verkligt bruk på det sätt som avses i

 

3 kap. 3 § för den verksamhet som ligger till grund för talan.

 

Om en talan enligt första stycket avser intrång genom användning av

 

ett yngre registrerat företagsnamn och det vid ansökan om registrering av

48

det yngre företagsnamnet hade gått mer än fem år sedan frågan om

registrering av det äldre företagsnamnet blev slutligt avgjord, ska det Prop. 2017/18:267 äldre företagsnamnet dessutom ha tagits i verkligt bruk inom de fem

senaste åren före ansökan om registrering av det yngre företagsnamnet. Om det äldre företagsnamnet inte har använts i den utsträckning som

anges i första och andra styckena, får talan ändå bifallas om det finns giltiga skäl till att det inte har använts i den utsträckningen.

Första–tredje styckena ska också tillämpas när det förs en fastställelse- talan om att ett visst förfarande utgör intrång i ett registrerat företags- namn.

Hinder mot att döma till ansvar m.m.

5 § Om en registrering av ett företagsnamn har hävts med stöd av 3 kap. 1 § första stycket, får domstolen inte döma till ansvar enligt 5 kap. 1 § eller besluta om ersättning eller annan åtgärd enligt 5 eller 6 kap. Om en registrering har hävts med stöd av 3 kap. 1 § andra stycket eller 3 §, får domstolen inte döma till ansvar enligt 5 kap. 1 §.

Behandling av personuppgifter

6 § Utöver det som anges i 3 kap. 8 och 9 §§ lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning får person- uppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 5 kap. 1 § behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras.

Firmateckning

7 § Firmateckning görs genom ett tydligt angivande av det fullständiga företagsnamnet och underskrift med namn av firmatecknare. Vid firma- teckning för en sådan del av verksamheten som drivs under ett särskilt företagsnamn, ska även företagsnamnet för hela verksamheten anges.

Under likvidation eller konkurs ska firmateckning göras med ett tillägg som anger det ändrade förhållandet.

I fråga om firmateckning gäller i övrigt vad som är särskilt föreskrivet i andra författningar.

Företagsnamn som fastställs i särskild ordning

8 § En myndighet eller en annan inrättning eller sammanslutning för vilken regeringen har fastställt ett företagsnamn har ensamrätt till detta som om företagsnamnet hade blivit registrerat enligt denna lag.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

2.Genom lagen upphävs firmalagen (1974:156).

3.Den upphävda lagen gäller dock fortfarande

a)för åtgärder som har vidtagits eller rättigheter som har förvärvats före ikraftträdandet, och

b)i fråga om bestämmelserna om behörig domstol och handläggning i domstol, för mål och ärenden som har inletts i allmän domstol före den

1 september 2016.

49

 

Prop. 2017/18:267 4. Den nya lagen tillämpas även på näringskännetecken som har inarbetats, firmor som har registrerats och ansökningar om registreringar som har gjorts före ikraftträdandet, om inte annat följer av 3.

5.Nationella och internationella varumärken som genom registrering har beviljats skydd i Sverige enligt äldre föreskrifter ska anses utgöra sådana varumärken som avses i 2 kap. 4 § 1.

6.Sveriges riksbank och Svenska Skeppshypotekskassan samt annan inrättning eller sammanslutning som har fått ensamrätt till sin firma enligt 27 § firmalagen ska fortfarande ha ensamrätt till firman som om denna hade blivit registrerad som ett företagsnamn enligt denna lag.

50

2.3 Förslag till lag om skydd för beteckningar på Prop. 2017/18:267 jordbruksprodukter och livsmedel

Härigenom föreskrivs1 följande

Beteckningar som skyddas enligt EU-förordningar

1 § Bestämmelserna i 8 kap. 3–8 §§, 9 kap. och 10 kap. 9 § varumärkes- lagen (2010:1877) ska tillämpas vid intrång i den rätt till en beteckning som följer av

1.Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 av den 15 januari 2008 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, spritdrycker, samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1576/89, i den ursprungliga lydelsen,

2.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel, i den ursprungliga lydelsen,

3.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007,

iden ursprungliga lydelsen, eller

4.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 251/2014 av den 26 februari 2014 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, aromatiserade vin- produkter och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1601/91, i den ursprungliga lydelsen.

Beteckningar som skyddas enligt internationella avtal

2 § Bestämmelserna i 8 kap. 3–8 §§, 9 kap. och 10 kap. 9 § varumärkes- lagen (2010:1877) ska också tillämpas vid intrång i den rätt till en be- teckning som följer av

1. frihandelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlems- stater, å ena sidan, och Republiken Korea, å andra sidan, av den 6 oktober 2010 (EUT L 127, 14.5.2011, s. 6),

2.handelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater,

åena sidan, och Colombia, Peru och Ecuador, å andra sidan, av den 26 juni 2012 (EUT L 354, 21.12.2012, s. 3 och EUT L 356, 24.12.2016, s. 3),

3.avtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Centralamerika, å andra sidan, av den 29 juni 2012 (EUT L 346, 15.12.2012, s. 3),

4.associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlems- stater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan, av den 27 juni 2014 (EUT L 161, 29.5.2014, s. 3),

1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säker- ställande av skyddet för immateriella rättigheter, i den ursprungliga lydelsen.

51

Prop. 2017/18:267 5. associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Moldavien, å andra sidan, av den 27 juni 2014 (EUT L 260, 30.8.2014, s. 4),

6.associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Georgien, å andra sidan, av den 27 juni 2014 (EUT L 261, 30.8.2014, s. 4), eller

7.det övergripande avtalet om ekonomi och handel (CETA) mellan Kanada, å ena sidan, och Europeiska unionen och dess medlemsstater, å andra sidan, av den 30 oktober 2016 (EUT L 11, 14.1.2017, s. 23).

Behörig domstol

3 § Patent- och marknadsdomstolen är rätt domstol i mål och ärenden en- ligt denna lag om de inte ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörig- het i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska inte tillämpas i fråga om ett yrkande om informationsföreläggande eller intrångsundersökning enligt 9 kap. varumärkeslagen (2010:1877).

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

2.Lagen tillämpas även på beteckningar som har fått skydd före ikraftträdandet, om inte annat följer av 3.

3.Bestämmelserna i 2 § som avser hänvisningen till 8 kap. 4–6 och 8 §§ varumärkeslagen (2010:1877) tillämpas inte på intrång, försök till intrång eller förberedelse till intrång som skett före ikraftträdandet.

52

2.4

Förslag till lag om ändring i lagen (1966:742)

Prop. 2017/18:267

 

om hotell- och pensionatrörelse

 

 

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1966:742) om hotell- och

 

pensionatrörelse1 ska ha följande lydelse.

 

 

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

 

 

5 §2

 

 

 

En ansökan om tillstånd att driva hotell- eller pensionatrörelse ska vara

 

skriftlig och

 

 

 

 

a) innehålla en uppgift om

a) innehålla

en uppgift

om

 

sökandens

fullständiga namn,

sökandens

fullständiga

namn,

 

firma och postadress samt, om

företagsnamn och postadress samt,

 

sökanden tidigare haft ett annat

om sökanden tidigare haft ett annat

 

efternamn, detta,

efternamn, detta,

 

 

b)för sökande, som är enskild person, innehålla en uppgift om födelsetid och yrke eller titel samt ett bevis att han eller hon inte är underårig eller i konkurstillstånd eller har en förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken,

c)innehålla en uppgift om fullständigt namn, födelsetid och yrke eller titel för den som utsetts till föreståndare eller ersättare samt ett bevis att han eller hon inte är underårig eller har en förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken,

d)innehålla en uppgift om var den byggnad eller lägenhet där rörelsen ska drivas ligger, det största antal gäster som ska kunna tas emot samtidigt och det största antal gästrum som rörelsen ska omfatta.

Om ett bygglov har meddelats för hotellet eller pensionatet, ska till ansökan bifogas handlingar som visar att så har skett.

Om tillstånd beviljas, ska ett skriftligt bevis utfärdas. Om ett bygglov inte har meddelats och det inte är uppenbart att ett bygglov inte behövs, ska beviset innehålla en upplysning om att ett bygglov kan krävas. Om det inte finns någon godkänd ersättare eller, i de fall när det ska finnas en föreståndare enligt 3 §, en godkänd föreståndare, ska det i beviset anges att tillståndet inte får utnyttjas förrän en ersättare eller en föreståndare har utsetts och godkänts. En kopia av beviset ska skickas till den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom räddningstjänsten, inom plan- och byggnadsväsendet och inom miljö- och hälsoskyddsområdet.

Det ska utfärdas ett skriftligt bevis om godkännande av en föreståndare eller en ersättare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

1Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:599.

2Senaste lydelse 2016:1014.

53

Prop. 2017/18:267 2.5

Förslag till lag om ändring i

 

mönsterskyddslagen (1970:485)

Härigenom föreskrivs att 4 och 36 §§ mönsterskyddslagen (1970:485) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §1 Det finns hinder mot mönsterrätt, om

1.mönstret strider mot goda seder eller allmän ordning,

2.det i mönstret utan tillstånd tagits in statsvapen, statsflagga eller annat statsemblem, statlig kontroll- eller garantibeteckning, annan beteckning som hänsyftar på svenska staten och därigenom ger mönstret en officiell karaktär, svenskt kommunalt vapen eller sådan internationell beteckning som är skyddad enligt lagen (1970:498) om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar eller något som lätt kan förväxlas med vapen, flagga, emblem eller beteckning som nu nämnts,

3.mönstret strider mot ett annat mönster som visserligen inte var allmänt tillgängligt före den dag som anges i 2 § andra stycket men som framgår av en ansökan om registrering i Sverige eller vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet för vilken en tidigare ansöknings- eller prioritetsdag gäller, förutsatt att detta mönster sedermera har gjorts allmänt tillgängligt,

4.mönstret utan tillstånd innehåller

a) någon

annans

i Sverige

a) någon

annans

i Sverige

skyddade firma eller varukänne-

skyddade företagsnamn eller varu-

tecken eller något som kan upp-

kännetecken eller något som kan

fattas som ett kännetecken som i

uppfattas som ett kännetecken som

näringsverksamhet har inarbetats i

i näringsverksamhet har inarbetats

Sverige för annan,

 

i Sverige för annan,

 

b) någon

annans

porträtt eller

b) någon

annans

porträtt som

något som kan uppfattas som an-

uppenbarligen inte syftar på någon

nans släktnamn, konstnärsnamn eller

sedan länge avliden,

 

likartat namn, om inte porträttet

 

 

 

eller namnet uppenbart syftar på

 

 

 

någon sedan länge avliden person,

 

 

 

c) något som kan uppfattas som någon annans efternamn som har särskilt skydd eller någon annans allmänt kända konstnärsnamn eller ett likartat namn, om användningen av mönstret skulle medföra en nackdel för bäraren av namnet och om namnet uppenbarligen inte syftar på någon sedan länge avliden,

1Senaste lydelse 2016:372.

54

c) något som kan uppfattas som

d) något

som

kränker någon Prop. 2017/18:267

titel på annans i Sverige skyddade

annans upphovsrätt till ett litterärt

litterära eller konstnärliga verk i

eller konstnärligt verk eller någon

fall då titeln är egenartad eller

annans rätt till en fotografisk bild

något som kränker annans upp-

som är skyddad i Sverige.

 

hovsrätt till sådant verk eller

 

 

 

 

annans rätt till fotografisk bild som

 

 

 

 

är skyddad i Sverige.

 

 

 

 

36 §2

 

 

 

Den som uppsåtligen eller av

Den som uppsåtligen eller av

oaktsamhet gör mönsterintrång ska

oaktsamhet gör mönsterintrång ska

betala skälig ersättning för ut-

betala skälig ersättning för ut-

nyttjandet av mönstret samt er-

nyttjandet

av

mönstret

samt

sättning för den ytterligare skada

ersättning för den ytterligare skada

som intrånget har medfört. När

som intrånget har medfört. När

ersättningens storlek bestäms ska

storleken

ersättningen

för

hänsyn särskilt tas till

ytterligare

skada bestäms

ska

 

hänsyn särskilt tas till

 

1.utebliven vinst,

2.vinst som den som har begått intrånget har gjort,

3.skada på mönstrets anseende,

4.ideell skada, och

5.mönsterhavarens intresse av att intrång inte begås.

Den som utan uppsåt eller

Den som utan uppsåt eller

oaktsamhet gör mönsterintrång ska

oaktsamhet gör mönsterintrång ska

betala ersättning för utnyttjandet

betala ersättning

för utnyttjandet

av mönstret, om och i den mån det

av mönstret i den utsträckning det

är skäligt.

 

 

 

är skäligt.

 

 

Rätten till

ersättning

för

Rätten till

ersättning

för

mönsterintrång

preskriberas,

om

mönsterintrång

preskriberas

om

talan inte väcks inom fem år från

talan inte väcks inom fem år från

det skadan uppkom.

 

det skadan uppkom.

 

 

 

 

 

 

 

 

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

2.De nya bestämmelserna tillämpas även på mönster som har registrerats och mönsterregistreringar som har sökts före ikraftträdandet.

2Senaste lydelse 2009:112.

55

Prop. 2017/18:267 2.6

Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1150)

 

om förvaltning av samfälligheter

Härigenom föreskrivs att 25, 28, 29 och 67 §§ och rubriken närmast före 25 § lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter1 ska ha

följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Registrering, stadgar och firma

Registrering, stadgar och

 

företagsnamn

Lydelse enligt bet. 2017/18:CU25,

Föreslagen lydelse

rskr. 2017/18:306

 

25 §

En samfällighetsförening registreras hos den statliga lantmäteri-

myndigheten.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hos den statliga lantmäteri-

Hos den statliga lantmäteri-

myndigheten ska det föras ett

myndigheten ska det föras ett

samfällighetsföreningsregister

för

samfällighetsföreningsregister

för

införing av de uppgifter som enligt

införing av de uppgifter som enligt

denna lag eller någon annan för-

denna lag eller någon annan för-

fattning

ska

 

anmälas

 

 

för

fattning

ska

anmälas

 

för

registrering eller annars tas in i

registrering eller annars tas in i

registret. I registret ska uppgifterna

registret. I registret ska uppgifterna

föras separat för varje län. Upp-

föras separat för varje län. Upp-

gifter om en samfällighetsförening

gifter om en samfällighetsförening

ska föras i den del av registret som

ska föras i den del av registret som

avser det län där föreningens

avser det län där föreningens

styrelse enligt stadgarna har sitt

styrelse enligt stadgarna har sitt

säte. I fråga om registrering i sam-

säte. I fråga om registrering i sam-

fällighetsföreningsregistret

tilläm-

fällighetsföreningsregistret

tilläm-

pas 19 kap.

3

och

4 §§

 

lagen

pas 19 kap.

3

och

4 §§

lagen

(2018:000) om ekonomiska fören-

(2018:000) om ekonomiska fören-

ingar. Hänvisningen i 4 § i det

ingar. Hänvisningen i 4 § i det

kapitlet ska då gälla en sådan

kapitlet ska då gälla en sådan

klandertalan

som

avses

i

 

23 §

klandertalan

som avses

i

23 §

första

stycket

och

53 §

 

andra

första

stycket

och

53 §

andra

stycket i denna lag. Ett beslut om

stycket i denna lag. Ett beslut om

en sådan ändring av stadgarna att

en sådan ändring av stadgarna att

styrelsens säte ska flyttas från ett

styrelsens säte ska flyttas från ett

län till ett annat får dock inte

län till ett annat får dock inte

registreras,

om

samfällighetsföre-

registreras, om

samfällighetsföre-

ningens firma på grund av 29 §

ningens företagsnamn på grund av

första stycket andra meningen i

29 § första stycket andra meningen

denna

lag

inte

får

föras in

i

den

i denna lag inte får föras in i den

1Lagen omtryckt 1987:128.

56

delen av samfällighetsförenings-

delen av samfällighetsförenings- Prop. 2017/18:267

registret.

registret.

Regeringen får meddela föreskrifter om avgifter i ärenden om registrering enligt denna lag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan vidare med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela närmare föreskrifter om samfällighetsföreningsregistret.

Nuvarande lydelse

 

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

28 §2

 

Stadgar

för samfällighetsför-

En

samfällighetsförenings

ening skall ange

 

 

 

stadgar ska innehålla uppgifter om

1. föreningens firma,

 

 

1. föreningens företagsnamn,

2. samfällighet som förvaltas av

2. den

samfällighet som för-

föreningen

och

grunderna

för

valtas av föreningen och grunderna

förvaltningen,

 

 

 

för förvaltningen,

3. den ort där styrelsen skall ha

3. den

ort där styrelsen ska ha

sitt säte,

 

 

 

 

 

sitt säte,

 

4. hur

styrelsen

skall

vara

sam-

4. hur

styrelsen ska vara sam-

mansatt och hur den skall utses

mansatt och hur den ska utses samt

samt grunderna för dess beslut-

grunderna för dess beslutsförhet,

förhet,

 

 

 

 

 

 

 

5. hur

revision

av

styrelsens

5. hur revision av styrelsens för-

förvaltning skall ske,

 

 

valtning ska ske,

6.föreningens räkenskapsperiod,

7.grunderna för sådan fondavsättning som avses i 19 § andra stycket,

8. hur ofta ordinarie förenings-

8. hur ofta

ordinarie

förenings-

stämma skall hållas,

 

stämma ska hållas,

 

9. det sätt på vilket kallelse till

9. det sätt på vilket kallelse till

föreningsstämma skall ske och andra

föreningsstämma ska ske och hur

meddelanden

bringas

till

andra meddelanden ska komma till

medlemmarnas

kännedom

även

medlemmarnas

kännedom samt

som den tid före sammanträde då

den tid före sammanträde då

kallelseåtgärd senast skall vidtagas.

kallelseåtgärd senast ska vidtas.

Stadgarna får ej innehålla före-

Stadgarna

får

inte

innehålla

skrift som strider mot denna lag

föreskrifter som strider mot denna

eller annan författning.

 

lag eller annan författning.

29 §3

En samfällighetsförenings firma En samfällighetsförenings före- ska innehålla ordet samfällig- tagsnamn ska innehålla ordet sam- hetsförening. Firman ska tydligt fällighetsförening. Företagsnamnet skilja sig från andra registrerade ska tydligt skilja sig från andra ännu bestående samfällighets- registrerade ännu bestående före- föreningsfirmor i samma län. För tagsnamn för samfällighetsföre- registrering av en samfällighets- ningar i samma län. För registre-

2Senaste lydelse 1989:727.

3Senaste lydelse 2008:544.

57

Prop. 2017/18:267 förenings firma gäller i övrigt be-

stämmelserna i firmalagen (1974:156).

Någon annan än en sam- fällighetsförening får inte använda ordet samfällighetsförening i sin firma. Den som bryter mot det som nu sagts döms till böter.

ring av en samfällighetsförenings företagsnamn gäller i övrigt be- stämmelserna i lagen (2018:000) om företagsnamn.

Någon annan än en sam- fällighetsförening får inte använda ordet samfällighetsförening i sitt företagsnamn. Den som bryter mot detta döms till böter.

 

 

 

67 §4

 

 

 

Lantmäterimyndighetens

beslut

Lantmäterimyndighetens

beslut

får

överklagas

till

allmän

får

överklagas

till

allmän

förvaltningsdomstol. Ett beslut av

förvaltningsdomstol. Ett beslut av

den statliga lantmäterimyndigheten

den statliga lantmäterimyndigheten

att vägra registrering av en firma

att vägra registrering av ett

överklagas dock till Patent- och

företagsnamn överklagas dock till

marknadsdomstolen. Ett beslut som

Patent- och marknadsdomstolen.

gäller avskrivning av en ansökan

Ett beslut som gäller avskrivning

eller anmälan om registrering eller

av en ansökan eller anmälan om

vägrad

registrering

får överklagas

registrering eller vägrad registrering

inom två månader från dagen för

får överklagas inom två månader

beslutet.

 

 

från dagen för beslutet.

 

Länsstyrelsens beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

4Senaste lydelse 2016:196.

58

Registrering i handelsregistret sker efter ansökan. De närings- idkare som avses i första stycket 1, 3, 4 eller 5 och som enligt bokför- ingslagen (1999:1078) är skyldiga att upprätta en årsredovisning ska ansöka om registrering.
Bestämmelserna i denna lag om
enskilda näringsidkare ska tillämpas på de bolagsmän i ett enkelt bolag som förs in i handels- registret, dock med följande undantag:
1. Något företagsnamn ska inte registreras för verksamheten.
2. Bolagsmännen ska registreras under sina namn.
Bestämmelserna i denna lag om registrerade trossamfund ska tillämpas även på registrerade organisatoriska delar av ett tros- samfund.

2.7

Förslag till lag om ändring i

Prop. 2017/18:267

 

handelsregisterlagen (1974:157)

 

Härigenom föreskrivs att 2, 4–8, 13, 15, 16 och 21 §§ handels-

 

registerlagen (1974:157) ska ha följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

2 §1

Följande näringsidkare kan registreras i handelsregistret:

1.enskilda personer som utövar eller avser att utöva närings- verksamhet (enskilda näringsidkare),

2.handelsbolag,

3.ideella föreningar som utövar eller avser att utöva näringsverksamhet,

4.registrerade trossamfund som utövar eller avser att utöva näringsverksamhet, och

5.bolagsmän i enkla bolag, om bolagsmännen utövar eller avser att utöva näringsverksamhet i bolaget.

Registrering i handelsregistret sker efter ansökan. Näringsidkare som avses i första stycket 1, 3, 4 eller 5 och som enligt bokförings- lagen (1999:1078) är skyldiga att upprätta en årsredovisning skall ansöka om registrering.

Bestämmelserna i denna lag om

enskild näringsidkare skall tillämpas på de bolagsmän i ett enkelt bolag som förs in i handels- registret, dock med följande undantag:

1. Någon firma skall inte re- gistreras för verksamheten.

2. Bolagsmännen skall regi- streras under sina namn.

Bestämmelserna i denna lag om registrerade trossamfund skall tillämpas även på registrerade organisatoriska delar av ett tros- samfund.

1Senaste lydelse 2006:865.

59

Prop. 2017/18:267

4 §2

Handelsregister skall innehålla

Handelsregistret ska innehålla

följande uppgifter om:

 

följande uppgifter om:

Enskild näringsidkare:

 

 

1. näringsidkarens firma,

 

1. näringsidkarens företagsnamn,

2.näringsidkarens fullständiga namn, personnummer eller, om sådant saknas, av Skatteverket tilldelat registreringsnummer, och postadress,

3.näringsverksamhetens art,

4.det län och den ort där huvudkontoret finns samt kontorets postadress,

5. om

näringsidkaren

enligt

2 §

5. om

näringsidkaren enligt

2 §

lagen (1992:160)

om

utländska

lagen

(1992:160) om

utländska

filialer m.m. skall ha en förestånd-

filialer m.m. ska ha en förestånd-

are,

föreståndarens fullständiga

are,

föreståndarens

fullständiga

namn, personnummer och post-

namn, personnummer och post-

adress,

 

 

 

 

adress,

 

 

 

6. om

näringsidkaren

enligt

re-

6. om

näringsidkaren

enligt

re-

visionslagen (1999:1079) skall

ha

visionslagen (1999:1079) ska ha en

en

auktoriserad

eller

godkänd

auktoriserad eller godkänd revisor

revisor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

revisorns namn, personnummer eller, om sådant saknas, födelsedatum,

revisorns postadress och, om postadressen avviker från revisorns hemvist, hemvist, och

om revisorn är ett registrerat revisionsbolag, bolagets organisa- tionsnummer och vem som är huvudansvarig för revisionen.

Handelsbolag:

1. bolagets organisationsnummer

1. bolagets organisationsnummer

och firma,

och företagsnamn,

2.näringsverksamhetens art,

3.det län och den ort där huvudkontoret finns samt kontorets post- adress,

4.bolagsmännens fullständiga namn, personnummer eller organisa- tionsnummer och postadresser,

5.om en stiftelse med egen förvaltning eller en ideell förening är bolagsman, fullständiga namn, personnummer och postadresser för styrelseledamöter och styrelsesuppleanter i stiftelsen eller föreningen,

6.om en stiftelse med anknuten förvaltning är bolagsman, förvaltarens namn, organisationsnummer och postadress samt fullständigt namn, personnummer och postadress för en ställföreträdare för förvaltaren,

7.av vem och hur firman tecknas, om firman inte får tecknas av varje bolagsman ensam,

8.om bolaget utgör kommanditbolag, vilken eller vilka av bolags- männen som är kommanditdelägare och beloppet av varje sådan bolags- mans utfästa insats,

9. om bolaget enligt revisions-

9. om bolaget enligt revisions-

lagen (1999:1079) skall ha en auk-

lagen (1999:1079) ska ha en auk-

toriserad eller godkänd revisor

toriserad eller godkänd revisor

2Senaste lydelse 2006:865.

60

Ett handelsbolags företagsnamn ska innehålla ordet handelsbolag eller, om kommanditdelägare finns, ordet kommanditbolag. I ett särskilt företagsnamn får det dock inte tas in något av orden handelsbolag eller kommanditbolag.
En näringsidkare registreras under det företagsnamn under vilket näringsidkaren driver sin verksamhet. Ett företagsnamn re- gistreras enligt bestämmelserna i lagen (2018:000) om företagsnamn med iakttagande av vad som sägs i 6 och 7 §§ nedan.

revisorns namn, personnummer eller, om sådant saknas, födelsedatum,

revisorns postadress och, om postadressen avviker från revisorns hem- vist, hemvist, och

om revisorn är ett registrerat revisionsbolag, bolagets organisations- nummer och vem som är huvudansvarig för revisionen.

Ideell förening och registrerat trossamfund:

1. den firma

under

vilken för-

1. det företagsnamn under vilket

eningen eller trossamfundet utövar

föreningen eller trossamfundet ut-

eller avser att utöva närings-

övar eller avser att utöva närings-

verksamhet,

 

 

verksamhet,

2. föreningens

eller

trossam-

2. föreningens eller trossam-

fundets namn, om det inte sam-

fundets namn, om det inte sam-

manfaller med firman, och orga-

manfaller med företagsnamnet, och

nisationsnummer,

 

organisationsnummer,

3.näringsverksamhetens art,

4.det län och den ort där föreningens eller trossamfundets styrelse eller motsvarande organ i samfundet har sitt säte samt föreningens eller samfundets postadress,

5.styrelseledamöternas och, där suppleanter utsetts, deras fullständiga namn, personnummer och postadresser,

6.av vem och hur föreningens, eller trossamfundets namn tecknas, om namnet inte tecknas av styrelsen eller motsvarande organ ensamt,

7. om föreningen eller trossam-

7. om föreningen eller trossam-

fundet

enligt

revisionslagen

fundet

enligt

revisionslagen

(1999:1079) skall ha en auktori-

(1999:1079) ska ha en auktoriserad

serad eller godkänd revisor

eller godkänd revisor

revisorns namn, personnummer eller, om sådant saknas, födelsedatum,

revisorns postadress och, om postadressen avviker från revisorns hemvist, hemvist, och,

om revisorn är ett registrerat revisionsbolag, bolagets organisations- nummer och vem som är huvudansvarig för revisionen.

5 §

Näringsidkare registreras under den firma under vilken han driver sin verksamhet. Firma registreras enligt bestämmelserna i firmalagen (1974:156) med iakttagande av vad som sägs i 6 och 7 §§ nedan.

6 §

Handelsbolags firma skall innehålla ordet handelsbolag eller, om kommanditdelägare finns, ordet kommanditbolag. I bifirma får dock ej intagas något av orden handelsbolag eller kommandit- bolag.

Prop. 2017/18:267

61

Prop. 2017/18:267

 

 

 

 

 

 

7 §3

 

 

 

 

 

 

 

 

En firma skall tydligt skilja sig

Ett

företagsnamn

ska

tydligt

från andra i handelsregistret förut

skilja sig från andra i handels-

registrerade

och ännu

bestående

registret

förut

registrerade

och

firmor registrerade för samma län.

ännu bestående företagsnamn re-

Detta gäller även om firmorna inte

gistrerade för samma län. Detta

avser verksamhet av samma eller

gäller

även

om

företagsnamnen

liknande slag.

 

 

 

 

 

inte avser verksamhet av samma

 

 

 

 

 

 

 

 

eller liknande slag.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8 §4

 

 

 

 

 

 

 

 

Har näringsidkare som införts i

Har en näringsidkare som förts in

handelsregister

meddelat

prokura,

i handelsregistret

meddelat

en

får prokuran

registreras

under

prokura,

får

prokuran

registreras

näringsidkarens firma. Prokura får

under

näringsidkarens

företags-

dock ej registreras om den

namn. En prokura får dock inte

innehåller annan begränsning eller

registreras

om

den

innehåller

annat förbehåll än som följer av 1

annan

 

begränsning

eller

annat

eller 2 § prokuralagen (1974:158).

förbehåll än vad som följer av 1

 

 

 

 

 

 

 

 

eller 2 § prokuralagen (1974:158).

För registrerad

prokura

 

skall

För en registrerad prokura ska

registret

innehålla

uppgifter

om

registret

innehålla

uppgifter

om

prokuristens

fullständiga

namn,

prokuristens

fullständiga

namn,

personnummer och postadress.

personnummer och postadress.

 

Har prokuristen särskilt be-

Har prokuristen ett särskilt be-

myndigande att överlåta huvud-

myndigande att överlåta huvud-

mannens fasta egendom eller tomt-

mannens fasta egendom eller tomt-

rätt eller att söka inteckning eller

rätt eller att ansöka om inteckning

upplåta rättighet i denna, skall

eller upplåta rättighet i denna, ska

registret

även

innehålla

uppgift

registret även innehålla en uppgift

härom. Detsamma gäller om pro-

om detta. Detsamma gäller om pro-

kuran meddelats som kollektiv-

kuran meddelats som kollektiv-

prokura.

 

 

 

 

 

 

 

prokura.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13 §5

 

 

 

 

 

 

 

 

Upphör

näringsidkare

med

sin

Upphör en näringsidkare med sin

verksamhet eller överlåts verksam-

verksamhet eller överlåts verksam-

heten eller sätts den under lik-

heten eller sätts den under

vidation eller ändras i annat fall

likvidation eller ändras i annat fall

uppgift som registrerats, skall an-

en uppgift som har registrerats,

mälan om det utan dröjsmål göras

ska anmälan om det utan dröjsmål

till Bolagsverket.

 

 

 

 

göras till Bolagsverket.

 

 

 

Anmälan görs och handläggs i

Anmälan görs och handläggs i

den ordning som gäller för

den ordning som gäller för

ansökan om registrering, om ej

ansökan om registrering, om inte

annat följer av vad nedan i denna

något annat följer av vad som sägs

3Senaste lydelse 2003:866.

4Senaste lydelse 1992:1448.

5Senaste lydelse 2004:239.

62

Bestämmelser om förbud mot användning av ett företagsnamn och om hävning av en registrering av ett företagsnamn finns i lagen (2018:000) om företagsnamn.
Menar någon i annat fall att han eller hon lider förfång av en registrering i handelsregistret, får talan föras mot näringsidkaren om hävning av registreringen och om skadestånd.

paragraf sägs eller av vad reger- ingen bestämmer.

Har enskild näringsidkare av- lidit, är den som har vård om boet skyldig att göra anmälan med anledning av dödsfallet. Har delägare i handelsbolag avlidit, åligger anmälningsskyldigheten övriga bolagsmän. Om domstol utsett likvidator i handelsbolag, är han anmälningsskyldig beträffande bolaget. Bolagsman som lämnat bolaget har rätt att göra anmälan om sin avgång. Återkallelse av prokura får anmälas av varje bolagsman som ej är utesluten fran rätten att företräda bolaget.

Omfattar överlåtelse av närings- verksamhet även firman, skall an- mälan om överlåtelsen göras av den nye innehavaren.

nedan i denna paragraf eller av vad Prop. 2017/18:267 regeringen bestämmer.

Har en enskild näringsidkare avlidit, är den som har vård om boet skyldig att göra anmälan med anledning av dödsfallet. Har en delägare i ett handelsbolag avlidit, ska övriga bolagsmän fullgöra anmälningsskyldigheten. Om en domstol har utsett likvidator i ett handelsbolag, är han eller hon

anmälningsskyldig beträffande bolaget. En bolagsman som har lämnat bolaget har rätt att göra en anmälan om sin avgång. Åter- kallelse av en prokura får anmälas av varje bolagsman som inte är utesluten från rätten att företräda bolaget.

Omfattar en överlåtelse av näringsverksamheten även före- tagsnamnet, ska anmälan om över- låtelsen göras av den nya inne- havaren.

15 §

Om förbud mot användning av firma och om hävande av firma- registrering finns bestämmelser i firmalagen (1974:156).

Menar någon i annat fall att registrering i handelsregister länder honom till förfång, får talan föras mot näringsidkaren om hävande av registreringen och om skadestånd.

16 §6

Om en bolagsman genom dom

Om en bolagsman genom dom

har skilts från rätten att teckna

har skilts från rätten att teckna

bolagets firma, ska uppgift om detta

bolagets firma, ska uppgift om detta

registreras även om domen inte har

registreras även om domen inte har

vunnit laga kraft.

fått laga kraft.

Om en näringsidkare har försatts i konkurs, ska konkursbeslutet registreras i handelsregistret tillsammans med uppgift om vem som har

6Senaste lydelse 2008:92.

63

Om det i en dom som har fått laga kraft har förklarats, att re- gistrering inte borde ha skett eller att det beslut som har registrerats är ogiltigt eller att i annat fall ett visst förhållande som har registrerats inte föreligger, ska avregistrering ske.
I lagen (2018:000) om före- tagsnamn finns bestämmelser om avregistrering av ett företagsnamn ur handelsregistret sedan en dom om hävning av registreringen av företagsnamnet har fått laga kraft.

Prop. 2017/18:267 utsetts till konkursförvaltare. Har konkursbeslutet upphävts eller har konkursen avslutats, ska även detta registreras.

Registrering ska också ske när det har meddelats ett beslut om företagsrekonstruktion som avser en näringsidkare. Har beslutet om företagsrekonstruktion upphävts eller har företagsrekonstruktionen upphört, ska även detta registreras.

Om det i en dom som har vunnit laga kraft har förklarats, att re- gistrering inte borde ha skett eller att det beslut som har registrerats är ogiltigt eller att i annat fall ett visst förhållande som har registrerats inte föreligger, ska avregistrering ske.

I firmalagen (1974:156) finns bestämmelser om avregistrering av firma från handelsregistret sedan dom om hävande av firmaregistrer- ing har vunnit laga kraft.

 

21 §7

 

 

 

Registreringsmyndighetens

be-

Registreringsmyndighetens

be-

slut att skriva av en ansökan eller

slut att skriva av en ansökan eller

anmälan om registrering eller att

anmälan om registrering eller att

vägra registrering får överklagas

vägra registrering får överklagas

till allmän förvaltningsdomstol.

till allmän

förvaltningsdomstol.

Detsamma gäller i fråga om beslut

Detsamma gäller i fråga om beslut

enligt 15 a eller 17 §. Ett beslut av

enligt 15 a eller 17 §. Ett beslut av

registreringsmyndigheten att

vägra

registreringsmyndigheten att

vägra

registrering av en firma överklagas

registrering

av ett

företagsnamn

dock till Patent- och marknads-

överklagas dock till Patent- och

domstolen. Ett överklagande ska ha

marknadsdomstolen.

Ett

över-

kommit in inom två månader från

klagande ska ha kommit in inom två

dagen för beslutet.

 

månader från dagen för beslutet.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

7Senaste lydelse 2016:198.

64

2.8

Förslag till lag om ändring i prokuralagen

Prop. 2017/18:267

 

(1974:158)

 

 

 

Härigenom föreskrivs att 4 § prokuralagen (1974:158) ska ha följande

lydelse.

 

 

 

 

 

 

 

Nuvarande lydelse

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

4 §

 

 

Prokurist bör teckna firman med

Prokurist bör teckna firman med

ett tillägg som anger prokura-

ett tillägg som anger prokura-

uppdraget (per prokura, p.p. eller

uppdraget (per prokura, p.p. eller

annan förkortning av dessa ord). I

annan förkortning av dessa ord).

övrigt

gäller

om

firmateckning

Ytterligare

bestämmelser

om

bestämmelserna

i

 

firmalagen

firmateckning

finns i

lagen

(1974:156).

 

 

 

(2018:000) om företagsnamn.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

65

Prop. 2017/18:267 2.9

Förslag till lag om ändring i lagen (1975:417)

 

om sambruksföreningar

Härigenom föreskrivs att 4, 18 och 19 §§ och rubriken närmast före 18 § lagen (1975:417) om sambruksföreningar1 ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt bet. 2017/18:CU25, Föreslagen lydelse rskr. 2017/18:306

 

4 §

En sambruksförenings stadgar ska innehålla följande uppgifter:

1. föreningens firma,

1. föreningens företagsnamn,

2.vilken verksamhet föreningen ska bedriva,

3.på vilken ort i Sverige föreningens styrelse ska ha sitt säte,

4.hur stor den obligatoriska insatsen ska vara och hur insatsen ska fullgöras,

5.om regelbundna eller på särskilt beslut om uttaxering beroende avgifter till föreningen ska förekomma, avgifternas belopp eller det högsta belopp till vilket de får bestämmas,

6.antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter, revisorer och eventuella suppleanter och tiden för deras uppdrag,

7.den tid som föreningens räkenskapsår ska omfatta,

8.hur en föreningsstämma ska sammankallas,

9.de ärenden som ska förekomma på en ordinarie föreningsstämma,

10.de värderingsgrunder som ska tillämpas när föreningen ska lösa in en medlems andel,

11.grunderna för hur föreningens vinst ska fördelas, och

12.hur föreningens återstående tillgångar ska fördelas när föreningen upplöses.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Föreningens firma

Föreningens företagsnamn

Lydelse enligt bet. 2017/18:CU25,

Föreslagen lydelse

rskr. 2017/18:306

 

18 §

En sambruksförenings firma ska

En sambruksförenings företags-

innehålla ordet sambruksförening.

namn ska innehålla ordet sam-

 

bruksförening.

En sambruksförenings firma får

En sambruksförenings företags-

inte innehålla ordet bolag eller

namn får inte innehålla ordet bolag

något annat ord som kan leda till

eller något annat ord som kan leda

missförståndet att det är ett bolag

till missförståndet att det är ett

som innehar firman.

bolag som innehar företagsnamnet.

Firman ska tydligt skilja sig från

Företagsnamnet ska tydligt

1Lagen omtryckt 1987:671.

66

andra hos Bolagsverket regist-

skilja sig från andra hos Bolags-

rerade

föreningsfirmor

i samma

verket

registrerade

företagsnamn

län som är bestående. För registr-

för föreningar i samma län som är

ering

av

en sambruksförenings

bestående. För registrering av en

firma gäller i övrigt firmalagen

sambruksförenings

företagsnamn

(1974:156).

 

 

gäller i övrigt lagen (2018:000)

 

 

 

 

 

om företagsnamn.

 

 

Bestämmelserna i 20 kap.

4 §

lagen (2018:000)

om

ekonomiska

föreningar gäller i fråga om sambruksföreningar.

 

 

 

 

 

 

19 §

 

 

 

Bestämmelserna i 19 kap. lagen

Bestämmelserna i 19 kap. lagen

(2018:000) om ekonomiska före-

(2018:000) om ekonomiska före-

ningar gäller i fråga om sambruks-

ningar gäller i fråga om sambruks-

föreningar. Ett beslut om sådan

föreningar. Ett beslut om sådan

ändring av stadgarna att styrelsens

ändring av stadgarna att styrelsens

säte ska flyttas från ett län till ett

säte ska flyttas från ett län till ett

annat får dock inte registreras, om

annat får dock inte registreras, om

sambruksföreningens

firma

sambruksföreningens

företags-

grund

av

18 § tredje

stycket i

namn

på grund

av 18 § tredje

denna lag inte får föras in i

stycket i denna lag inte får föras in

Bolagsverkets register.

 

 

i Bolagsverkets register.

Inskrivning av uppgifter angående sambruksföreningar ska göras i en särskild avdelning av det föreningsregister som avses i 19 kap. 1 § lagen om ekonomiska föreningar.

Bolagsverkets beslut enligt 16 § får överklagas till allmän förvaltnings- domstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

Prop. 2017/18:267

67

Prop. 2017/18:267 2.10

Förslag till lag om ändring i lagen (1976:997)

 

 

om vattenförbund

 

 

 

 

 

 

 

Härigenom föreskrivs att 30 § lagen (1976:997) om vattenförbund ska

 

ha följande lydelse.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nuvarande lydelse

 

 

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

30 §

 

 

 

 

 

 

Stadgar för

vattenförbund

skall

Ett vattenförbunds stadgar ska

 

ange

 

 

 

 

 

 

innehålla uppgifter om

 

 

 

1. förbundets firma, vilken skall

1. förbundets

 

företagsnamn,

 

innehålla ordet vattenförbund,

 

vilket ska innehålla ordet vatten-

 

 

 

 

 

 

 

 

förbund,

 

 

 

 

 

 

2. grunderna för förvaltningen,

 

 

 

 

 

 

 

3. den ort där styrelsen skall ha

3. den ort där styrelsen ska ha

 

sitt säte,

 

 

 

 

 

 

sitt säte,

 

 

 

 

 

 

4. hur

styrelsen skall

vara

sam-

4. hur

styrelsen

ska

vara

sam-

 

mansatt och hur den skall utses

mansatt och hur den ska utses samt

 

samt grunderna för dess beslut-

grunderna för dess beslutsförhet,

 

förhet,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5. hur

revision

av

styrelsens

5. hur

revision

av

styrelsens

 

förvaltning skall ske,

 

 

förvaltning ska ske,

 

 

 

 

6. förbundets räkenskapsperiod,

 

 

 

 

 

 

 

7. hur

ofta

ordinarie

förbunds-

7. hur

ofta

ordinarie

förbunds-

 

stämma skall hållas,

 

 

 

 

stämma ska hållas,

 

 

 

 

8. det sätt på vilket kallelse till

8. det sätt på vilket kallelse till

 

förbundsstämma skall ske och andra

förbundsstämma ska ske och hur

 

meddelanden

skall

bringas

till

andra meddelanden ska komma till

 

medlemmarnas

kännedom

samt

medlemmarnas

kännedom

samt

 

den tid före sammanträde då

den tid före sammanträde då

 

kallelseåtgärd senast skall vidtagas.

kallelseåtgärd senast ska vidtas.

 

Stadgarna får ej innehålla föreskrift

Stadgarna får

inte

innehålla

 

som strider mot denna lag eller

föreskrifter som strider mot denna

 

annan författning.

 

 

 

 

lag eller annan författning.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

68

Om kommanditbolaget ingår ett avtal med tredje man och denne vid avtalets ingående varken kände till eller borde ha känt till att det skett ett förbehåll enligt 1 kap. 2 §, svarar den kommanditdelägare som förbehållet avser såsom komplementär för de förbindelser som uppkommit för bolaget genom avtalet.
Om ett avtal ingås för bolagets räkning och därvid med en kom- manditdelägares vetskap och vilja ett företagsnamn används som inte innehåller ordet ”kommanditbo- lag”, svarar kommanditdelägaren såsom komplementär gentemot den med vilken avtalet ingicks, även om denne på grund av 19 §
handelsregisterlagen (1974:157) ska anses ha haft vetskap om att det skett ett förbehåll enligt 1 kap. 2 §.

2.11

Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1102) Prop. 2017/18:267

 

om handelsbolag och enkla bolag

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § och 3 kap. 9 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap. 1 §1

Ett

handelsbolag

föreligger,

om

Ett handelsbolag

föreligger, om

två eller flera har avtalat att gemen-

två eller flera har avtalat att gemen-

samt

utöva

näringsverksamhet i

samt utöva näringsverksamhet i ett

bolag och bolaget har förts in i

bolag och bolaget har förts in i

handelsregistret.

 

 

 

 

handelsregistret.

 

 

Bestämmelser

om

firma

för

Bestämmelser

om

företagsnamn

handelsbolag

finns

i

firmalagen

för handelsbolag finns i lagen

(1974:156)

och

handelsregister-

(2018:000) om

företagsnamn och

lagen (1974:157).

 

 

 

 

handelsregisterlagen (1974:157).

3kap. 9 §

Om kommanditbolaget ingår ett avtal med tredje man och denne vid avtalets ingående varken kände till eller borde ha känt till att förbehåll skett enligt 1 kap. 2 §, svarar den kommanditdelägare som förbehållet avser såsom komplementär för de förbindelser som uppkommit för bolaget genom avtalet.

Om ett avtal ingås för bolagets räkning och därvid med en kom- manditdelägares vetskap och vilja en firma används som inte innehåller ordet ”kommanditbo- lag”, svarar kommanditdelägaren såsom komplementär gentemot den med vilken avtalet ingicks, även om denne på grund av 19 §

handelsregisterlagen (1974:157) skall anses ha haft vetskap om att förbehåll skett enligt 1 kap. 2 §.

1Senaste lydelse 1993:760.

69

Prop. 2017/18:267 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

70

2.12

Förslag till lag om ändring i sparbankslagen

Prop. 2017/18:267

 

(1987:619)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Härigenom

föreskrivs att 2 kap.

5 §, 4 a kap. 12 b §,

10 kap. 1–5 §§,

11 kap. 5 och 6 §§ och rubriken till 10 kap. sparbankslagen (1987:619)1 ska

ha följande lydelse.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nuvarande lydelse

 

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

 

 

2 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5 §2

 

 

 

 

 

 

Reglementet skall ange

 

 

Reglementet ska ange

 

 

1. sparbankens firma,

 

 

1. sparbankens företagsnamn,

2. sparbankens verksamhetsområde,

 

 

 

 

 

 

3. den ort i Sverige där styrelsen

3. den ort i Sverige där styrelsen

skall ha sitt säte,

 

 

 

ska ha sitt säte,

 

 

 

 

4. de rörelsegrenar som sparbanken avser att driva,

 

 

 

 

 

5. grundfondens

belopp

samt

5. grundfondens

belopp

samt

huruvida

hela grundfonden

eller

huruvida

hela

grundfonden

eller

del av denna skall betalas tillbaka

del av denna ska betalas tillbaka

med eller utan ränta,

 

 

med eller utan ränta,

 

 

6. antalet huvudmän,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7. den

kommunala valkorpora-

7. den

kommunala valkorpora-

tion som skall förrätta val av

tion som ska förrätta val av

huvudmän och, där sådant val skall

huvudmän och, där sådant val ska

förrättas

av

flera

korporationer,

förrättas

av

flera

korporationer,

fördelningen

av

antalet

mandat

fördelningen

av

antalet

mandat

dem emellan, samt ordningen för

dem emellan, samt ordningen för

att åstadkomma en successiv för-

att åstadkomma en successiv för-

nyelse av huvudmannakåren

och

nyelse av huvudmannakåren

och

det närmare förfarandet i övrigt vid

det närmare förfarandet i övrigt vid

huvudmannavalen,

 

 

 

huvudmannavalen,

 

 

 

8. antalet eller lägsta och högsta

8. antalet eller lägsta och högsta

antalet styrelseledamöter och re-

antalet styrelseledamöter och re-

visorer samt

eventuella

ersättare,

visorer samt

eventuella

ersättare,

som skall utses av sparbanks-

som ska utses av sparbanks-

stämman, samt tiden för deras

stämman, samt tiden för deras

uppdrag,

 

 

 

 

 

uppdrag,

 

 

 

 

 

 

9. sättet att sammankalla sparbanksstämman, samt

 

 

 

 

 

10. vilka ärenden som skall före-

10. vilka ärenden

som

ska

före-

komma på den ordinarie stämman.

komma på den ordinarie stämman.

Om banken skall ha euro som

Om banken ska ha euro som

redovisningsvaluta enligt 4 kap. 6 §

redovisningsvaluta enligt 4 kap. 6 §

bokföringslagen (1999:1078),

skall

bokföringslagen

(1999:1078),

ska

detta anges i reglementet. I så fall

detta anges i reglementet. I så fall

skall det i reglementet också anges

ska det i reglementet också anges

1 Lagen omtryckt 1996:1005.

2 Senaste lydelse 2000:39.

71

En sparbanks företagsnamn ska tydligt skilja sig från andra ännu bestående företagsnamn som är införda i bankregistret samt från benämningar på utländska bank- företag, som är allmänt kända i Sverige.
För registrering av företagsnamn gäller i övrigt vad som föreskrivs i lagen (2018:000) om företagsnamn.
En sparbanks företagsnamn ska innehålla ordet sparbank.
Företagsnamnet ska registreras i bankregistret.
Om företagsnamnet ska regi- streras på två eller flera språk, ska varje lydelse anges i bankens regle- mente.

Prop. 2017/18:267 att grundfondens belopp skall vara

bestämt i euro.

att grundfondens belopp ska vara bestämt i euro.

 

4 a kap.

 

12 b §3

Revisionsberättelsens

inledning

Revisionsberättelsens inledning

ska innehålla uppgift om

 

ska innehålla uppgifter om

1. bankens firma och

organisa-

1. bankens företagsnamn och

tionsnummer,

 

organisationsnummer,

2.vilken räkenskapsperiod som revisionsberättelsen avser,

3.vilket eller vilka normsystem för redovisning som banken har tillämpat, och

4.revisorns etableringsort.

Revisionsberättelsen ska vara undertecknad av revisorn och innehålla uppgift om vilken dag revisionen avslutades.

10 kap. Sparbanks firma

10 kap. Sparbankens

 

företagsnamn

1 §4

En sparbanks firma skall inne- hålla ordet sparbank.

Firman skall registreras i bank- registret.

Om firman skall registreras på två eller flera språk, skall varje lydelse anges i bankens reglemente.

2 §5

En sparbanks firma skall tydligt skilja sig från andra ännu bestående firmor som är införda i bankregistret samt från benäm- ningar på utländska bankföretag, som är allmänt kända i Sverige.

För registrering av firma gäller i övrigt vad som föreskrivs i firma- lagen (1974:156).

3Paragrafen fick sin nuvarande beteckning genom 2016:434.

4Senaste lydelse 2004:304.

5Senaste lydelse 2004:304.

72

Skriftliga handlingar som ut- färdas för en sparbank bör under- tecknas med bankens företags- namn. Om styrelsen eller någon annan ställföreträdare för banken har utfärdat en handling utan firmateckning och det inte framgår av dess innehåll att den utfärdats på bankens vägnar, är de som undertecknat handlingen solidar- iskt ansvariga för förpliktelse enligt handlingen såsom för egen skuld. Detta gäller dock inte om det av omständigheterna vid handlingens tillkomst framgick att den ut- färdades för banken och den till vilken handlingen ställts av banken får ett behörigen undertecknat godkännande av handlingen utan oskäligt dröjsmål efter det att detta begärts eller personlig ansvarighet gjorts gällande mot under- tecknarna.

3 §6

Prop. 2017/18:267

En sparbanks styrelse kan anta

En sparbanks styrelse kan anta ett

 

bifirma. Bestämmelsen i 1 § andra

särskilt företagsnamn. Bestäm-

 

stycket och 2 § om firma gäller

melsen i 1 § andra stycket och 2 §

 

även bifirma. Ordet bank eller

om företagsnamn gäller även för

 

sparbank får bara användas i

ett särskilt företagsnamn. Ordet

 

bifirma för bankverksamhet.

bank eller sparbank får bara an-

 

 

vändas i ett särskilt företagsnamn

 

 

för bankverksamhet.

 

4 §7

Skriftliga handlingar, som ut- färdas för en sparbank, bör under- tecknas med bankens firma. Om styrelsen eller annan ställföreträd- are för banken har utfärdat en handling utan firmateckning och det inte framgår av dess innehåll att den utfärdats på bankens vägnar, är de som undertecknat handlingen solidariskt ansvariga för förplikt- else enligt handlingen såsom för egen skuld. Detta gäller dock inte om det av omständigheterna vid handlingens tillkomst framgick att den utfärdades för banken och den till vilken handlingen ställts av banken får ett behörigen under- tecknat godkännande av hand- lingen utan oskäligt dröjsmål efter det att detta begärts eller personlig ansvarighet gjorts gällande mot undertecknarna.

5 §8

I firmalagen (1974:156) finns

I lagen (2018:000) om före-

bestämmelser om förbud mot an-

tagsnamn finns bestämmelser om

vändning av firma och om hävande

förbud mot användning av ett

av firmaregistrering.

företagsnamn och om hävning av

 

en registrering av ett företags-

 

namn.

6Senaste lydelse 2004:304.

7Senaste lydelse 2004:304.

8Senaste lydelse 2004:304.

73

Prop. 2017/18:267

 

 

11 kap.

 

 

 

 

 

 

5 §9

 

 

 

I

firmalagen (1974:156)

finns

I lagen (2018:000) om företags-

bestämmelser om avförande av en

namn finns

bestämmelser

om

firma ur registret sedan en dom

avregistrering av ett företagsnamn

om hävande av firmaregistrering-

sedan en dom om hävning av

en har vunnit laga kraft.

 

 

registreringen

av företagsnamnet

 

 

 

 

har fått laga kraft.

 

 

 

 

 

6 §10

 

 

 

Ett beslut av registrerings-

Ett beslut av registrerings-

myndigheten att skriva av en an-

myndigheten att skriva av en an-

mälan om registrering eller att

mälan om registrering eller att

vägra registrering enligt 3 § andra

vägra registrering enligt 3 § andra

stycket får överklagas till allmän

stycket får överklagas till allmän

förvaltningsdomstol.

Detsamma

förvaltningsdomstol.

Detsamma

gäller beslut enligt 7 kap. 7 § tredje

gäller beslut enligt 7 kap. 7 § tredje

stycket och 8 kap. 8 §. Ett beslut

stycket och 8 kap. 8 §. Ett beslut

av

registreringsmyndigheten

att

av registreringsmyndigheten

att

vägra registrering av en firma

vägra registrering av ett företags-

överklagas dock till Patent- och

namn överklagas dock till Patent-

marknadsdomstolen. Ett

överklag-

och marknadsdomstolen. Ett över-

ande ska ha kommit in inom två

klagande ska ha kommit in inom

månader från dagen för beslutet.

två månader från dagen för

 

 

 

 

beslutet.

 

 

 

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

9Senaste lydelse 2004:304.

10Senaste lydelse 2016:205.

74

2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:613) Prop. 2017/18:267 om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion

Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1990:613) om miljöavgift på

utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion ska ha följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

18 §1

 

 

Naturvårdsverket skall

föra

Naturvårdsverket

ska

föra

register över vad som förekommer

register över vad som förekommer

i ett avgiftsärende.

 

i ett avgiftsärende.

 

 

Från register som förs enligt

Från ett register som förs enligt

första stycket får nedan angivna

första stycket får nedan angivna

uppgifter lämnas ut till en enskild,

uppgifter lämnas ut till en enskild,

om det inte av särskild anledning

om det inte av särskild anledning

kan antas att den enskilde eller

kan antas att den enskilde eller

någon närstående lider men om

någon närstående lider men om

uppgiften röjs.

 

uppgiften röjs.

 

 

Uppgifter får lämnas ut om

 

 

 

 

1. namn och personnummer,

 

 

 

2. organisationsnummer,

namn

2. organisationsnummer,

namn

och firma,

 

och företagsnamn,

 

 

3.adress,

4.slag av verksamhet, och

5.tidpunkt för registrering samt i förekommande fall avregistrering.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

1Senaste lydelse 2002:411.

75

Prop. 2017/18:267 2.14

Förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen

 

(1991:614)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 5, 6, och 31 §§ och rubriken närmast före 9 kap. 6 § bostadsrättslagen (1991:614) ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt bet. 2017/18:CU25, Föreslagen lydelse rskr. 2017/18:306

 

9 kap.

 

5 §

Bostadsrättsföreningens stadgar ska innehålla uppgifter om

1. föreningens firma,

1. föreningens företagsnamn,

2.den ort i Sverige där föreningens styrelse ska ha sitt säte,

3.den verksamhet som föreningen ska bedriva,

4.huruvida upplåtelseavgift, överlåtelseavgift, pantsättningsavgift och avgift för andrahandsupplåtelse kan tas ut,

5.grunderna för beräkning av årsavgift, överlåtelseavgift, pantsätt- ningsavgift och avgift för andrahandsupplåtelse,

6.för det fall rätten att bestämma ersättning för en bostadsrätt vid överlåtelse ska vara inskränkt, grunderna för beräkning av ersättningen,

7.grunderna för avsättning av medel för att säkerställa underhållet av föreningens hus,

8.antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter, revisorer och eventuella suppleanter och tiden för deras uppdrag,

9.hur en föreningsstämma ska sammankallas,

10.de ärenden som ska förekomma på en ordinarie föreningsstämma,

11.den tid som föreningens räkenskapsår ska omfatta,

12.grunderna för hur föreningens vinst ska fördelas, och

13.hur föreningens återstående tillgångar ska fördelas när föreningen upplöses.

 

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

Firma

 

 

Företagsnamn

 

 

Lydelse enligt bet. 2017/18:CU25,

Föreslagen lydelse

 

rskr. 2017/18:306

 

 

 

 

 

 

 

 

6 §

 

 

 

En bostadsrättsförenings firma ska

En bostadsrättsförenings företags-

 

innehålla

ordet

bostadsrätts-

namn ska innehålla ordet bostads-

 

förening.

 

 

rättsförening.

 

 

I firman får inte ordet bolag eller

I företagsnamnet får inte ordet

 

något annat ord som betecknar ett

bolag eller något annat ord som be-

 

bolagsförhållande

finnas med på

tecknar

ett

bolagsförhållande

 

ett sätt som kan leda till miss-

finnas med på ett sätt som kan leda

 

förståndet att det är ett bolag som

till missförståndet att det är ett

 

innehar firman.

 

bolag som innehar företagsnamnet.

76

Firman ska tydligt skilja sig från

Företagsnamnet ska tydligt

 

 

 

 

 

 

Bestämmelserna om registrering och överklagande i 19 respektive 23 kap. lagen (2018:000) om eko- nomiska föreningar gäller i fråga om bostadsrättsföreningar. Ett beslut om ändring av stadgarna så att styrelsens säte ska flyttas från ett län till ett annat får dock inte registreras, om bostadsrättsfören- ingens företagsnamn på grund av 6 § tredje stycket i detta kapitel inte får föras in i Bolagsverkets register.

andra hos Bolagsverket registr- erade föreningsfirmor i samma län som är bestående. För registrering av en förenings firma gäller i övrigt firmalagen (1974:156).

Endast en bostadsrättsförening eller en sammanslutning av bo- stadsrättsföreningar får använda ordet bostadsrätt eller en sam- mansättning med detta ord i sin firma eller i övrigt vid beteckning av rörelsen.

skilja

sig från andra

hos Bolags-

Prop. 2017/18:267

verket

registrerade

företagsnamn

 

för föreningar i samma län som är bestående. För registrering av en förenings företagsnamn gäller i övrigt lagen (2018:000) om före- tagsnamn.

Endast en bostadsrättsförening eller en sammanslutning av bo- stadsrättsföreningar får använda ordet bostadsrätt eller en sam- mansättning med detta ord i sitt företagsnamn eller i övrigt vid beteckning av rörelsen.

31 §

Bestämmelserna om registrering och överklagande i 19 respektive

23 kap. lagen (2018:000) om eko- nomiska föreningar gäller i fråga om bostadsrättsföreningar. Ett beslut om ändring av stadgarna så att styrelsens säte ska flyttas från ett län till ett annat får dock inte registreras, om bostadsrättsfören- ingens firma på grund av 6 § tredje stycket i detta kapitel inte får föras in i Bolagsverkets register.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

77

Prop. 2017/18:267 2.15

Förslag till lag om ändring i lagen (1991:615)

 

om omregistrering av vissa bostadsföreningar

 

till bostadsrättsföreningar

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1991:615) om omregistrering av vissa bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar ska ha följande

lydelse.

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §1

Omregistrering får ske under förutsättning

1.att bostadsföreningen har beslutat ändra innehållet i sina stadgar i överensstämmelse med bestämmelserna i bostadsrättslagen (1991:614),

2.att bostadsföreningen har minst tre medlemmar och har utsett styrelse och revisor för bostadsrättsföreningen i enlighet med bestäm- melserna i 9 kap. 12 och 26 §§ bostadsrättslagen,

3. att bostadsföreningen har

3. att

bostadsföreningen

har

beslutat ändra sin firma till över-

beslutat ändra sitt företagsnamn till

ensstämmelse med bestämmelser-

överensstämmelse

med bestäm-

na i 9 kap. 6 § bostadsrättslagen,

melserna

i 9 kap.

6 § bostadsrätts-

samt

lagen, samt

 

 

4.att en sådan ekonomisk plan som anges i 4 § denna lag har upprättats och registreras samtidigt med att föreningen omregistreras.

I fråga om omregisteringen

I fråga om omregistreringen

tillämpas i övrigt bestämmelserna i

tillämpas i övrigt bestämmelserna i

9 kap. 31 § bostadsrättslagen.

9 kap. 31 § bostadsrättslagen.

 

 

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

1Senaste lydelse 1993:315.

78

2.16

 

Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160)

Prop. 2017/18:267

 

 

om utländska filialer m.m.

 

 

 

 

 

 

 

Härigenom föreskrivs att 5, 5 a, 7 och 27 §§ och rubriken närmast före

 

5 § lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. ska ha följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

 

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

Firma

 

 

 

 

 

 

Företagsnamn

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5 §1

 

 

 

 

 

 

 

Det utländska företagets verk-

Det utländska företagets verk-

 

samhet genom filial i Sverige ska

samhet genom filial i Sverige ska

 

drivas under firma, som innehåller

drivas under ett företagsnamn,

 

ordet filial.

 

 

 

 

 

som innehåller ordet filial.

 

 

Firman ska tydligt skilja sig från

Företagsnamnet ska tydligt skilja

 

andra

bestående

firmor

som

sig från andra bestående företags-

 

tidigare införts i aktiebolagsre-

namn som tidigare införts i aktie-

 

gistret

eller filialregistret.

Firman

bolagsregistret eller

filialregistret.

 

för ett utländskt bankföretags filial

Företagsnamnet

för

ett

utländskt

 

ska dessutom innehålla ordet bank.

bankföretags

filial

ska

dessutom

 

För registrering av en filials firma

innehålla ordet bank. För registrer-

 

gäller i övrigt vad som föreskrivs i

ing av en filials företagsnamn

 

firmalagen (1974:156).

 

 

gäller i övrigt vad som föreskrivs i

 

 

 

 

 

 

 

 

lagen (2018:000) om företags-

 

 

 

 

 

 

 

 

namn.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5 a §2

 

 

 

 

 

 

 

Filialens brev, fakturor, order-

Filialens brev, fakturor, order-

 

blanketter

och

webbplatser

ska

blanketter

och

webbplatser

ska

 

innehålla uppgift om det utländska

innehålla uppgifter om det utländ-

 

företagets rättsliga form och säte,

ska företagets rättsliga form och

 

det utländska register där företaget

säte, det utländska register där

 

är registrerat, företagets nummer i

företaget

är

registrerat,

företagets

 

detta register samt filialens firma

nummer i detta register samt

 

och organisationsnummer

enligt

filialens företagsnamn och organi-

 

lagen (1974:174) om identitets-

sationsnummer

enligt

 

lagen

 

beteckning

för

juridiska personer

(1974:174)

om

identitetsbeteck-

 

m.fl. och det svenska register där

ning för juridiska personer m.fl.

 

filialen är registrerad.

 

 

och det svenska register där

 

 

 

 

 

 

 

 

filialen är registrerad.

 

 

 

Om det finns särskilda skäl, får

Om det finns särskilda skäl, får

 

registreringsmyndigheten

tillåta

registreringsmyndigheten

tillåta

 

att en filial inte lämnar uppgift om

att en filial inte lämnar uppgift om

 

sin firma på sina webbplatser. Ett

sitt företagsnamn på sina webb-

 

sådant

tillstånd

ska

begränsas

till

platser. Ett

sådant

tillstånd ska

 

1Senaste lydelse 2011:722.

2Senaste lydelse 2011:722.

79

Prop. 2017/18:267 viss tid och får förenas med villkor. begränsas till viss tid och får förenas med villkor.

7 §

Om förbud mot användning av firma och om hävande av firma- registrering finns bestämmelser i firmalagen (1974:156).

Anser någon i annat fall än som avses i första stycket att han lider skada av registrering som gjorts i filialregistret, får han hos domstol föra talan om registreringens hävande och om skadestånd.

Bestämmelser om förbud mot användning av ett företagsnamn och om hävning av en registrering av ett företagsnamn finns i lagen (2018:000) om företagsnamn.

Anser någon i annat fall än som avses i första stycket att han eller hon lider skada av en registrering som gjorts i filialregistret, får han eller hon hos domstol föra talan om hävning av registreringen och om skadestånd.

 

27 §3

 

En

förvaltningsmyndighets

En

förvaltningsmyndighets

beslut enligt denna lag får över-

beslut enligt denna lag får över-

klagas till allmän förvaltnings-

klagas till allmän förvaltnings-

domstol. En förvaltningsmyndighets

domstol. En förvaltningsmyndighets

beslut att vägra registrering av en

beslut att vägra registrering av ett

firma överklagas dock till Patent-

företagsnamn överklagas dock till

och marknadsdomstolen.

Patent- och marknadsdomstolen.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

3Senaste lydelse 2016:208.

80

Om ett i stiftelseförordnandet angivet företagsnamn inte kan re- gistreras, får styrelsens eller för- valtarens beslut om ett nytt före- tagsnamn tillämpas utan att be- stämmelserna i 6 kap. iakttas.
I lagen (2018:000) om före- tagsnamn finns bestämmelser om förbud mot användning av ett företagsnamn och om hävning av en registrering av ett företagsnamn.

2.17

Förslag till lag om ändring i stiftelselagen

Prop. 2017/18:267

 

(1994:1220)

 

 

 

 

 

 

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 6 §, 8 kap. 1–4 §§, 10 kap. 2, 6, 10 och

13 §§,

11 kap.

2

och

4 §§

och

rubriken till 8 kap.

stiftelselagen

(1994:1220) ska ha följande lydelse.

 

 

 

 

 

Nuvarande lydelse

 

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

 

 

1 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6 §

 

 

 

 

En stiftelse skall ha ett namn.

En stiftelse ska ha ett namn.

Namnet

skall

innehålla

ordet

Namnet ska innehålla ordet stift-

stiftelse.

 

 

 

 

else.

 

 

 

 

Ingen annan än en stiftelse får i sitt namn använda ordet stiftelse eller

en förkortning av detta ord.

 

 

 

 

 

 

Bestämmelser

 

om

stiftelses

Bestämmelser om

en

stiftelses

firma finns i 8 kap.

 

 

 

företagsnamn finns i 8 kap.

 

8 kap. Stiftelses firma

 

 

8 kap. Stiftelsens företagsnamn

 

 

 

 

 

1 §

 

 

 

 

En stiftelses firma skall tydligt

En

stiftelses företagsnamn

ska

skilja sig från andra firmor som

tydligt skilja sig från andra före-

förut är införda i stiftelseregistret. I

tagsnamn som förut är införda i

en firma som skiljer sig från

stiftelseregistret. I ett företags-

stiftelsens namn får inte ordet

namn som skiljer sig från stiftel-

stiftelse eller en förkortning av

sens namn får inte ordet stiftelse

detta ord ingå. I övrigt finns

eller en förkortning av detta ord

bestämmelser om

registreringen i

ingå. I övrigt finns bestämmelser

firmalagen (1974:156).

 

 

om

registreringen

i

lagen

 

 

 

 

 

 

(2018:000) om företagsnamn.

 

2 §

I firmalagen (1974:156) finns bestämmelser om förbud mot an- vändning av firma och om hävande av firmaregistrering.

3 §

Om en i stiftelseförordnandet angiven firma inte kan registreras, får styrelsens eller förvaltarens beslut om ny firma tillämpas utan att bestämmelserna i 6 kap. iakttas.

81

Prop. 2017/18:267

4 §

 

 

Skriftliga handlingar som ut-

Skriftliga handlingar som ut-

färdas för en stiftelse i dess

färdas för en stiftelse i dess

näringsverksamhet bör

under-

näringsverksamhet

bör

under-

tecknas med angivande av stiftel-

tecknas med angivande av stif-

sens firma. Vid angivande av firma

telsens företagsnamn. Vid angi-

som inte sammanfaller med stif-

vande av ett företagsnamn som

telsens namn skall på lämpligt sätt

inte sammanfaller

med

stiftelsens

alltid anges att det är en stiftelse

namn ska det på lämpligt sätt alltid

som innehar firman.

 

anges att det är en stiftelse som

 

 

innehar företagsnamnet.

 

Har styrelsen eller förvaltaren eller någon annan företrädare för stiftelsen utfärdat en handling utan firmateckning och framgår det inte av handlingens innehåll att den har utfärdats på stiftelsens vägnar, svarar de som har undertecknat handlingen solidariskt för förpliktelsen enligt handlingen. Detta gäller dock inte, om

1.det framgick av omständigheterna vid handlingens tillkomst att handlingen utfärdades för stiftelsen, samt

2.medkontrahenten har fått ett av stiftelsen behörigen undertecknat godkännande av handlingen utan oskäligt dröjsmål efter det att antingen en begäran om sådant godkännande har framställts eller personlig ansvarighet har gjorts gällande mot undertecknarna.

10 kap.

2 §1

En stiftelses styrelse eller förvaltare ska anmäla stiftelsen för registrering i stiftelseregistret senast sex månader efter det att stiftelsen

bildades.

 

 

 

 

 

Anmälan ska

innehålla

uppgift

Anmälan ska innehålla uppgifter

om

 

 

om

 

 

1. stiftelsens postadress och telefon,

 

 

 

2. styrelseledamöternas

namn,

2. styrelseledamöternas

namn,

personnummer,

bostadsadress,

personnummer,

bostadsadress,

postadress och telefon eller för-

postadress och telefon eller för-

valtarens namn eller firma, orga-

valtarens namn eller företagsnamn,

nisationsnummer,

postadress och

organisationsnummer,

postadress

telefon,

 

 

och telefon,

 

 

3.revisorns namn, personnummer och postadress samt, om revisorn är ett registrerat revisionsbolag, vem som är huvudansvarig för revisionen och bolagets organisationsnummer.

Vid egen förvaltning ska anmälan vidare innehålla uppgift om den ort där styrelsen har sitt säte eller, om säte inte är bestämt, där förvaltningen huvudsakligen utövas. Vid anknuten förvaltning ska uppgift i stället lämnas om den ort där förvaltaren har sitt säte eller, om säte inte är bestämt, där förvaltarens egen förvaltning huvudsakligen utövas eller, om förvaltaren är ett handelsbolag, där bolaget har sitt huvudkontor inrättat.

1Senaste lydelse 2009:244.

82

Till anmälan ska det fogas en kopia av stiftelseförordnandet, om det är Prop. 2017/18:267 möjligt. Har styrelsen eller förvaltaren enligt 2 kap. 7 § fattat beslut om

namn för stiftelsen, ska anmälan innehålla uppgift även om namnet.

 

 

 

6 §2

 

Innan en stiftelse börjar utöva

Innan en stiftelse börjar utöva

näringsverksamhet

ska styrelsen

näringsverksamhet

ska styrelsen

eller förvaltaren lämna uppgift för

eller förvaltaren lämna uppgifter för

registrering i stiftelseregistret om

registrering i stiftelseregistret om

1. den

firma

under

vilken

1. det företagsnamn under vilket

näringsverksamheten ska bedrivas,

näringsverksamheten ska bedrivas,

och

 

 

 

och

 

2. näringsverksamhetens art.

 

 

Stiftelsen

får registreras

även i

stiftelseregister hos

registrerings-

myndighet för annat eller andra län, om verksamheten är avsedd att utövas där.

 

 

 

 

10 §

 

 

 

 

I firmalagen (1974:156) finns

I lagen (2018:000) om före-

bestämmelser om avförande av en

tagsnamn finns bestämmelser

om

firma ur registret sedan en dom

avregistrering

av ett företagsnamn

om att

häva

firmaregistreringen

sedan en dom om att häva

har vunnit laga kraft.

 

registreringen

av

företagsnamnet

 

 

 

 

 

har fått laga kraft.

 

 

 

 

 

 

13 §3

 

 

 

 

Registreringsmyndighetens

be-

Registreringsmyndighetens

be-

slut enligt denna lag och beslut av

slut enligt denna lag och beslut av

Länsstyrelsen

i

Stockholms

län

Länsstyrelsen

i

Stockholms

län

enligt

12 §

får

överklagas

till

enligt

12 §

får

överklagas

till

allmän

förvaltningsdomstol.

Ett

allmän

förvaltningsdomstol.

Ett

beslut av registreringsmyndigheten

beslut av registreringsmyndigheten

att vägra registrering av en firma

att vägra registrering av ett

överklagas dock till Patent- och

företagsnamn överklagas dock till

marknadsdomstolen.

 

Patent- och marknadsdomstolen.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

11kap. 2 §4

För en insamlingsstiftelse gäller följande bestämmelser i

1 kap. (inledande bestämmelser): 45 b §§, 6 § första stycket första meningen och 9 §,

2 kap. (förvaltning): samtliga bestämmelser,

3 kap. (bokföring och årsredovisning m.m.): 1 §,

2Senaste lydelse 2009:244.

3Senaste lydelse 2016:210.

4Senaste lydelse 2009:567.

83

Prop. 2017/18:267

4 kap. (revision): 14 §§, 6 §, 7 §

förstatredje och femte styckena,

 

7 a14 §§, 15 § första och andra styckena samt 16 §,

 

5 kap. (skadestånd): 13 §§, 4 § förstatredje styckena samt 5 §,

 

6 kap. (ändring m.m. av föreskrifter i ett stiftelseförordnande): samtliga

 

bestämmelser,

 

 

7 kap. (likvidation och upplösning): samtliga bestämmelser,

 

8 kap. (stiftelses firma): samtliga

8 kap. (stiftelsens företagsnamn):

 

bestämmelser,

samtliga bestämmelser,

9kap. (tillsyn m.m.): 19, 11 och 12 §§, samt

10kap. (registrering): samtliga bestämmelser.

En insamlingsstiftelses namn ska innehålla ordet insamlingsstiftelse. En insamlingsstiftelse är upplöst om den har saknat tillgångar under en

sammanhängande tid av två år.

Bestämmelserna i 1 kap. 55 b §§, 6 § första stycket, 210 kap. samt andra stycket i denna paragraf gäller inte i fråga om insamlingsstiftelser vilkas tillgångar enligt stiftelseförordnandet får användas endast till förmån för bestämda fysiska personer.

4 §5

För en kollektivavtalsstiftelse gäller följande bestämmelser i

1 kap. (inledande bestämmelser): 45 b §§, 6 § första stycket första meningen och 9 §,

2 kap. (förvaltning): samtliga bestämmelser,

3 kap. (bokföring och årsredovisning m.m.): 1 §,

4 kap. (revision): 14 §§, 6 §, 7 § första, andra och femte styckena samt 7 a16 §§,

5 kap. (skadestånd): 13 §§, 4 § första stycket 14, andra och tredje styckena och 5 §,

6 kap. (ändring m.m. av föreskrifter i ett stiftelseförordnande): samtliga bestämmelser,

7 kap. (likvidation och upplösning): samtliga bestämmelser,

8 kap. (stiftelses firma): samtliga

8 kap. (stiftelsens företagsnamn):

bestämmelser,

samtliga bestämmelser,

9 kap. (tillsyn m.m.): 1 och 2 §§, 3 § andra stycket, 5 § första stycket 1,

6 § första och andra styckena, 7 och 8 §§, 10 § andra stycket och 11 och

12 §§, samt

 

 

 

 

 

 

 

10 kap. (registrering): samtliga bestämmelser.

 

 

 

Utan hinder av bestämmelserna

Trots

bestämmelserna

i

6 kap.

i 6 kap. får stiftarna och stiftelsen

får stiftarna och stiftelsen genom

genom skriftlig överenskommelse

skriftlig

överenskommelse

ändra

ändra eller upphäva stiftelse-

eller upphäva stiftelseförordnandet.

förordnandet. Vad som anges i 2

Vad som anges

i 210 kap. om

10 kap. om föreskrifter i ett stiftelse-

föreskrifter i ett stiftelseförordnande

förordnande ska i fråga om en

ska i fråga om en kollektivavtals-

kollektivavtalsstiftelse

gälla

även

stiftelse gälla även föreskrifter för

föreskrifter för stiftelsen som har

stiftelsen

som

har

meddelats

meddelats genom

en

sådan

genom

en

sådan

överens-

5Senaste lydelse 2009:567.

84

överenskommelse.kommelse.

En kollektivavtalsstiftelses namn ska innehålla ordet kollektivavtals- stiftelse.

Vid tillämpning av 4 kap. 15 § ska en kollektivavtalsstiftelse behandlas som en sådan stiftelse som avses i 9 kap. 10 § första stycket.

En kollektivavtalsstiftelse är upplöst om den har saknat tillgångar under en sammanhängande tid av två år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

Prop. 2017/18:267

85

Prop. 2017/18:267 2.18

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1927)

 

om europeiska ekonomiska intresse-

 

grupperingar

Härigenom föreskrivs att 8, 9, 11 och 16 §§ och rubriken närmast före

8 § lagen (1994:1927) om europeiska ekonomiska intressegrupperingar

ska ha följande lydelse.

 

 

 

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

Firma

 

Företagsnamn

 

 

 

 

8 §

 

 

 

En intressegrupperings firma

En intressegrupperings företags-

skall innehålla orden ”europeisk

namn

ska

innehålla

orden

ekonomisk

intressegruppering”

”europeisk ekonomisk intresse-

eller förkortningen ”EEIG”. Firman

gruppering”

eller förkortningen

skall tydligt skilja sig från andra ”EEIG”. Företagsnamnet ska tyd-

ännu bestående firmor som är

ligt skilja sig från andra ännu be-

införda i det EEIG-register som

stående företagsnamn som är in-

avses i 11 §.

I

övrigt

finns

förda i det EEIG-register som

bestämmelser om

registrering i

avses i 11 §. I övrigt finns be-

firmalagen (1974:156).

 

stämmelser om registrering i lagen

 

 

 

 

(2018:000) om företagsnamn.

 

En intressegrupperings firma får

En intressegrupperings företags-

registreras på två eller flera språk,

namn får registreras på två eller

endast om varje lydelse anges i

flera språk, endast om varje lydelse

avtalet om att bilda intresse-

anges i avtalet om att bilda

grupperingen.

 

 

 

intressegrupperingen.

 

 

 

 

9 §

 

I firmalagen

(1974:156)

finns

I lagen (2018:000) om företags-

bestämmelser

om

förbud

mot

namn finns bestämmelser

om

användning av firma och om

förbud mot användning av ett

hävande av firmaregistrering

 

företagsnamn och om hävning av

 

 

 

 

en registrering av ett företags-

 

 

 

 

namn.

 

 

 

 

11 §1

 

Registreringsmyndighet för intressegrupperingar är Bolagsverket.

 

Registreringsmyndigheten

skall

Registreringsmyndigheten

ska

föra ett register (EEIG-registret)

föra ett register (EEIG-registret)

över

 

 

 

över

 

1.sådana intressegrupperingar som har sitt säte i Sverige, och

2.huvud- eller avdelningskontor i Sverige för sådana intresse- grupperingar som inte har sitt säte i Sverige.

Registreringsmyndigheten skall

Registreringsmyndigheten

ska

1Senaste lydelse 2004:243.

86

utan dröjsmål i Post- och Inrikes

utan dröjsmål i Post- och Inrikes Prop. 2017/18:267

Tidningar offentliggöra vad som

Tidningar offentliggöra vad som

införs i EEIG-registret.

införs i EEIG-registret.

Regeringen eller, efter regering-

Regeringen

eller

den

myndighet

ens bemyndigande,

registrerings-

som

regeringen

bestämmer

får

myndigheten

får

bestämma

hur

meddela föreskrifter om avgifter i

uppgifter enligt

artikel 8 c i

EEG-

registreringsärenden.

Regeringen

förordningen

skall

 

offentliggöras

eller den myndighet som reger-

samt

meddela

föreskrifter

 

om

ingen bestämmer kan vidare med

avgifter i registreringsärenden.

 

stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

meddela

föreskrifter

 

om

 

hur

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

uppgifter enligt artikel 8 c i EEG-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

förordningen ska offentliggöras.

 

Bestämmelser om avförande

av

Bestämmelser om avregistrering

firman ur registret sedan en dom

av företagsnamnet sedan en dom

om hävande

av firmaregistrering

om hävning av en registrering av

har vunnit laga kraft finns i firma-

ett företagsnamn har fått laga kraft

lagen (1974:156).

 

 

 

 

 

 

finns i lagen (2018:000) om före-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

tagsnamn.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16 §2

 

 

 

 

 

 

 

 

Registreringsmyndighetens

 

be-

Registreringsmyndighetens

 

be-

slut att skriva av en anmälan om

slut att skriva av en anmälan om

registrering eller att vägra re-

registrering eller att vägra re-

gistrering får överklagas till allmän

gistrering får överklagas till allmän

förvaltningsdomstol.

 

Detsamma

förvaltningsdomstol.

Detsamma

gäller

beslut

enligt

13 §

tredje

gäller

beslut

enligt

13 §

tredje

stycket

och

15 §.

Ett

beslut

av

stycket och

15 §.

Ett

beslut

av

registreringsmyndigheten

att

vägra

registreringsmyndigheten

att

vägra

registrering av en firma överklagas

registrering

av ett företagsnamn

dock till Patent- och marknads-

överklagas dock till Patent- och

domstolen. Ett

överklagande

ska

marknadsdomstolen.

Ett

över-

ha kommit in inom två månader

klagande ska ha kommit in inom två

från dagen för beslutet.

 

 

 

månader från dagen för beslutet.

 

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

2Senaste lydelse 2016:212.

87

Ett europakooperativs företags- namn ska innehålla beteckningen SCE. Företagsnamnet ska tydligt skilja sig från andra ännu bestående företagsnamn som är införda i det register som avses i 10 §.

Prop. 2017/18:267 2.19

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570)

 

om medlemsbanker

Härigenom föreskrivs att 1 a kap. 3 §, 2 kap. 4 §, 5 kap. 4 §, 7 a kap. 12 b §, 12 kap. 1–5 §§ och 13 kap. 5 och 6 §§, rubriken till 12 kap. och rubriken närmast före 1 a kap. 3 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

1 a kap.

Firma

Företagsnamn

3 §1

Ett europakooperativs firma skall

innehålla beteckningen SCE. Firman skall tydligt skilja sig från andra ännu bestående firmor som är införda i det register som avses i 10 §.

2 kap.

 

4 §2

 

Stadgarna skall ange

Stadgarna ska ange

 

1. medlemsbankens firma,

1. medlemsbankens

företags-

 

namn,

 

2. den ort i Sverige där styrelsen

2. den ort i Sverige där styrelsen

skall ha sitt säte,

ska ha sitt säte,

 

3.de rörelsegrenar som banken avser att driva,

4.villkoren för medlemskap i banken,

5. den

insats med

vilken varje

5. den

insats med

vilken

varje

medlem skall delta i banken och i

medlem ska delta i banken och i

vilken

utsträckning medlemmarna

vilken utsträckning medlemmarna

får delta i banken med insats

får delta i banken med en insats

utöver vad de är skyldiga att delta

utöver vad de är skyldiga att delta

med,

 

 

 

 

med,

 

 

 

6. antalet eller lägsta och högsta

6. antalet eller lägsta och högsta

antalet styrelseledamöter och revi-

antalet

styrelseledamöter

och

sorer samt eventuella suppleanter,

revisorer samt eventuella supp-

som skall utses av stämman, samt

leanter, som ska utses av stämman,

tiden för deras uppdrag,

samt tiden för deras uppdrag,

 

7. för

det

fall att

fullmäktige

7. för

det fall att

fullmäktige

enligt