Regeringens proposition 2017/18:260

Följdändringar till ändrade mediegrundlagar

Prop.

 

2017/18:260

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 9 maj 2018

Stefan Löfven

Morgan Johansson

(Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår vissa följdändringar i författningar där hänvisningar görs till bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihets- grundlagen. I huvudsak innebär förslagen att hänvisningar görs till motsvarande bestämmelser föreslagna i propositionen Ändrade medie- grundlagar.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

1

Prop. 2017/18:260 Innehållsförteckning

1

Förslag till riksdagsbeslut .................................................................

4

2

Lagtext

..............................................................................................

5

 

2.1

Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken ...................

5

2.2Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen

(1973:1173) ........................................................................

8

2.3Förslag till lag om ändring i konkurslagen

 

(1987:672) ........................................................................

11

2.4

Förslag till lag om ändring i arkivlagen (1990:782).........

12

2.5Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och

yttrandefrihetsgrundlagens områden ................................

13

2.6Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1392) om

pliktexemplar av dokument ..............................................

27

2.7Förslag till lag om ändring i lagen (1996:242) om

domstolsärenden...............................................................

29

2.8Förslag till lag om ändring i lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för

förvaring, m.m..................................................................

30

2.9Förslag till lag om ändring i lagen (2003:389) om

elektronisk kommunikation..............................................

32

2.10Förslag till lag om ändring i lagen (2008:717) om

 

signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet .............

34

2.11

Förslag till lag om ändring i offentlighets- och

 

 

sekretesslagen (2009:400) ................................................

35

2.12Förslag till lag om ändring i lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga

förvaltningen ....................................................................

51

2.13Förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen

(2010:696) ........................................................................

52

2.14Förslag till lag om ändring i lagen (2012:492) om

pliktexemplar av elektroniskt material .............................

53

2.15Förslag till lag om ändring i lagen (2014:836) om

näringsförbud ...................................................................

54

2.16Förslag till lag om ändring i lagen (2015:602) om

 

 

överlämnande av allmänna handlingar för förvaring........

55

3

Ärendet och dess beredning ............................................................

56

4

Följdändringar med anledning av översynen av

 

 

mediegrundlagarna..........................................................................

57

 

4.1

Språkliga och redaktionella följdändringar ......................

57

4.2Materiella ändringar i grundlagarna får genom

 

hänvisningar genomslag i andra författningar ..................

59

4.3

Hänvisningar till databasregeln ........................................

60

4.4

En utvidgad bilageregel....................................................

62

4.5Reglerna om gemensam handläggning utvidgas till

att omfatta ansökningsmål om borttagande ......................

63

2

5

Ikraftträdande .................................................................................

64

Prop. 2017/18:260

6

Konsekvenser .................................................................................

64

 

7

Författningskommentar ..................................................................

65

 

 

7.1

Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken..............

65

 

 

7.2

Förslaget till lag om ändring i

 

 

 

 

kreditupplysningslagen (1973:1173) ...............................

68

 

7.3Förslaget till lag om ändring i konkurslagen

 

(1987:672) .......................................................................

70

7.4

Förslaget till lag om ändring i arkivlagen (1990:782) .....

70

7.5

Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1559)

 

 

med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och

 

 

yttrandefrihetsgrundlagens områden ...............................

71

7.6Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1392) om

pliktexemplar av dokument .............................................

84

7.7Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:242) om

domstolsärenden..............................................................

86

7.8Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:288) om

 

överlämnande av allmänna handlingar till Svenska

 

 

kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för

 

 

förvaring, m.m.................................................................

87

7.9

Förslaget till lag om ändring i lagen (2003:389) om

 

 

elektronisk kommunikation .............................................

88

7.10Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:717) om

 

signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet ............

89

7.11

Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och

 

 

sekretesslagen (2009:400) ...............................................

90

7.12Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga

förvaltningen .................................................................

109

7.13Förslaget till lag om ändring i radio- och tv-lagen

(2010:696) .....................................................................

109

7.14Förslaget till lag om ändring i lagen (2012:492) om

pliktexemplar av elektroniskt material ..........................

110

7.15Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:836) om

näringsförbud.................................................................

110

7.16Förslaget till lag om ändring i lagen (2015:602) om

 

överlämnande av allmänna handlingar för förvaring.....

111

Bilaga 1

Sammanfattning av promemorian Följdändringar till

 

 

ändrade mediegrundlagar (Ds 2017:57) ........................

112

Bilaga 2

Promemorians lagförslag...............................................

113

Bilaga 3

Förteckning över remissinstanserna ..............................

165

Bilaga 4

Lagrådsremissens lagförslag..........................................

166

Bilaga 5

Lagrådets yttrande .........................................................

189

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 maj 2018..........

190

3

Prop. 2017/18:260 1

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1.lag om ändring i rättegångsbalken,

2.lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173),

3.lag om ändring i konkurslagen (1987:672),

4.lag om ändring i arkivlagen (1990:782),

5.lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihets- förordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden,

6.lag om ändring i lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument,

7.lag om ändring i lagen (1996:242) om domstolsärenden,

8.lag om ändring i lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.,

9.lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation,

10.lag om ändring i lagen (2008:717) om signalspaning i försvars- underrättelseverksamhet,

11.lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),

12.lag om ändring i lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen,

13.lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696),

14.lag om ändring i lagen (2012:492) om pliktexemplar av elektroniskt material,

15.lag om ändring i lagen (2014:836) om näringsförbud,

16.lag om ändring i lagen (2015:602) om överlämnande av allmänna handlingar för förvaring.

4

2

Lagtext

Prop. 2017/18:260

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs att 36 kap. 5 och 8 §§ och 49 kap. 5 § rättegångs- balken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

36 kap.

5 §1

Den som till följd av 15 kap. 1 eller 2 §, 16 kap. 1 § eller 18 kap. 5, 6 eller 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller någon bestämmelse, till vilken det hänvisas i något av dessa lagrum, inte får lämna en uppgift får inte höras som vittne om uppgiften utan att den myndighet, i vars verksamhet uppgiften har inhämtats, har gett sitt tillstånd.

Advokater, läkare, tandläkare, barnmorskor, sjuksköterskor, psykologer, psykoterapeuter, familjerådgivare enligt socialtjänstlagen (2001:453) och deras biträden samt auktoriserade patentombud och deras biträden såvitt avser patenträttsliga angelägenheter enligt 2 § 1 lagen (2010:1052) om auktorisation av patentombud, får höras som vittnen om något som i denna deras yrkesutövning anförtrotts dem eller som de i samband därmed har erfarit, endast om det är medgivet i lag eller den till vars förmån tystnadsplikten gäller samtycker till det. Medlare enligt denna balk, lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder eller lagen (2011:860) om medling i vissa privaträttsliga tvister och deras biträden, får höras som vittnen om vad som anförtrotts dem vid medlingen eller som de i samband därmed erfarit, endast om det är medgivet i lag eller den till vars förmån tystnadsplikten gäller samtycker till det. Den som till följd av 24 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen inte får lämna uppgifter som avses där får höras som vittne om dem endast om det är medgivet i lag eller den till vars förmån sekretessen gäller samtycker till det.

Rättegångsombud, biträden eller försvarare får höras som vittnen om vad som anförtrotts dem för uppdragets fullgörande endast om parten medger det.

Utan hinder av vad som sägs i

Trots det som sägs i andra eller

andra eller tredje stycket föreligger

tredje stycket föreligger skyldighet

skyldighet att vittna för

att vittna för

1. advokater och deras biträden, dock inte försvarare, i mål angående brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år,

2. andra än försvarare och advokater samt deras biträden i mål angående brott som avses i

2. andra än försvarare och advokater samt deras biträden i mål angående brott som avses i

1 Senaste lydelse 2011:861.

5

Prop. 2017/18:260 10 kap. 21 och 23 §§ offentlighets-

10 kap. 21 och 23 §§ offentlighets-

och sekretesslagen och

och sekretesslagen, och

3. den som har uppgiftsskyldighet enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen i mål enligt 5 kap. 2 § eller 6 kap. 6, 13 eller 14 § samma lag eller enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.

Den som är präst inom ett trossamfund eller den som i ett sådant samfund har motsvarande ställning får inte höras som vittne om något som

han eller hon har erfarit under bikt eller enskild själavård.

 

Den som har tystnadsplikt enligt

Den som har tystnadsplikt enligt

3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen

3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen

eller 2 kap.

3 §

yttrandefrihets-

eller 2 kap.

3 §

yttrandefrihets-

grundlagen får höras som vittne om

grundlagen får höras som vittne om

förhållanden

som

tystnadsplikten

förhållanden

som

tystnadsplikten

avser endast i den mån det

avser endast i den mån det

föreskrivs i nämnda paragrafer.

föreskrivs i 3 kap. 4 § tryckfrihets-

 

 

 

förordningen

eller 2 kap. 4 §

 

 

 

yttrandefrihetsgrundlagen.

Om någon enligt vad som sägs i

Om någon enligt det som sägs i

denna paragraf inte får höras som

denna paragraf inte får höras som

vittne om ett visst förhållande, får

vittne om ett visst förhållande, får

vittnesförhör inte heller äga rum

vittnesförhör inte heller äga rum

med den som under tystnadsplikt bi-

med den som under tystnadsplikt bi-

trätt med tolkning eller översättning.

trätt med tolkning eller översättning.

8 §2

Rätten förelägga den som skall höras som vittne att, innan han infinner sig för avgivande av vittnesmål, uppliva sin kunskap om vad vittnesförhöret gäller genom att granska för vittnet tillgängliga räkenskapsböcker, anteckningar eller andra handlingar eller besiktiga plats eller föremål, om sådant kan ske utan avsevärd olägenhet för vittnet.

Om rätten enligt 3 kap. 3 § andra stycket 4 eller 5 tryckfrihetsförord- ningen eller 2 kap. 3 § andra stycket 4 eller 5 yttrandefrihets- grundlagen skall pröva om någon, som är skyldig att hemlighålla uppgift som avses där, ändå får höras som vittne därom, skall rätten först, om inte särskilda skäl föran- leder annat, inhämta yttrande från det företag, hos vilket han har erhållit vetskap om uppgiften.

Rätten får förelägga den som ska höras som vittne att, innan han eller hon infinner sig för att lämna vittnesmål, uppliva sin kunskap om vad vittnesförhöret gäller genom att granska räkenskapsböcker, anteck- ningar eller andra handlingar som är tillgängliga för vittnet eller besiktiga en plats eller ett föremål, om sådant kan ske utan avsevärd olägenhet för vittnet.

Om rätten enligt 3 kap. 4 § första stycket 4 eller 5 tryckfrihetsförord- ningen eller 2 kap. 4 § första stycket 4 eller 5 yttrandefrihets- grundlagen ska pröva om någon, som är skyldig att hemlighålla en uppgift som avses där, ändå får höras som vittne om den, ska rätten först, om inte särskilda skäl föran- leder annat, inhämta yttrande från det företag hos vilket han eller hon har fått vetskap om uppgiften.

6

2 Senaste lydelse 1991:1561.

49 kap.

5 §3

En tingsrätts beslut får överklagas särskilt, om tingsrätten i beslutet

1. avvisat ett ombud, ett biträde eller en försvarare eller ogillat ett yrkande om detta,

2. ogillat ett yrkande av tredje man att få delta i rättegången som intervenient eller målsägande eller prövat fråga enligt 13 kap. 7 § om övertagande av ett käromål,

3. förelagt en part eller någon annan att lägga fram skriftligt bevis eller att tillhandahålla föremål för syn eller besiktning eller vid prövning enligt 3 kap. 3 § andra stycket 4 eller 5 tryckfrihetsförord- ningen eller 2 kap. 3 § andra stycket 4 eller 5 yttrandefrihetsgrundlagen funnit det vara av synnerlig vikt att en uppgift som avses där lämnas vid vittnesförhör eller förhör med en part under sanningsförsäkran,

2. ogillat ett yrkande av tredje man att få delta i rättegången som intervenient eller målsägande eller prövat en fråga enligt 13 kap. 7 § om övertagande av ett käromål,

3. förelagt en part eller någon annan att lägga fram skriftligt bevis eller att tillhandahålla föremål för syn eller besiktning eller vid pröv- ning enligt 3 kap. 4 § första stycket 4 eller 5 tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 4 § första stycket 4 eller 5 yttrandefrihetsgrundlagen funnit det vara av synnerlig vikt att en uppgift som avses där lämnas vid vittnesförhör eller förhör med en part under sanningsförsäkran,

4.prövat en fråga om utdömande av förelagt vite eller häkte eller om ansvar för förseelse i rättegången eller om skyldighet för någon att ersätta rättegångskostnad,

5.prövat en fråga om ersättning eller förskott av allmänna medel till målsägande eller enskild part eller om ersättning eller förskott till biträde, försvarare, vittne, sakkunnig eller någon annan,

6.prövat en fråga i tvistemål om kvarstad eller annan åtgärd enligt

15 kap.

eller i brottmål om häktning, tillstånd till restriktioner enligt

24 kap.

5 a §, en åtgärd som avses i 25–28 kap. eller omhändertagande

enligt 28 kap. brottsbalken,

7.avslagit en begäran om biträde eller försvarare eller till sådant uppdrag utsett någon annan än parten föreslagit,

8.prövat en fråga som gäller rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619) i annat fall än som avses i 5 eller 7,

9. avslagit en begäran om att

9. avslagit en begäran om att

ersättning till vittne som åberopats

ersättning till vittne som åberopats

av en enskild part skall utgå av

av en enskild part ska betalas av

allmänna medel enligt 36 kap. 24 §

allmänna medel enligt 36 kap. 24 §

andra stycket eller

andra stycket, eller

10. prövat en fråga enligt 33 kap. brottsbalken om avräkning av tiden för vissa frihetsberövanden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

3 Senaste lydelse 1998:601.

Prop. 2017/18:260

7

Prop. 2017/18:260 2.2 Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173)

Härigenom föreskrivs att 9, 11 och 12 §§ kreditupplysningslagen (1973:1173)1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 §2

Kreditupplysningar om fysiska personer som inte är näringsidkare får inte lämnas ut, om det finns anledning att anta att upplysningen kommer att användas av någon annan än den som på grund av ett ingånget eller ifrågasatt kreditavtal eller av någon liknande anledning har behov av upplysningen.

Första stycket gäller inte offentliggörande av en kredit- upplysning på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, utom när upplysningen tillhanda- hålls ur en databas enligt 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen på sätt som avses i den paragrafens första stycke 1 och 2.

Första stycket gäller inte offentliggörande av en kredit- upplysning på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, utom när upplysningen tillhanda- hålls ur en databas enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen på sätt som avses i den paragrafens första stycke 2 a–c.

Lydelse enligt prop. 2017/18:120

Föreslagen lydelse

11 §

När en kreditupplysning om en fysisk person lämnas ut, ska till den som avses med upplysningen samtidigt och kostnadsfritt sändas ett skriftligt meddelande om

1. vem som bedriver kreditupplysningsverksamheten och kontakt- uppgifter till dataskyddsombudet, om ett sådant ombud krävs enligt artikel 37 i EU:s dataskyddsförordning,

2.ändamålen med och den rättsliga grunden för behandlingen,

3.vilka kategorier av personuppgifter som behandlas, varifrån uppgifterna hämtats och hur länge uppgifterna kommer att lagras,

4.de uppgifter, omdömen och råd som upplysningen innehåller om

honom eller henne,

5. möjligheten att få tillgång till och rättelse av de uppgifter som rör honom eller henne,

6. vilka kategorier av mottagare som kan ta del av personuppgifterna och vem som har begärt upplysningen, och

7. möjligheten att framställa klagomål till Datainspektionen.

8

1

Lagen omtryckt 1981:737.

2

Senaste lydelse 2010:1073.

Om kreditupplysningen lämnas ut

till ett

svenskt

kreditinstitut eller Prop. 2017/18:260

värdepappersbolag, eller till ett motsvarande utländskt företag, för att

användas endast som underlag för beräkning av kapitalkravet för

kreditrisker med en sådan metod

som

avses i

artikel 143.1 i

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, får meddelandet sändas senare men utan onödigt dröjsmål och begränsas till information enligt första stycket 1, 2 och 6. Om den som avses med upplysningen begär det, ska även information enligt 3, 4, 5 och 7 sändas till honom eller henne.

Första och andra styckena gäller också när en kreditupplysning lämnas

om ett handelsbolag eller kommanditbolag.

 

 

 

 

Första–tredje styckena gäller inte

Första–tredje styckena gäller inte

kreditupplysningar

som

lämnas

kreditupplysningar

som

lämnas

genom

offentliggörande

ett

genom offentliggörande

ett

sådant sätt som avses i tryckfrihets-

sådant sätt som avses i tryckfrihets-

förordningen

eller

yttrandefrihets-

förordningen

eller

yttrandefrihets-

grundlagen, utom när upp-

grundlagen, utom när upp-

lysningarna

tillhandahålls

ur

en

lysningarna

tillhandahålls

ur

en

databas enligt 1 kap. 9 § yttrande-

databas enligt 1 kap. 4 § yttrande-

frihetsgrundlagen på sätt som avses

frihetsgrundlagen på sätt som avses

i den

paragrafens

första

stycke

i den paragrafens första stycke 2 a–

1 och 2.

 

 

 

 

c.

 

 

 

 

12 §

Om det finns anledning att misstänka att en uppgift som behandlas i kreditupplysningsverksamhet eller som har lämnats i en kreditupplysning under den senaste tolvmånadersperioden är oriktig eller missvisande, eller att den annars har behandlats i strid med denna lag eller EU:s dataskyddsförordning, ska den som bedriver verksamheten utan dröjsmål vidta skäliga åtgärder för att utreda förhållandet.

Om det visar sig att uppgiften är oriktig eller missvisande, eller att den annars har behandlats i strid med lagen eller EU:s dataskyddsförordning, ska den, om den förekommer i register, rättas, kompletteras eller raderas.

Om en oriktig eller missvisande

Om en oriktig eller missvisande

uppgift har tagits in i en kredit-

uppgift har tagits in i en kredit-

upplysning som lämnats ut, ska

upplysning som lämnats ut, ska

rättelse eller komplettering så snart

rättelse eller komplettering så snart

det kan ske tillställas var och en

det kan ske tillställas var och en

som under den senaste tolv-

som under den senaste tolv-

månadersperioden

fått del

av

månadersperioden

fått del

av

uppgiften. Detta

gäller

inte

uppgiften. Detta

gäller

inte

offentliggörande av en kredit-

offentliggörande av en kredit-

upplysning på ett sådant sätt som

upplysning på ett sådant sätt som

avses i

tryckfrihetsförordningen

avses i

tryckfrihetsförordningen

eller

yttrandefrihetsgrundlagen,

eller

yttrandefrihetsgrundlagen,

utom när upplysningen tillhanda-

utom när upplysningen tillhanda-

hållits ur en databas enligt 1 kap.

hållits ur en databas enligt 1 kap.

9 § yttrandefrihetsgrundlagen

4 § yttrandefrihetsgrundlagen

sätt som avses i den paragrafens

sätt som avses i den paragrafens

första stycke 1 och 2.

 

första stycke 2 a–c.

 

9

Prop. 2017/18:260 Om uppgiften under den senaste tolvmånadersperioden har lämnats i en periodisk skrift eller i en kreditupplysningsverksamhet som bedrivs genom återkommande offentliggöranden enligt yttrandefrihetsgrundlagen, ska rättelse eller komplettering så snart det kan ske införas i ett följande nummer av skriften eller motsvarande form av offentliggörande enligt yttrandefrihetsgrundlagen.

Andra–fjärde styckena gäller inte om uppgiften uppenbarligen saknar betydelse för bedömningen av personens vederhäftighet i ekonomiskt hänseende.

Om en fråga om rättelse eller liknande åtgärd har tagits upp efter framställning från den som uppgiften avser, ska han eller hon kostnadsfritt underrättas om huruvida en sådan åtgärd har vidtagits. En fysisk person ska på begäran även få information om vem som har tillställts en rättelse eller komplettering enligt tredje stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

10

2.3

Förslag till lag om ändring i konkurslagen

Prop. 2017/18:260

 

(1987:672)

 

 

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1 § konkurslagen (1987:672) ska ha

 

följande lydelse.

 

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

 

 

6 kap.

 

 

 

1 §1

 

En gäldenär som är en fysisk person får inte under konkursen driva näringsverksamhet som med- för bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen (1999:1078). Verksamhet som innebär utövning av rättighet som avses i 2 kap. 1 § regeringsformen eller 1 kap. 1 §, 4 kap. 1 §, 6 kap. 1 § eller 13 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen eller 1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 2 eller 8 § eller 10 kap. 1 § yttrandefrihetsgrund- lagen omfattas dock inte av förbudet. Inte heller omfattas jordbruksverksamhet.

Om näringsförbud efter särskild prövning finns det bestämmelser i lagen (2014:836) om närings- förbud.

En gäldenär som är en fysisk person får inte under konkursen driva näringsverksamhet som med- för bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen (1999:1078).

Förbudet omfattar inte verksamhet som innebär utövning av rättighet som avses i

2 kap. 1 § regeringsformen,

1 kap. 1 §, 4 kap. 1 §, 6 kap. 1 § eller 13 kap. 1 § tryckfrihetsför- ordningen, eller

1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 3, 4 eller 10 § eller 11 kap. 2 § yttrande- frihetsgrundlagen.

Förbudet omfattar inte heller jordbruksverksamhet.

Bestämmelser om näringsförbud efter särskild prövning finns i lagen (2014:836) om näringsförbud.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

1 Senaste lydelse 2014:841.

11

Prop. 2017/18:260 2.4

 

Förslag till lag om ändring i arkivlagen

 

 

 

(1990:782)

 

 

 

 

 

 

 

 

Härigenom föreskrivs att 3 § arkivlagen (1990:782) ska ha följande

lydelse.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nuvarande lydelse

 

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 §

 

 

 

 

 

En myndighets arkiv bildas av de

En myndighets arkiv bildas av de

allmänna

handlingarna

 

från

allmänna

handlingarna

från

myndighetens

verksamhet

och

myndighetens

verksamhet

och

sådana handlingar

som

avses i

sådana

handlingar

som avses i

2 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen

2 kap.

12 §

 

tryckfrihetsförord-

och

som

myndigheten

beslutar

ningen

och

 

som

myndigheten

skall tas om hand för arkivering.

beslutar ska tas om hand för

Upptagningar

för

automatisk

arkivering.

 

Upptagningar

för

databehandling som är tillgängliga

automatisk databehandling som är

för flera myndigheter, så att de där

tillgängliga för flera myndigheter,

utgör

allmänna

handlingar,

skall

så att de där utgör allmänna

dock bilda arkiv endast hos en av

handlingar, ska dock bilda arkiv

dessa myndigheter, i första hand

endast hos en av dessa myndig-

den myndighet som svarar för

heter, i första hand den myndighet

huvuddelen av upptagningen.

 

som svarar för huvuddelen av

 

 

 

 

 

 

 

upptagningen.

 

 

 

Myndigheternas arkiv är en del av det nationella kulturarvet.

 

Myndigheternas

arkiv

 

skall

Myndigheternas

arkiv

ska

bevaras, hållas ordnade och vårdas

bevaras, hållas ordnade och vårdas

så att de tillgodoser

 

 

 

så att de tillgodoser

 

 

1.rätten att ta del av allmänna handlingar,

2.behovet av information för rättskipningen och förvaltningen, och

3.forskningens behov.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

12

2.5

Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1559) Prop. 2017/18:260

 

med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens

 

och yttrandefrihetsgrundlagens områden

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden1

dels att 1 kap. 1 och 2 §§, 3 kap. 6, 11–13, 18, 19, 21, 23, 26–28 och 30 §§, 4 kap. 2 §, 5 kap. 3–7 §§, 6 kap. 2 §, och 7 kap. 1, 3–5, 8 och 9 §§, 8 kap. 2 §, 9 kap. 2–4 och 6 §§, 10 kap. 1 § och 11 kap. 1 § och rubrikerna närmast före 3 kap. 11 § och 5 kap. 3 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken till 3 kap. ska lyda ”Om utgivare av program m.m.”.

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

1 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 §

 

 

 

 

 

I denna lag finns bestämmelser

I denna lag finns bestämmelser

 

 

 

 

om

 

 

 

 

 

om ägare och utgivare av

1. ägare

och

utgivare

av

periodiska skrifter m.m. (2 kap.),

periodiska skrifter m.m. (2 kap.),

om

utgivare

av radioprogram

2. utgivare

av

program

m.m.

m.m. (3 kap.),

 

 

(3 kap.),

 

 

 

 

 

om utgivare m.m. av tekniska

3. utgivare

m.m. av tekniska

upptagningar (4 kap.),

 

upptagningar (4 kap.),

 

 

om bevarande av exemplar och

4. bevarande

av

exemplar

och

inspelningar m.m. (5 kap.),

inspelningar m.m. (5 kap.),

 

om

åtal

och

tvångsmedel

5. åtal och tvångsmedel (6 kap.),

(6 kap.),

 

 

 

 

 

 

 

 

om rätt domstol i tryckfrihetsmål

6. rätt domstol i tryckfrihetsmål

och yttrandefrihetsmål (7 kap.),

och yttrandefrihetsmål (7 kap.),

om förberedande behandling av

7. förberedande

behandling av

tryckfrihetsmål

och

yttrande-

tryckfrihetsmål

och

yttrande-

frihetsmål (8 kap.),

 

frihetsmål (8 kap.),

 

 

 

om huvudförhandling inför jury

8. huvudförhandling

inför

jury

(9 kap.),

 

 

(9 kap.), och

 

 

 

 

 

om överläggning och dom m.m.

9. överläggning

och

dom

m.m.

(10 kap.) samt

 

 

(10 kap.).

 

 

 

 

 

övriga bestämmelser (11 kap.).

I 11 kap. finns vissa övriga bestämmelser.

2 §2

De bestämmelser i denna lag som gäller tryckta skrifter eller tryckning av skrifter ska tillämpas även på andra skrifter som faller under tryckfrihetsförordningen.

1

Lagen omtryckt 2002:911.

13

2

Senaste lydelse 2015:663.

Prop. 2017/18:260 Med radioprogram, databas och teknisk upptagning avses det- samma som i yttrandefrihets- grundlagen. Med beställ-tv avses detsamma som i radio- och tv-lagen (2010:696).

Med program, databas och teknisk upptagning avses det- samma som i yttrandefrihets- grundlagen. Med beställ-tv avses detsamma som i radio- och tv-lagen (2010:696).

3kap.

6 §

När ställföreträdaren för en utgivare har tjänstgjort skall hans namn anges i sändningen. Dessutom skall varje sändning av ett radioprogram i närradio avslutas med en uppgift om vilken sammanslutning som har sänt programmet.

När ställföreträdaren för en utgivare har tjänstgjort ska hans eller hennes namn anges i sändningen. Dessutom ska varje sändning av ett program i närradio avslutas med en uppgift om vilken sammanslutning som har sänt programmet.

Andra trådlösa sändningar av

Andra trådlösa sändningar av

radioprogram

program

11

§3

Vad som föreskrivs i 1 och 2 §§

Bestämmelserna i 1

och

2 §§

gäller också i fråga om

 

gäller också i fråga om

 

 

1. radioprogram som förmedlas

1. program

som

förmedlas

genom satellitsändning som utgår

genom

satellitsändningar

som

från Sverige, och

 

utgår från Sverige, och

 

 

2. andra

radioprogram

än

2. andra program

än

radio-

radiotidningar som får sändas utan

tidningar som får sändas utan

tillstånd enligt radio- och tv-lagen

tillstånd enligt radio- och tv-lagen

(2010:696).

 

(2010:696).

 

 

 

I fråga om program som sänds av

Första stycket tillämpas inte i

andra än

svenska programföretag

fråga om program som sänds av

och inte är avsedda att tas emot i

andra än

svenska programföretag

Sverige

tillämpas inte

andra

och inte är avsedda att tas emot i

föreskrifter i yttrandefrihetsgrund-

Sverige. I fråga om sådana

lagen än 1 kap. 2 och 3 §§. Inte

program tillämpas inte några andra

heller tillämpas första stycket.

föreskrifter i

yttrandefrihetsgrund-

 

 

 

lagen än 1 kap. 10–13 §§.

 

 

 

12

§4

 

 

 

 

Om ett programföretag som har tillstånd enligt 4 kap. 3 § eller 11 kap. 1 § första stycket radio- och tv-lagen (2010:696) att sända radioprogram också driver verk-

Om ett programföretag som har tillstånd enligt 4 kap. 3 § eller 11 kap. 1 § första stycket radio- och tv-lagen (2010:696) att sända program också bedriver verksam- het för sändning till allmänheten av

14

3

Senaste lydelse 2010:737.

4

Senaste lydelse 2010:737.

samhet för sändning till allmän- heten av ljud, bilder eller text genom tråd, tillämpas 1 och 2 §§ i fråga om verksamheten.

ljud, bilder eller text genom tråd, Prop. 2017/18:260 tillämpas 1 och 2 §§ i fråga om

verksamheten.

13 §5

Den som utser utgivare av andra

Den som utser en utgivare av

radioprogram i trådsändningar än

andra program i trådsändningar än

som avses i 12 § ska anmäla vem

som avses i 12 § ska anmäla vem

som har utsetts till Myndigheten för

som har utsetts till Myndigheten för

press, radio och tv.

press, radio och tv.

Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans eller hennes uppdrag upphör, ska en ny utgivare omedelbart utses. Denne ska

anmälas så som föreskrivs i första stycket.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

18 §6

 

 

 

 

 

 

 

 

Bestämmelserna

i

12–15 §§

Bestämmelserna

i

 

12–15 §§

tillämpas också i fråga om sådant

tillämpas också

när

information

tillhandahållande av information

tillhandahålls

enligt

1 kap.

4 §

som avses i 1 kap. 9 § första stycket

yttrandefrihetsgrundlagen av någon

yttrandefrihetsgrundlagen.

Den

som avses i den paragrafens första

som bedriver sådan verksamhet ska

stycke

1 a–c. Den

som

bedriver

till Myndigheten för press, radio

sådan verksamhet ska till Myndig-

och tv anmäla vilket namn

heten för press, radio och tv anmäla

databasen har. I fråga om sådant

vilket namn databasen har. I fråga

tillhandahållande

som

avses

i

om sådant tillhandahållande

som

1 kap. 9 § första stycket 1 och 2

avses i

1 kap.

4 §

första stycket

yttrandefrihetsgrundlagen

 

ska

2 a–c

yttrandefrihetsgrundlagen

namnet

innehålla

databasens

ska namnet

innehålla

databasens

domännamn

eller

motsvarande

domännamn

 

eller

motsvarande

uppgift. När ett sådant program-

uppgift. När ett sådant program-

företag

som

har

tillstånd

enligt

företag

som

har

 

tillstånd enligt

4 kap. 3 § eller 11 kap. 1 § första

4 kap. 3 § eller 11 kap. 1 § första

stycket radio- och tv-lagen

stycket radio- och tv-lagen

(2010:696) att sända radioprogram

(2010:696)

att

sända

program

också

driver

verksamhet

enligt

också tillhandahåller allmänheten

1 kap. 9 § första stycket yttrande-

information ur en databas enligt

frihetsgrundlagen, ska i stället för

1 kap.

4 §

yttrandefrihetsgrund-

vad som anges i 1 § första stycket

lagen, ska i stället för det som anges

gälla att

 

 

 

 

 

i 1 § första stycket gälla

 

 

– utgivare

ska

utses

 

för

att

utgivare

ska

utses

för

verksamheten,

 

 

 

 

 

verksamheten, och

 

 

 

 

– uppgift om

vem

som

är

att uppgift om vem som är

utgivare, och i förekommande fall

utgivare, och i förekommande fall

ställföreträdare, ska antecknas i

ställföreträdare, ska antecknas i

register hos programföretaget.

 

register hos programföretaget.

 

5Senaste lydelse 2015:811.

6Senaste lydelse 2015:811.

15

Prop. 2017/18:260

 

 

 

 

19

§7

 

 

 

 

 

Utgivningsbevis

för verksamhet

Utgivningsbevis enligt 1 kap. 5 §

enligt

1 kap.

9 §

 

andra stycket

yttrandefrihetsgrundlagen

utfärdas

yttrandefrihetsgrundlagen

utfärdas

av Myndigheten för press, radio

av Myndigheten för press, radio

och tv på ansökan av den som

och tv på ansökan av den som

bedriver verksamheten.

 

bedriver verksamheten.

 

 

 

 

 

 

 

En ansökan ska innehålla uppgift

En ansökan ska innehålla uppgift

om databasens namn, vem som

om databasens namn, vem som

bedriver verksamheten, från vilken

bedriver verksamheten, från vilken

ort överföringarna eller upp-

ort

informationen

tillhandahålls

spelningarna utgår och vem som

och vem som utsetts till utgivare

utsetts till utgivare samt, i

samt, i förekommande fall, ställ-

förekommande fall, ställföreträdare

företrädare för utgivaren. I fråga

för utgivaren. I fråga om sådant

om

sådant

tillhandahållande som

tillhandahållande

som

avses i

avses

i 1 kap. 4 §

första

stycket

1 kap. 9 § första stycket 1 och 2

2 a–c

yttrandefrihetsgrundlagen

yttrandefrihetsgrundlagen

ska

ska

namnet

innehålla databasens

namnet

innehålla

databasens

domännamn

eller

motsvarande

domännamn

eller

 

motsvarande

uppgift.

 

 

 

uppgift.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ansökan ska också innehålla en

Ansökan ska också innehålla en

teknisk beskrivning av verksam-

teknisk beskrivning av verksam-

heten. Av beskrivningen ska det

heten. Av beskrivningen ska det

framgå hur information tillhanda-

framgå hur information tillhanda-

hålls allmänheten. Beskrivningen

hålls

allmänheten. Beskrivningen

ska ha sådan omfattning att det

ska ha sådan omfattning att det

framgår om verksamheten upp-

framgår om verksamheten upp-

fyller

förutsättningarna

enligt

fyller

förutsättningarna

enligt

1 kap. 9 § andra stycket yttrande-

1 kap.

5 §

yttrandefrihetsgrund-

frihetsgrundlagen.

 

 

 

lagen.

 

 

 

 

Till en ansökan ska det fogas bevis att utgivaren uppfyller de behörig-

hetsvillkor som anges i yttrandefrihetsgrundlagen och att utgivaren har

åtagit sig uppdraget.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

21

§8

 

 

 

 

 

I god tid innan ett utgivnings- bevis förfaller enligt 1 kap. 9 § tredje stycket yttrandefrihetsgrund- lagen ska Myndigheten för press, radio och tv till den som bedriver verksamheten sända en påminnelse om att bevisets giltighetstid är begränsad till tio år och att beviset förfaller, om en ansökan om för- nyelse av beviset inte har kommit

I god tid innan ett utgivnings- bevis upphör att gälla enligt 1 kap. 6 § första stycket yttrandefrihets- grundlagen ska Myndigheten för press, radio och tv till den som bedriver verksamheten sända en påminnelse om att bevisets giltig- hetstid är begränsad till tio år och att beviset upphör att gälla, om en ansökan om förnyelse av beviset

16

7

Senaste lydelse 2015:811.

8

Senaste lydelse 2015:811.

in till myndigheten före tioårs- periodens utgång.

Beslut om att ett utgivningsbevis ska anses förfallet vid tioårs- periodens utgång meddelas av Myndigheten för press, radio och tv.

En ansökan om förnyelse av ett utgivningsbevis får göras tidigast ett år före och senast på dagen för tioårsperiodens utgång. För en ansökan om förnyelse gäller i övrigt samma bestämmelser som för den första ansökan. Om en ansökan om förnyelse har gjorts i rätt tid, fortsätter beviset att gälla till dess att beslutet med anledning av ansökan har vunnit laga kraft.

inte har kommit in till myndigheten Prop. 2017/18:260 före tioårsperiodens utgång.

Beslut om att ett utgivningsbevis ska anses ha upphört att gälla vid tioårsperiodens utgång meddelas av Myndigheten för press, radio och tv.

En ansökan om förnyelse av ett utgivningsbevis enligt 1 kap. 6 § andra stycket yttrandefrihetsgrund- lagen får göras tidigast ett år före och senast på dagen för tioårsperiodens utgång. För en ansökan om förnyelse gäller i övrigt samma bestämmelser som för den första ansökan. Om en ansökan om förnyelse har gjorts i rätt tid, fortsätter beviset att gälla till dess att beslutet med anledning av ansökan har fått laga kraft.

 

23 §9

 

I 1 kap. 9 § tredje

stycket

I 1 kap. 6 § tredje

stycket

yttrandefrihetsgrundlagen

före-

yttrandefrihetsgrundlagen

före-

skrivs i vilka fall utgivningsbevis

skrivs i vilka fall utgivningsbevis

får återkallas. Om ett utgivnings-

får återkallas. Om ett utgivnings-

bevis inte borde ha utfärdats på

bevis inte borde ha utfärdats på

grund av risk för förväxling med

grund av risk för förväxling med

namn på en annan verksamhet, får

namnet på en annan verksamhet,

beviset dock återkallas endast om

får beviset dock återkallas endast

det inom sex månader sedan beviset

om det inom sex månader sedan

utfärdades visas att ansökan borde

beviset utfärdades visas att ansökan

ha avslagits på grund av denna risk.

borde ha avslagits på grund av

 

 

denna risk.

 

Beslut om återkallelse av utgivningsbevis meddelas av Myndigheten för press, radio och tv. I ärenden om återkallelse ska den som bedriver verksamheten och utgivaren få tillfälle att yttra sig, om det är möjligt.

 

26 §

 

 

 

I varje sådant tillhandahållande

I

varje sådant

tillhandahållande

som avses i 1 kap. 9 § första eller

som

avses i 1 kap. 4 §

yttrande-

andra stycket yttrandefrihetsgrund-

frihetsgrundlagen

ska

uppgifter

lagen skall en uppgift om verksam-

lämnas om verksamhetens namn

hetens namn och utgivare och vem

och utgivare och vem som har

som har utsett denne lämnas. Om

utsett denne. Om en ställföreträdare

en ställföreträdare för utgivaren

för utgivaren tjänstgör, ska det

tjänstgör, skall det lämnas en

lämnas en uppgift om vem ställ-

uppgift om vem ställföreträdaren

företrädaren är.

Uppgifterna ska

9 Senaste lydelse 2015:811.

 

 

 

17

Prop. 2017/18:260 är. Uppgifterna skall vara lättill-

vara lättillgängliga,

tydliga

och

gängliga, tydliga och anges i

anges i anslutning till varandra.

 

anslutning till varandra.

 

 

 

 

 

 

27 §10

 

 

Myndigheten för press, radio och

Myndigheten för press, radio och

tv ska föra register över verk-

tv ska föra ett register över

samheter enligt 1 kap.

9 § första

verksamheter enligt

1 kap.

4 §

och andra styckena yttrande-

yttrandefrihetsgrundlagen. Regist-

frihetsgrundlagen.

Registret får

ret får innehålla uppgifter om

 

föras med hjälp av automatiserad

 

 

 

behandling. Det

får

innehålla

 

 

 

uppgifter om

 

 

 

 

 

1.databasens namn,

2.vem som bedriver verksamheten,

3. från vilken ort överföringarna

3. från vilken ort informationen

eller uppspelningarna utgår,

tillhandahålls,

4.vem som utsetts till utgivare och, i förekommande fall, ställföreträdare för utgivaren,

5.en teknisk beskrivning av verksamheten, och

6.tidpunkt för utfärdande och förnyelse av utgivningsbevis.

 

 

 

 

 

28 §

 

 

Regeringen

får

meddela

Regeringen

får

meddela

föreskrifter om avgifter för utdrag

föreskrifter om

 

 

ur register över verksamheter enligt

1. avgifter för utdrag ur register

1 kap.

9 §

första

och

andra

över verksamheter enligt 1 kap. 4 §

styckena

yttrandefrihetsgrund-

yttrandefrihetsgrundlagen, och

lagen.

Regeringen

får

också

2. ansökningsavgifter

i ärenden

meddela föreskrifter om ansök-

om utgivningsbevis enligt 1 kap.

ningsavgifter

i

ärenden om

5 § yttrandefrihetsgrundlagen.

utgivningsbevis för verksamhet

 

 

 

enligt

1 kap.

9 §

andra

stycket

 

 

 

yttrandefrihetsgrundlagen.

 

 

 

 

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som i detta kapitel föreskrivs om skyldighet att anteckna eller anmäla utgivare skall dömas till böter eller fängelse i högst ett år.

Detsamma gäller den som bedriver verksamhet med utgivningsbevis enligt 1 kap. 9 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen och som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid behov inte anmäler ny utgivare.

18

10 Senaste lydelse 2015:811.

30 §

Till böter eller fängelse i högst ett

år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot det som i detta kapitel föreskrivs om skyldighet att anteckna eller anmäla utgivare. Detsamma gäller den som bedriver verksamhet med utgivningsbevis enligt 1 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen och som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid behov inte anmäler ny utgivare.

Den som uppsåtligen eller av

Till penningböter döms den som Prop. 2017/18:260

oaktsamhet bryter mot vad som i

uppsåtligen eller av oaktsamhet

detta

kapitel

föreskrivs om

bryter mot det som i detta kapitel

skyldighet att lämna uppgift om

föreskrivs om skyldighet att lämna

ställföreträdare

eller att

anmäla

uppgift om ställföreträdare eller att

namn på verksamhet som bedrivs

anmäla namn på verksamhet som

enligt

1 kap.

9 § första

stycket

bedrivs enligt 1 kap. 4 § yttrande-

yttrandefrihetsgrundlagen

skall

frihetsgrundlagen av någon som

dömas till penningböter.

 

avses i den paragrafens första

 

 

 

 

stycke 1 a–c.

Justitiekanslern är åklagare i mål om ansvar för sådana brott som avses i första och andra styckena.

4 kap.

2 §

Den skyldighet att lämna vissa uppgifter som föreskrivs i 3 kap.

13 § första stycket eller 15 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen skall fullgöras genom att upp- gifterna intas i själva den tekniska upptagningen, skriften eller bilden eller anbringas på skivan, kassetten eller motsvarande föremål.

Den skyldighet att lämna vissa uppgifter som föreskrivs i 3 kap. 16 eller 20 § yttrandefrihetsgrund- lagen ska fullgöras genom att uppgifterna tas in i själva den tekniska upptagningen, skriften eller bilden eller sätts fast på skivan, kassetten eller motsvarande föremål.

 

5 kap.

 

 

Radioprogram

och tekniska Program

och

tekniska

upptagningar

upptagningar

 

 

 

3 §11

 

 

Den som sänder radioprogram till allmänheten eller tillhandahåller beställ-tv ska ombesörja att varje program spelas in. Denna skyldig- het gäller också sådana radio- program som avses i 1 kap. 7 § andra stycket tryckfrihetsförord- ningen. Beträffande överföringar som omfattas av 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen och motsvarande överföringar enligt 1 kap. 7 § andra stycket tryck- frihetsförordningen är det, förutom när det gäller beställ-tv, tillräckligt att det dokumenteras vilken information som vid varje tidpunkt tillhandahålls.

Den som sänder program till allmänheten eller tillhandahåller beställ-tv ska ombesörja att varje program som sänds eller tillhanda- hålls spelas in. Denna skyldighet gäller också sådana program som sänds på det sätt som avses i 1 kap.

5 § tryckfrihetsförordningen. I fråga om överföringar som omfattas av 1 kap. 4 § yttrande- frihetsgrundlagen och program som tillhandahålls ur en databas enligt 1 kap. 5 eller 6 § tryck- frihetsförordningen är det, förutom när det gäller beställ-tv, tillräckligt att det dokumenteras vilken

11 Senaste lydelse 2015:663.

19

Prop. 2017/18:260

 

 

information som vid varje tidpunkt

 

 

 

tillhandahålls.

 

 

En inspelning enligt första stycket första meningen ska bevaras i minst

sex månader

 

 

 

 

 

 

1. från sändningen,

 

 

 

 

 

2. i fråga om sådant tillhanda-

2. från det att informationen inte

hållande som avses i 1 kap.

9 §

längre tillhandahölls, om det är

första stycket 1 och 2 yttrande-

fråga om ett sådant tillhanda-

frihetsgrundlagen,

från det

att

hållande som

avses i

1 kap. 4 §

informationen inte längre till-

första

stycket

2 a–c

yttrande-

handahölls, eller

 

 

frihetsgrundlagen, eller

 

3. i fråga om sådant tillhanda-

3. från uppspelningen, om det är

hållande som avses i 1 kap.

9 §

fråga om ett sådant tillhanda-

första stycket 3 yttrandefrihets-

hållande som

avses i

1 kap. 4 §

grundlagen, från uppspelningen.

första

stycket

2 d yttrandefrihets-

 

 

 

grundlagen.

 

 

Den som här i landet för någon annans räkning bedriver

sändningsverksamhet över satellit eller som upplåter satellitkapacitet ska

också ombesörja att varje program spelas in och bevaras. Detta gäller dock

inte om någon annan ska göra detta enligt första stycket.

 

Skyldigheten enligt första stycket

Skyldigheten enligt första stycket

gäller inte samtidig och oförändrad

gäller inte samtidig och oförändrad

vidaresändning av

radioprogram

vidaresändning av program genom

genom trådnät.

 

 

trådnät.

 

 

Den som här i landet skall utse utgivare för en teknisk upptagning är skyldig att bevara ett exemplar under ett år från det att upp- tagningen blev offentlig. Denna skyldighet gäller också sådana tekniska upptagningar som avses i 1 kap. 7 § andra stycket tryck- frihetsförordningen.

4 §

Den som här i landet ska utse utgivare för en teknisk upptagning är skyldig att bevara ett exemplar under ett år från det att upptagningen blev offentlig. Denna skyldighet gäller också sådana tekniska upptagningar som avses i 1 kap. 5 § andra stycket tryck- frihetsförordningen.

Justitiekanslern har rätt att utan kostnad få del av varje skrift, radioprogram, program i beställ-tv eller teknisk upptagning som har bevarats enligt 1–4 §§ och att kostnadsfritt få en bestyrkt utskrift av vad som har yttrats i ett radioprogram. Polismyndigheten ska på begäran bistå Justitie- kanslern med att få tillgång till sådana handlingar. Det som nu har

5 §12

Justitiekanslern har rätt att utan kostnad få del av varje skrift, program, program i beställ-tv eller teknisk upptagning som har bevarats enligt 1–4 §§ och att kostnadsfritt få en bestyrkt utskrift av det som har yttrats i ett program. Polismyndigheten ska på begäran bistå Justitiekanslern med att få tillgång till sådana handlingar. Det

20

12 Senaste lydelse 2015:663.

sagts om Justitiekanslern

gäller

som

nu

har

sagts om

Justitie- Prop. 2017/18:260

även allmän åklagare, om Justitie-

kanslern

 

gäller

även

allmän

kanslern

enligt 7 kap.

1 §

första

åklagare, om Justitiekanslern enligt

stycket

yttrandefrihetsgrundlagen

7 kap.

2 §

yttrandefrihetsgrund-

har överlämnat åt allmän åklagare

lagen har överlämnat åt allmän

att vara åklagare i yttrandefrihets-

åklagare att vara åklagare i

mål.

 

 

 

yttrandefrihetsmål.

 

 

 

 

 

 

6 §

 

 

 

 

 

 

Varje enskild som anser att ett

Varje enskild som anser att ett

yttrandefrihetsbrott har begåtts mot

yttrandefrihetsbrott har begåtts mot

honom i ett radioprogram eller att

honom eller henne i ett program

han har lidit skada på grund av ett

eller att han eller hon har lidit skada

sådant brott i programmet har rätt

på grund av ett sådant brott i

att hos den som driver sändnings-

programmet har rätt att hos den

verksamheten kostnadsfritt

ta del

som

bedriver

sändningsverksam-

av en inspelning av programmet.

heten kostnadsfritt ta del av en

Den enskilde har också rätt att utan

inspelning

av

programmet. Den

kostnad få en kopia av inspelningen

enskilde har också rätt att utan

eller en bestyrkt utskrift av vad som

kostnad få en kopia av inspelningen

har yttrats i programmet. Vad som

eller en bestyrkt utskrift av det som

sägs i detta stycke gäller dock inte,

har yttrats i programmet. Det som

om det är uppenbart att han inte

sägs i detta stycke gäller dock inte,

berörs av programmet på ett sådant

om det är uppenbart att den enskilde

sätt att han kan vara målsägande.

inte berörs av programmet på ett

 

 

 

 

sådant sätt att han eller hon kan

 

 

 

 

vara målsägande.

 

 

Den skyldighet som avses i första stycket vilar i fråga om sådana

radiotidningar som anges i 3 kap. 7 § på ägaren till den periodiska skrift

som utgör den huvudsakliga förlagan.

 

 

 

 

 

 

Första

stycket skall

tillämpas

Första

stycket

ska

tillämpas

också på sådana tekniska upptag-

också på sådana tekniska upptag-

ningar som innehåller en för

ningar som innehåller en för

synskadade avsedd version av en

synskadade avsedd version av en

periodisk skrift som ges ut här i

periodisk skrift som ges ut här i

landet (kassettidningar). I fråga om

landet (kassettidningar). I fråga om

sådana kassettidningar som avses i

sådana kassettidningar som avses i

4 kap. 1 § vilar skyldigheten att låta

4 kap. 1 § vilar skyldigheten att låta

den enskilde ta del av en

den enskilde ta del av en

upptagning och få en utskrift på

upptagning och få en utskrift på

ägaren till den periodiska skrift som

ägaren till den periodiska skrift som

utgör den huvudsakliga förlagan.

utgör den huvudsakliga förlagan.

I radio- och tv-lagen (2010:696) finns ytterligare bestämmelser om skyldighet att tillhandahålla inspel- ningar av radioprogram.

7 §13

I radio- och tv-lagen (2010:696) finns ytterligare bestämmelser om skyldighet att tillhandahålla inspel- ningar av program.

13 Senaste lydelse 2010:737.

21

Prop. 2017/18:260 I lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument finns bestämmelser om skyldighet att lämna skrifter och upptagningar till bibliotek.

6 kap.

2 §

I de fall som anges i 10 kap. 11 §

I de fall som anges i 10 kap. 14 §

andra

stycket tryckfrihetsförord-

andra

stycket tryckfrihetsförord-

ningen och i motsvarande fall enligt

ningen och i motsvarande fall enligt

7 kap.

3 § yttrandefrihetsgrund-

8 kap.

1 § yttrandefrihetsgrund-

lagen får en befattningshavare av

lagen får en befattningshavare av

lägst fänriks tjänstegrad ta en tryckt

lägst fänriks tjänstegrad ta en tryckt

skrift eller en teknisk upptagning i

skrift eller en teknisk upptagning i

förvar.

 

förvar.

 

7 kap.

1 §

De tingsrätter som med stöd av

12 kap. 1 § tryckfrihetsförord- ningen är behöriga att ta upp tryckfrihetsmål skall pröva tryck- frihetsmål och yttrandefrihetsmål i de fall där den ort som avses i 2 eller 3 § ligger inom tingsrättens domkrets. Om den orten inte ligger inom domkretsen för en tingsrätt som är behörig att ta upp tryck- frihetsmål, skall målet prövas av den tingsrätt inom vars domkrets länsstyrelsen i det län där orten ligger har sitt säte.

Om det finns ett samband mellan ett mål om ansvar eller enskilt anspråk på grund av tryckfrihets- brott eller yttrandefrihetsbrott och ett annat sådant mål, får målen tas upp av någon av de tingsrätter som enligt första stycket är rätt domstol. Detsamma gäller i fråga om ansökningsmål enligt 9 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen och 7 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen.

De tingsrätter som med stöd av

12 kap. 2 § tryckfrihetsförord- ningen är behöriga att ta upp tryckfrihetsmål ska pröva tryck- frihetsmål och yttrandefrihetsmål i de fall där den ort som avses i 2 eller 3 § ligger inom tingsrättens domkrets. Om den orten inte ligger inom domkretsen för en tingsrätt som är behörig att ta upp tryck- frihetsmål, ska målet prövas av den tingsrätt inom vars domkrets länsstyrelsen i det län där orten ligger har sitt säte.

Om det finns ett samband mellan ett mål om ansvar eller enskilt anspråk på grund av tryckfrihets- brott eller yttrandefrihetsbrott och ett annat sådant mål, får målen tas upp av någon av de tingsrätter som enligt första stycket är rätt domstol. Detsamma gäller i fråga om ansökningsmål enligt 9 kap. 8 och 9 §§ tryckfrihetsförordningen och 7 kap. 4 § yttrandefrihetsgrund- lagen.

3 §14

Avgörande för var ett yttrandefrihetsmål ska tas upp är den ort

1. varifrån ett radioprogram har utgått för sändning,

1. varifrån ett program har utgått för sändning,

22

14 Senaste lydelse 2010:1437.

2. varifrån överföringar

eller

2. varifrån

information

som

uppspelningar som avses i 1 kap.

avses i 1 kap. 4

§ yttrandefrihets-

9 § yttrandefrihetsgrundlagen

har

grundlagen

har

tillhandahållits,

utgått, eller

 

eller

 

 

 

3. där en teknisk upptagning har lämnats ut för spridning eller där brottet på annat sätt har förövats.

Om någon genom att lämna eller anskaffa en uppgift för offentlig- görande har medverkat till ett tryckfrihets- eller yttrandefrihets- brott, skall talan mot honom om ansvar för brott som avses i 7 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen eller 5 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen tas upp av den tingsrätt som är rätt domstol i fråga om tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrottet. Den tingsrätt som är rätt domstol i fråga om ett tryckfrihets- eller yttrande- frihetsbrott är också rätt domstol i fråga om åtal för brott som avses i 7 kap. 3 § andra stycket tryck- frihetsförordningen eller 5 kap. 3 § andra stycket yttrandefrihetsgrund- lagen varigenom den som är ansvarig för offentliggörandet har anskaffat den uppgift vars offentliggörande innefattar tryck- frihets- eller yttrandefrihetsbrottet.

Om talan grundas på att någon, i annat fall än det som anges i 4 §, har lämnat eller anskaffat uppgifter eller underrättelser för offentlig- görande och därigenom gjort sig skyldig till brott som avses i 7 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen eller 5 kap. 3 § yttrandefrihetsgrund- lagen, skall målet prövas av den tingsrätt som skall ta upp tryck- frihetsmål och yttrandefrihetsmål för den ort där uppgiftslämnaren har sitt hemvist.

Är det inte känt var upp- giftslämnaren eller anskaffaren har sitt hemvist eller saknar han hemvist i landet, skall målet prövas av den tingsrätt som skall ta upp

4 §

Om någon genom att lämna eller anskaffa en uppgift för offentlig- görande har medverkat till ett tryckfrihets- eller yttrandefrihets- brott, ska talan mot honom eller henne om ansvar för brott som avses i 7 kap. 22 eller 23 § tryck- frihetsförordningen eller 5 kap. 4 eller 5 § yttrandefrihetsgrundlagen tas upp av den tingsrätt som är rätt domstol i fråga om tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrottet. Den tingsrätt som är rätt domstol i fråga om ett tryckfrihets- eller yttrande- frihetsbrott är också rätt domstol i fråga om åtal för brott som avses i 7 kap. 23 § tryckfrihetsförordningen eller 5 kap. 5 § yttrandefrihets- grundlagen varigenom den som är ansvarig för offentliggörandet har anskaffat den uppgift vars offentliggörande innefattar tryck- frihets- eller yttrandefrihetsbrottet.

5 §

Om talan grundas på att någon, i annat fall än det som anges i 4 §, har lämnat eller anskaffat uppgifter eller underrättelser för offentlig- görande och därigenom gjort sig skyldig till brott som avses i 7 kap. 22 eller 23 § tryckfrihetsför- ordningen eller 5 kap. 4 eller 5 § yttrandefrihetsgrundlagen, ska målet prövas av den tingsrätt som ska ta upp tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål för den ort där uppgiftslämnaren har hemvist.

Är det inte känt var uppgifts- lämnaren eller anskaffaren har hemvist eller saknar han eller hon hemvist i landet, ska målet prövas av den tingsrätt som ska ta upp

Prop. 2017/18:260

23

Prop. 2017/18:260 tryckfrihetsmål och yttrandefrihets- mål för den ort där han har lämnat eller anskaffat uppgiften eller där han har gripits eller annars uppe- håller sig.

Justitiekanslern får hos rätten begära att flera mål skall hand- läggas i samma rättegång enligt 7 § andra stycket. Den tilltalade i det av målen som inte är tryckfrihetsmål eller yttrandefrihetsmål skall få tillfälle att yttra sig i frågan. Framställningen prövas därefter av rätten. Rättens beslut får överklagas särskilt. Har rätten avslagit fram- ställningen, får dock endast Justitiekanslern föra talan mot beslutet.

En sådan begäran som avses i första stycket får göras även av all- män åklagare, om Justitiekanslern med stöd av 7 kap. 1 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen har överlämnat sina åklagar- uppgifter i yttrandefrihetsmålet. Har rätten avslagit framställningen, får även den allmänna åklagaren föra talan mot beslutet.

tryckfrihetsmål och yttrandefrihets- mål för den ort där han eller hon har lämnat eller anskaffat uppgiften eller där han eller hon har gripits eller annars uppehåller sig.

8 §

Justitiekanslern får hos rätten begära att flera mål ska handläggas i samma rättegång enligt 7 § andra stycket. Den tilltalade i det av målen som inte är tryckfrihetsmål eller yttrandefrihetsmål ska få tillfälle att yttra sig i frågan. Framställningen prövas därefter av rätten. Rättens beslut får överklagas särskilt. Om rätten har avslagit framställningen, får dock endast Justitiekanslern överklaga beslutet.

En sådan begäran som avses i första stycket får göras även av allmän åklagare, om Justitie- kanslern med stöd av 7 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen har över- lämnat sina åklagaruppgifter i yttrandefrihetsmålet. Om rätten har avslagit framställningen, får även den allmänna åklagaren överklaga beslutet.

9 §

Justitiekanslern är åklagare i mål som enligt 7 § andra stycket får handläggas i samma rättegång som ett tryckfrihetsmål eller ett yttrandefrihetsmål.

Justitiekanslern får dock i fall som avses i första stycket över- lämna sina åklagaruppgifter åt allmän åklagare, om Justitie- kanslern med stöd av 7 kap. 1 § första stycket yttrandefrihetsgrund- lagen har överlämnat åklagar- uppgifterna i yttrandefrihetsmålet.

Justitiekanslern får dock i fall som avses i första stycket över- lämna sina åklagaruppgifter åt allmän åklagare, om Justitie- kanslern med stöd av 7 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen har överlämnat åklagaruppgifterna i yttrandefrihetsmålet.

 

 

8 kap.

 

 

 

2 §

 

 

 

I mål om ansvar på grund av

I mål om ansvar på grund av

 

tryckfrihets- eller yttrandefrihets-

tryckfrihets- eller yttrandefrihets-

 

brott skall rätten utreda om den

brott ska rätten utreda om den

 

åtalade är ansvarig enligt

8 kap.

åtalade är ansvarig enligt 8 kap.

24

tryckfrihetsförordningen

eller

tryckfrihetsförordningen

eller

6 kap. yttrandefrihetsgrundlagen.

6 kap. yttrandefrihetsgrundlagen. Prop. 2017/18:260

Vidare skall rätten i mål om

Vidare ska rätten i mål om

skadestånd på grund av sådana

skadestånd på grund av sådana

brott utreda om skadestånds-

brott utreda om skadestånds-

anspråket enligt

11 kap.

tryck-

anspråket enligt

11 kap.

tryck-

frihetsförordningen

eller

8 kap.

frihetsförordningen

eller

9 kap.

yttrandefrihetsgrundlagen

kan

yttrandefrihetsgrundlagen

kan

riktas mot svaranden.

 

riktas mot svaranden.

 

Om så erfordras skall rätten meddela beslut i de frågor som avses i första stycket.

Om det är nödvändigt ska rätten meddela beslut i de frågor som avses i första stycket.

9kap.

2 §

Den som har utsetts att tjänstgöra i juryn skall genom rättens försorg skriftligen kallas till huvudförhand- lingen. I kallelsen skall anges den tid inom vilken anmälningar om laga förfall bör ha nått rätten. Kallelsen skall också innehålla en upplysning om det ansvar för kostnader som enligt 4 § andra stycket kan åläggas jurymannen om han uteblir utan laga förfall.

Om en juryman har styrkt laga förfall, skall en suppleant från samma grupp av jurymän inkallas till tjänstgöring. Suppleanterna kallas i den ordning i vilken de har lottats ut till suppleanter.

Finner rätten att en juryman inte har styrkt laga förfall, skall jury- mannen underrättas om det.

Den som har utsetts att tjänstgöra i juryn ska genom rättens försorg skriftligen kallas till huvudförhand- lingen. I kallelsen ska den tid anges inom vilken anmälningar om laga förfall bör ha nått rätten. Kallelsen ska också innehålla en upplysning om det ansvar för kostnader som enligt 4 § andra stycket kan åläggas juryledamoten om han eller hon uteblir utan laga förfall.

3 §

Om en juryledamot har styrkt laga förfall, ska en suppleant från samma grupp av juryledamöter inkallas till tjänstgöring. Supplean- terna kallas i den ordning i vilken de har lottats ut till suppleanter.

Om rätten finner att en jury- ledamot inte har styrkt laga förfall, ska juryledamoten underrättas om det.

Uteblir en juryman från huvud- förhandlingen, skall en suppleant tillkallas, om uppskov med målet därigenom kan undvikas.

Har den uteblivne inte laga förfall, skall han åläggas att ersätta staten och parterna de kostnader som hans försummelse orsakat om förhandlingen måste ställas in. Rätten får dock minska ersätt- ningen till ett skäligt belopp.

4 §

 

Om en juryledamot uteblir från

 

huvudförhandlingen, ska en supp-

 

leant inkallas, om uppskov med

 

målet därigenom kan undvikas.

 

Om den uteblivna ledamoten inte

 

har laga förfall, ska han eller hon

 

åläggas att ersätta staten och

 

parterna de kostnader som hans

 

eller hennes försummelse orsakat

 

om förhandlingen måste ställas in.

 

Rätten får dock minska ersätt-

 

ningen till ett skäligt belopp.

25

Prop. 2017/18:260

Vid huvudförhandlingen får jurymännen med rättens tillstånd framställa frågor till parter, vittnen, sakkunniga eller andra.

Vid fortsatt huvudförhandling skall juryn bestå av samma medlemmar som före avbrottet.

6 §

Vid huvudförhandlingen får juryledamöterna med rättens till- stånd framställa frågor till parter, vittnen, sakkunniga eller andra.

Vid fortsatt huvudförhandling ska juryn bestå av samma medlemmar som före avbrottet.

10 kap.

1 §

Juryn skall omedelbart utse en

Juryn ska omedelbart utse en

ordförande och överlägga i enrum

ordförande och överlägga i enrum

om den eller de frågor som rätten

om den eller de frågor som rätten

har framställt. Om det begärs av en

har framställt. Om det begärs av en

juryman, skall juryn under över-

juryledamot, ska juryn under över-

läggningen sammanträda med

läggningen

sammanträda med

rätten för att inhämta upplysningar

rätten för att inhämta upplysningar

om vad som föreskrivs i lag. Juryn

om vad som föreskrivs i lag. Juryn

får inte i rättens närvaro överlägga

får inte i rättens närvaro överlägga

om sitt svar eller företa omröstning.

om sitt svar eller genomföra

 

omröstning.

 

Juryn skall besvara de frågor som

Juryn ska besvara de frågor som

rätten har framställt med ja eller

rätten har framställt med ja eller

nej. Juryn får inte skiljas åt innan

nej. Juryn får inte skiljas åt innan

alla frågor har besvarats.

alla frågor har besvarats.

11 kap.

 

 

Bestämmelser om ersättning till

1 §

 

 

Regeringen

kan med stöd av

jurymän meddelas av regeringen.

8 kap.

7 §

regeringsformen

 

meddela föreskrifter om ersättning

 

till juryledamöter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

26

2.6

Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1392) Prop. 2017/18:260

 

om pliktexemplar av dokument

Härigenom föreskrivs att 5–7, 19 och 28 §§ och rubriken närmast före 5 § lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Skrift som avses i 1 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen

Av skrift som avses i 1 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen och som har framställts och utgivits här i landet skall sju pliktexemplar lämnas, om annat inte följer av 7, 8 eller 9 §.

Föreslagen lydelse

Skrift som avses i 1 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen

5 §

Av en skrift som avses i 1 kap.

2 § tryckfrihetsförordningen och som har framställts och getts ut här i landet ska sju pliktexemplar lämnas, om inte annat följer av 7, 8 eller 9 §.

Av skrift som avses i 1 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen och som har framställts utomlands skall sju pliktexemplar lämnas,

6 §

Av en skrift som avses i 1 kap.

2 § tryckfrihetsförordningen och som har framställts utomlands ska sju pliktexemplar lämnas,

1. om skriften är sådan periodisk

1. om skriften är en sådan perio-

skrift för vilken utgivningsbevis

disk skrift för vilken utgivnings-

finns eller skall finnas, eller

bevis finns eller ska finnas, eller

2. om skriften inte är periodisk och har lämnats ut för spridning här i landet inte bara i enstaka exemplar och rör svenska förhållanden.

Föreskrifterna i första stycket gäller inte om annat följer av 7, 8 eller 9 §.

Första stycket gäller inte om annat följer av 7, 8 eller 9 §.

7 §1

Om en skrift som avses i 5 eller 6 § har samma innehåll och utförande som en tidigare framställd skrift, ska endast ett pliktexemplar lämnas, under förutsättning att pliktexemplar av den tidigare framställda skriften har lämnats eller lämnas samtidigt.

Föreskrifterna i första stycket gäller inte om annat följer av föreskrifterna om kombinerat material i 16 och 17 §§.

Av skrift som har framställts i punktskrift ska två pliktexemplar lämnas, om annat inte följer av vad som föreskrivs i 9 §.

Första stycket gäller inte om annat följer av föreskrifterna om kombinerat material i 16 och 17 §§.

Av en skrift som har framställts i punktskrift ska två pliktexemplar lämnas, om inte annat följer av 9 §.

1 Senaste lydelse 2012:491.

27

Prop. 2017/18:260 Skyldigheten att lämna plikt- exemplar enligt 5 och 6 §§ omfattar inte ett radioprogram eller en teknisk upptagning som enligt 1 kap. 7 § andra stycket tryckfrihets- förordningen ska jämställas med en bilaga till en periodisk skrift.

Pliktexemplar av skrift, som avses i 1 kap. 5 § tryckfrihets- förordningen, skall lämnas

1. när det gäller skrift, som har framställts här i landet, av framställaren,

2. när det gäller periodisk skrift, som har framställts utomlands, av utgivaren här i landet,

3. när det gäller annan skrift än periodisk skrift, som har framställts utomlands, av förläggaren här i landet eller, om sådan förläggare inte finns, av den som har låtit lämna ut skriften för spridning här i landet.

Skyldigheten att lämna plikt- exemplar enligt 5 och 6 §§ omfattar inte ett program eller en teknisk upptagning som enligt 1 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen ska anses vara en bilaga till en periodisk skrift.

19 §

Pliktexemplar av en skrift som avses i 1 kap. 2 § tryckfrihets- förordningen ska lämnas

1. av framställaren, när det gäller en skrift som har framställts här i landet,

2.av utgivaren här i landet, när det gäller en periodisk skrift som har framställts utomlands, och

3.av förläggaren här i landet eller, om en sådan förläggare inte finns, av den som har låtit lämna ut skriften för spridning här i landet, när det gäller någon annan skrift än en periodisk skrift som har framställts utomlands.

Pliktexemplar ska lämnas av

28

§2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1. annan skrift som avses i 1 kap.

1. en

annan

skrift

som

avses i

5 §

tryckfrihetsförordningen

än

1 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen

tryckt dagstidning, inom en månad

än en tryckt dagstidning, inom en

efter utgången av det kalender-

månad efter utgången av det

kvartal under vilket skriften gavs

kalenderkvartal

under

vilket

ut,

 

 

 

skriften gavs ut,

 

 

 

2. videogram, så snart som video-

2. ett

videogram,

så snart

som

grammet har gjorts tillgängligt för

videogrammet har gjorts tillgängligt

allmänheten här i landet, och

 

för allmänheten här i landet, och

3. skrift i mikroform, film eller

3. en

skrift

i mikroform,

film

annat

dokument

för elektronisk

eller ett annat dokument för

återgivning än videogram, inom en

elektronisk återgivning

än

ett

månad från den dag då dokumentet

videogram, inom en månad från

först

gjordes

tillgängligt

för

den dag då dokumentet först

allmänheten här i landet.

 

gjordes tillgängligt för allmänheten

 

 

 

 

här i landet.

 

 

 

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

28

2 Senaste lydelse 2010:1880.

2.7

Förslag till lag om ändring i lagen (1996:242)

Prop. 2017/18:260

 

om domstolsärenden

 

 

Härigenom föreskrivs att 37 § lagen (1996:242) om domstolsärenden

 

ska ha följande lydelse.

 

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

37 §1

Ett beslut som inte innebär att ärendet avgörs får överklagas endast i samband med överklagande av ett beslut som innebär att ärendet avgörs. Överklagande får dock ske särskilt, när domstolen

1.ogillat en invändning om jäv mot någon ledamot av domstolen eller en invändning om att det finns ett hinder för ärendets prövning,

2.avvisat ett ombud eller ett biträde,

3.beslutat i en fråga om säkerställande av det som ärendet gäller eller

beslutat att ett överklagat beslut tills vidare inte får verkställas eller i övrigt beslutat tills vidare rörande saken,

4. förelagt någon att medverka på annat sätt än genom inställelse inför domstolen och en underlåtenhet att följa föreläggandet kan medföra särskild påföljd för honom eller henne,

5. vid prövning enligt 3 kap. 3 §

5. vid prövning enligt 3 kap. 4 §

andra stycket 5 tryckfrihetsförord-

första stycket 5 tryckfrihetsförord-

ningen eller 2 kap. 3 § andra

ningen eller 2 kap. 4 § första

stycket 5 yttrandefrihetsgrundlagen

stycket 5 yttrandefrihetsgrundlagen

funnit det vara av synnerlig vikt att

funnit det vara av synnerlig vikt att

en uppgift som avses där lämnas

en uppgift som avses där lämnas

vid vittnesförhör,

vid vittnesförhör,

6. beslutat i en fråga om undersökning eller omhändertagande av person eller egendom eller om någon annan liknande åtgärd,

7. utdömt vite eller någon annan

7. utdömt vite eller någon annan

påföljd för underlåtenhet att följa

påföljd för underlåtenhet att följa

föreläggande eller straff för för-

föreläggande eller straff för för-

seelse i förfarandet eller förklarat

seelse i förfarandet eller förklarat

att någon skall ersätta en kostnad

att någon ska ersätta en kostnad för

för förfarandet,

förfarandet,

8. beslutat i en fråga som gäller

8. beslutat i en fråga som gäller

ersättning för någons medverkan i

ersättning för någons medverkan i

ärendet eller

ärendet, eller

9. beslutat i annat fall än som avses i 8 i en fråga som gäller rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619).

Ett beslut genom vilket ärendet återförvisas till en lägre domstol eller till en förvaltningsmyndighet får överklagas endast om beslutet innefattar avgörande av någon fråga som inverkar på ärendets utgång.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

1 Senaste lydelse 1997:395.

29

Prop. 2017/18:260 2.8

Förslag till lag om ändring i lagen (1999:288)

 

om överlämnande av allmänna handlingar till

 

Svenska kyrkan eller någon av dess

 

organisatoriska delar för förvaring, m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 och 6 §§ lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Denna lag innehåller bestämmelser om överlämnande av vissa arkiv till arkivmyndighet och om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar i enlighet med vad som anges i 2 kap. 17 § andra stycket tryck- frihetsförordningen samt om förvaring av dessa handlingar sedan de har överlämnats. I lagen finns också bestämmelser om skyldigheten att pröva framställ- ningar om utlämnande av sådana allmänna handlingar enligt reglerna i tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

1 §1

Denna lag innehåller bestämmelser om överlämnande av vissa arkiv till en arkivmyndighet och om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar i enlighet med det som anges i 2 kap. 22 § första stycket tryck- frihetsförordningen samt om förvaring av dessa handlingar sedan de har överlämnats. I lagen finns också bestämmelser om skyldigheten att pröva framställ- ningar om utlämnande av sådana allmänna handlingar enligt reglerna i tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

6 §2

Bestämmelser om rätten att ta del av allmänna handlingar finns i 2 kap. tryckfrihetsförordningen.

Bestämmelser om begränsningar i rätten att ta del av allmänna handlingar och om skyldigheten att iaktta sekretess finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Av 2 kap. 17 § andra stycket tryckfrihetsförordningen och 2 kap. 5 § andra meningen offentlighets- och sekretesslagen framgår att Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar ska jämställas med myndighet i fråga om befattningen med allmänna

Av 2 kap. 22 § andra stycket tryckfrihetsförordningen och 2 kap. 5 § andra meningen offentlighets- och sekretesslagen framgår att Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar ska jämställas med en myndighet i fråga om befattningen med allmänna

30

1

Senaste lydelse 2009:480.

2

Senaste lydelse 2009:480.

handlingar som de förvarar enligt denna lag.

handlingar som de förvarar enligt Prop. 2017/18:260 denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

31

Prop. 2017/18:260 2.9

Förslag till lag om ändring i lagen (2003:389)

 

om elektronisk kommunikation

 

 

 

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 §, 3 kap. 8 § och 6 kap. 19 § lagen

(2003:389) om elektronisk kommunikation ska ha följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

2 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 §

 

 

 

 

För

verksamhet som

enbart

För

verksamhet som

enbart

består i att överföra signaler via

består i att överföra signaler via tråd

tråd för utsändning till allmänheten

för utsändning till allmänheten av

av program i ljudradio eller annat

program som avses i 1 kap.

2 §

som anges

i 1 kap. 1 §

tredje

yttrandefrihetsgrundlagen

behöver

stycket

yttrandefrihetsgrundlagen

någon

anmälan

enligt 1 §

inte

behöver någon anmälan enligt 1 §

göras.

 

 

 

 

inte göras.

 

 

 

 

 

 

 

 

Regeringen eller, efter rege-

Regeringen eller den myndighet

ringens

bemyndigande,

tillsyns-

som

regeringen

bestämmer

får

myndigheten får meddela före-

meddela föreskrifter om ytterligare

skrifter

om

ytterligare

undantag

undantag från anmälningsplikten

från anmälningsplikten enligt 1 §.

enligt 1 §.

 

 

 

3 kap.

8 §1

När antalet tillstånd har begränsats enligt 7 §, ska tillståndsprövningen ske efter allmän inbjudan till ansökan, om inte särskilda skäl föranleder annat.

Första stycket gäller inte sådan radioanvändning som

1. huvudsakligen

avser

ut-

1. huvudsakligen

avser

ut-

sändning

till

allmänheten

av

sändning till allmänheten

av

program i ljudradio eller annat som

program som avses i 1 kap.

2 §

anges i

1 kap.

1 §

tredje stycket

yttrandefrihetsgrundlagen,

 

yttrandefrihetsgrundlagen,

 

 

 

 

2.är avsedd för privat bruk, eller

3.behövs för verksamhet som bedrivs i syfte att tillgodose allmän ordning, säkerhet eller hälsa.

Prövning enligt första stycket ska ske efter ett jämförande

urvalsförfarande, efter ett anbudsförfarande där det pris sökanden är villig att betala för tillståndet ska vara utslagsgivande eller efter en kombination av dessa förfaranden.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om innehållet i en allmän inbjudan enligt första stycket, vilken radioanvändning som omfattas av undantaget i andra stycket 3 och om förfarande enligt tredje stycket.

1 Senaste lydelse 2010:497.

32

 

 

 

 

6 kap.

 

 

 

Prop. 2017/18:260

 

 

 

 

19 §2

 

 

 

 

En verksamhet ska bedrivas så att beslut om hemlig avlyssning av

elektronisk kommunikation och hemlig övervakning av elektronisk

kommunikation kan verkställas och så att verkställandet inte röjs, om

verksamheten avser tillhandahållande av

 

 

 

 

1. ett

allmänt

kommunikations-

1. ett allmänt kommunikations-

nät som inte enbart är avsett för

nät som inte enbart är avsett för

utsändning

till

allmänheten av

utsändning

till

allmänheten

av

program i ljudradio eller annat som

program som avses i 1 kap.

2 §

anges i

1 kap.

1 §

tredje stycket

yttrandefrihetsgrundlagen, eller

 

yttrandefrihetsgrundlagen, eller

 

 

 

 

 

2. tjänster inom ett allmänt kommunikationsnät vilka består av

 

a) en allmänt tillgänglig telefoni-

a) en allmänt tillgänglig telefoni-

tjänst till fast nätanslutningspunkt

tjänst

till fast nätanslutningspunkt

som medger överföring av lokala,

som medger överföring av lokala,

nationella

och

internationella

nationella

och

internationella

samtal, telefax och datakommuni-

samtal, telefax och datakommuni-

kation med en viss angiven lägsta

kation med en viss angiven lägsta

datahastighet, som medger funktio-

datahastighet, som medger funktio-

nell tillgång till Internet, eller

nell tillgång till internet, eller

 

b) en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst till mobil

nätanslutningspunkt.

 

 

 

 

 

 

Innehållet i och uppgifter om avlyssnade eller övervakade meddelanden

ska göras tillgängliga så att informationen enkelt kan tas om hand.

 

Regeringen eller den myndighet

Regeringen eller den myndighet

som

regeringen

bestämmer

som

regeringen

bestämmer

kan

meddelar

föreskrifter om frågor

med

stöd

av

8 kap.

7 §

som avses i första och andra

regeringsformen meddela närmare

styckena samt får i enskilda fall

föreskrifter om frågor som avses i

medge undantag från kravet i första

första och andra styckena samt får i

stycket.

 

 

 

 

enskilda fall besluta om undantag

 

 

 

 

 

från kravet i första stycket.

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

2 Senaste lydelse 2012:285.

33

Prop. 2017/18:260 2.10

Förslag till lag om ändring i lagen (2008:717)

 

om signalspaning i

 

försvarsunderrättelseverksamhet

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

7 §1

Upptagning eller uppteckning av

En upptagning eller uppteckning

uppgifter som inhämtats enligt

av uppgifter som har inhämtats

denna lag ska omgående förstöras

enligt denna lag ska omgående

om innehållet

förstöras om innehållet

1. berör en viss fysisk person och har bedömts sakna betydelse för verksamhet som avses i 1 §,

2. avser uppgifter för vilka tyst-

nadsplikt gäller enligt 3 kap.

3 §

tryckfrihetsförordningen

eller

2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrund-

lagen, eller som omfattas av efter- forskningsförbudet i 3 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 4 § yttrandefrihetsgrund- lagen,

2. avser uppgifter för vilka tyst-

nadsplikt gäller enligt 3 kap.

3 §

tryckfrihetsförordningen

eller

2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrund-

lagen, eller som omfattas av efter- forskningsförbudet i 3 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 5 § yttrandefrihetsgrund- lagen,

3.omfattar uppgifter i sådana meddelanden mellan en person som är misstänkt för brott och hans eller hennes försvarare vilka skyddas enligt

27kap. 22 § första stycket rättegångsbalken, eller

4.avser uppgifter lämnade under bikt eller enskild själavård, såvida det inte finns synnerliga skäl att behandla uppgifterna för syften som anges i

1§ andra stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

34

1 Senaste lydelse 2016:558.

2.11

Förslag till lag om ändring i offentlighets- och

Prop. 2017/18:260

 

sekretesslagen (2009:400)

 

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1, 2 och 8 §§, 10 kap. 4, 4 a, 7, 9, 13, 14 §§, 12 kap. 2 §, 13 kap. 1 och 3–5 §§, 15 kap. 5 och 6 §§, 16 kap. 3 §, 17 kap. 8 §, 18 kap. 19 §, 21 kap. 8 §, 22 kap. 6 §, 23 kap. 8 §, 24 kap. 9 §, 25 kap. 18 §, 26 kap. 15 §, 27 kap. 10 §, 28 kap. 17 §, 29 kap. 14 §, 30 kap. 30 §, 31 kap. 26 §, 32 kap. 11 §, 33 kap. 5 §, 34 kap. 11 §, 35 kap. 24 §, 36 kap. 8 §, 38 kap. 9 §, 39 kap. 6 §, 40 kap. 8 §, 42 kap. 11 §, 43 kap. 11 § och 44 kap. 1–5 §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6kap.

1 §

I 2 kap. 12 § tryckfrihetsförord- ningen finns grundläggande bestämmelser om utlämnande av allmänna handlingar.

I 2 kap. 15 § tryckfrihetsförord- ningen finns grundläggande bestämmelser om utlämnande av allmänna handlingar.

Av 2 kap. 14 § andra stycket tryckfrihetsförordningen framgår att en fråga om utlämnande av en allmän handling prövas av den myndighet som förvarar hand- lingen, om det inte är särskilt föreskrivet att prövningen ska göras av en annan myndighet.

2 §

Av 2 kap. 17 § andra stycket tryckfrihetsförordningen framgår att en fråga om utlämnande av en allmän handling prövas av den myndighet som förvarar hand- lingen, om det inte är särskilt föreskrivet att prövningen ska göras av en annan myndighet.

8 §1

Beslut som avses i 7 § första och andra styckena överklagas till kammarrätt, om inte annat följer av andra–femte styckena.

Beslut som meddelats av kammarrätt och som gäller handling i domstolens rättskipande, rättsvårdande eller administrativa verksamhet överklagas av andra än statliga myndigheter till Högsta förvalt- ningsdomstolen.

Beslut som meddelats av tingsrätt och som gäller handling i domstolens rättskipande eller rättsvårdande verksamhet överklagas av andra än statliga myndigheter till hovrätt. Motsvarande beslut av hovrätt överklagas av andra än statliga myndigheter till Högsta domstolen.

Beslut som avses i 7 § andra stycket och som meddelats av en statlig myndighet som lyder under regeringen överklagas av en annan sådan myndighet till regeringen.

Av 2 kap. 15 § tryckfrihets- förordningen följer att ett beslut av

Av 2 kap. 19 § tryckfrihets- förordningen följer att ett beslut av

1 Senaste lydelse 2017:1076.

35

Prop. 2017/18:260 ett

statsråd

överklagas

till ett

statsråd

överklagas

till

regeringen.

 

regeringen.

 

 

10 kap.

4 §2

När en domstol eller någon annan myndighet enligt 3 eller 3 a § lämnar en sekretessbelagd uppgift till en enskild part, en misstänkt, en ställföreträdare, ett ombud, en försvarare eller ett biträde får myndigheten göra ett förbehåll som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att utnyttja uppgiften. Förbehållet får inte innebära ett förbud mot att utnyttja uppgiften i målet eller ärendet eller mot att lämna en muntlig upplysning till en part, en misstänkt, en ställföreträdare, ett ombud, en försvarare eller ett biträde.

Ett förbehåll som görs enligt 6 kap. 1 § eller 23 kap. 21 a § rätte- gångsbalken får inte innebära ett förbud för parten eller den misstänkte att själv ta del av materialet. Det får inte heller innebära att den misstänkte eller försvararen nekas sin rätt enligt 23 kap. 21 a § första stycket rättegångsbalken att få en kopia av protokoll eller anteckningar från förundersökningen.

Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som avses i första och andra styckena inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrund- lagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket.

Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som avses i första och andra styckena inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrande- frihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket.

4 a §3

Sekretess hindrar inte att en tilltalad i ett mål, som slutligt har avgjorts, tar del av uppgifter i den förundersökning som har föregått avgörandet eller av annan uppgift som har tillförts målet och som har haft betydelse för beslutet i åtalsfrågan eller för avgörandet av målet i sak. Samma sak gäller för uppgifter som inte har haft någon sådan betydelse, om det inte av hänsyn till ett allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att den sekretessbelagda uppgiften inte röjs, och det står klart att det intresset har företräde framför den enskildes intresse av att ta del av uppgiften.

Sekretess hindrar inte heller, under motsvarande förutsättningar som anges i första stycket, att den som har godkänt ett strafföreläggande eller ett föreläggande av en ordningsbot tar del av uppgifter i en sådan brottsutredning som har utförts enligt bestämmelserna i 23 kap. rättegångsbalken och som har föregått föreläggandet.

När en domstol eller någon annan myndighet lämnar en sekretessbelagd uppgift till en enskild enligt första eller andra stycket, får myndigheten

36

2

Senaste lydelse 2017:178.

3

Senaste lydelse 2017:178.

göra ett förbehåll som inskränker den enskildes rätt att lämna uppgiften Prop. 2017/18:260 vidare eller att utnyttja den.

Att

den

tystnadsplikt

som

Att

den

tystnadsplikt

 

som

uppkommer

genom

ett sådant

uppkommer

genom

ett

sådant

förbehåll som anges i tredje stycket

förbehåll som anges i tredje stycket

inskränker den rätt att meddela och

inskränker den rätt att meddela och

offentliggöra

uppgifter

som

följer

offentliggöra

uppgifter

som

följer

av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförord-

av 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihets-

ningen

och

1 kap. 1

och

2 §§

förordningen

och 1 kap.

1

och

yttrandefrihetsgrundlagen följer av

10 §§

yttrandefrihetsgrundlagen

13 kap. 5 § andra stycket.

 

följer av 13 kap. 5 § andra stycket.

7 §

Regeringen får förena sådana beslut som avses i 6 § andra meningen med villkor att förbehåll som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den ska göras vid utlämnande av uppgiften.

Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som avses i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförord- ningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket.

Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som avses i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihets- förordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket.

9 §

Riksdagen får förena sådana beslut som anges i 8 § första stycket med villkor att förbehåll som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den ska göras vid utlämnande av uppgiften.

Att

den

 

tystnadsplikt

som

Att

den

tystnadsplikt

 

som

 

uppkommer

genom

 

ett

sådant

uppkommer

genom

ett

sådant

 

förbehåll som avses i första stycket

förbehåll som avses i första stycket

 

inskränker den rätt att meddela och

inskränker den rätt att meddela och

 

offentliggöra

uppgifter

som

följer

offentliggöra

uppgifter som

följer

 

av 1 kap.

1 §

tryckfrihetsförord-

av

1 kap.

1 och 7 §§ tryckfrihets-

 

ningen och

1 kap.

1

och 2 §§

förordningen

och

1 kap.

1

och

 

yttrandefrihetsgrundlagen följer av

10 §§

yttrandefrihetsgrundlagen

 

13 kap. 5 § andra stycket.

 

följer av 13 kap. 5 § andra stycket.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13 §

 

 

 

 

 

 

 

 

 

När en myndighet med stöd av

När en myndighet med stöd av

 

11 § lämnar en uppgift till någon

11 § lämnar en uppgift till någon

 

som inte är knuten till myndigheten

som inte är knuten till myndigheten

 

på det sätt som anges i 2 kap. 1 §

på det sätt som anges i 2 kap. 1 §

 

andra stycket, får myndighet göra

andra stycket, får myndigheten göra

 

ett

förbehåll

som

 

inskränker

ett

förbehåll som

inskränker

 

mottagarens

 

rätt

att

lämna

mottagarens

rätt

 

att

lämna

 

uppgiften

vidare eller utnyttja

uppgiften

vidare

eller utnyttja

 

uppgiften. Om ett sådant förbehåll

uppgiften. Om ett sådant förbehåll

37

Prop. 2017/18:260 har gjorts ska vad som föreskrivs i

12 § andra och tredje styckena om förbud att lämna ut eller utnyttja uppgiften gälla beträffande förbehållet.

Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförord- ningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket.

har gjorts ska det som föreskrivs i

12 § andra och tredje styckena om förbud att lämna ut eller utnyttja uppgiften gälla i fråga om förbehållet.

Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihets- förordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket.

14 §

Om en myndighet finner att sådan risk för skada, men eller annan olägenhet som enligt en bestämmelse om sekretess hindrar att en uppgift lämnas till en enskild kan undanröjas genom ett förbehåll som inskränker den enskildes rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska myndigheten göra ett sådant förbehåll när uppgiften lämnas till den enskilde.

Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförord- ningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket.

Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihets- förordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket.

12 kap.

2 §

En enskild kan helt eller delvis häva sekretess som gäller till skydd för honom eller henne, om inte annat anges i denna lag.

Om en enskild samtycker till att en uppgift som är sekretessbelagd till skydd för honom eller henne lämnas till en annan enskild endast under förutsättning att myndigheten gör ett förbehåll som inskränker den enskilde mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska myndigheten göra ett sådant förbehåll när uppgiften lämnas ut.

Att

den

tystnadsplikt

som

Att

den

tystnadsplikt

 

som

uppkommer

genom

ett sådant

uppkommer

genom

ett

sådant

förbehåll som anges i andra stycket

förbehåll som anges i andra stycket

inskränker den rätt att meddela och

inskränker den rätt att meddela och

offentliggöra

uppgifter

som

följer

offentliggöra

uppgifter

som

följer

av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförord-

av 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihets-

ningen

och

1 kap. 1

och

2 §§

förordningen

och 1 kap.

1

och

yttrandefrihetsgrundlagen följer av

10 §§

yttrandefrihetsgrundlagen

13 kap. 5 § andra stycket.

 

följer av 13 kap. 5 § andra stycket.

38

 

 

 

 

13 kap.

 

Prop. 2017/18:260

 

 

 

 

 

1 §

 

 

Av

1 kap.

1 och

5 §§

tryck-

Av 1 kap. 1, 2 och 7 §§ tryck-

frihetsförordningen

och

1 kap.

frihetsförordningen

och 1 kap.

1 och

2 §§

yttrandefrihetsgrund-

1 och 10 §§

yttrandefrihetsgrund-

lagen framgår att var och en har rätt

lagen framgår att var och en har rätt

att meddela

och

offentliggöra

att meddela

och

offentliggöra

uppgifter i vilket ämne som helst i

uppgifter i vilket ämne som helst i

tryckt eller därmed jämställd skrift

tryckt eller därmed jämställd skrift

eller i radioprogram, film, tekniska

eller i program, film, tekniska

upptagningar eller därmed jämställt

upptagningar eller därmed jämställt

medium.

 

 

 

medium.

 

 

Av 7 kap. 3 § första stycket 1 och

4 § 1–8 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 yttrandefrihets- grundlagen framgår att det i vissa fall inte är tillåtet att meddela och offentliggöra uppgifter när detta utgör vissa brott mot rikets säkerhet eller vissa andra brott riktade mot staten.

Av 7 kap. 5 § 3 tryckfrihets- förordningen och 5 kap. 1 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen framgår att det, när riket är i krig eller omedelbar krigsfara, inte är tillåtet att offentliggöra uppgift om förhållanden vilkas röjande enligt lag innefattar annat brott mot rikets säkerhet än som anges i 7 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen.

Av 7 kap. 3 § första stycket 2 och

5 § 1 tryckfrihetsförordningen samt

5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 2 yttrandefrihets- grundlagen följer att det inte är tillåtet att med stöd av rätten att meddela och offentliggöra uppgifter oriktigt lämna ut eller offentliggöra en allmän handling som inte är tillgänglig för alla eller att tillhandahålla en sådan handling i strid med ett förbehåll som en myndighet har gjort vid

3 §

Av 7 kap. 10, 12–18 §§ och 22 § första stycket 1 och andra stycket tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § och 4 § första stycket 1 och andra stycket yttrandefrihets- grundlagen framgår att det i vissa fall inte är tillåtet att meddela och offentliggöra uppgifter när detta utgör vissa brott mot rikets säkerhet eller vissa andra brott riktade mot staten.

Av 7 kap. 20 § 3 tryck- frihetsförordningen och 5 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen framgår att det, när riket är i krig eller omedelbar krigsfara, inte är tillåtet att offentliggöra uppgift om förhållanden vilkas röjande enligt lag innefattar annat brott mot rikets säkerhet än som anges i 7 kap. 2– 19 §§ tryckfrihetsförordningen.

4 §

Av 7 kap. 20 § 1 och 22 § första stycket 2 och andra stycket tryck- frihetsförordningen samt 5 kap. 1 § och 4 § första stycket 2 och andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen följer att det inte är tillåtet att med stöd av rätten att meddela och offentliggöra uppgifter oriktigt lämna ut eller offentliggöra en allmän handling som inte är till- gänglig för alla eller att tillhanda- hålla en sådan handling i strid med ett förbehåll som en myndighet har

39

Prop. 2017/18:260 handlingens

utlämnande,

när

gjort vid handlingens utlämnande,

gärningen är uppsåtlig.

 

när gärningen är uppsåtlig.

 

 

 

 

 

5 §4

Av 7 kap. 3 § första stycket 3 och

Av 7 kap. 20 § 2 och 22 § första

5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt

stycket 3 och andra stycket tryck-

5 kap.

1 § första

stycket och

3 §

frihetsförordningen samt 5 kap. 1 §

första stycket 3 yttrandefrihets-

och 4 § första stycket 3 och andra

grundlagen framgår att det inte är

stycket yttrandefrihetsgrundlagen

tillåtet att med stöd av rätten att

framgår att det inte är tillåtet att

meddela och offentliggöra upp-

med stöd av rätten att meddela och

gifter

uppsåtligen

åsidosätta

en

offentliggöra uppgifter uppsåtligen

tystnadsplikt i de fall som anges i

åsidosätta en tystnadsplikt i de fall

denna lag.

 

 

 

som anges i denna lag.

En tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som avses i 10 kap. 4 § första stycket, 4 a § tredje stycket, 7 § första stycket, 9 § första stycket, 13 § första stycket, 14 § första stycket eller 12 kap. 2 § andra stycket denna lag, inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.

Ytterligare bestämmelser om att tystnadsplikt som följer av vissa sekretessbestämmelser eller av gjorda förbehåll inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter finns i anslutning till berörda sekretessbestämmelser och bestämmelser om förbehåll i avdelning IV–VI. Bestämmelser om att tystnadsplikt som följer av bestämmelser i andra författningar än denna lag inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter finns i avdelning VII.

15 kap.

5 §

Av 2 kap. 14 § andra stycket tryckfrihetsförordningen följer att det genom förordning kan före- skrivas, att endast en viss myndig- het får pröva frågan om utlämnande till enskild av allmän handling som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet.

Av 2 kap. 17 § andra stycket tryckfrihetsförordningen följer att det genom förordning kan före- skrivas, att endast en viss myndig- het får pröva frågan om utlämnande till enskild av allmän handling som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet.

 

 

 

6 §5

 

Den tystnadsplikt som följer av

Den tystnadsplikt som följer av

 

1 § inskränker rätten enligt 1 kap.

1 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1

 

1 § tryckfrihetsförordningen

och

och 7 §§ tryckfrihetsförordningen

 

1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihets-

och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrande-

 

grundlagen att meddela

och

frihetsgrundlagen att meddela och

 

offentliggöra uppgifter, när det är

offentliggöra uppgifter, när det är

 

fråga om uppgift vars röjande kan

fråga om uppgift vars röjande kan

 

antas sätta rikets säkerhet i fara

antas sätta rikets säkerhet i fara

 

eller annars skada landet allvarligt.

eller annars skada landet allvarligt.

40

4 Senaste lydelse 2017:178.

 

 

5 Senaste lydelse 2013:972.

 

 

Den tystnadsplikt som följer av

1 b § inskränker rätten enligt 1 kap.

1 § tryckfrihetsförordningen och

1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihets- grundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

Att den tystnadsplikt som följer av 2 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall följer av 7 kap. 3 § första stycket 1, 4 § 1–8 och 5 § 3 tryck- frihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 yttrandefrihetsgrund- lagen.

Den tystnadsplikt som följer av Prop. 2017/18:260

1 b § inskränker rätten enligt 1 kap.

1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrande- frihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

Att den tystnadsplikt som följer av 2 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall följer av 7 kap. 10, 12–18 §§, 20 § 3 och 22 § första stycket 1 och andra stycket tryckfrihetsförord- ningen samt 5 kap. 1 § och 4 § första stycket 1 och andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen.

16 kap.

3 §

Den tystnadsplikt som följer av

1 § inskränker rätten enligt 1 kap.

1 § tryckfrihetsförordningen och

1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihets- grundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om en uppgift hos Riksbanken.

Den tystnadsplikt som följer av

1 § inskränker rätten enligt 1 kap.

1 och

7 §§

tryckfrihetsförord-

ningen

och

1 kap. 1 och 10 §§

yttrandefrihetsgrundlagen att med- dela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om en uppgift hos Riksbanken.

17 kap.

8 §6

Den tystnadsplikt som följer av

7 § andra stycket och 7 a § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrande- frihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

Den tystnadsplikt som följer av

7 § andra stycket och 7 a § andra

stycket

inskränker

rätten

enligt

1 kap.

1 och

7 §§

tryckfrihets-

förordningen

och 1 kap.

1 och

10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra upp- gifter.

18 kap.

19 §7

 

Den tystnadsplikt som följer av

Den tystnadsplikt som följer av

5–10 §§, 11 § första stycket, 12 och

5–10 §§, 11 § första stycket, 12 och

13 §§ inskränker

rätten enligt

13 §§ inskränker rätten enligt 1 kap.

1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen

1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen

och 1 kap. 1 och

2 §§ yttrande-

och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrande-

frihetsgrundlagen att meddela och

frihetsgrundlagen att meddela och

offentliggöra uppgifter.

offentliggöra uppgifter.

6

Senaste lydelse 2012:846.

41

7

Senaste lydelse 2017:1076.

Prop. 2017/18:260 Den tystnadsplikt som följer av 1–3 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om kvarhållande av försändelse på befordringsföretag, hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning eller hemlig rumsavlyssning på grund av beslut av domstol, undersökningsledare eller åklagare eller inhämtning av uppgifter enligt lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas under- rättelseverksamhet.

Den tystnadsplikt som följer av 17 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om kvarhållande av försändelse på befordringsföretag, hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation eller hemlig kameraövervakning på grund av beslut av domstol eller åklagare.

Att den tystnadsplikt som följer

Att den tystnadsplikt som följer

av 1–3 §§ i vissa fall inskränker

av 1–3 §§ i vissa fall inskränker

rätten att meddela och offentliggöra

rätten att meddela och offentliggöra

uppgifter utöver vad som anges i

uppgifter utöver det som anges i

andra stycket följer av 7 kap. 3 §

andra stycket följer av 7 kap. 10,

första stycket 1, 4 § 18 och 5 § 3

1218 §§, 20 § 3 och 22 § första

tryckfrihetsförordningen

samt

stycket 1 och andra stycket tryck-

5 kap. 1 § första stycket

och 3 §

frihetsförordningen samt 5 kap. 1 §

första stycket 1 yttrandefrihets-

och 4 § första stycket 1 och andra

grundlagen.

 

stycket yttrandefrihetsgrundlagen.

21 kap.

8 §

Den tystnadsplikt som följer av 1,

3 och 5 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 4 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrund- lagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

Den tystnadsplikt som följer av 1,

3 och 5 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 4 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihets- grundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

22 kap.

6 §

Den tystnadsplikt som följer av

1 § första stycket och 2 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrund- lagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

Den tystnadsplikt som följer av

1 §

första

stycket

och

2 §

inskränker rätten

enligt

1 kap.

1 och

7 §§

tryckfrihetsförord-

ningen och

1 kap.

1

och

10 §§

yttrandefrihetsgrundlagen att med- dela och offentliggöra uppgifter.

23 kap.

8 §

 

Den tystnadsplikt som följer av

Den tystnadsplikt som följer av

42

1 § inskränker rätten enligt 1 kap.

1 § inskränker rätten enligt 1 kap.

1 § tryckfrihetsförordningen och

1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihets- grundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

Den tystnadsplikt som följer av

2–5 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra upp- gifter, när det är fråga om uppgift som hänför sig till annat än ärende om tillrättaförande av elev eller skiljande av elev från vidare studier.

1 och

7 §§

tryckfrihetsförord-

Prop. 2017/18:260

ningen

och

1 kap. 1 och 10 §§

 

yttrandefrihetsgrundlagen att med- dela och offentliggöra uppgifter.

Den tystnadsplikt som följer av

2–5 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra upp- gifter, när det är fråga om uppgift som hänför sig till annat än ett ärende om tillrättaförande av en elev eller skiljande av en elev från vidare studier.

24 kap.

9 §8

Den tystnadsplikt som följer av

Den tystnadsplikt som följer av

2 a och 8 §§ och den tystnadsplikt

2 a och 8 §§ och den tystnadsplikt

som följer av ett förbehåll som

som följer av ett förbehåll som har

gjorts med

stöd

av

7 §

andra

gjorts

med stöd

av

7 §

andra

meningen inskränker

rätten

enligt

meningen inskränker

rätten

enligt

1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen

1 kap.

1 och 7 §§

tryckfrihetsför-

och 1 kap.

1 och

2 §§ yttrande-

ordningen och 1 kap. 1 och 10 §§

frihetsgrundlagen att meddela och

yttrandefrihetsgrundlagen att med-

offentliggöra uppgifter.

 

dela och offentliggöra uppgifter.

Den tystnadsplikt som följer av 2 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om annat än verk-

ställighet av beslut om vård utan samtycke.

 

 

 

 

 

 

 

25 kap.

 

 

 

 

 

 

 

18 §9

 

 

 

 

 

Den tystnadsplikt som följer av 7,

Den tystnadsplikt som följer av 7,

9,

16, 17, 17 a

och 17 e §§

9, 16,

17,

17 a

och

17 e §§

inskränker rätten enligt 1 kap. 1 §

inskränker rätten

enligt

1 kap.

tryckfrihetsförordningen och 1 kap.

1 och

7 §§

tryckfrihetsförord-

1

och

2 §§

yttrandefrihets-

ningen

och

1 kap.

1 och 10 §§

grundlagen

att

meddela och

yttrandefrihetsgrundlagen att med-

offentliggöra uppgifter.

dela och offentliggöra uppgifter.

 

Den tystnadsplikt som följer av 1–5 §§ inskränker rätten att meddela och

offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om annat än verk- ställigheten av beslut om omhändertagande eller beslut om vård utan sam- tycke.

Den tystnadsplikt som följer av

8 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift i anmälan till Inspektionen för vård och omsorg

Den tystnadsplikt som följer av

8 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift i en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg

8Senaste lydelse 2013:795.

9Senaste lydelse 2018:163.

43

Prop. 2017/18:260 eller

Hälso-

och

sjukvårdens

eller Hälso- och sjukvårdens

ansvarsnämnd.

 

ansvarsnämnd.

 

 

 

 

 

26 kap.

 

 

 

 

 

15 §10

 

 

Den tystnadsplikt som följer av 5,

Den tystnadsplikt som följer av 5,

13 och 14 a §§ inskränker rätten

13 och 14 a §§ inskränker rätten

enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförord-

enligt 1 kap. 1 och

7 §§

tryck-

ningen

och

1 kap.

1 och 2 §§

frihetsförordningen

och

1 kap.

yttrandefrihetsgrundlagen att med-

1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrund-

dela och offentliggöra uppgifter.

lagen att meddela och offentliggöra

 

 

 

 

uppgifter.

 

 

Den tystnadsplikt som följer av 1, 3, 4, 6 och 10 a §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om annat än verkställigheten av beslut om omhändertagande, beslut om vård utan samtycke eller beslut om sluten ungdomsvård.

27 kap.

10 §11

Den tystnadsplikt som följer av

1 §, 2 § första stycket och 3–5 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 8 § tredje stycket in- skränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrund- lagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

Den tystnadsplikt som följer av

1 §, 2 § första stycket och 3–5 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 8 § tredje stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihets- grundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

28 kap.

17 §12

Den tystnadsplikt som följer av

12 a § och av ett förbehåll som gjorts med stöd av 16 § andra meningen inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrande- frihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

Den tystnadsplikt som följer av

12 a § och av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 16 § andra meningen inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihets- förordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

 

 

29 kap.

 

 

14 §13

 

 

Den tystnadsplikt som följer av 1,

Den tystnadsplikt som följer av 1,

 

2, 5 a och 6 §§ inskränker rätten

2, 5 a och 6 §§ inskränker rätten

 

10

Senaste lydelse 2012:664.

 

 

11

Senaste lydelse 2011:739.

 

44

12

Senaste lydelse 2010:208.

 

13

Senaste lydelse 2014:57.

 

enligt 1 kap. 1 § tryckfrihets- förordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att med- dela och offentliggöra uppgifter.

enligt

1 kap.

1 och

7 §§

tryck- Prop. 2017/18:260

frihetsförordningen

och

1 kap.

1 och

10 §§

yttrandefrihetsgrund-

lagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

30 kap.

30 §14

Den tystnadsplikt som följer av

Den tystnadsplikt som följer av

2 § första stycket första meningen,

2 § första stycket första meningen,

4 § första

stycket 2,

4 a §

första

4 § första stycket 2, 4 a § första

stycket 2, 4 b § första stycket, 6 b §

stycket 2, 4 b § första stycket, 6 b §

första stycket, 12 § första stycket

första stycket, 12 § första stycket

och andra stycket 2, 12 a § första

och andra stycket 2, 12 a § första

stycket och andra stycket 2, 12 b §

stycket och andra stycket 2, 12 b §

första stycket 2, 13 §, 15 § första

första stycket 2, 13 §, 15 § första

stycket

2,

23 § första stycket 2,

stycket 2, 23 § första stycket 2,

23 a § och 27 § första stycket 2 och

23 a § och 27 § första stycket 2 och

den tystnadsplikt som följer av ett

den tystnadsplikt som följer av ett

förbehåll som gjorts med stöd av

förbehåll som har gjorts med stöd

9 § andra

meningen,

14 §

andra

av 9 § andra meningen, 14 § andra

meningen,

26 § andra meningen

meningen, 26 § andra meningen

eller 29 § andra meningen inskrän-

eller 29 § andra meningen inskrän-

ker rätten enligt 1 kap. 1 § tryck-

ker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§

frihetsförordningen

och

1 kap.

tryckfrihetsförordningen och 1 kap.

1 och

2 §§ yttrandefrihetsgrund-

1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrund-

lagen att meddela och offentliggöra

lagen att meddela och offentliggöra

uppgifter.

 

 

 

uppgifter.

Den tystnadsplikt som följer av 24 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än affärs- och driftförhållanden för den som trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet.

Den tystnadsplikt som följer av 18 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om en enskilds person- liga förhållanden vars röjande kan vålla allvarligt men.

31 kap.

26 §

Den tystnadsplikt som följer av

1 § första stycket, 2, 12 och 20–

22 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 14 § andra meningen, 19 § andra meningen eller 25 § andra meningen inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförord- ningen och 1 kap. 1 och 2 §§

Den tystnadsplikt som följer av

1 § första stycket, 2, 12 och 20–

22 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 14 § andra meningen, 19 § andra meningen eller 25 § andra meningen inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och

14 Senaste lydelse 2017:651.

45

Prop. 2017/18:260 yttrandefrihetsgrundlagen att med-

1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihets-

dela och offentliggöra uppgifter.

grundlagen att meddela och

 

offentliggöra uppgifter.

Den tystnadsplikt som följer av 3 och 4 §§ begränsar rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift som hänför sig till affärsmässig utlåningsverksamhet.

Den tystnadsplikt som följer av 15 § begränsar rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om en enskilds person-

liga förhållanden vars röjande kan vålla allvarligt men.

 

 

 

 

32 kap.

 

 

 

 

 

 

11 §15

 

 

 

 

Den tystnadsplikt som följer av

Den tystnadsplikt som följer av

1 och 2 §§ inskränker rätten enligt

1 och 2 §§ inskränker rätten enligt

1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen

1 kap.

1 och 7 §§

tryckfrihets-

och 1 kap. 1

och 2 §§

yttrande-

förordningen

och

1 kap.

1 och

frihetsgrundlagen att meddela och

10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att

offentliggöra

uppgifter,

när det

meddela och offentliggöra upp-

gäller uppgift om en registrerads

gifter, när det är fråga om uppgift

förhållanden.

 

 

om en registrerads förhållanden.

Den tystnadsplikt som följer av

Den tystnadsplikt som följer av

7 § inskränker rätten att meddela

7 § inskränker rätten att meddela

och offentliggöra uppgifter, när det

och offentliggöra uppgifter, när det

gäller uppgift om en enskilds namn

är fråga om uppgift om en enskilds

och födelsedatum samt nummer på

namn

och

födelsedatum

samt

resehandling.

 

 

nummer på resehandling.

 

Den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 10 § andra meningen inskränker rätten att meddela och offentliggöra

uppgifter.

 

 

 

 

33 kap.

 

 

 

5 §

 

Den tystnadsplikt som följer av

Den tystnadsplikt som följer av

2

§ inskränker rätten enligt 1 kap.

2 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1

1

§ tryckfrihetsförordningen

och

och 7 §§ tryckfrihetsförordningen

1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihets-

och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrande-

grundlagen att meddela

och

frihetsgrundlagen att meddela och

offentliggöra uppgifter.

 

offentliggöra uppgifter.

34 kap.

11 §

Den tystnadsplikt som följer av

4 § och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 5 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihets- förordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att

Den tystnadsplikt som följer av

4 § och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 5 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryck- frihetsförordningen och 1 kap. 1 och

46

15 Senaste lydelse 2011:739.

meddela

och

offentliggöra

10 §§

yttrandefrihetsgrundlagen att Prop. 2017/18:260

uppgifter.

 

 

meddela och offentliggöra uppgifter.

 

 

35 kap.

 

 

 

 

 

 

24 §

 

 

 

 

Den tystnadsplikt som följer av

Den tystnadsplikt som följer av

11 § och

den tystnadsplikt som

11 §

och

den

tystnadsplikt

som

följer av ett förbehåll som gjorts

följer av ett förbehåll som har

med stöd

av 9 §

andra stycket

gjorts med stöd av 9 § andra stycket

inskränker rätten enligt 1 kap. 1 §

inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och

tryckfrihetsförordningen och 1 kap.

7 §§

tryckfrihetsförordningen

och

1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrund-

1 kap.

1 och 10 §§ yttrandefrihets-

lagen att meddela och offentliggöra

grundlagen

att

meddela

och

uppgifter.

 

 

offentliggöra uppgifter.

 

Den tystnadsplikt som följer av 15 och 16 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift vars röjande kan antas medföra fara för att någon utsätts för våld eller lider annat allvarligt men.

36 kap.

8 §16

Den tystnadsplikt som följer av

3 § första och andra styckena samt

6 § första stycket 1 inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihets- förordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att med- dela och offentliggöra uppgifter.

Den tystnadsplikt som följer av

7 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift som hänför sig till ärende om annat än ekonomiskt bistånd till enskild.

Den tystnadsplikt som följer av

3 § första och andra styckena samt

6 § första stycket 1 inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrund- lagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

Den tystnadsplikt som följer av

7 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift som hänför sig till ett ärende om annat än ekonomiskt bistånd till enskild.

38 kap.

9 §

Den tystnadsplikt som följer av

2 och 6 §§, 7 § första stycket 2 och 8 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihets- grundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

Den tystnadsplikt som följer av

2 och 6 §§, 7 § första stycket 2 och 8 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrande- frihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

16 Senaste lydelse 2011:864.

47

Prop. 2017/18:260

39 kap.

 

 

 

6 §17

 

 

Den tystnadsplikt som följer av 1,

Den tystnadsplikt som följer av 1,

5 a och 5 b §§ begränsar rätten

5 a och 5 b §§ begränsar rätten

enligt

1 kap. 1 § tryckfrihets-

enligt 1 kap. 1 och

7 §§

tryck-

förordningen och 1 kap. 1 och 2 §§

frihetsförordningen

och

1 kap.

yttrandefrihetsgrundlagen att med-

1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrund-

dela

och offentliggöra uppgifter.

lagen att meddela och offentliggöra

Detta gäller även vid tillämpning av

uppgifter. Detta gäller även vid

5 §.

 

tillämpning av 5 §.

 

 

40 kap.

8 §

Den tystnadsplikt som följer av 1,

2, 4 och 5 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihets- förordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att med- dela och offentliggöra uppgifter.

Den tystnadsplikt som följer av 1,

2, 4 och 5 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryck- frihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrund- lagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

42 kap.

11 §

Den tystnadsplikt som följer av

9 § första stycket 1 inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihets- förordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att med- dela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om enskilds personliga förhållanden.

Den tystnadsplikt som följer av

9 § första stycket 1 inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrund- lagen att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om upp- gift om någon enskilds personliga förhållanden.

43 kap.

11 §

Den tystnadsplikt som följer av

4 och 6 §§ begränsar rätten enligt

1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrande- frihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

Den tystnadsplikt som följer av

4 och 6 §§ begränsar rätten enligt

1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihets- förordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

44 kap.

1 §18

Rätten enligt 1 kap. 1 §

tryck-

Rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§

frihetsförordningen och

1 kap.

tryckfrihetsförordningen och 1 kap.

48

17

Senaste lydelse 2010:85.

18

Senaste lydelse 2014:806.

1 och 2 §§

yttrandefrihetsgrund-

1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrund- Prop. 2017/18:260

lagen att meddela och offentliggöra

lagen att meddela och offentliggöra

uppgifter

inskränks av den

uppgifter inskränks av den tyst-

tystnadsplikt som följer av

nadsplikt som följer av

1.beslut enligt 10 kap. 12 § tredje stycket andra meningen regerings- formen,

2.3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen,

3.2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen,

4.6 kap. 8 § riksdagsordningen, när det är fråga om uppgift vars röjande kan antas sätta rikets säkerhet i fara eller annars skada landet allvarligt, och

5.beslut enligt 7 kap. 20 § riksdagsordningen, när det är fråga om upp- gift vars röjande kan antas sätta rikets säkerhet i fara eller annars skada landet allvarligt.

Rätten enligt 1 kap. 1 § tryck- frihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrund- lagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av

2 §19

Rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrund- lagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tyst- nadsplikt som följer av

1. förordnande

med

stöd av

1. beslut som har meddelats med

5 kap. 4 § eller 23 kap. 10 § sjunde

stöd av 5 kap. 4 § eller 23 kap. 10 §

stycket rättegångsbalken, och

sjunde stycket rättegångsbalken, och

2. 8 kap. 4 § första stycket andra meningen rättegångsbalken.

 

 

 

 

 

3 §20

Rätten enligt 1 kap.

1 §

tryck-

Rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§

frihetsförordningen

och

1 kap.

tryckfrihetsförordningen och 1 kap.

1 och 2 §§

yttrandefrihetsgrund-

1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrund-

lagen att meddela och offentliggöra

lagen att meddela och offentliggöra

uppgifter

inskränks

av

den

uppgifter inskränks av den

tystnadsplikt som följer av

 

tystnadsplikt som följer av

1.6 kap. 12–14 §§ patientsäkerhetslagen (2010:659), och

2.5 kap. 2 § socialtjänstlagen (2001:453).

 

 

 

 

4 §21

Rätten enligt 1 kap. 1 §

tryck-

Rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§

frihetsförordningen

och

1 kap.

tryckfrihetsförordningen och 1 kap.

1 och 2 §§

yttrandefrihetsgrund-

1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrund-

lagen att meddela och offentliggöra

lagen att meddela och offentliggöra

uppgifter

inskränks

av

den

uppgifter inskränks av den

tystnadsplikt som följer av

 

tystnadsplikt som följer av

1. 2 kap. 14 § första stycket 1 och 3 postlagen (2010:1045),

19

Senaste lydelse 2011:739.

 

20

Senaste lydelse 2010:679.

49

21

Senaste lydelse 2012:288.

Prop. 2017/18:260

50

2. 6 kap. 20 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, när det är fråga om uppgift om innehållet i ett elektroniskt meddelande eller som annars rör ett särskilt sådant meddelande, och

3. 6 kap. 21 § lagen om elektronisk kommunikation, när det är fråga om uppgift om kvarhållande av försändelse på befordringsföretag, om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation eller hemlig övervakning av elektronisk kommunikation på grund av beslut av domstol, undersöknings- ledare eller åklagare eller om inhämtning av uppgifter enligt lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet.

Rätten enligt 1 kap. 1 § tryck- frihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrund- lagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av

1. förordnande med stöd av 7 § lagen (1999:988) om förhör m.m. hos kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet,

5 §22

Rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrund- lagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av

1. beslut som har meddelats med stöd av 7 § lagen (1999:988) om förhör m.m. hos kommissionen för granskning av de svenska säker- hetstjänsternas författnings- skyddande verksamhet,

2.7 kap. 1 § 1 lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap,

3.4 kap. 16 § försäkringsrörelselagen (2010:2043), och

4.5 kap. 15 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

22 Senaste lydelse 2013:626.

2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:566) Prop. 2017/18:260 om vidareutnyttjande av handlingar från den

offentliga förvaltningen

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

I denna lag avses med

6 §1

 

handlingar: sådana handlingar

handlingar: sådana handlingar

som avses i 2 kap. 3 § första stycket

som avses i 2 kap. 3 § tryckfrihets-

första meningen tryckfrihetsförord-

förordningen,

ningen,

vidareutnyttjande: användning av handlingar för andra ändamål än det ursprungliga ändamål för vilket handlingarna behandlas av en myndighet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

1 Senaste lydelse 2015:289.

51

Prop. 2017/18:260 2.13

Förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen

 

(2010:696)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 § och 16 kap. 16 § radio- och tv-lagen (2010:696) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

1 kap.

 

4 §

För sändningar genom tråd som når 100 hushåll eller färre gäller bara 9 kap. 1–4 §§ och i yttrande- frihetsgrundlagen bara 1 kap. 2 och 3 §§.

För sändningar genom tråd som når 100 hushåll eller färre gäller bara 9 kap. 1–4 §§ och i yttrande- frihetsgrundlagen bara 1 kap. 10– 13 §§.

16 kap.

16 §1

En behörig myndighet i Sverige ska, om en behörig myndighet i en annan EES-stat har lämnat en motiverad begäran, uppmana ett program- företag under svensk jurisdiktion att följa den andra EES-statens bestämmelser om

1.programföretaget tillhandahåller en tv-sändning som helt eller huvud- sakligen är riktad mot den andra EES-staten, och

2.det är fråga om överträdelse av en bestämmelse i allmänhetens intresse som är mer långtgående än AV-direktivets bestämmelser, i den ursprungliga lydelsen.

Bestämmelser om meddelar- och anskaffarfrihet och om förbud mot censur finns i 1 kap. 2 och 3 §§ yttrandefrihetsgrundlagen.

Bestämmelser om meddelar- och anskaffarfrihet och om förbud mot censur finns i 1 kap. 10 och 11 §§ yttrandefrihetsgrundlagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

52

1 Senaste lydelse 2015:662.

2.14

Förslag till lag om ändring i lagen (2012:492)

Prop. 2017/18:260

 

om pliktexemplar av elektroniskt material

 

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (2012:492) om pliktexemplar av

 

elektroniskt material ska ha följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

3 §

Av elektroniskt material som har gjorts tillgängligt för allmänheten här i landet genom överföring via nätverk ska ett pliktexemplar lämnas till Kungl. biblioteket inom tre månader från tillgängliggörandet.

Skyldigheten enligt första stycket gäller dock bara om

1. tillgängliggörandet haft grund- lagsskydd enligt 1 kap. 6 § eller 9 § första stycket yttrandefrihetsgrund- lagen, eller

2. ett företag som yrkesmässigt låter framställa elektroniskt material eller andra yttranden har låtit framställa det elektroniska materialet och tillgängliggörandet har skett på det sätt som avses i 1 kap. 9 § första stycket yttrande- frihetsgrundlagen av framställaren eller av ett företag för yrkesmässigt tillhandahållande av elektroniskt material eller andra yttranden.

1. tillgängliggörandet har haft grundlagsskydd enligt 1 kap. 3 eller 4 § yttrandefrihetsgrund- lagen, med undantag för när informationen tillhandahållits all- mänheten av någon med utgivningsbevis för verksamheten enligt 1 kap. 5 § samma lag, eller

2. ett företag som yrkesmässigt låter framställa elektroniskt material eller andra yttranden har låtit framställa det elektroniska materialet och tillgängliggörandet har skett på det sätt som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 yttrande- frihetsgrundlagen av framställaren eller av ett företag för yrkesmässigt tillhandahållande av elektroniskt material eller andra yttranden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

53

Prop. 2017/18:260 2.15

Förslag till lag om ändring i lagen (2014:836)

 

om näringsförbud

 

Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (2014:836) om näringsförbud ska

ha följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

14 §

Den som har näringsförbud får, trots förbudet, såsom enskild närings- idkare utöva sådan grundlagsskyddad rättighet som avses i

2 kap. 1 § regeringsformen,

1 kap. 1 §, 4 kap. 1 §, 6 kap. 1 § eller 13 kap. 1 § tryckfrihets- förordningen, eller

– 1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 2 eller 8 §

– 1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 3, 4 eller

eller 10 kap. 1 § yttrandefrihets-

10 § eller 11 kap. 2 § yttrande-

grundlagen.

frihetsgrundlagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

54

2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (2015:602) Prop. 2017/18:260 om överlämnande av allmänna handlingar för

förvaring

Härigenom föreskrivs att 1 och 20 §§ lagen (2015:602) om överlämnande av allmänna handlingar för förvaring ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

1 §

 

 

 

 

Denna lag innehåller bestämmel-

Denna lag innehåller bestämmel-

ser om överlämnande av allmänna

ser om överlämnande av allmänna

handlingar

till sådana

enskilda

handlingar till sådana

enskilda

organ som avses i 2 kap. 17 § första

organ som avses i 2 kap. 21 § tryck-

stycket

tryckfrihetsförordningen

frihetsförordningen

och

om

och om förvaring av handlingarna

förvaring av handlingarna sedan de

sedan de överlämnats. I lagen finns

överlämnats. I lagen finns också

också bestämmelser om de enskilda

bestämmelser

om

de

enskilda

organens skyldighet att pröva fram-

organens skyldighet att pröva fram-

ställningar om utlämnande av all-

ställningar om utlämnande av all-

männa handlingar enligt reglerna i

männa handlingar enligt reglerna i

tryckfrihetsförordningen

och

tryckfrihetsförordningen

 

och

offentlighets- och sekretesslagen

offentlighets-

och

sekretesslagen

(2009:400).

 

(2009:400).

 

 

 

 

I fråga om allmänna handlingar som förvaras hos Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar finns bestämmelser i lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.

20 §

I 2 kap. tryckfrihetsförordningen finns bestämmelser om rätten att ta del av allmänna handlingar.

I offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns bestämmelser om begränsningar i rätten att ta del av allmänna handlingar och om skyldig- heten att iaktta sekretess.

Av 2 kap. 17 § första stycket tryckfrihetsförordningen och 2 kap. 5 § första meningen offentlighets- och sekretesslagen framgår att ett enskilt organ, som efter ett beslut enligt denna lag förvarar allmänna handlingar, ska jämställas med en myndighet i fråga om befattningen med dessa handlingar.

Av 2 kap. 21 § tryckfrihets- förordningen och 2 kap. 5 § första meningen offentlighets- och sekretesslagen framgår att ett enskilt organ, som efter ett beslut enligt denna lag förvarar allmänna handlingar, ska jämställas med en myndighet i fråga om befattningen med dessa handlingar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

55

Prop. 2017/18:260 3

Ärendet och dess beredning

I propositionen Ändrade mediegrundlagar (prop. 2017/18:49) föreslår regeringen att språket moderniseras och meningsbyggnaden förenklas i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Vidare föreslås i den propositionen bl.a. redaktionella ändringar som innebär att strukturen i grundlagarna och numreringen av paragraferna ändras. Det innebär bl.a. att längre paragrafer delas upp och att vissa bestämmelser flyttas.

I promemorian Följdändringar till ändrade mediegrundlagar (Ds 2017:57), som har upprättats inom Regeringskansliet (Justitie- departementet), lämnas vissa förslag till ändringar i författningar där hänvisningar görs till de bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som regeringen i den nämnda propositionen föreslår ska ändras. I promemorian görs också en bedömning bl.a. av behovet av kompletterande författningsreglering av verksamhet som innefattar offentliggörande av vissa typer av personuppgifter i strukturerade uppgiftssamlingar. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2.

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remiss- instanserna finns i bilaga 3. Remissvaren finns tillgängliga i Justitie- departementet (Ju2017/08822/L6).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 29 mars 2018 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. I förhållande till lagrådsremissens lagförslag har vissa språkliga och redaktionella ändringar gjorts.

Övriga lagförslag är författningstekniskt och i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Lagrådets yttrande har därför inte inhämtats över lagförslagen.

56

4

Följdändringar med anledning av

Prop. 2017/18:260

 

översynen av mediegrundlagarna

 

4.1

Språkliga och redaktionella följdändringar

 

 

 

Regeringens förslag: Hänvisningar till olika bestämmelser i

 

tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som görs i

 

arkivlagen, lagen med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och

 

yttrandefrihetsgrundlagens områden, lagen om pliktexemplar av

 

dokument, lagen om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska

 

kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.,

 

offentlighets- och sekretesslagen, lagen om vidareutnyttjande av

 

handlingar från den offentliga förvaltningen, radio- och tv-lagen och

 

lagen om överlämnande av allmänna handlingar för förvaring ersätts

 

med hänvisningar till motsvarande bestämmelser i de båda

 

grundlagarna i deras nya lydelser.

 

Termen juryman ersätts med termen juryledamot i lagen med

 

föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrund-

 

lagens områden.

 

Termen radioprogram ersätts med termen program i lagen med

 

föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrund-

 

lagens områden, lagen om pliktexemplar av dokument och

 

offentlighets- och sekretesslagen.

 

 

 

Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens.

 

Remissinstanserna har inga invändningar mot förslagen.

 

Skälen för regeringens förslag

 

Följdändringar med anledning av att paragrafer byter plats, delas upp

 

eller struktureras om

 

Förslagen i propositionen Ändrade mediegrundlagar innebär bl.a. att

 

längre paragrafer delas upp i flera, att vissa bestämmelser flyttas till andra

 

delar av grundlagarna och att det införs nya punktuppställningar i ett antal

 

paragrafer, utan att det innebär några ändringar i sak. Dessa föreslagna

 

ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen

 

behöver följas av ändringar i författningar som hänvisar till bestämmelser

 

i grundlagarna, så att hänvisningarna sker till rätt lagrum efter

 

lagändringarna. Som exempel kan nämnas ändrade hänvisningar som

 

föranleds av ändringar i portalparagrafen i 1 kap. 1 § TF. Bestämmelsen

 

anger dels tryckfrihetens syfte och innebörd (första och andra styckena),

 

dels grundläggande bestämmelser om meddelar- och anskaffarfrihet

 

(tredje och fjärde styckena). Enligt förslaget i propositionen flyttas

 

bestämmelserna om meddelar- och anskaffarfrihet till en annan paragraf i

 

samma

kapitel (1 kap. 7 § enligt förslaget). Även i yttrandefrihets-

 

grundlagen flyttas motsvarande bestämmelser, vilka finns i 1 kap. 2 §,

 

längre fram i samma kapitel (1 kap. 10 § enligt förslaget). I denna del kan

 

även nämnas att bestämmelsen med de grundläggande reglerna om

 

tillämpningsområdet i 1 kap. 5 § TF byter plats inom kapitlet (1 kap. 2 §

 

enligt förslaget). De nu nämnda ändringarna medför att det finns behov av

57

Prop. 2017/18:260 att göra följdändringar i flera författningar, bl.a. i bestämmelser om tystnadsplikt i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL.

I flera författningar finns även hänvisningar till bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. TF. Enligt förslagen i propositionen Ändrade mediegrundlagar struktureras detta kapitel om, vilket medför att numreringen ändras på de flesta paragraferna. I de fall då en författning hänvisar till någon av dessa paragrafer i tryckfrihets- förordningen bör hänvisningarna därför ändras till att avse motsvarande bestämmelse i den föreslagna lydelsen. Ett exempel på detta är hänvisningen i 3 § arkivlagen (1990:782) till bestämmelsen om minnesanteckningar, utkast och koncept i 2 kap. 9 § TF, som enligt propositionens förslag flyttas till 12 § i samma kapitel.

I några författningar förekommer hänvisningar till bestämmelserna om tryck- och yttrandefrihetsbrott i 7 kap. TF och 5 kap. YGL. Enligt propositionens förslag disponeras dessa båda kapitel om, med följden att de flesta paragraferna byter plats. I dessa fall bör hänvisningarna ändras till att avse motsvarande bestämmelser enligt de nya lydelserna. Följdändringar behövs även vid hänvisningar till bestämmelser om rättegången i tryck- och yttrandefrihetsmål, då dessa bestämmelser enligt förslaget byter plats i både tryckfrihetsförordningen och yttrande- frihetsgrundlagen.

Utöver de nämnda exemplen förekommer även flera andra hänvisningar till bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar struktureras om eller byter numrering. Även i dessa fall bör hänvisningarna ändras så att de sker till rätt lagrum eller stycke efter författningsändringarna.

På de ovan angivna grunderna finns det skäl att ändra hänvisningar till tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen i arkivlagen, lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrande- frihetsgrundlagens områden (fortsättningsvis kallad tillämpningslagen), lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument, lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m., offentlighets- och sekretesslagen, lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen, radio- och tv-lagen (2010:696) och lagen (2015:602) om överlämnande av allmänna handlingar för förvaring.

I propositionen har vissa språkliga och redaktionella justeringar gjorts i lagtexten, jämfört med promemorians förslag.

Termerna juryman och radioprogram ersätts med juryledamot respektive program

I propositionen Ändrade mediegrundlagar föreslås bl.a. att några av de termer som används i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihets- grundlagen ska ersättas av nya termer. Det föreslås t.ex. att termen radioprogram ska ersättas med termen program i yttrandefrihets- grundlagen och att termen juryman ska ersättas med termen juryledamot i tryckfrihetsförordningen.

I flera författningar används dessa termer med hänvisning till

tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Motsvarande

58

ändringar som i grundlagarna bör därför göras i dessa fall. Som exempel Prop. 2017/18:260 på författningar där termen radioprogram förekommer i detta avseende kan

nämnas 7 § lagen om pliktexemplar av dokument och 13 kap. 1 § OSL. Termen används också i flera paragrafer i tillämpningslagen, där även termen juryman förekommer.

I 1 kap. 2 § andra stycket tillämpningslagen anges bl.a. att med radioprogram avses detsamma som i yttrandefrihetsgrundlagen. Genom att ersätta denna term med termen program ges den därigenom den innebörd som följer av 1 kap. 2 § YGL i den lydelse som föreslås i propositionen Ändrade mediegrundlagar, dvs. ”innehållet i ljudradio, tv eller andra sådana överföringar av ljud, bild eller text som sker med hjälp av elektromagnetiska vågor samt innehållet i offentliga uppspelningar ur en databas”. I tillämpningslagen i nuvarande lydelse används omväxlande termerna radioprogram och program. Regeringens bedömning är att det inte finns någon skillnad i betydelse mellan termerna, dvs. att även termen program har den innebörd som termen radioprogram har i yttrande- frihetsgrundlagen (se t.ex. 3 kap. 1, 2 och 17 §§ tillämpningslagen).

4.2Materiella ändringar i grundlagarna får genom hänvisningar genomslag i andra författningar

Regeringens förslag: De hänvisningar till tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som finns i rättegångsbalken, konkurs- lagen, lagen om domstolsärenden, lagen om elektronisk kommunika- tion, lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet och lagen om näringsförbud ändras så att hänvisningarna avser de paragrafer där motsvarande bestämmelser tas in i grundlagarnas nya lydelser.

Regeringens bedömning: De materiella ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som föreslås i propositionen Ändrade mediegrundlagar dels i form av att det genomgående anges att skyddet i grundlagarna riktar sig till var och en och inte, som enligt dagens ordning, till svenska medborgare, dels att reglerna om tystnadsplikt i yttrandefrihetsgrundlagen anpassas till reglerna i tryckfrihetsförordningen, bör få genomslag även i de författningar som hänvisar till de aktuella bestämmelserna. Det innebär i vissa fall att skyddet utökas.

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer i sak med regeringens.

Remissinstanserna har inga invändningar mot förslaget och bedömningen.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Förslagen i propositionen Ändrade mediegrundlagar medför i två fall förändringar som kan tänkas ändra rättsläget något. Det rör dels vilket skydd i fråga om tryck- och yttrandefriheten som ska gälla för andra än svenska medborgare, dels om det ska vara någon skillnad när det gäller tillämpningsområdet för tystnadsplikten i tryckfrihetsförordningen och

yttrandefrihetsgrundlagen.

59

Prop. 2017/18:260 I det första fallet innebär förslaget i propositionen att tryckfrihets- förordningen och yttrandefrihetsgrundlagen samordnas med hur fri- och rättighetsregleringen har utformats i 2 kap. regeringsformen. Enligt förslaget anges det genomgående i tryckfrihetsförordningen och yttrande- frihetsgrundlagen att skyddet riktar sig till var och en eller varje fysisk eller juridisk person och inte, som enligt nuvarande ordning, till svenska medborgare. Av särskilda bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen följer dock enligt förslaget att för andra än svenska medborgare ska särskilda begränsningar få göras genom lag i fråga om tryck- och yttrandefriheten.

I det andra fallet föreslås att bestämmelsen om tystnadsplikt i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att den stämmer överens med vad som anges i tryckfrihetsförordningen (2 kap. 3 § andra stycket YGL enligt förslaget).

I flera författningar förekommer hänvisningar till tryckfrihets- förordningen och yttrandefrihetsgrundlagen i nu aktuella avseenden. Som exempel kan nämnas att följden av att grundlagsskyddet i tryckfrihets- förordningen och yttrandefrihetsgrundlagen riktar sig till var och en är att även andra än svenska medborgare träffas av undantagen från förbudet mot att driva näringsverksamhet i lagen (2014:836) om näringsförbud och konkurslagen (1987:672). När det gäller den utökade tystnadsplikten innebär den bl.a. att fler personer kommer att träffas av det s.k. frågeförbudet i 36 kap. 5 § rättegångsbalken, t.ex. receptionspersonal, datatekniker och vaktmästare. Den innebär också att förstöringsskyldig- heten enligt 7 § lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunder- rättelseverksamhet kommer att omfatta en större personkrets än i dag. De materiella ändringarna som föreslås i grundlagarna i dessa avseenden bör få genomslag även i de författningar som hänvisar till bestämmelser i grundlagarna. I propositionen har vissa språkliga och redaktionella justeringar gjorts i lagtexten, jämfört med promemorians förslag.

 

4.3

Hänvisningar till databasregeln

 

 

 

Regeringens förslag: De hänvisningar till databasregeln i

 

yttrandefrihetsgrundlagen som görs i kreditupplysningslagen,

 

tillämpningslagen samt lagen om pliktexemplar av elektroniskt material

 

ändras så att hänvisningarna avser de paragrafer där motsvarande

 

bestämmelser tas in i grundlagen i dess nya lydelse.

 

 

 

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. I

 

promemorian föreslås även en ändring i varumärkeslagen (2010:1877).

 

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inga synpunkter på det.

 

Skälen för regeringens förslag: Enligt regeringens förslag i

 

propositionen Ändrade mediegrundlagar delas databasregeln i 1 kap. 9 §

 

YGL upp i fyra paragrafer (1 kap. 4–7 §§). Av 4 § följer att grundlagens

 

bestämmelser om sändningar av program även ska tillämpas på tillhanda-

 

hållanden ur databaser. Paragrafen motsvarar nuvarande 9 § första stycket

 

och andra stycket första meningen. I paragrafen finns en uppräkning av

 

aktörer med automatiskt grundlagsskydd för databasverksamhet och de

60

olika medieformer som omfattas. Det anges även att grundlagsskyddet

gäller för någon annan än dessa aktörer om det finns utgivningsbevis för verksamheten (det frivilliga grundlagsskyddet). I 1 kap. 5–7 §§ finns särskilda bestämmelser om databaser med utgivningsbevis: 5 § anger förutsättningarna för att utgivningsbevis ska utfärdas (nuvarande 9 § andra stycket andra meningen), 6 § innehåller regler om upphörande, förnyelse och återkallelse (nuvarande 9 § tredje stycket) och 7 § anger att varje databas ska ha ett namn samt att vissa föreskrifter får meddelas i lag (nuvarande 9 § fjärde stycket).

De hänvisningar som görs i olika författningar till databasregeln i 1 kap. 9 § YGL ser olika ut. Vissa hänvisningar avser 9 § med ett kvalificerande tillägg, såsom att det som avses är ”överföringar som omfattas av” bestämmelsen. Andra hänvisningar tar sikte på något eller några stycken i paragrafen, vanligen det första eller andra stycket. I vissa fall avser hänvisningen endast en del av dessa stycken. När det gäller första stycket finns hänvisningar till punkterna 1 och 2 respektive punkten 3. I de flesta av dessa fall avses något av sätten för tillhandahållandet av informationen som anges 4 § första stycket 2 a–d i propositionens lagförslag. I de fall när hänvisning görs till 9 § andra stycket avses antingen det frivilliga grundlagsskyddet eller de närmare förutsättningarna för att utgivnings- bevis ska utfärdas (4 och 5 §§ enligt förslaget). Det förekommer även hänvisningar till bestämmelserna om upphörande, förnyelse och återkallelse av utgivningsbevis. I samtliga fall bör hänvisningarna ändras så att de avser rätt lagrum, stycke eller punkt enligt lagförslaget i propositionen.

På de ovan angivna grunderna finns det skäl att ändra hänvisningar till yttrandefrihetsgrundlagen i kreditupplysningslagen (1973:1173), tillämp- ningslagen och lagen (2012:492) om pliktexemplar av elektroniskt material. I propositionen har vissa språkliga och redaktionella justeringar gjorts i lagtexten, jämfört med promemorians förslag.

I promemorian föreslås även att hänvisningen till yttrandefrihets- grundlagen i 1 kap. 17 § varumärkeslagen ska ändras. Inom ramen för arbetet med att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2436 av den 16 december 2015 för tillnärmning av medlemsstaternas varumärkeslagstiftning bereds inom Regeringskansliet för närvarande lagförslag som omfattar den paragrafen. Promemorians förslag avseende varumärkeslagen lämnas därför utanför detta lagstiftningsärende.

Prop. 2017/18:260

61

Prop. 2017/18:260

4.4

En utvidgad bilageregel

 

 

 

Regeringens förslag: När en tryckt skrift som inte är periodisk

 

distribueras i form av databasinnehåll som omfattas av den nya

 

bilageregeln i tryckfrihetsförordningen ska tillämpningslagens

 

bestämmelser om inspelning och dokumentation tillämpas.

 

Den begränsning i fråga om skyldigheten att lämna pliktexemplar

 

enligt lagen om pliktexemplar av dokument som gäller program och

 

tekniska upptagningar som ska anses som bilagor till en skrift ska bara

 

gälla periodiska skrifter.

 

Regeringens bedömning: Det utvidgade tillämpningsområdet för

 

bilageregeln för periodiska skrifter i tryckfrihetsförordningen, när en

 

periodisk skrift distribueras som en taltidning genom tillhandahållande

 

av databasinnehåll, bör få genomslag även i de författningar som

 

hänvisar till bestämmelsen.

 

 

 

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer delvis med

 

regeringens. I promemorian föreslås att bilagor till tryckta skrifter som inte

 

är periodiska ska undantas från skyldigheten att lämna pliktexemplar

 

enligt lagen om pliktexemplar av dokument.

 

Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser har inga

 

synpunkter på förslaget och bedömningen. Hovrätten över Skåne och

 

Blekinge framför vissa språkliga synpunkter. Kungl. biblioteket, som

 

avstyrker förslaget i fråga om lagen om pliktexemplar av dokument,

 

konstaterar att de föreslagna ändringarna får till följd att s.k. ljudböcker

 

inte längre kommer att vara leveranspliktiga enligt pliktleveranslagarna

 

och framhåller att lagstiftarens intention har varit att de ska vara det.

 

Skälen för regeringens förslag och bedömning: I propositionen

 

Ändrade mediegrundlagar föreslås dels en utvidgning av den nuvarande

 

bilageregeln för periodiska skrifter i 1 kap. 7 § andra stycket TF (1 kap.

 

5 § TF i föreslagen lydelse), dels en ny bilageregel som träffar skrifter som

 

inte är periodiska (1 kap. 6 § TF i föreslagen lydelse). Förslagen innebär

 

att bestämmelserna, under vissa närmare angivna förutsättningar, även ska

 

omfatta fall när en tryckt tidning distribueras som en taltidning genom

 

tillhandahållande av databasinnehåll och när en tryckt skrift som inte är

 

periodisk distribueras i form av databasinnehåll och innehållet återges

 

oförändrat.

 

 

Hänvisning till den nuvarande bilageregeln i 1 kap. 7 § andra stycket TF

 

finns bl.a. i 7 § lagen om pliktexemplar av dokument. I promemorian

 

föreslås att denna hänvisning ska ersättas med en hänvisning till de nya

 

bestämmelserna. Utvidgningen av tryckfrihetsförordningens bilageregel

 

skulle med en sådan utformning få genomslag även i denna författning.

 

Kungl. biblioteket avstyrker förslaget i fråga om lagen om pliktexemplar

 

av dokument och konstaterar att de föreslagna ändringarna får till följd att

 

s.k. ljudböcker inte längre kommer att vara leveranspliktiga enligt

 

pliktleveranslagarna. Biblioteket menar att ljudböcker är en stor och

 

växande kulturyttring och ett eget konstnärligt uttryck, inte bara en

 

muntlig reproduktion av skriven text. Regeringen instämmer i denna

 

uppfattning och bedömer i likhet med biblioteket att ljudböcker bör

 

bevaras för framtida forskning. Mot denna bakgrund bör bestämmelsen i

62

7 § fjärde stycket lagen om pliktexemplar av dokument inte ändras till att

även omfatta den nya bilageregeln i tryckfrihetsförordningen (1 kap. 6 § Prop. 2017/18:260 enligt förslaget). Undantaget från skyldigheten att lämna pliktexemplar

bör i stället även fortsättningsvis endast avse bilagor till periodiska skrifter (1 kap. 5 § enligt förslaget).

Av 5 kap. 3 § första stycket första meningen tillämpningslagen framgår att den som sänder radioprogram är skyldig att ombesörja att varje program spelas in. Den skyldigheten gäller enligt andra meningen i samma stycke också sådana program som omfattas av bilageregeln i tryckfrihetsförordningen. Hänvisningen till tryckfrihetsförordningen bör i det fallet ändras till att endast avse motsvarande bestämmelse enligt grundlagens nya lydelse (1 kap. 5 § enligt förslaget), eftersom de program som avses i den nya bilageregeln inte sänds utan i stället tillhandahålls ur en databas. Även sådana bilagor bör emellertid omfattas av skyldigheten enligt 5 kap. 3 § första stycket tredje meningen tillämpningslagen att bl.a. dokumentera tidpunkten för tillhandahållandet av tekniska upptagningar och innehåll ur databaser. Samma reglering kommer därmed att gälla för bilagor till både periodiska skrifter och skrifter som inte är periodiska. I propositionen har även vissa språkliga och redaktionella justeringar gjorts i lagtexten jämfört med promemorians förslag, bl.a. med beaktande av de synpunkter som framförs av Hovrätten över Skåne och Blekinge.

4.5Reglerna om gemensam handläggning utvidgas till att omfatta ansökningsmål om borttagande

Regeringens förslag: Bestämmelsen i tillämpningslagen om gemen- sam handläggning av tryck- och yttrandefrihetsmål utvidgas till att gälla även ansökningsmål om borttagande av yttranden som utgör tryckfrihetsbrott i sådana databaser som omfattas av bilagereglerna i tryckfrihetsförordningen.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inga invändningar mot

det.

Skälen för regeringens förslag: I propositionen Ändrade mediegrundlagar föreslås att det i tryckfrihetsförordningen ska införas en möjlighet för Justitiekanslern eller en målsägande att, i stället för att väcka åtal, ansöka om borttagande av yttranden som utgör tryckfrihetsbrott i sådana databaser som omfattas av bilagereglerna i tryckfrihets- förordningen.

I 7 kap. 1 § tillämpningslagen finns bestämmelser om behörig domstol i tryck- och yttrandefrihetsmål. I paragrafens andra stycke regleras behörighetsfrågor när det finns ett samband mellan olika mål om ansvar och enskilt anspråk pga. tryckfrihetsbrott eller yttrandefrihetsbrott. När det finns ett sådant samband får målet handläggas av någon av de tingsrätter som är rätt domstol. Av bestämmelsen i andra stycket följer att detsamma gäller i fråga om ansökningsmål om konfiskering av en skrift eller teknisk upptagning.

Det bör vara möjligt att ta upp ansökningsmål om borttagande till

gemensam handläggning på samma sätt som gäller för andra tryck- och

63

Prop. 2017/18:260 yttrandefrihetsmål enligt 7 kap. 1 § tillämpningslagen. Bestämmelsen i tillämpningslagen bör därför utvidgas så att den omfattar även mål om borttagande efter ansökan (9 kap. 9 § TF enligt förslaget).

5 Ikraftträdande

Regeringens förslag: De föreslagna lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2019.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har inga synpunkter på förslaget.

Skälen för regeringens förslag: I propositionen Ändrade mediegrundlagar föreslås att ändringarna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ska träda i kraft den 1 januari 2019. De följdändringar som föreslås i detta lagstiftningsärende är kopplade till dessa ändringar i grundlagarna och bör därför träda i kraft vid samma tidpunkt.

Det finns inte något behov av övergångsbestämmelser för de föreslagna följdändringarna.

6 Konsekvenser

Regeringens bedömning: Förslagen medför inga kostnadsökningar för statliga myndigheter. De får inte heller i övrigt några ekonomiska konsekvenser för statliga myndigheter, kommuner, landsting eller enskilda. Förslagen förväntas inte påverka jämställdheten mellan kvinnor och män eller medföra några andra konsekvenser.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har inga synpunkter på bedömningen.

Skälen för regeringens bedömning: De ändringar som föreslås i detta lagstiftningsärende är en följd av de förslag till språkliga och redaktionella ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som lämnas i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Följdändringarna innebär i allt väsentligt att hänvisningar till grundlagarna i ett antal författningar ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestämmelser föreslagna i propositionen.

De ändringar som föreslås bedöms inte få några ekonomiska konsekvenser för statliga myndigheter, kommuner, landsting eller enskilda. Förslagen bedöms inte heller påverka jämställdheten mellan kvinnor och män eller medföra några konsekvenser för brottsligheten, det brottsförebyggande arbetet eller möjligheten att nå de integrationspolitiska målen.

64

7

Författningskommentar

Prop. 2017/18:260

Författningsförslagen innebär i huvudsak att hänvisningar som görs i lagar till bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ersätts med hänvisningar till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar (prop. 2017/18:49). I övrigt görs även språkliga och redaktionella ändringar.

7.1Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken

36 kap.

5 § Den som till följd av 15 kap. 1 eller 2 §, 16 kap. 1 § eller 18 kap. 5, 6 eller 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller någon bestämmelse, till vilken det hänvisas i något av dessa lagrum, inte får lämna en uppgift får inte höras som vittne om uppgiften utan att den myndighet, i vars verksamhet uppgiften har inhämtats, har gett sitt tillstånd.

Advokater, läkare, tandläkare, barnmorskor, sjuksköterskor, psykologer, psykoterapeuter, familjerådgivare enligt socialtjänstlagen (2001:453) och deras biträden samt auktoriserade patentombud och deras biträden såvitt avser patenträttsliga angelägenheter enligt 2 § 1 lagen (2010:1052) om auktorisation av patentombud, får höras som vittnen om något som i denna deras yrkesutövning anförtrotts dem eller som de i samband därmed har erfarit, endast om det är medgivet i lag eller den till vars förmån tystnadsplikten gäller samtycker till det. Medlare enligt denna balk, lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyres- nämnder eller lagen (2011:860) om medling i vissa privaträttsliga tvister och deras biträden, får höras som vittnen om vad som anförtrotts dem vid medlingen eller som de i samband därmed erfarit, endast om det är medgivet i lag eller den till vars förmån tystnadsplikten gäller samtycker till det. Den som till följd av 24 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen inte får lämna uppgifter som avses där får höras som vittne om dem endast om det är medgivet i lag eller den till vars förmån sekretessen gäller samtycker till det.

Rättegångsombud, biträden eller försvarare får höras som vittnen om vad som anförtrotts dem för uppdragets fullgörande endast om parten medger det.

Trots det som sägs i andra eller tredje stycket föreligger skyldighet att vittna för

1.advokater och deras biträden, dock inte försvarare, i mål angående brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år,

2.andra än försvarare och advokater samt deras biträden i mål angående brott som avses i 10 kap. 21 och 23 §§ offentlighets- och sekretesslagen, och

3.den som har uppgiftsskyldighet enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen i mål enligt 5 kap. 2 § eller 6 kap. 6, 13 eller 14 § samma lag eller enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.

Den som är präst inom ett trossamfund eller den som i ett sådant samfund har

motsvarande ställning får inte höras som vittne om något som han eller hon har erfarit under bikt eller enskild själavård.

Den som har tystnadsplikt enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen får höras som vittne om förhållanden som tystnadsplikten avser endast i den mån det föreskrivs i 3 kap. 4 § tryckfrihets- förordningen eller 2 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen.

65

Prop. 2017/18:260 Om någon enligt det som sägs i denna paragraf inte får höras som vittne om ett visst förhållande, får vittnesförhör inte heller äga rum med den som under

tystnadsplikt biträtt med tolkning eller översättning.

I paragrafen finns bestämmelser om det s.k. frågeförbudet. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Ändringen i sjätte stycket innebär att hänvisningen till bestämmelserna om undantag från tystnadsplikt i tryckfrihetsförordningen och yttrande- frihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen får till följd att frågeförbudets omfattning sträcks ut så att det även gäller för den som, utan att ha tagit del i tillkomsten eller spridningen av en framställning, har varit verksam inom ett företag som ger ut tekniska upptagningar eller sänder program eller på en nyhetsbyrå, t.ex. receptionspersonal, datatekniker och vaktmästare (se 2 kap. 3 § andra stycket yttrandefrihets- grundlagen). Motsvarande reglering gäller sedan tidigare enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen i fråga om dem som t.ex. varit verksamma inom företag för utgivning av tryckta skrifter.

Övriga ändringar är endast språkliga.

8 § Rätten får förelägga den som ska höras som vittne att, innan han eller hon infinner sig för att lämna vittnesmål, uppliva sin kunskap om vad vittnesförhöret gäller genom att granska räkenskapsböcker, anteckningar eller andra handlingar som är tillgängliga för vittnet eller besiktiga en plats eller ett föremål, om sådant kan ske utan avsevärd olägenhet för vittnet.

Om rätten enligt 3 kap. 4 § första stycket 4 eller 5 tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 4 § första stycket 4 eller 5 yttrandefrihetsgrundlagen ska pröva om någon, som är skyldig att hemlighålla en uppgift som avses där, ändå får höras som vittne om den, ska rätten först, om inte särskilda skäl föranleder annat, inhämta yttrande från det företag hos vilket han eller hon har fått vetskap om uppgiften.

I paragrafen regleras vissa frågor om vad rätten ska ta hänsyn till inför att någon ska höras som vittne. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till bestämmelserna om undantag från tystnadsplikt i tryckfrihetsförordningen och yttrande- frihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen får till följd att kravet på att rätten ska inhämta yttrande vidgas så att det även gäller då vittnet, utan att ha tagit del i tillkomsten eller spridningen av en framställning, har varit verksam inom ett företag som ger ut tekniska upptagningar eller sänder program eller på en nyhetsbyrå, se kommentaren till 5 §.

Övriga ändringar är endast språkliga.

66

49 kap.

Prop. 2017/18:260

5 § En tingsrätts beslut får överklagas särskilt, om tingsrätten i beslutet

1.avvisat ett ombud, ett biträde eller en försvarare eller ogillat ett yrkande om detta,

2.ogillat ett yrkande av tredje man att få delta i rättegången som intervenient

eller målsägande eller prövat en fråga enligt 13 kap. 7 § om övertagande av ett käromål,

3. förelagt en part eller någon annan att lägga fram skriftligt bevis eller att tillhandahålla föremål för syn eller besiktning eller vid prövning enligt 3 kap. 4 § första stycket 4 eller 5 tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 4 § första stycket 4 eller 5 yttrandefrihetsgrundlagen funnit det vara av synnerlig vikt att en uppgift som avses där lämnas vid vittnesförhör eller förhör med en part under sanningsförsäkran,

4.prövat en fråga om utdömande av förelagt vite eller häkte eller om ansvar för förseelse i rättegången eller om skyldighet för någon att ersätta rättegångskostnad,

5.prövat en fråga om ersättning eller förskott av allmänna medel till målsägande eller enskild part eller om ersättning eller förskott till biträde, försvarare, vittne,

sakkunnig eller någon annan,

6.prövat en fråga i tvistemål om kvarstad eller annan åtgärd enligt 15 kap. eller

ibrottmål om häktning, tillstånd till restriktioner enligt 24 kap. 5 a §, en åtgärd som avses i 25–28 kap. eller omhändertagande enligt 28 kap. brottsbalken,

7.avslagit en begäran om biträde eller försvarare eller till sådant uppdrag utsett någon annan än parten föreslagit,

8.prövat en fråga som gäller rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619) i annat fall än som avses i 5 eller 7,

9.avslagit en begäran om att ersättning till vittne som åberopats av en enskild

part ska betalas av allmänna medel enligt 36 kap. 24 § andra stycket, eller

10. prövat en fråga enligt 33 kap. brottsbalken om avräkning av tiden för vissa frihetsberövanden.

I paragrafen regleras när en tingsrätts beslut får överklagas särskilt. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Ändringen i punkt 3 innebär att hänvisningen till bestämmelserna om undantag från tystnadsplikt i tryckfrihetsförordningen och yttrande- frihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. I propositionen föreslås att tystnadsplikten enligt yttrandefrihetsgrundlagen utvidgas till att gälla även för den som, utan att ha tagit del i tillkomsten eller spridningen av en framställning, har varit verksam inom ett företag som ger ut tekniska upptagningar eller sänder program eller på en nyhetsbyrå, se kommentaren till 36 kap. 5 §.

Övriga ändringar är endast språkliga.

67

Prop. 2017/18:260 7.2

Förslaget till lag om ändring i

 

kreditupplysningslagen (1973:1173)

9 § Kreditupplysningar om fysiska personer som inte är näringsidkare får inte lämnas ut, om det finns anledning att anta att upplysningen kommer att användas av någon annan än den som på grund av ett ingånget eller ifrågasatt kreditavtal eller av någon liknande anledning har behov av upplysningen.

Första stycket gäller inte offentliggörande av en kreditupplysning på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, utom när upplysningen tillhandahålls ur en databas enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihets- grundlagen på sätt som avses i den paragrafens första stycke 2 a–c.

I paragrafen regleras när en kreditupplysning om en fysisk person som inte är näringsidkare får lämnas ut. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.

Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till bestämmelserna om tillhandahållande ur databaser i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

11 § När en kreditupplysning om en fysisk person lämnas ut, ska till den som avses med upplysningen samtidigt och kostnadsfritt sändas ett skriftligt meddelande om

1.vem som bedriver kreditupplysningsverksamheten och kontaktuppgifter till dataskyddsombudet, om ett sådant ombud krävs enligt artikel 37 i EU:s data- skyddsförordning,

2.ändamålen med och den rättsliga grunden för behandlingen,

3.vilka kategorier av personuppgifter som behandlas, varifrån uppgifterna

hämtats och hur länge uppgifterna kommer att lagras,

4.de uppgifter, omdömen och råd som upplysningen innehåller om honom eller henne,

5.möjligheten att få tillgång till och rättelse av de uppgifter som rör honom eller

henne,

6.vilka kategorier av mottagare som kan ta del av personuppgifterna och vem som har begärt upplysningen, och

7.möjligheten att framställa klagomål till Datainspektionen.

Om kreditupplysningen lämnas ut till ett svenskt kreditinstitut eller värde- pappersbolag, eller till ett motsvarande utländskt företag, för att användas endast som underlag för beräkning av kapitalkravet för kreditrisker med en sådan metod som avses i artikel 143.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värde- pappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, får meddelandet sändas senare men utan onödigt dröjsmål och begränsas till information enligt första stycket 1, 2 och 6. Om den som avses med upplysningen begär det, ska även information enligt 3, 4, 5 och 7 sändas till honom eller henne.

Första och andra styckena gäller också när en kreditupplysning lämnas om ett handelsbolag eller kommanditbolag.

68

Första–tredje styckena gäller inte kreditupplysningar som lämnas genom offentliggörande på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, utom när upplysningarna tillhandahålls ur en databas enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen på sätt som avses i den paragrafens första stycke 2 a–c.

I paragrafen finns bestämmelser om att den som avses med en kredit- upplysning ska informeras när en upplysning lämnas ut. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.

Ändringen i fjärde stycket innebär att hänvisningen till bestämmelserna om tillhandahållande ur databaser i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

12 § Om det finns anledning att misstänka att en uppgift som behandlas i kreditupplysningsverksamhet eller som har lämnats i en kreditupplysning under den senaste tolvmånadersperioden är oriktig eller missvisande, eller att den annars har behandlats i strid med denna lag eller EU:s dataskyddsförordning, ska den som bedriver verksamheten utan dröjsmål vidta skäliga åtgärder för att utreda förhållandet.

Om det visar sig att uppgiften är oriktig eller missvisande, eller att den annars har behandlats i strid med lagen eller EU:s dataskyddsförordning, ska den, om den förekommer i register, rättas, kompletteras eller raderas.

Om en oriktig eller missvisande uppgift har tagits in i en kreditupplysning som lämnats ut, ska rättelse eller komplettering så snart det kan ske tillställas var och en som under den senaste tolvmånadersperioden fått del av uppgiften. Detta gäller inte offentliggörande av en kreditupplysning på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, utom när upplysningen tillhandahållits ur en databas enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen på sätt som avses i den paragrafens första stycke 2 a–c.

Om uppgiften under den senaste tolvmånadersperioden har lämnats i en periodisk skrift eller i en kreditupplysningsverksamhet som bedrivs genom åter- kommande offentliggöranden enligt yttrandefrihetsgrundlagen, ska rättelse eller komplettering så snart det kan ske införas i ett följande nummer av skriften eller motsvarande form av offentliggörande enligt yttrandefrihetsgrundlagen.

Andra–fjärde styckena gäller inte om uppgiften uppenbarligen saknar betydelse för bedömningen av personens vederhäftighet i ekonomiskt hänseende.

Om en fråga om rättelse eller liknande åtgärd har tagits upp efter framställning från den som uppgiften avser, ska han eller hon kostnadsfritt underrättas om huruvida en sådan åtgärd har vidtagits. En fysisk person ska på begäran även få information om vem som har tillställts en rättelse eller komplettering enligt tredje stycket.

I paragrafen regleras hur den som bedriver kreditupplysningsverksamhet ska agera när uppgifter är oriktiga, missvisande eller annars har behandlats i strid med kreditupplysningslagen eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Övervägandena finns i avsnitt 4.3.

Ändringen i tredje stycket innebär att hänvisningen till bestämmelserna om tillhandahållande ur databaser i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin

Prop. 2017/18:260

69

Prop. 2017/18:260 lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

7.3Förslaget till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)

6 kap.

1 § En gäldenär som är en fysisk person får inte under konkursen driva näringsverksamhet som medför bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen (1999:1078). Förbudet omfattar inte verksamhet som innebär utövning av rättighet som avses i

– 2 kap. 1 § regeringsformen,

1 kap. 1 §, 4 kap. 1 §, 6 kap. 1 § eller 13 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen, eller

1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 3, 4 eller 10 § eller 11 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen.

Förbudet omfattar inte heller jordbruksverksamhet.

Bestämmelser om näringsförbud efter särskild prövning finns i lagen (2014:836) om näringsförbud.

I paragrafen finns bestämmelser om näringsförbud för en fysisk person under konkurs. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen får till följd att undantaget från förbudet mot att driva näringsverksamhet som medför bokföringsskyldighet vidgas, eftersom grundlagsskyddet ska gälla för var och en i stället för enbart svenska medborgare.

Övriga ändringar är endast språkliga och redaktionella.

7.4Förslaget till lag om ändring i arkivlagen (1990:782)

3 § En myndighets arkiv bildas av de allmänna handlingarna från myndighetens verksamhet och sådana handlingar som avses i 2 kap. 12 § tryckfrihets- förordningen och som myndigheten beslutar ska tas om hand för arkivering. Upptagningar för automatisk databehandling som är tillgängliga för flera myndigheter, så att de där utgör allmänna handlingar, ska dock bilda arkiv endast hos en av dessa myndigheter, i första hand den myndighet som svarar för huvuddelen av upptagningen.

Myndigheternas arkiv är en del av det nationella kulturarvet.

Myndigheternas arkiv ska bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser

1. rätten att ta del av allmänna handlingar,

70

2. behovet av information för rättskipningen och förvaltningen, och

Prop. 2017/18:260

3. forskningens behov.

 

Paragrafen innehåller bestämmelser om arkivbildningen och dess syften. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelsen om minnesanteckningar, utkast och koncept i tryckfrihetsförordningen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

Övriga ändringar är endast språkliga.

7.5Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

1 kap.

1 § I denna lag finns bestämmelser om

1.ägare och utgivare av periodiska skrifter m.m. (2 kap.),

2.utgivare av program m.m. (3 kap.),

3.utgivare m.m. av tekniska upptagningar (4 kap.),

4.bevarande av exemplar och inspelningar m.m. (5 kap.),

5.åtal och tvångsmedel (6 kap.),

6.rätt domstol i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål (7 kap.),

7.förberedande behandling av tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål (8 kap.),

8.huvudförhandling inför jury (9 kap.), och

9.överläggning och dom m.m. (10 kap.).

I 11 kap. finns vissa övriga bestämmelser.

Paragrafen innehåller en uppräkning av vad som regleras i lagens olika kapitel. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

I paragrafen ersätts termen radioprogram med program. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

Övriga ändringar är endast språkliga och redaktionella.

2 § De bestämmelser i denna lag som gäller tryckta skrifter eller tryckning av skrifter ska tillämpas även på andra skrifter som faller under tryckfrihetsförordningen.

Med program, databas och teknisk upptagning avses detsamma som i yttrande- frihetsgrundlagen. Med beställ-tv avses detsamma som i radio- och tv-lagen (2010:696).

I paragrafen regleras lagens tillämpningsområde och innebörden av olika termer och uttryck som används i lagen. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen i andra stycket innebär att termen radioprogram ersätts med program. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

71

Prop. 2017/18:260

72

3 kap.

6 § När ställföreträdaren för en utgivare har tjänstgjort ska hans eller hennes namn anges i sändningen. Dessutom ska varje sändning av ett program i närradio avslutas med en uppgift om vilken sammanslutning som har sänt programmet.

Paragrafen innehåller bl.a. bestämmelser om vilka uppgifter som måste lämnas i en sändning av program i närradio. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

I paragrafen ersätts termen radioprogram med program. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

Övriga ändringar är endast språkliga.

11 § Bestämmelserna i 1 och 2 §§ gäller också i fråga om

1.program som förmedlas genom satellitsändningar som utgår från Sverige,

och

2.andra program än radiotidningar som får sändas utan tillstånd enligt radio- och tv-lagen (2010:696).

Första stycket tillämpas inte i fråga om program som sänds av andra än svenska programföretag och inte är avsedda att tas emot i Sverige. I fråga om sådana

program tillämpas inte några andra föreskrifter i yttrandefrihetsgrundlagen än 1 kap. 10–13 §§.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vissa trådlösa sändningar av program. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen i första stycket innebär att termen radioprogram ersätts med program. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till bestämmelserna om meddelar- och anskaffarfrihet samt censurförbud och förbud mot andra hindrande åtgärder i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

Övriga ändringar är endast språkliga.

12 § Om ett programföretag som har tillstånd enligt 4 kap. 3 § eller 11 kap. 1 § första stycket radio- och tv-lagen (2010:696) att sända program också bedriver verksamhet för sändning till allmänheten av ljud, bilder eller text genom tråd, tillämpas 1 och 2 §§ i fråga om verksamheten.

I paragrafen regleras vilka bestämmelser i lagen som ska tillämpas om ett programföretag som har tillstånd att sända tv och sökbar text-tv eller ljudradio också bedriver verksamhet för sändning till allmänheten av ljud, bilder eller text genom tråd. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen innebär att termen radioprogram ersätts med program och utgör inte någon ändring i sak.

Även övriga ändringar är endast språkliga.

13 § Den som utser en utgivare av andra program i trådsändningar än som avses i 12 § ska anmäla vem som har utsetts till Myndigheten för press, radio och tv.

Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans eller hennes uppdrag upphör, ska en ny utgivare omedelbart utses. Denne ska anmälas så som föreskrivs i första stycket.

Paragrafen innehåller bestämmelser om utgivare av program i trådsändningar. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen i första stycket innebär att termen radioprogram ersätts med program och utgör inte någon ändring i sak.

I övrigt görs en språklig ändring.

18 § Bestämmelserna i 12–15 §§ tillämpas också när information tillhandahålls enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen av någon som avses i den paragrafens första stycke 1 a–c. Den som bedriver sådan verksamhet ska till Myndigheten för press, radio och tv anmäla vilket namn databasen har. I fråga om sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 a–c yttrandefrihets- grundlagen ska namnet innehålla databasens domännamn eller motsvarande uppgift. När ett sådant programföretag som har tillstånd enligt 4 kap. 3 § eller 11 kap. 1 § första stycket radio- och tv-lagen (2010:696) att sända program också tillhandahåller allmänheten information ur en databas enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen, ska i stället för det som anges i 1 § första stycket gälla

att utgivare ska utses för verksamheten, och

att uppgift om vem som är utgivare, och i förekommande fall ställföreträdare, ska antecknas i register hos programföretaget.

Paragrafen innehåller bestämmelser om databasverksamhet. Övervägandena finns i avsnitten 4.1 och 4.3.

Paragrafen ändras på så sätt att hänvisningen till bestämmelserna om tillhandahållande ur databaser i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Vidare ersätts termen radioprogram med program. Ändringarna innebär inte någon ändring i sak.

Övriga ändringar är endast språkliga.

19 § Utgivningsbevis enligt 1 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen utfärdas av Myndigheten för press, radio och tv på ansökan av den som bedriver verksamheten.

En ansökan ska innehålla uppgift om databasens namn, vem som bedriver verksamheten, från vilken ort informationen tillhandahålls och vem som utsetts till utgivare samt, i förekommande fall, ställföreträdare för utgivaren. I fråga om sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 a–c yttrandefrihets- grundlagen ska namnet innehålla databasens domännamn eller motsvarande uppgift.

Ansökan ska också innehålla en teknisk beskrivning av verksamheten. Av beskrivningen ska det framgå hur information tillhandahålls allmänheten. Beskrivningen ska ha sådan omfattning att det framgår om verksamheten uppfyller förutsättningarna enligt 1 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen.

Till en ansökan ska det fogas bevis att utgivaren uppfyller de behörighetsvillkor som anges i yttrandefrihetsgrundlagen och att utgivaren har åtagit sig uppdraget.

Paragrafen innehåller bestämmelser om utfärdande av utgivningsbevis. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.

Ändringarna innebär att hänvisningarna till bestämmelserna om tillhandahållande ur databaser i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningarna görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin

Prop. 2017/18:260

73

Prop. 2017/18:260 lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringarna innebär inte någon ändring i sak.

Övriga ändringar är endast språkliga.

21 § I god tid innan ett utgivningsbevis upphör att gälla enligt 1 kap. 6 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen ska Myndigheten för press, radio och tv till den som bedriver verksamheten sända en påminnelse om att bevisets giltighetstid är begränsad till tio år och att beviset upphör att gälla, om en ansökan om förnyelse av beviset inte har kommit in till myndigheten före tioårsperiodens utgång.

Beslut om att ett utgivningsbevis ska anses ha upphört att gälla vid tioårs- periodens utgång meddelas av Myndigheten för press, radio och tv.

En ansökan om förnyelse av ett utgivningsbevis enligt 1 kap. 6 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen får göras tidigast ett år före och senast på dagen för tioårsperiodens utgång. För en ansökan om förnyelse gäller i övrigt samma bestämmelser som för den första ansökan. Om en ansökan om förnyelse har gjorts i rätt tid, fortsätter beviset att gälla till dess att beslutet med anledning av ansökan har fått laga kraft.

Paragrafen innehåller bestämmelser om upphörande och förnyelse av utgivningsbevis. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelsen om upphörande av utgivningsbevis i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

Övriga ändringar är endast språkliga och redaktionella.

23 § I 1 kap. 6 § tredje stycket yttrandefrihetsgrundlagen föreskrivs i vilka fall utgivningsbevis får återkallas. Om ett utgivningsbevis inte borde ha utfärdats på grund av risk för förväxling med namnet på en annan verksamhet, får beviset dock återkallas endast om det inom sex månader sedan beviset utfärdades visas att ansökan borde ha avslagits på grund av denna risk.

Beslut om återkallelse av utgivningsbevis meddelas av Myndigheten för press, radio och tv. I ärenden om återkallelse ska den som bedriver verksamheten och utgivaren få tillfälle att yttra sig, om det är möjligt.

Paragrafen innehåller bestämmelser om återkallelse av utgivningsbevis. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelsen om återkallelse av utgivningsbevis i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

Övriga ändringar är endast språkliga.

74

26 § I varje sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 4 § yttrande-

Prop. 2017/18:260

frihetsgrundlagen ska uppgifter lämnas om verksamhetens namn och utgivare och

 

vem som har utsett denne. Om en ställföreträdare för utgivaren tjänstgör, ska det

 

lämnas en uppgift om vem ställföreträdaren är. Uppgifterna ska vara

 

lättillgängliga, tydliga och anges i anslutning till varandra.

 

Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka uppgifter som ska lämnas vid tillhandahållande ur databaser. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelsen om tillhanda- hållande ur databaser i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

Övriga ändringar är endast språkliga.

27 § Myndigheten för press, radio och tv ska föra ett register över verksamheter enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen. Registret får innehålla uppgifter om

1.databasens namn,

2.vem som bedriver verksamheten,

3.från vilken ort informationen tillhandahålls,

4.vem som utsetts till utgivare och, i förekommande fall, ställföreträdare för utgivaren,

5.en teknisk beskrivning av verksamheten, och

6.tidpunkt för utfärdande och förnyelse av utgivningsbevis.

Paragrafen innehåller bestämmelser om register över verksamheter som faller under regeln om tillhandahållande ur databaser i yttrandefrihets- grundlagen. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelsen om tillhanda- hållande ur databaser i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Vidare anges inte längre uttryckligen att registret får föras med hjälp av automatiserad behandling. Ändringarna innebär inte någon ändring i sak.

Övriga ändringar är endast språkliga.

28 § Regeringen får meddela föreskrifter om

1.avgifter för utdrag ur register över verksamheter enligt 1 kap. 4 § yttrande- frihetsgrundlagen, och

2.ansökningsavgifter i ärenden om utgivningsbevis enligt 1 kap. 5 § yttrande-

frihetsgrundlagen.

Paragrafen innehåller bemyndiganden för regeringen att meddela föreskrifter om vissa avgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.

Ändringarna innebär att hänvisningarna till bestämmelserna om

 

tillhandahållande ur databaser och utgivningsbevis i yttrandefrihetsgrund-

 

lagen ändras så att hänvisningarna görs till motsvarande bestämmelser i

 

den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade

 

mediegrundlagar. Ändringarna innebär inte någon ändring i sak.

 

Övriga ändringar är endast redaktionella.

 

30 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller av

 

oaktsamhet bryter mot det som i detta kapitel föreskrivs om skyldighet att anteckna

75

Prop. 2017/18:260 eller anmäla utgivare. Detsamma gäller den som bedriver verksamhet med utgivningsbevis enligt 1 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen och som uppsåtligen

eller av oaktsamhet vid behov inte anmäler ny utgivare.

Till penningböter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot det som i detta kapitel föreskrivs om skyldighet att lämna uppgift om ställföreträdare eller att anmäla namn på verksamhet som bedrivs enligt 1 kap. 4 § yttrande- frihetsgrundlagen av någon som avses i den paragrafens första stycke 1 a–c.

Justitiekanslern är åklagare i mål om ansvar för sådana brott som avses i första och andra styckena.

I paragrafen finns bestämmelser om straff för den som bryter mot föreskrivna skyldigheter att bl.a. anmäla utgivare. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.

Ändringarna innebär att hänvisningarna till bestämmelserna om tillhandahållande ur databaser och utgivningsbevis i yttrandefrihets- grundlagen ändras så att hänvisningarna görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringarna innebär inte någon ändring i sak.

Övriga ändringar är endast språkliga.

4 kap.

2 § Den skyldighet att lämna vissa uppgifter som föreskrivs i 3 kap. 16 eller 20 § yttrandefrihetsgrundlagen ska fullgöras genom att uppgifterna tas in i själva den tekniska upptagningen, skriften eller bilden eller sätts fast på skivan, kassetten eller motsvarande föremål.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur skyldigheten att förse tekniska upptagningar, skrifter och bilder med vissa ursprungsuppgifter ska fullgöras. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelserna i yttrandefrihetsgrundlagen om skyldighet att lämna vissa uppgifter ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

Övriga ändringar är endast språkliga.

5 kap.

3 § Den som sänder program till allmänheten eller tillhandahåller beställ-tv ska ombesörja att varje program som sänds eller tillhandahålls spelas in. Denna skyldighet gäller också sådana program som sänds på det sätt som avses i 1 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen. I fråga om överföringar som omfattas av 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen och program som tillhandahålls ur en databas enligt 1 kap. 5 eller 6 § tryckfrihetsförordningen är det, förutom när det gäller beställ-tv, tillräckligt att det dokumenteras vilken information som vid varje tidpunkt tillhandahålls.

En inspelning enligt första stycket första meningen ska bevaras i minst sex månader

1.från sändningen,

2.från det att informationen inte längre tillhandahölls, om det är fråga om ett

sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 a–c yttrande- frihetsgrundlagen, eller

76

3.från uppspelningen, om det är fråga om ett sådant tillhandahållande som avses

i1 kap. 4 § första stycket 2 d yttrandefrihetsgrundlagen.

Den som här i landet för någon annans räkning bedriver sändningsverksamhet över satellit eller som upplåter satellitkapacitet ska också ombesörja att varje program spelas in och bevaras. Detta gäller dock inte om någon annan ska göra detta enligt första stycket.

Skyldigheten enligt första stycket gäller inte samtidig och oförändrad vidaresändning av program genom trådnät.

Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldigheten att spela in program och på annat sätt dokumentera vissa överföringar. Övervägandena finns i avsnitten 4.1, 4.3 och 4.4.

Ändringarna i första stycket första meningen innebär att termen radioprogram ersätts med program och att det förtydligas att varje program som sänds eller tillhandahålls ska spelas in.

Ändringarna i första stycket andra meningen innebär att termen radioprogram ersätts med program och att hänvisningen till bestämmelsen i tryckfrihetsförordningen om bilagor till tryckta periodiska skrifter som sprids genom sändningar av program ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar.

Ändringarna i första stycket tredje meningen innebär att hänvisningarna till bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen om bilagor till tryckta skrifter som görs tillgängliga genom överföring och till bestämmelserna i yttrandefrihetsgrundlagen om överföringar ur databaser som omfattas av den lagen ändras. Hänvisningarna görs i stället till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar och till den nya bilageregel i tryckfrihetsförordningen som avser skrifter som inte är periodiska. Ändringarna innebär bl.a. att bestämmelsen om skyldighet att dokumentera tidpunkten för tillhandahållande av ett program utvidgas så att den även omfattar innehåll som utgör bilagor till tryckta skrifter som görs tillgängligt ur en databas.

I andra stycket 2 ändras hänvisningen till bestämmelserna i yttrandefrihetsgrundlagen om tillhandahållande ur databaser som sker till allmänheten på särskild begäran eller annars enligt överenskommelser i förväg så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

I andra stycket 3 ändras hänvisningen till bestämmelsen i yttrande- frihetsgrundlagen om tillhandahållande ur databaser som sker till allmänheten genom offentlig uppspelning så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

Ändringen i fjärde stycket innebär att termen radioprogram ersätts med program och utgör inte någon ändring i sak.

Övriga ändringar är endast språkliga och redaktionella.

4 § Den som här i landet ska utse utgivare för en teknisk upptagning är skyldig att bevara ett exemplar under ett år från det att upptagningen blev offentlig. Denna

Prop. 2017/18:260

77

Prop. 2017/18:260

78

skyldighet gäller också sådana tekniska upptagningar som avses i 1 kap. 5 § andra stycket tryckfrihetsförordningen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldigheten att bevara tekniska upptagningar. Övervägandena finns i avsnitt 4.4.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelsen om bilagor till periodiska tryckta skrifter i tryckfrihetsförordningen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

I övrigt görs en språklig ändring.

5 § Justitiekanslern har rätt att utan kostnad få del av varje skrift, program, program i beställ-tv eller teknisk upptagning som har bevarats enligt 1–4 §§ och att kostnadsfritt få en bestyrkt utskrift av det som har yttrats i ett program. Polis- myndigheten ska på begäran bistå Justitiekanslern med att få tillgång till sådana handlingar. Det som nu har sagts om Justitiekanslern gäller även allmän åklagare, om Justitiekanslern enligt 7 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen har överlämnat åt allmän åklagare att vara åklagare i yttrandefrihetsmål.

I paragrafen regleras en rätt för bl.a. Justitiekanslern att få del av vissa handlingar som har bevarats. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringarna innebär att termen radioprogram ersätts med program och att hänvisningen till den bestämmelse i yttrandefrihetsgrundlagen som ger Justitiekanslern rätt att överlämna mål till allmän åklagare ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den lagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringarna innebär inte någon ändring i sak.

I övrigt görs en språklig ändring.

6 § Varje enskild som anser att ett yttrandefrihetsbrott har begåtts mot honom eller henne i ett program eller att han eller hon har lidit skada på grund av ett sådant brott i programmet har rätt att hos den som bedriver sändningsverksamheten kost- nadsfritt ta del av en inspelning av programmet. Den enskilde har också rätt att utan kostnad få en kopia av inspelningen eller en bestyrkt utskrift av det som har yttrats i programmet. Det som sägs i detta stycke gäller dock inte, om det är uppenbart att den enskilde inte berörs av programmet på ett sådant sätt att han eller hon kan vara målsägande

Den skyldighet som avses i första stycket vilar i fråga om sådana radiotidningar som anges i 3 kap. 7 § på ägaren till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga förlagan.

Första stycket ska tillämpas också på sådana tekniska upptagningar som innehåller en för synskadade avsedd version av en periodisk skrift som ges ut här i landet (kassettidningar). I fråga om sådana kassettidningar som avses i 4 kap. 1 § vilar skyldigheten att låta den enskilde ta del av en upptagning och få en utskrift på ägaren till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga förlagan.

I paragrafen regleras en rätt för den som anser att ett yttrandefrihetsbrott har begåtts mot honom eller henne att ta del av en inspelning av programmet. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen i första stycket innebär att termen radioprogram ersätts med program. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

Övriga ändringar är endast språkliga.

Prop. 2017/18:260

7 § I radio- och tv-lagen (2010:696) finns ytterligare bestämmelser om skyldighet att tillhandahålla inspelningar av program.

I lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument finns bestämmelser om skyldighet att lämna skrifter och upptagningar till bibliotek.

Paragrafen upplyser om att det i annan lag finns bestämmelser om skyldighet att tillhandahålla inspelningar och att till bibliotek lämna skrifter och upptagningar. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen i första stycket innebär att termen radioprogram ersätts med program. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

6 kap.

2 § I de fall som anges i 10 kap. 14 § andra stycket tryckfrihetsförordningen och i motsvarande fall enligt 8 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen får en befattnings- havare av lägst fänriks tjänstegrad ta en tryckt skrift eller en teknisk upptagning i förvar.

Paragrafen innehåller bestämmelser om villkor för att ta en tryckt skrift eller en teknisk upptagning i förvar. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser i tryckfrihets- förordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

7 kap.

1 § De tingsrätter som med stöd av 12 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen är behöriga att ta upp tryckfrihetsmål ska pröva tryckfrihetsmål och yttrande- frihetsmål i de fall där den ort som avses i 2 eller 3 § ligger inom tingsrättens domkrets. Om den orten inte ligger inom domkretsen för en tingsrätt som är behörig att ta upp tryckfrihetsmål, ska målet prövas av den tingsrätt inom vars domkrets länsstyrelsen i det län där orten ligger har sitt säte.

Om det finns ett samband mellan ett mål om ansvar eller enskilt anspråk på grund av tryckfrihetsbrott eller yttrandefrihetsbrott och ett annat sådant mål, får målen tas upp av någon av de tingsrätter som enligt första stycket är rätt domstol. Detsamma gäller i fråga om ansökningsmål enligt 9 kap. 8 och 9 §§ tryckfrihets- förordningen och 7 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen.

Paragrafen innehåller forumregler för tryck- och yttrandefrihetsmål. Övervägandena finns i avsnitten 4.1 och 4.5.

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelsen som anger vilka domstolar som är tryckfrihetsdomstolar i tryckfrihets- förordningen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar.

Ändringen innebär även att bestämmelsen utvidgas så att den omfattar

79

Prop. 2017/18:260

80

ansökningsmål som avser borttagande av yttranden som utgör tryckfrihetsbrott i sådana databaser som omfattas av bilagereglerna i tryckfrihetsförordningen.

Övriga ändringar är endast språkliga.

3 § Avgörande för var ett yttrandefrihetsmål ska tas upp är den ort 1. varifrån ett program har utgått för sändning,

2.varifrån information som avses i 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen har tillhandahållits, eller

3.där en teknisk upptagning har lämnats ut för spridning eller där brottet på annat sätt har förövats.

I paragrafen finns bestämmelser om vilka omständigheter som ska vara avgörande för var ett yttrandefrihetsmål ska tas upp. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.

Ändringen i punkt 1 innebär att termen radioprogram ersätts med program och utgör inte någon ändring i sak.

Ändringen i punkt 2 innebär att hänvisningen till bestämmelsen om tillhandahållande ur databaser i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

Övriga ändringar är endast språkliga.

4 § Om någon genom att lämna eller anskaffa en uppgift för offentliggörande har medverkat till ett tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott, ska talan mot honom eller henne om ansvar för brott som avses i 7 kap. 22 eller 23 § tryckfrihetsförordningen eller 5 kap. 4 eller 5 § yttrandefrihetsgrundlagen tas upp av den tingsrätt som är rätt domstol i fråga om tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrottet. Den tingsrätt som är rätt domstol i fråga om ett tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott är också rätt domstol i fråga om åtal för brott som avses i 7 kap. 23 § tryckfrihetsförordningen eller 5 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen varigenom den som är ansvarig för offentliggörandet har anskaffat den uppgift vars offentliggörande innefattar tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrottet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om behörig domstol för mål om sanktioner mot meddelare och anskaffare. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om brott i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

Övriga ändringar är endast språkliga.

5 § Om talan grundas på att någon, i annat fall än det som anges i 4 §, har lämnat eller anskaffat uppgifter eller underrättelser för offentliggörande och därigenom gjort sig skyldig till brott som avses i 7 kap. 22 eller 23 § tryckfrihetsförordningen eller 5 kap. 4 eller 5 § yttrandefrihetsgrundlagen, ska målet prövas av den tingsrätt som ska ta upp tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål för den ort där uppgiftslämnaren har hemvist.

Är det inte känt var uppgiftslämnaren eller anskaffaren har hemvist eller saknar han eller hon hemvist i landet, ska målet prövas av den tingsrätt som ska ta upp

tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål för den ort där han eller hon har lämnat eller anskaffat uppgiften eller där han eller hon har gripits eller annars uppehåller sig.

Paragrafen innehåller bestämmelser om behörig domstol för mål om sanktioner mot meddelare och anskaffare. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om brott i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

Övriga ändringar är endast språkliga.

8 § Justitiekanslern får hos rätten begära att flera mål ska handläggas i samma rättegång enligt 7 § andra stycket. Den tilltalade i det av målen som inte är tryckfrihetsmål eller yttrandefrihetsmål ska få tillfälle att yttra sig i frågan. Framställningen prövas därefter av rätten. Rättens beslut får överklagas särskilt. Om rätten har avslagit framställningen, får dock endast Justitiekanslern överklaga beslutet.

En sådan begäran som avses i första stycket får göras även av allmän åklagare, om Justitiekanslern med stöd av 7 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen har över- lämnat sina åklagaruppgifter i yttrandefrihetsmålet. Om rätten har avslagit framställningen, får även den allmänna åklagaren överklaga beslutet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om möjligheten för Justitiekanslern och, i vissa fall, allmän åklagare att begära gemensam handläggning av mål i domstol. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till bestämmelsen i yttrandefrihetsgrundlagen om Justitiekanslerns möjlighet att överlämna målet till allmän åklagare ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

Övriga ändringar är endast språkliga.

9 § Justitiekanslern är åklagare i mål som enligt 7 § andra stycket får handläggas i samma rättegång som ett tryckfrihetsmål eller ett yttrandefrihetsmål.

Justitiekanslern får dock i fall som avses i första stycket överlämna sina åklagaruppgifter åt allmän åklagare, om Justitiekanslern med stöd av 7 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen har överlämnat åklagaruppgifterna i yttrande- frihetsmålet.

Paragrafen reglerar vem som ska vara åklagare då olika mål handläggs i samma rättegång. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till bestämmelsen i yttrandefrihetsgrundlagen om Justitiekanslerns möjlighet att överlämna målet till allmän åklagare ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

8 kap.

2 § I mål om ansvar på grund av tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott ska rätten utreda om den åtalade är ansvarig enligt 8 kap. tryckfrihetsförordningen eller

Prop. 2017/18:260

81

Prop. 2017/18:260 6 kap. yttrandefrihetsgrundlagen. Vidare ska rätten i mål om skadestånd på grund av sådana brott utreda om skadeståndsanspråket enligt 11 kap. tryckfrihetsförord-

ningen eller 9 kap. yttrandefrihetsgrundlagen kan riktas mot svaranden.

Om det är nödvändigt ska rätten meddela beslut i de frågor som avses i första stycket.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vad rätten ska utreda i mål om ansvar pga. tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till kapitlet om skadestånd i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande kapitel i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

Övriga ändringar är endast språkliga.

9 kap.

2 § Den som har utsetts att tjänstgöra i juryn ska genom rättens försorg skriftligen kallas till huvudförhandlingen. I kallelsen ska den tid anges inom vilken anmälningar om laga förfall bör ha nått rätten. Kallelsen ska också innehålla en upplysning om det ansvar för kostnader som enligt 4 § andra stycket kan åläggas juryledamoten om han eller hon uteblir utan laga förfall.

Paragrafen innehåller bestämmelser om kallelse av den som har utsetts att tjänstgöra i juryn. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen innebär att termen jurymannen ersätts med juryledamoten. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

Även övriga ändringar är endast språkliga.

3 § Om en juryledamot har styrkt laga förfall, ska en suppleant från samma grupp av juryledamöter inkallas till tjänstgöring. Suppleanterna kallas i den ordning i vilken de har lottats ut till suppleanter.

Om rätten finner att en juryledamot inte har styrkt laga förfall, ska juryledamoten underrättas om det.

Paragrafen innehåller bestämmelser om prövningen av laga förfall för den som har utsetts att tjänstgöra i juryn och kallelse av suppleanter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringarna innebär att termen juryman i olika böjningsformer ersätts med motsvarande böjningsformer av termen juryledamot. Ändringarna innebär inte någon ändring i sak.

Även övriga ändringar är endast språkliga.

4 § Om en juryledamot uteblir från huvudförhandlingen, ska en suppleant inkallas, om uppskov med målet därigenom kan undvikas.

Om den uteblivna ledamoten inte har laga förfall, ska han eller hon åläggas att ersätta staten och parterna de kostnader som hans eller hennes försummelse orsakat om förhandlingen måste ställas in. Rätten får dock minska ersättningen till ett

 

skäligt belopp.

 

I paragrafen regleras vad som gäller när en juryledamot uteblir från

82

huvudförhandlingen. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

 

Ändringen i första stycket innebär att termen juryman ersätts med Prop. 2017/18:260 juryledamot. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

Även övriga ändringar är endast språkliga.

6 § Vid huvudförhandlingen får juryledamöterna med rättens tillstånd framställa frågor till parter, vittnen, sakkunniga eller andra.

Vid fortsatt huvudförhandling ska juryn bestå av samma medlemmar som före avbrottet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om rätten att ställa frågor och juryns sammansättning vid fortsatt huvudförhandling. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen i första stycket innebär att termen jurymännen ersätts med juryledamöterna. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

I övrigt görs en språklig ändring.

10 kap.

1 § Juryn ska omedelbart utse en ordförande och överlägga i enrum om den eller de frågor som rätten har framställt. Om det begärs av en juryledamot, ska juryn under överläggningen sammanträda med rätten för att inhämta upplysningar om vad som föreskrivs i lag. Juryn får inte i rättens närvaro överlägga om sitt svar eller genomföra omröstning.

Juryn ska besvara de frågor som rätten har framställt med ja eller nej. Juryn får inte skiljas åt innan alla frågor har besvarats.

Paragrafen innehåller bestämmelser om juryns överläggning. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen i första stycket innebär att termen juryman ersätts med juryledamot. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

Även övriga ändringar är endast språkliga.

11 kap.

1 § Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ersättning till juryledamöter.

I paragrafen finns en upplysning om att bestämmelser om ersättning meddelas av regeringen. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen innebär att termen jurymän ersätts med juryledamöter. Paragrafen ändras även i övrigt endast språkligt och redaktionellt så att den utformas som upplysningsbestämmelser om regeringens normgiv- ningskompetens numera utformas. Ändringarna innebär inte någon ändring i sak.

83

Prop. 2017/18:260 7.6

Förslaget till lag om ändring i lagen

 

(1993:1392) om pliktexemplar av dokument

Skrift som avses i 1 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen

5 § Av en skrift som avses i 1 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen och som har fram- ställts och getts ut här i landet ska sju pliktexemplar lämnas, om inte annat följer av 7, 8 eller 9 §.

I paragrafen regleras skyldigheten att lämna pliktexemplar av skrifter som tryckfrihetsförordningen är tillämplig på och som har framställts och getts ut här i landet. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelsen om vad som utgör grundlagsskyddade skrifter i tryckfrihetsförordningen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

Övriga ändringar är endast språkliga.

6 § Av en skrift som avses i 1 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen och som har fram- ställts utomlands ska sju pliktexemplar lämnas,

1.om skriften är en sådan periodisk skrift för vilken utgivningsbevis finns eller ska finnas, eller

2.om skriften inte är periodisk och har lämnats ut för spridning här i landet inte bara i enstaka exemplar och rör svenska förhållanden.

Första stycket gäller inte om annat följer av 7, 8 eller 9 §.

I paragrafen regleras skyldigheten att lämna pliktexemplar av skrifter som tryckfrihetsförordningen är tillämplig på och som har framställts utomlands. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelsen om vad som utgör grundlagsskyddade skrifter i tryckfrihetsförordningen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

Övriga ändringar är endast språkliga.

7 § Om en skrift som avses i 5 eller 6 § har samma innehåll och utförande som en tidigare framställd skrift, ska endast ett pliktexemplar lämnas, under förutsättning att pliktexemplar av den tidigare framställda skriften har lämnats eller lämnas samtidigt.

Första stycket gäller inte om annat följer av föreskrifterna om kombinerat material i 16 och 17 §§.

Av en skrift som har framställts i punktskrift ska två pliktexemplar lämnas, om inte annat följer av 9 §.

Skyldigheten att lämna pliktexemplar enligt 5 och 6 §§ omfattar inte ett program eller en teknisk upptagning som enligt 1 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen ska anses vara en bilaga till en periodisk skrift.

Paragrafen innehåller vissa undantag från huvudreglerna i 5 och 6 §§ om skyldigheten att lämna pliktexemplar. Övervägandena finns i avsnitten 4.1 och 4.4.

84

Ändringen i fjärde stycket innebär att termen radioprogram ersätts med Prop. 2017/18:260 program och att hänvisningen till bestämmelsen om bilagor till periodiska

tryckta skrifter i tryckfrihetsförordningen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

Övriga ändringar är endast språkliga.

19 § Pliktexemplar av en skrift som avses i 1 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen ska lämnas

1.av framställaren, när det gäller en skrift som har framställts här i landet,

2.av utgivaren här i landet, när det gäller en periodisk skrift som har framställts utomlands, och

3.av förläggaren här i landet eller, om en sådan förläggare inte finns, av den som har låtit lämna ut skriften för spridning här i landet, när det gäller någon annan skrift än en periodisk skrift som har framställts utomlands.

I paragrafen regleras vem som ska lämna pliktexemplar. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelsen om vad som utgör grundlagsskyddade skrifter i tryckfrihetsförordningen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

Övriga ändringar är endast språkliga och redaktionella.

28 § Pliktexemplar ska lämnas av

1.en annan skrift som avses i 1 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen än en tryckt dagstidning, inom en månad efter utgången av det kalenderkvartal under vilket skriften gavs ut,

2.ett videogram, så snart som videogrammet har gjorts tillgängligt för allmänheten här i landet, och

3.en skrift i mikroform, film eller ett annat dokument för elektronisk återgivning än ett videogram, inom en månad från den dag då dokumentet först gjordes

tillgängligt för allmänheten här i landet.

I paragrafen finns bestämmelser om när pliktexemplar ska lämnas av vissa skrifter och videogram. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen i första punkten innebär att hänvisningen till bestämmelsen i tryckfrihetsförordningen om vad som utgör grundlagsskyddade skrifter ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade medie- grundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

Övriga ändringar är endast språkliga.

85

Prop. 2017/18:260 7.7

Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:242)

 

om domstolsärenden

37 § Ett beslut som inte innebär att ärendet avgörs får överklagas endast i samband med överklagande av ett beslut som innebär att ärendet avgörs. Överklagande får dock ske särskilt, när domstolen

1.ogillat en invändning om jäv mot någon ledamot av domstolen eller en invändning om att det finns ett hinder för ärendets prövning,

2.avvisat ett ombud eller ett biträde,

3.beslutat i en fråga om säkerställande av det som ärendet gäller eller beslutat att ett överklagat beslut tills vidare inte får verkställas eller i övrigt beslutat tills

vidare rörande saken,

4.förelagt någon att medverka på annat sätt än genom inställelse inför domstolen och en underlåtenhet att följa föreläggandet kan medföra särskild påföljd för honom eller henne,

5.vid prövning enligt 3 kap. 4 § första stycket 5 tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 4 § första stycket 5 yttrandefrihetsgrundlagen funnit det vara av synnerlig vikt att en uppgift som avses där lämnas vid vittnesförhör,

6.beslutat i en fråga om undersökning eller omhändertagande av person eller

egendom eller om någon annan liknande åtgärd,

7.utdömt vite eller någon annan påföljd för underlåtenhet att följa föreläggande eller straff för förseelse i förfarandet eller förklarat att någon ska ersätta en kostnad för förfarandet,

8.beslutat i en fråga som gäller ersättning för någons medverkan i ärendet, eller

9.beslutat i annat fall än som avses i 8 i en fråga som gäller rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619).

Ett beslut genom vilket ärendet återförvisas till en lägre domstol eller till en förvaltningsmyndighet får överklagas endast om beslutet innefattar avgörande av

någon fråga som inverkar på ärendets utgång.

I paragrafen regleras under vilka förutsättningar en domstols beslut får överklagas särskilt. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Ändringen i första stycket 5 innebär att hänvisningen till bestämmelser om undantag från tystnadsplikten i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. I propositionen föreslås att tystnadsplikten enligt yttrandefrihetsgrundlagen utvidgas till att gälla även för den som, utan att ha tagit del i tillkomsten eller spridningen av en framställning, har varit verksam inom ett företag som ger ut tekniska upptagningar eller sänder program eller på en nyhetsbyrå, se kommentaren till 36 kap. 5 § rättegångsbalken.

Övriga ändringar är endast språkliga och redaktionella.

86

7.8

Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:288) Prop. 2017/18:260

 

om överlämnande av allmänna handlingar till

Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om överlämnande av vissa arkiv till en arkivmyndighet och om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar i enlighet med det som anges i 2 kap. 22 § första stycket tryckfrihetsförordningen samt om förvaring av dessa handlingar sedan de har överlämnats. I lagen finns också bestämmelser om skyldigheten att pröva framställningar om utlämnande av sådana allmänna handlingar enligt reglerna i tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

I paragrafen anges lagens tillämpningsområde. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelsen i tryckfrihets- förordningen, med bemyndigande för regeringen att besluta om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan utan att handlingarna upphör att vara allmänna, ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

Övriga ändringar är endast språkliga.

6 § Bestämmelser om rätten att ta del av allmänna handlingar finns i 2 kap. tryckfrihetsförordningen.

Bestämmelser om begränsningar i rätten att ta del av allmänna handlingar och om skyldigheten att iaktta sekretess finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Av 2 kap. 22 § andra stycket tryckfrihetsförordningen och 2 kap. 5 § andra meningen offentlighets- och sekretesslagen framgår att Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar ska jämställas med en myndighet i fråga om befattningen med allmänna handlingar som de förvarar enligt denna lag.

I paragrafen anges skyldigheter för Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar mot allmänheten när det gäller befattningen med allmänna handlingar. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen i tredje stycket innebär att hänvisningen till bestämmelsen i tryckfrihetsförordningen, som i visst avseende jämställer Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar med myndighet, ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

I övrigt görs en språklig ändring.

87

Prop. 2017/18:260

88

7.9Förslaget till lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation

2 kap.

2 § För verksamhet som enbart består i att överföra signaler via tråd för utsändning till allmänheten av program som avses i 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen behöver någon anmälan enligt 1 § inte göras.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela före- skrifter om ytterligare undantag från anmälningsplikten enligt 1 §.

I paragrafen finns bestämmelser om undantag från anmälningsplikten för den som avser att tillhandahålla allmänna kommunikationsnät för kommersiellt bruk eller allmänt tillgängliga elektroniska kommunika- tionstjänster. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelsen om vad som utgör grundlagsskyddade program i yttrandefrihetsgrund- lagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen får till följd att undantaget från anmälnings- plikten vidgas, eftersom grundlagsskyddet ska gälla för var och en i stället för enbart svenska medborgare.

Ändringen i andra stycket innebär att bemyndigandet anpassas så att det överensstämmer med andra liknande delegationsbestämmelser i lagen.

3 kap.

8 § När antalet tillstånd har begränsats enligt 7 §, ska tillståndsprövningen ske efter allmän inbjudan till ansökan, om inte särskilda skäl föranleder annat.

Första stycket gäller inte sådan radioanvändning som

1.huvudsakligen avser utsändning till allmänheten av program som avses i

1kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen,

2.är avsedd för privat bruk, eller

3.behövs för verksamhet som bedrivs i syfte att tillgodose allmän ordning, säkerhet eller hälsa.

Prövning enligt första stycket ska ske efter ett jämförande urvalsförfarande, efter

ett anbudsförfarande där det pris sökanden är villig att betala för tillståndet ska vara utslagsgivande eller efter en kombination av dessa förfaranden.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om innehållet i en allmän inbjudan enligt första stycket, vilken radioanvändning som omfattas av undantaget i andra stycket 3 och om förfarande enligt tredje stycket.

I paragrafen finns bestämmelser om hur prövningen av tillstånd att använda radiosändare ska göras i fall då antalet tillstånd har begränsats. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Ändringen i andra stycket 1 innebär att hänvisningen till bestämmelsen om vad som utgör grundlagsskyddade program i yttrandefrihetsgrund- lagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade medie- grundlagar. Ändringen får till följd att undantaget vidgas, eftersom grundlagsskyddet ska gälla för var och en i stället för enbart svenska medborgare.

6 kap.

19 § En verksamhet ska bedrivas så att beslut om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation och hemlig övervakning av elektronisk kommunikation kan verkställas och så att verkställandet inte röjs, om verksamheten avser tillhandahållande av

1.ett allmänt kommunikationsnät som inte enbart är avsett för utsändning till allmänheten av program som avses i 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen, eller

2.tjänster inom ett allmänt kommunikationsnät vilka består av

a)en allmänt tillgänglig telefonitjänst till fast nätanslutningspunkt som medger överföring av lokala, nationella och internationella samtal, telefax och data- kommunikation med en viss angiven lägsta datahastighet, som medger funktionell tillgång till internet, eller

b)en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst till mobil

nätanslutningspunkt.

Innehållet i och uppgifter om avlyssnade eller övervakade meddelanden ska göras tillgängliga så att informationen enkelt kan tas om hand.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om frågor som avses i första och andra styckena samt får i enskilda fall besluta om undantag från kravet i första stycket.

I paragrafen regleras skyldigheten att anpassa vissa verksamheter så att beslut om hemlig avlyssning och övervakning av elektronisk kommunikation kan verkställas och så att verkställandet inte röjs. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Ändringen i första stycket 1 innebär att hänvisningen till bestämmelsen om vad som utgör grundlagsskyddade program i yttrandefrihetsgrund- lagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen får till följd att anpassningsskyldigheten begränsas, eftersom grundlagsskyddet ska gälla för var och en i stället för enbart svenska medborgare.

Ändringen i tredje stycket är språklig och redaktionell och innebär att bestämmelsen utformas som upplysningsbestämmelser om regeringens normgivningskompetens numera utformas.

I övrigt görs en språklig ändring.

7.10Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet

7 § En upptagning eller uppteckning av uppgifter som har inhämtats enligt denna lag ska omgående förstöras om innehållet

1.berör en viss fysisk person och har bedömts sakna betydelse för verksamhet som avses i 1 §,

2.avser uppgifter för vilka tystnadsplikt gäller enligt 3 kap. 3 § tryckfrihets- förordningen eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen, eller som omfattas av efterforskningsförbudet i 3 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 5 §

yttrandefrihetsgrundlagen,

3. omfattar uppgifter i sådana meddelanden mellan en person som är misstänkt för brott och hans eller hennes försvarare vilka skyddas enligt 27 kap. 22 § första stycket rättegångsbalken, eller

Prop. 2017/18:260

89

Prop. 2017/18:260 4. avser uppgifter lämnade under bikt eller enskild själavård, såvida det inte finns synnerliga skäl att behandla uppgifterna för syften som anges i 1 § andra

stycket.

I paragrafen finns bestämmelser om att vissa uppgifter som har hämtats in omgående ska förstöras. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen i punkt 2 innebär att hänvisningen till bestämmelser om förbud mot efterforskning i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihets- grundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

Övriga ändringar är endast språkliga.

7.11Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

6 kap.

1 § I 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen finns grundläggande bestämmelser om utlämnande av allmänna handlingar.

I paragrafen finns en upplysning om att det i tryckfrihetsförordningen finns grundläggande bestämmelser om utlämnande av allmänna handlingar. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelsen i tryckfrihets- förordningen om rätten att ta del av allmänna handlingar på stället ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

2 § Av 2 kap. 17 § andra stycket tryckfrihetsförordningen framgår att en fråga om utlämnande av en allmän handling prövas av den myndighet som förvarar hand- lingen, om det inte är särskilt föreskrivet att prövningen ska göras av en annan myndighet.

I paragrafen finns en upplysning om att det i tryckfrihetsförordningen anges att den myndighet som förvarar en viss handling ska pröva frågan om utlämnande, om det inte är särskilt föreskrivet att prövningen ska göras av en annan myndighet. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelsen i tryckfrihets- förordningen om prövningen av en begäran om att ta del av en allmän handling ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

8 § Beslut som avses i 7 § första och andra styckena överklagas till kammarrätt, om inte annat följer av andra–femte styckena.

Beslut som meddelats av kammarrätt och som gäller handling i domstolens rättskipande, rättsvårdande eller administrativa verksamhet överklagas av andra än statliga myndigheter till Högsta förvaltningsdomstolen.

90

Beslut som meddelats av tingsrätt och som gäller handling i domstolens

Prop. 2017/18:260

rättskipande eller rättsvårdande verksamhet överklagas av andra än statliga

 

myndigheter till hovrätt. Motsvarande beslut av hovrätt överklagas av andra än

 

statliga myndigheter till Högsta domstolen.

 

Beslut som avses i 7 § andra stycket och som meddelats av en statlig myndighet

 

som lyder under regeringen överklagas av en annan sådan myndighet till

 

regeringen.

 

Av 2 kap. 19 § tryckfrihetsförordningen följer att ett beslut av ett statsråd

 

överklagas till regeringen.

 

I paragrafen finns bestämmelser om vilka överinstanser som ska pröva

 

överklaganden av vissa beslut rörande utlämnande av allmän handling

 

eller uppgifter från myndigheter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

 

Ändringen i femte stycket innebär att hänvisningen till bestämmelsen i

 

tryckfrihetsförordningen om överklagande av beslut av ett statsråd ändras

 

så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i

 

sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar.

 

Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

 

10 kap.

 

4 § När en domstol eller någon annan myndighet enligt 3 eller 3 a § lämnar en

 

sekretessbelagd uppgift till en enskild part, en misstänkt, en ställföreträdare, ett

 

ombud, en försvarare eller ett biträde får myndigheten göra ett förbehåll som

 

inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att utnyttja uppgiften.

 

Förbehållet får inte innebära ett förbud mot att utnyttja uppgiften i målet eller

 

ärendet eller mot att lämna en muntlig upplysning till en part, en misstänkt, en

 

ställföreträdare, ett ombud, en försvarare eller ett biträde.

 

Ett förbehåll som görs enligt 6 kap. 1 § eller 23 kap. 21 a § rättegångsbalken får

 

inte innebära ett förbud för parten eller den misstänkte att själv ta del av materialet.

 

Det får inte heller innebära att den misstänkte eller försvararen nekas sin rätt enligt

 

23 kap. 21 a § första stycket rättegångsbalken att få en kopia av protokoll eller

 

anteckningar från förundersökningen.

 

Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som avses i

 

första och andra styckena inskränker den rätt att meddela och offentliggöra

 

uppgifter som följer av 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och

 

10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket.

 

Paragrafen innehåller bestämmelser om förbehåll som en myndighet kan

 

ställa upp när vissa sekretesskyddade uppgifter lämnas ut. Övervägandena

 

finns i avsnitt 4.1.

 

Ändringen i tredje stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om

 

rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen

 

och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till

 

motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt

 

förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär

 

inte någon ändring i sak.

 

4 a § Sekretess hindrar inte att en tilltalad i ett mål, som slutligt har avgjorts, tar

 

del av uppgifter i den förundersökning som har föregått avgörandet eller av annan

 

uppgift som har tillförts målet och som har haft betydelse för beslutet i åtalsfrågan

 

eller för avgörandet av målet i sak. Samma sak gäller för uppgifter som inte har

 

haft någon sådan betydelse, om det inte av hänsyn till ett allmänt eller enskilt

 

intresse är av synnerlig vikt att den sekretessbelagda uppgiften inte röjs, och det

91

 

Prop. 2017/18:260 står klart att det intresset har företräde framför den enskildes intresse av att ta del av uppgiften.

Sekretess hindrar inte heller, under motsvarande förutsättningar som anges i första stycket, att den som har godkänt ett strafföreläggande eller ett föreläggande av en ordningsbot tar del av uppgifter i en sådan brottsutredning som har utförts enligt bestämmelserna i 23 kap. rättegångsbalken och som har föregått föreläggandet.

När en domstol eller någon annan myndighet lämnar en sekretessbelagd uppgift till en enskild enligt första eller andra stycket, får myndigheten göra ett förbehåll som inskränker den enskildes rätt att lämna uppgiften vidare eller att utnyttja den.

Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i tredje stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket.

I paragrafen finns bestämmelser om möjlighet för den som har varit tilltalad i ett brottmål som avgjorts slutligt att ta del av uppgifter i det bakomliggande utredningsmaterialet. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen i fjärde stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

7 § Regeringen får förena sådana beslut som avses i 6 § andra meningen med villkor att förbehåll som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den ska göras vid utlämnande av uppgiften.

Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som avses i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket.

I paragrafen regleras möjligheten för regeringen att förena ett beslut om att medge dispens från en sekretessbestämmelse med villkor att visst förbehåll ska göras vid utlämnande av uppgiften. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

9 § Riksdagen får förena sådana beslut som anges i 8 § första stycket med villkor att förbehåll som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den ska göras vid utlämnande av uppgiften.

92

Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som avses i

Prop. 2017/18:260

första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer

 

av 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§

 

yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket.

 

I paragrafen regleras möjligheten för riksdagen att, när det gäller uppgift hos riksdagen eller myndigheter under denna, förena ett beslut om att medge dispens från en sekretessbestämmelse med villkor att visst förbehåll ska göras vid utlämnande av uppgiften. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

13 § När en myndighet med stöd av 11 § lämnar en uppgift till någon som inte är knuten till myndigheten på det sätt som anges i 2 kap. 1 § andra stycket, får myndigheten göra ett förbehåll som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja uppgiften. Om ett sådant förbehåll har gjorts ska det som föreskrivs i 12 § andra och tredje styckena om förbud att lämna ut eller utnyttja uppgiften gälla i fråga om förbehållet.

Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket.

I paragrafen regleras möjligheten för en myndighet att, när myndigheten lämnar ut vissa sekretessbelagda uppgifter som en del i informations- lämnande till företrädare för arbetstagarorganisation eller till skyddsombud eller studerandeskyddsombud, göra ett förbehåll som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

Övriga ändringar är endast språkliga.

14 § Om en myndighet finner att sådan risk för skada, men eller annan olägenhet som enligt en bestämmelse om sekretess hindrar att en uppgift lämnas till en enskild kan undanröjas genom ett förbehåll som inskränker den enskildes rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska myndigheten göra ett sådant förbehåll när uppgiften lämnas till den enskilde.

93

Prop. 2017/18:260 Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer

av 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket.

I paragrafen regleras möjligheten för en myndighet att i vissa fall, i förhållande till en enskild, lämna ut sekretessbelagda uppgifter med ett förbehåll som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

12 kap.

2 § En enskild kan helt eller delvis häva sekretess som gäller till skydd för honom eller henne, om inte annat anges i denna lag.

Om en enskild samtycker till att en uppgift som är sekretessbelagd till skydd för honom eller henne lämnas till en annan enskild endast under förutsättning att myndigheten gör ett förbehåll som inskränker den enskilde mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska myndigheten göra ett sådant förbehåll när uppgiften lämnas ut.

Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i andra stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket.

I paragrafen finns bestämmelser om möjligheterna för en enskild att helt eller delvis häva sekretess till skydd för honom eller henne. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen i tredje stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

13 kap.

1 § Av 1 kap. 1, 2 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen framgår att var och en har rätt att meddela och offentliggöra uppgifter i vilket ämne som helst i tryckt eller därmed jämställd skrift eller i program, film, tekniska upptagningar eller därmed jämställt medium.

 

Paragrafen innehåller en hänvisning till bestämmelserna om rätten att

 

meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och

 

yttrandefrihetsgrundlagen. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

 

Ändringarna innebär att termen radioprogram ersätts med program samt

 

att hänvisningen till bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och

94

yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande

 

bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringarna innebär inte någon ändring i sak.

3 § Av 7 kap. 10, 12–18 §§ och 22 § första stycket 1 och andra stycket tryck- frihetsförordningen samt 5 kap. 1 § och 4 § första stycket 1 och andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen framgår att det i vissa fall inte är tillåtet att meddela och offentliggöra uppgifter när detta utgör vissa brott mot rikets säkerhet eller vissa andra brott riktade mot staten.

Av 7 kap. 20 § 3 tryckfrihetsförordningen och 5 kap. 1 § yttrandefrihetsgrund- lagen framgår att det, när riket är i krig eller omedelbar krigsfara, inte är tillåtet att offentliggöra uppgift om förhållanden vilkas röjande enligt lag innefattar annat brott mot rikets säkerhet än som anges i 7 kap. 2–19 §§ tryckfrihetsförordningen.

I paragrafen finns hänvisningar till vissa inskränkningar i rätten att meddela och offentliggöra uppgifter som framgår av tryckfrihets- förordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott samt meddelar- och anskaffarbrott i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar.

Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar.

Ändringarna innebär inte någon ändring i sak.

4 § Av 7 kap. 20 § 1 och 22 § första stycket 2 och andra stycket tryckfrihets- förordningen samt 5 kap. 1 § och 4 § första stycket 2 och andra stycket yttrande- frihetsgrundlagen följer att det inte är tillåtet att med stöd av rätten att meddela och offentliggöra uppgifter oriktigt lämna ut eller offentliggöra en allmän handling som inte är tillgänglig för alla eller att tillhandahålla en sådan handling i strid med ett förbehåll som en myndighet har gjort vid handlingens utlämnande, när gärningen är uppsåtlig.

I paragrafen finns en hänvisning till vissa inskränkningar i rätten att meddela och offentliggöra uppgifter som framgår av tryckfrihets- förordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om offentlig- görandebrott och brott av meddelare i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

5 § Av 7 kap. 20 § 2 och 22 § första stycket 3 och andra stycket tryckfrihetsför- ordningen samt 5 kap. 1 § och 4 § första stycket 3 och andra stycket yttrande- frihetsgrundlagen framgår att det inte är tillåtet att med stöd av rätten att meddela

Prop. 2017/18:260

95

Prop. 2017/18:260 och offentliggöra uppgifter uppsåtligen åsidosätta en tystnadsplikt i de fall som anges i denna lag.

En tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som avses i 10 kap. 4 § första stycket, 4 a § tredje stycket, 7 § första stycket, 9 § första stycket, 13 § första stycket, 14 § första stycket eller 12 kap. 2 § andra stycket denna lag, inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.

Ytterligare bestämmelser om att tystnadsplikt som följer av vissa sekretessbestämmelser eller av gjorda förbehåll inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter finns i anslutning till berörda sekretessbestämmelser och bestämmelser om förbehåll i avdelning IV–VI. Bestämmelser om att tystnadsplikt som följer av bestämmelser i andra författningar än denna lag inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter finns i avdelning VII.

I paragrafen finns bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om offentliggörandebrott och brott av meddelare i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

15 kap.

5 § Av 2 kap. 17 § andra stycket tryckfrihetsförordningen följer att det genom förordning kan föreskrivas, att endast en viss myndighet får pröva frågan om utlämnande till enskild av allmän handling som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet.

Paragrafen upplyser om att det i tryckfrihetsförordningen anges att regeringen kan föreskriva att bara en viss myndighet får pröva frågan om utlämnande av handlingar som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelsen i tryckfrihets- förordningen om bl.a. vilken myndighet som prövar en begäran att få del av en allmän handling ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

 

6 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§

 

tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1

och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att

 

meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift vars röjande kan

 

antas sätta rikets säkerhet i fara eller annars skada landet allvarligt.

 

Den tystnadsplikt som följer av 1 b § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§

 

tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1

och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att

 

meddela och offentliggöra uppgifter.

 

 

Att den tystnadsplikt som följer av 2 § inskränker rätten att meddela och

 

offentliggöra uppgifter i vissa fall följer av 7 kap. 10, 12–18 §§, 20 § 3 och 22 §

 

första stycket 1 och andra stycket tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § och 4 §

 

första stycket 1 och andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen.

 

I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av

 

sekretessbestämmelser i kapitlet

inskränker rätten att meddela och

96

offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringarna i första och andra styckena innebär att hänvisningarna till Prop. 2017/18:260 bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att

hänvisningarna görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar.

Ändringen i tredje stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott samt meddelar- och anskaffarbrott i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar.

Ändringarna innebär inte någon ändring i sak.

16 kap.

3 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om en uppgift hos Riksbanken.

I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av viss sekretessbestämmelse i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

17 kap.

8 § Den tystnadsplikt som följer av 7 § andra stycket och 7 a § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

18kap.

19§ Den tystnadsplikt som följer av 5–10 §§, 11 § första stycket, 12 och 13 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och

10§§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

Den tystnadsplikt som följer av 1–3 §§ inskränker rätten att meddela och

offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om kvarhållande av försändelse

 

på befordringsföretag, hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig

97

 

Prop. 2017/18:260 övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning eller hemlig rumsavlyssning på grund av beslut av domstol, undersökningsledare eller

åklagare eller inhämtning av uppgifter enligt lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet.

Den tystnadsplikt som följer av 17 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om kvarhållande av försändelse på befordringsföretag, hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation eller hemlig kameraövervakning på grund av beslut av domstol eller åklagare.

Att den tystnadsplikt som följer av 1–3 §§ i vissa fall inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter utöver det som anges i andra stycket följer av 7 kap. 10, 1218 §§, 20 § 3 och 22 § första stycket 1 och andra stycket tryckfrihets- förordningen samt 5 kap. 1 § och 4 § första stycket 1 och andra stycket yttrande- frihetsgrundlagen.

I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar.

Ändringen i fjärde stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott samt meddelar- och anskaffarbrott i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar.

Ändringarna innebär inte någon ändring i sak. I övrigt görs en språklig ändring.

21 kap.

8 § Den tystnadsplikt som följer av 1, 3 och 5 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 4 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrande- frihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

I övrigt görs en språklig ändring.

98

22 kap.

6 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § första stycket och 2 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

23 kap.

8 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

Den tystnadsplikt som följer av 2–5 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift som hänför sig till annat än ett ärende om tillrättaförande av en elev eller skiljande av en elev från vidare studier.

I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

Övriga ändringar är endast språkliga.

24 kap.

9 § Den tystnadsplikt som följer av 2 a och 8 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 7 § andra meningen inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

Den tystnadsplikt som följer av 2 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om annat än verkställighet av beslut om vård utan samtycke.

I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt

Prop. 2017/18:260

99

Prop. 2017/18:260 förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

I övrigt görs en språklig ändring.

25 kap.

18 § Den tystnadsplikt som följer av 7, 9, 16, 17, 17 a och 17 e §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrande- frihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

Den tystnadsplikt som följer av 1–5 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om annat än verkställigheten av beslut om omhändertagande eller beslut om vård utan samtycke.

Den tystnadsplikt som följer av 8 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift i en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg eller Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.

I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

I övrigt görs en språklig ändring.

26 kap.

15 § Den tystnadsplikt som följer av 5, 13 och 14 a §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihets- grundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

Den tystnadsplikt som följer av 1, 3, 4, 6 och 10 a §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om annat än verkställigheten av beslut om omhändertagande, beslut om vård utan samtycke eller beslut om sluten ungdomsvård.

I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

100

27 kap.

10 § Den tystnadsplikt som följer av 1 §, 2 § första stycket och 3–5 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 8 § tredje stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihets- förordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

28 kap.

17 § Den tystnadsplikt som följer av 12 a § och av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 16 § andra meningen inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihets- förordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

I övrigt görs en språklig ändring.

29 kap.

14 § Den tystnadsplikt som följer av 1, 2, 5 a och 6 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihets- grundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

Prop. 2017/18:260

101

Prop. 2017/18:260

102

30 kap.

30 § Den tystnadsplikt som följer av 2 § första stycket första meningen, 4 § första stycket 2, 4 a § första stycket 2, 4 b § första stycket, 6 b § första stycket, 12 § första stycket och andra stycket 2, 12 a § första stycket och andra stycket 2, 12 b § första stycket 2, 13 §, 15 § första stycket 2, 23 § första stycket 2, 23 a § och 27 § första stycket 2 och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 9 § andra meningen, 14 § andra meningen, 26 § andra meningen eller 29 § andra meningen inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

Den tystnadsplikt som följer av 24 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än affärs- och driftförhållanden för den som trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet.

Den tystnadsplikt som följer av 18 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om en enskilds personliga förhållanden vars röjande kan vålla allvarligt men.

I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

I övrigt görs en språklig ändring.

31 kap.

26 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § första stycket, 2, 12 och 20–22 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 14 § andra meningen, 19 § andra meningen eller 25 § andra meningen inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihets- grundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

Den tystnadsplikt som följer av 3 och 4 §§ begränsar rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift som hänför sig till affärsmässig utlåningsverksamhet.

Den tystnadsplikt som följer av 15 § begränsar rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om en enskilds personliga förhållanden vars röjande kan vålla allvarligt men.

I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

I övrigt görs en språklig ändring.

32 kap.

Prop. 2017/18:260

11 § Den tystnadsplikt som följer av 1 och 2 §§ inskränker

rätten enligt 1 kap.

1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10

§§ yttrandefrihets-

grundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om en registrerads förhållanden.

Den tystnadsplikt som följer av 7 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om en enskilds namn och födelsedatum samt nummer på resehandling.

Den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 10 § andra meningen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.

I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

Övriga ändringar är endast språkliga.

33 kap.

5 § Den tystnadsplikt som följer av 2 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av viss sekretessbestämmelse i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

34 kap.

11 § Den tystnadsplikt som följer av 4 § och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 5 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihets- grundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i

103

Prop. 2017/18:260 propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

I övrigt görs en språklig ändring.

35 kap.

24 § 11 § och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 9 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihets- förordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

Den tystnadsplikt som följer av 15 och 16 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift vars röjande kan antas medföra fara för att någon utsätts för våld eller lider annat allvarligt men.

I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

I övrigt görs en språklig ändring.

36 kap.

8 § Den tystnadsplikt som följer av 3 § första och andra styckena samt 6 § första stycket 1 inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

Den tystnadsplikt som följer av 7 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift som hänför sig till ett ärende om annat än ekonomiskt bistånd till enskild.

I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

I övrigt görs en språklig ändring.

104

38 kap.

9 § Den tystnadsplikt som följer av 2 och 6 §§, 7 § första stycket 2 och 8 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

39 kap.

6 § Den tystnadsplikt som följer av 2 och 6 §§, 7 § första stycket 2 och 8 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

40 kap.

8 § Den tystnadsplikt som följer av 1, 2, 4 och 5 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrund- lagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

Prop. 2017/18:260

105

Prop. 2017/18:260

106

42 kap.

11 § Den tystnadsplikt som följer av 9 § första stycket 1 inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihets- grundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om någon enskilds personliga förhållanden.

I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av viss sekretessbestämmelse i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

I övrigt görs en språklig ändring.

43 kap.

11 § Den tystnadsplikt som följer av 4 och 6 §§ begränsar rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

44 kap.

1 § Rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av

1.beslut enligt 10 kap. 12 § tredje stycket andra meningen regeringsformen,

2.3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen,

3.2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen,

4.6 kap. 8 § riksdagsordningen, när det är fråga om uppgift vars röjande kan antas sätta rikets säkerhet i fara eller annars skada landet allvarligt, och

5.beslut enligt 7 kap. 20 § riksdagsordningen, när det är fråga om uppgift vars röjande kan antas sätta rikets säkerhet i fara eller annars skada landet allvarligt.

I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av vissa sekretessbestämmelser i regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och riksdagsordningen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande

bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i Prop. 2017/18:260 propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon

ändring i sak.

2 § Rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av

1.beslut som har meddelats med stöd av 5 kap. 4 § eller 23 kap. 10 § sjunde stycket rättegångsbalken, och

2.8 kap. 4 § första stycket andra meningen rättegångsbalken.

I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av vissa sekretessbestämmelser i rättegångsbalken inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

I övrigt görs en språklig ändring.

3 § Rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av

1.6 kap. 12–14 §§ patientsäkerhetslagen (2010:659), och

2.5 kap. 2 § socialtjänstlagen (2001:453).

I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av vissa sekretessbestämmelser i patientsäkerhetslagen och socialtjänstlagen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

4 § Rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av

1.2 kap. 14 § första stycket 1 och 3 postlagen (2010:1045),

2.6 kap. 20 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, när det är fråga om uppgift om innehållet i ett elektroniskt meddelande eller som annars rör ett särskilt sådant meddelande, och

107

Prop. 2017/18:260 3. 6 kap. 21 § lagen om elektronisk kommunikation, när det är fråga om uppgift om kvarhållande av försändelse på befordringsföretag, om hemlig avlyssning av

elektronisk kommunikation eller hemlig övervakning av elektronisk kommunikation på grund av beslut av domstol, undersökningsledare eller åklagare eller om inhämtning av uppgifter enligt lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet.

I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av vissa sekretessbestämmelser i postlagen och lagen om elektronisk kommunikation inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

5 § Rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av

1. beslut som har meddelats med stöd av 7 § lagen (1999:988) om förhör m.m. hos kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författnings- skyddande verksamhet,

2.7 kap. 1 § 1 lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap,

3.4 kap. 16 § försäkringsrörelselagen (2010:2043), och

4.5 kap. 15 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänste- pensionsinstituts verksamhet i Sverige.

I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av vissa sekretessbestämmelser i annan lagstiftning än den som angetts tidigare i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

I övrigt görs en språklig ändring.

108

7.12

Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:566) Prop. 2017/18:260

 

om vidareutnyttjande av handlingar från den

 

offentliga förvaltningen

6 § I denna lag avses med

handlingar: sådana handlingar som avses i 2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen, vidareutnyttjande: användning av handlingar för andra ändamål än det

ursprungliga ändamål för vilket handlingarna behandlas av en myndighet.

I paragrafen definieras vad som i lagen avses med handlingar och vidareutnyttjande. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen innebär att hänvisningen till definitionen av begreppet handling i tryckfrihetsförordningen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

7.13Förslaget till lag om ändring i radio- och tv- lagen (2010:696)

1 kap.

4 § För sändningar genom tråd som når 100 hushåll eller färre gäller bara 9 kap. 1–4 §§ och i yttrandefrihetsgrundlagen bara 1 kap. 10–13 §§.

I paragrafen anges, för trådsändningar som når 100 hushåll eller färre, att endast vissa bestämmelser i lagen och yttrandefrihetsgrundlagen gäller. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om meddelar- och anskaffarfrihet, censurförbud och förbud mot andra hindrande åtgärder i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

16 kap.

16 § En behörig myndighet i Sverige ska, om en behörig myndighet i en annan EES-stat har lämnat en motiverad begäran, uppmana ett programföretag under svensk jurisdiktion att följa den andra EES-statens bestämmelser om

1. programföretaget tillhandahåller en tv-sändning som helt eller huvudsakligen är riktad mot den andra EES-staten, och

2. det är fråga om överträdelse av en bestämmelse i allmänhetens intresse som är mer långtgående än AV-direktivets bestämmelser, i den ursprungliga lydelsen.

Bestämmelser om meddelar- och anskaffarfrihet och om förbud mot censur finns i 1 kap. 10 och 11 §§ yttrandefrihetsgrundlagen.

I paragrafen finns bestämmelser om hur en myndighet i Sverige ska agera när en behörig myndighet i en annan EES-stat har lämnat en motiverad begäran. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

109

Prop. 2017/18:260 Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om meddelar- och anskaffarfrihet och censurförbud i yttrandefrihets- grundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

7.14Förslaget till lag om ändring i lagen (2012:492) om pliktexemplar av elektroniskt material

3 § Av elektroniskt material som har gjorts tillgängligt för allmänheten här i landet genom överföring via nätverk ska ett pliktexemplar lämnas till Kungl. biblioteket inom tre månader från tillgängliggörandet.

Skyldigheten enligt första stycket gäller dock bara om

1. tillgängliggörandet har haft grundlagsskydd enligt 1 kap. 3 eller 4 § yttrandefrihetsgrundlagen, med undantag för när informationen tillhandahållits allmänheten av någon med utgivningsbevis för verksamheten enligt 1 kap. 5 § samma lag, eller

2. ett företag som yrkesmässigt låter framställa elektroniskt material eller andra yttranden har låtit framställa det elektroniska materialet och tillgängliggörandet har skett på det sätt som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 yttrandefrihetsgrund- lagen av framställaren eller av ett företag för yrkesmässigt tillhandahållande av elektroniskt material eller andra yttranden.

I paragrafen finns bestämmelser om när pliktexemplar ska lämnas för elektroniskt material som har gjorts tillgängligt för allmänheten genom överföring via nätverk. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.

Ändringarna i andra stycket innebär att hänvisningarna till bestämmelser i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningarna görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringarna innebär inte någon ändring i sak. Skyldigheten att lämna pliktexemplar gäller även fortsättningsvis endast för den som har haft automatiskt grundlagsskydd och inte för den med utgivningsbevis för verksamheten.

7.15Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:836) om näringsförbud

14 § Den som har näringsförbud får, trots förbudet, såsom enskild näringsidkare utöva sådan grundlagsskyddad rättighet som avses i

2 kap. 1 § regeringsformen,

1 kap. 1 §, 4 kap. 1 §, 6 kap. 1 § eller 13 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen, eller

1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 3, 4 eller 10 § eller 11 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen.

 

I paragrafen anges vissa grundlagsskyddade verksamheter som en person

 

med näringsförbud får utöva trots förbudet. Övervägandena finns i

 

avsnitt 4.2.

 

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelserna i yttrande-

 

frihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande

110

bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen

Ändrade mediegrundlagar. Ändringen får till följd att undantaget från Prop. 2017/18:260 förbudet att som enskild näringsidkare utöva grundlagsskyddad rättighet

vidgas, eftersom grundlagsskyddet ska gälla för var och en i stället för enbart svenska medborgare.

7.16Förslaget till lag om ändring i lagen (2015:602) om överlämnande av allmänna handlingar för förvaring

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om överlämnande av allmänna handlingar till sådana enskilda organ som avses i 2 kap. 21 § tryckfrihetsförordningen och om förvaring av handlingarna sedan de överlämnats. I lagen finns också bestämmelser om de enskilda organens skyldighet att pröva framställningar om utlämnande av allmänna handlingar enligt reglerna i tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

I paragrafen anges lagens tillämpningsområde. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelsen om allmänna handlingar hos enskilda organ i tryckfrihetsförordningen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

20 § I 2 kap. tryckfrihetsförordningen finns bestämmelser om rätten att ta del av allmänna handlingar.

I offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns bestämmelser om begränsningar i rätten att ta del av allmänna handlingar och om skyldigheten att iaktta sekretess.

Av 2 kap. 21 § tryckfrihetsförordningen och 2 kap. 5 § första meningen offentlighets- och sekretesslagen framgår att ett enskilt organ, som efter ett beslut enligt denna lag förvarar allmänna handlingar, ska jämställas med en myndighet i fråga om befattningen med dessa handlingar.

I paragrafen finns regler om utlämnande av allmänna handlingar. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen i tredje stycket innebär att hänvisningen till bestämmelsen om allmänna handlingar hos enskilda organ i tryckfrihetsförordningen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i propositionen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

111

Prop. 2017/18:260

Bilaga 1

Sammanfattning av promemorian Följdändringar till ändrade mediegrundlagar (Ds 2017:57)

Promemorian innehåller förslag till följdändringar i författningar där hänvisningar görs till bestämmelser i tryckfrihetsförordningen, förkortad TF, och yttrandefrihetsgrundlagen, förkortad YGL, i huvudsak innebärande att hänvisningar görs till motsvarande bestämmelser föreslagna i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar, som beslutades av regeringen den 22 juni 2017.

I promemorian finns vissa överväganden med anledning av de i lagrådsremissen föreslagna undantagsbestämmelserna i tryckfrihets- förordningen och yttrandefrihetsgrundlagen avseende vissa söktjänster som tillhandahåller känsliga personuppgifter och uppgifter om lagöverträdelser m.m. Därutöver behandlas den av Mediegrundlags- kommittén föreslagna bestämmelsen om att kravet på regeringens medgivande för åtal för vissa brott ska gälla även vid ansökningar om internationellt rättsligt bistånd avseende sådana brott.

Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

112

Promemorians lagförslag

Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs att 36 kap. 5 och 8 §§ och 49 kap. 5 § rättegångs- balken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

36 kap.

5 §1

Den som till följd av 15 kap. 1 eller 2 §, 16 kap. 1 § eller 18 kap. 5, 6 eller 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller någon bestämmelse, till vilken det hänvisas i något av dessa lagrum, inte får lämna en uppgift får inte höras som vittne om uppgiften utan att den myndighet, i vars verksamhet uppgiften har inhämtats, har gett sitt tillstånd.

Advokater, läkare, tandläkare, barnmorskor, sjuksköterskor, psykologer, psykoterapeuter, familjerådgivare enligt socialtjänstlagen (2001:453) och deras biträden samt auktoriserade patentombud och deras biträden såvitt avser patenträttsliga angelägenheter enligt 2 § 1 lagen (2010:1052) om auktorisation av patentombud, får höras som vittnen om något som i denna deras yrkesutövning anförtrotts dem eller som de i samband därmed har erfarit, endast om det är medgivet i lag eller den till vars förmån tystnadsplikten gäller samtycker till det. Medlare enligt denna balk, lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder eller lagen (2011:860) om medling i vissa privaträttsliga tvister och deras biträden, får höras som vittnen om vad som anförtrotts dem vid medlingen eller som de i samband därmed erfarit, endast om det är medgivet i lag eller den till vars förmån tystnadsplikten gäller samtycker till det. Den som till följd av 24 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen inte får lämna uppgifter som avses där får höras som vittne om dem endast om det är medgivet i lag eller den till vars förmån sekretessen gäller samtycker till det.

Rättegångsombud, biträden eller försvarare får höras som vittnen om vad som anförtrotts dem för uppdragets fullgörande endast om parten medger det.

Utan hinder av vad som sägs i andra eller tredje stycket föreligger skyldighet att vittna för

1.advokater och deras biträden, dock inte försvarare, i mål angående brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år,

2.andra än försvarare och advokater samt deras biträden i mål angående

brott som avses i 10 kap. 21 och 23 §§ offentlighets- och sekretesslagen och

3. den som har uppgiftsskyldighet enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen i mål enligt 5 kap. 2 § eller 6 kap. 6, 13 eller 14 § samma lag eller enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.

Prop. 2017/18:260

Bilaga 2

1 Senaste lydelse 2011:861.

113

Prop. 2017/18:260

Bilaga 2

Den som är präst inom ett trossamfund eller den som i ett sådant samfund har motsvarande ställning får inte höras som vittne om något som han eller hon har erfarit under bikt eller enskild själavård.

Den som har tystnadsplikt enligt

Den som har tystnadsplikt enligt

3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen

3 kap. 3 och 4 §§ tryckfrihets-

eller 2 kap.

3 §

yttrandefrihets-

förordningen eller 2 kap. 3 och 4 §§

grundlagen får höras som vittne om

yttrandefrihetsgrundlagen får höras

förhållanden

som

tystnadsplikten

som vittne om förhållanden som

avser endast i den mån det

tystnadsplikten avser endast i den

föreskrivs i nämnda paragrafer.

mån det föreskrivs i nämnda

 

 

 

paragrafer.

Om någon enligt vad som sägs i denna paragraf inte får höras som vittne om ett visst förhållande, får vittnesförhör inte heller äga rum med den som under tystnadsplikt biträtt med tolkning eller översättning.

8 §2

Rätten förelägga den som skall höras som vittne att, innan han infinner sig för avgivande av vittnesmål, uppliva sin kunskap om vad vittnesförhöret gäller genom att granska för vittnet tillgängliga räkenskapsböcker, anteckningar eller andra handlingar eller besiktiga plats eller föremål, om sådant kan ske utan avsevärd olägenhet för vittnet.

Om rätten enligt 3 kap. 3 § andra stycket 4 eller 5 tryckfrihetsförord- ningen eller 2 kap. 3 § andra stycket 4 eller 5 yttrande- frihetsgrundlagen skall pröva om någon, som är skyldig att hemlig- hålla uppgift som avses där, ändå får höras som vittne därom, skall rätten först, om inte särskilda skäl föranleder annat, inhämta yttrande från det företag, hos vilket han har erhållit vetskap om uppgiften.

Rätten får förelägga den som ska höras som vittne att, innan han eller hon infinner sig för att lämna vittnesmål, uppliva sin kunskap om vad vittnesförhöret gäller genom att granska räkenskapsböcker, anteckningar eller andra handlingar som är tillgängliga för vittnet eller besiktiga en plats eller ett föremål, om sådant kan ske utan avsevärd olägenhet för vittnet.

Om rätten enligt 3 kap. 4 § första stycket 4 eller 5 tryckfrihetsförord- ningen eller 2 kap. 4 § första stycket 4 eller 5 yttrandefrihets- grundlagen ska pröva om någon, som är skyldig att hemlighålla en uppgift som avses där, ändå får höras som vittne om det, ska rätten först, om inte särskilda skäl föran- leder annat, inhämta yttrande från det företag, hos vilket han eller hon har fått vetskap om uppgiften.

49 kap.

5 §3

En tingsrätts beslut får överklagas särskilt, om tingsrätten i beslutet

1. avvisat ett ombud, ett biträde eller en försvarare eller ogillat ett yrkande om detta,

114

2

Senaste lydelse 1991:1561.

3

Senaste lydelse 1998:601.

2. ogillat ett yrkande av

tredje man att få delta i rättegången som

Prop. 2017/18:260

intervenient eller målsägande eller prövat fråga enligt 13 kap. 7 § om

Bilaga 2

övertagande av ett käromål,

 

 

3. förelagt en part eller någon annan att lägga fram skriftligt bevis eller att tillhandahålla föremål för syn eller besiktning eller vid prövning enligt 3 kap. 3 § andra stycket 4 eller 5 tryckfrihetsförord- ningen eller 2 kap. 3 § andra stycket 4 eller 5 yttrandefrihets- grundlagen funnit det vara av synnerlig vikt att en uppgift som avses där lämnas vid vittnesförhör eller förhör med en part under sanningsförsäkran,

3. förelagt en part eller någon annan att lägga fram skriftligt bevis eller att tillhandahålla föremål för syn eller besiktning eller vid prövning enligt 3 kap. 4 § första stycket 4 eller 5 tryckfrihets- förordningen eller 2 kap. 4 § första stycket 4 eller 5 yttrandefrihets- grundlagen funnit det vara av synnerlig vikt att en uppgift som avses där lämnas vid vittnesförhör eller förhör med en part under sanningsförsäkran,

4.prövat en fråga om utdömande av förelagt vite eller häkte eller om ansvar för förseelse i rättegången eller om skyldighet för någon att ersätta rättegångskostnad,

5.prövat en fråga om ersättning eller förskott av allmänna medel till

målsägande eller enskild part eller om ersättning eller förskott till biträde,

försvarare, vittne, sakkunnig eller någon annan,

 

 

6. prövat en fråga i tvistemål om kvarstad eller

annan åtgärd

enligt

15 kap. eller i brottmål om häktning, tillstånd till

restriktioner

enligt

24 kap. 5 a §, en åtgärd som avses i 25–28 kap. eller omhändertagande enligt 28 kap. brottsbalken,

7.avslagit en begäran om biträde eller försvarare eller till sådant uppdrag utsett någon annan än parten föreslagit,

8.prövat en fråga som gäller rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619) i annat fall än som avses i 5 eller 7,

9. avslagit en begäran om att

9. avslagit en begäran om att

ersättning till vittne som åberopats

ersättning till vittne som åberopats

av en enskild part skall utgå av

av en enskild part ska betalas av

allmänna medel enligt 36 kap. 24 §

allmänna medel enligt 36 kap. 24 §

andra stycket eller

andra stycket eller

10. prövat en fråga enligt 33 kap. brottsbalken om avräkning av tiden för vissa frihetsberövanden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

115

Prop. 2017/18:260

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173)

Härigenom föreskrivs att 9, 11 och 12 §§ kreditupplysningslagen (1973:1173)1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 §2

Kreditupplysningar om fysiska personer som inte är näringsidkare får inte lämnas ut, om det finns anledning att anta att upplysningen kommer att användas av någon annan än den som på grund av ett ingånget eller ifrågasatt kreditavtal eller av någon liknande anledning har behov av upplysningen.

Första stycket gäller inte offentliggörande av en kredit- upplysning på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, utom när upplysningen tillhanda- hålls ur en databas enligt 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen på sätt som avses i den paragrafens första stycke 1 och 2.

Första stycket gäller inte offentliggörande av en kredit- upplysning på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, utom när upplysningen tillhanda- hålls ur en databas enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen på sätt som avses i den paragrafens första stycke 2 a–c.

11 §3

När en kreditupplysning om en fysisk person lämnas ut, ska till den som avses med upplysningen samtidigt och kostnadsfritt sändas ett skriftligt meddelande om

1.vem som bedriver kreditupplysningsverksamheten,

2.ändamålen med behandlingen,

3.de uppgifter, omdömen och råd som upplysningen innehåller om honom eller henne,

4.möjligheten att få rättelse av de uppgifter som rör honom eller henne,

och

5. vem som har begärt upplysningen.

Om kreditupplysningen lämnas ut till ett svenskt kreditinstitut eller värdepappersbolag, eller till ett motsvarande utländskt företag, för att användas endast som underlag för beräkning av kapitalkravet för kreditrisker med en sådan metod som avses i artikel 143.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, får meddelandet sändas senare men utan onödigt dröjsmål och begränsas till information enligt

 

1

Lagen omtryckt 1981:737.

116

2

Senaste lydelse 2010:1073.

3

Senaste lydelse 2014:970.

första stycket 1, 2 och 5. Om den som avses med upplysningen begär det,

Prop. 2017/18:260

ska även information enligt 3 och 4 sändas till honom eller henne.

 

 

Bilaga 2

Första och andra styckena gäller också när en kreditupplysning lämnas

 

om ett handelsbolag eller kommanditbolag.

 

 

 

 

Första–tredje styckena gäller inte

Första–tredje styckena gäller inte

 

kreditupplysningar

som

lämnas

kreditupplysningar

som

lämnas

 

genom

offentliggörande

ett

genom offentliggörande

ett

 

sådant sätt som avses i tryckfrihets-

sådant sätt som avses i tryck-

 

förordningen eller

yttrandefrihets-

frihetsförordningen

eller yttrande-

 

grundlagen, utom när upplys-

frihetsgrundlagen, utom när upp-

 

ningarna

tillhandahålls

ur

en

lysningarna tillhandahålls

ur

en

 

databas enligt 1 kap. 9 § yttrande-

databas enligt 1 kap. 4 § yttrande-

 

frihetsgrundlagen på sätt som avses

frihetsgrundlagen på sätt som avses

 

i den paragrafens

första

stycke

i den paragrafens första stycke 2 a–

 

1 och 2.

 

 

 

 

c.

 

 

 

 

12 §4

Finns det anledning att misstänka att en uppgift som behandlas i kreditupplysningsverksamhet eller som har lämnats i en kreditupplysning under den senaste tolvmånadersperioden är oriktig eller missvisande, eller att den annars har behandlats i strid med denna lag, ska den som bedriver verksamheten utan dröjsmål vidta skäliga åtgärder för att utreda förhållandet.

Visar det sig att uppgiften är oriktig eller missvisande, eller att den annars har behandlats i strid med lagen, ska den, om den förekommer i register, rättas, kompletteras eller uteslutas ur registret.

Om en oriktig eller missvisande

Om en oriktig eller missvisande

uppgift har tagits in i en

uppgift har tagits in i en

kreditupplysning som

lämnats

ut,

kreditupplysning som lämnats

ut,

ska rättelse eller komplettering så

ska rättelse eller komplettering så

snart det kan ske tillställas var och

snart det kan ske tillställas var och

en som under den senaste tolv-

en som under den senaste tolv-

månadersperioden fått del

av

månadersperioden

fått

del

av

uppgiften.

Detta

gäller

inte

uppgiften.

Detta

gäller

inte

offentliggörande av en kredit-

offentliggörande av en kredit-

upplysning på ett sådant sätt som

upplysning på ett sådant sätt som

avses

i

tryckfrihetsförordningen

avses i

tryckfrihetsförordningen

eller

yttrandefrihetsgrundlagen,

eller

yttrandefrihetsgrundlagen,

utom när upplysningen tillhanda-

utom när upplysningen tillhanda-

hållits ur en databas enligt 1 kap.

hållits ur en databas enligt 1 kap.

9 § yttrandefrihetsgrundlagen

4 § yttrandefrihetsgrundlagen

sätt som avses i den paragrafens

sätt som avses i den paragrafens

första stycke 1 och 2.

 

 

första stycke 2 a–c.

 

 

 

Har uppgiften under den senaste tolvmånadersperioden lämnats i en

periodisk skrift eller i en kreditupplysningsverksamhet som bedrivs genom

återkommande offentliggöranden enligt yttrandefrihetsgrundlagen, ska

rättelse

eller komplettering så

snart

det kan

ske

införas

i ett

följande

4 Senaste lydelse 2010:1073.

 

 

 

 

 

 

117

Prop. 2017/18:260

Bilaga 2

118

nummer av skriften eller motsvarande form av offentliggörande enligt yttrandefrihetsgrundlagen.

Andra–fjärde styckena gäller inte om uppgiften uppenbarligen saknar betydelse för bedömningen av vederbörandes vederhäftighet i ekonomiskt hänseende.

Har en fråga om rättelse eller liknande åtgärd tagits upp efter framställning från den som uppgiften avser, ska denne kostnadsfritt underrättas om huruvida en sådan åtgärd vidtagits.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1 § konkurslagen (1987:672) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

6 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 §1

 

 

 

 

 

En gäldenär som är en fysisk

En gäldenär som är en fysisk

person får inte under konkursen

person får inte under konkursen

driva näringsverksamhet som med-

driva näringsverksamhet som med-

för

bokföringsskyldighet

enligt

för

bokföringsskyldighet

enligt

bokföringslagen

(1999:1078).

bokföringslagen

(1999:1078).

Verksamhet som innebär utövning

Verksamhet som innebär utövning

av rättighet som avses i 2 kap. 1 §

av rättighet som avses i 2 kap. 1 §

regeringsformen

eller 1 kap. 1 §,

regeringsformen eller 1 kap. 1 eller

4 kap. 1 §, 6 kap. 1 § eller 13 kap.

7 §,

4 kap.

1 §,

6 kap.

1 §

eller

1 §

tryckfrihetsförordningen

eller

13 kap.

1 §

tryckfrihetsför-

1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 2 eller 8 § eller

ordningen eller 1 kap. 1 §, 3 kap. 1,

10 kap.

1 § yttrandefrihetsgrund-

3,

4 eller 10 § eller

11 kap.

lagen omfattas dock inte av

2 eller 3 §

yttrandefrihetsgrund-

förbudet.

Inte

heller omfattas

lagen omfattas dock inte av

jordbruksverksamhet.

 

förbudet.

Inte

heller

omfattas

 

 

 

 

 

jordbruksverksamhet.

 

 

Om näringsförbud efter särskild

Bestämmelser om näringsförbud

prövning finns det bestämmelser i

efter särskild prövning finns i lagen

lagen (2014:836) om närings-

(2014:836) om näringsförbud.

förbud.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Prop. 2017/18:260

Bilaga 2

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

1 Senaste lydelse 2014:841.

119

Prop. 2017/18:260

Förslag till lag om ändring i arkivlagen (1990:782)

 

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 3 § arkivlagen (1990:782) ska ha följande

 

 

lydelse.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nuvarande lydelse

 

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 §

 

 

 

 

 

 

En myndighets arkiv bildas av de

En myndighets arkiv bildas av de

 

allmänna

handlingarna

 

från

allmänna

handlingarna

från

 

myndighetens

verksamhet

och

myndighetens

verksamhet

och

 

sådana handlingar

som

avses i

sådana

handlingar

som avses i

 

2 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen

2 kap.

12 §

 

tryckfrihetsförord-

 

och

som

myndigheten

beslutar

ningen

och

 

som

myndigheten

 

skall tas om hand för arkivering.

beslutar ska tas om hand för

 

Upptagningar

för

automatisk

arkivering.

 

Upptagningar

för

 

databehandling som är tillgängliga

automatisk databehandling som är

 

för flera myndigheter, så att de där

tillgängliga för flera myndigheter,

 

utgör

allmänna

handlingar,

skall

så att de där utgör allmänna

 

dock bilda arkiv endast hos en av

handlingar, ska dock bilda arkiv

 

dessa myndigheter, i första hand

endast hos en av dessa myndig-

 

den myndighet som svarar för

heter, i första hand den myndighet

 

huvuddelen av upptagningen.

 

som svarar för huvuddelen av

 

 

 

 

 

 

 

 

upptagningen.

 

 

 

 

Myndigheternas arkiv är en del av det nationella kulturarvet.

 

 

Myndigheternas

arkiv

 

skall

Myndigheternas

arkiv

ska

 

bevaras, hållas ordnade och vårdas

bevaras, hållas ordnade och vårdas

 

så att de tillgodoser.

 

 

 

så att de tillgodoser.

 

 

1.rätten att ta del av allmänna handlingar,

2.behovet av information för rättskipningen och förvaltningen, och

3.forskningens behov.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

120

Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden1

dels att 3 kap. 29 § ska upphöra att gälla,

dels att 1 kap. 1 och 2 §§, 3 kap. 6, 11–13, 18, 19, 21, 23, 26–28 och 30 §§, 4 kap. 2 §, 5 kap. 3–7 §§, 6 kap. 2 §, 7 kap. 1, 3–5, 8 och 9 §§, 8 kap. 2 §, 9 kap. 2–4 och 6 §§, 10 kap. 1 § och 11 kap. 1 §, rubrikerna närmast före 3 kap. 11 § och 5 kap. 3 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken till 3 kap. ska lyda ”Om utgivare av program m.m.”.

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

 

 

1 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 §

 

 

 

 

 

 

 

I denna lag finns bestämmelser

I denna lag finns bestämmelser

 

 

 

 

om

 

 

 

 

 

 

 

om ägare och utgivare av

1. ägare

och

 

utgivare

av

periodiska skrifter m.m. (2 kap.),

periodiska skrifter m.m. (2 kap.),

om

utgivare

av radioprogram

2. utgivare

av

program

m.m.

m.m. (3 kap.),

 

 

(3 kap.),

 

 

 

 

 

 

 

om utgivare m.m. av tekniska

3. utgivare

m.m.

av

tekniska

upptagningar (4 kap.),

 

upptagningar (4 kap.),

 

 

 

om bevarande av exemplar och

4. bevarande

av

 

exemplar

och

inspelningar m.m. (5 kap.),

inspelningar m.m. (5 kap.),

 

om

åtal

och

tvångsmedel

5. åtal och tvångsmedel (6 kap.),

(6 kap.),

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

om rätt domstol i tryckfrihetsmål

6. rätt domstol i tryckfrihetsmål

och yttrandefrihetsmål (7 kap.),

och yttrandefrihetsmål (7 kap.),

om förberedande behandling av

7. förberedande

behandling av

tryckfrihetsmål

och

yttrande-

tryckfrihetsmål

och

yttrande-

frihetsmål (8 kap.),

 

frihetsmål (8 kap.),

 

 

 

 

 

om huvudförhandling inför jury

8. huvudförhandling

inför

jury

(9 kap.),

 

 

(9 kap.), och

 

 

 

 

 

 

 

om överläggning och dom m.m.

9. överläggning

och

dom

m.m.

(10 kap.) samt

 

 

(10 kap.).

 

 

 

 

 

 

 

övriga bestämmelser (11 kap.).

I 11 kap.

finns

vissa

övriga

 

 

 

 

 

 

 

 

bestämmelser.

 

 

 

 

 

 

Prop. 2017/18:260

Bilaga 2

2 §2

De bestämmelser i denna lag som gäller tryckta skrifter eller tryckning av skrifter ska tillämpas även på andra skrifter som faller under tryckfrihetsförordningen.

1

Lagen omtryckt 2002:911.

121

2

Senaste lydelse 2015:663.

Prop. 2017/18:260

Bilaga 2

Med radioprogram, databas och teknisk upptagning avses det- samma som i yttrandefrihets- grundlagen. Med beställ-tv avses detsamma som i radio- och tv-lagen (2010:696).

Med program, databas och teknisk upptagning avses det- samma som i yttrandefrihets- grundlagen. Med beställ-tv avses detsamma som i radio- och tv-lagen (2010:696).

3kap.

6 §

När ställföreträdaren för en utgivare har tjänstgjort skall hans namn anges i sändningen. Dessutom skall varje sändning av ett radioprogram i närradio avslutas med en uppgift om vilken sammanslutning som har sänt programmet.

När ställföreträdaren för en utgivare har tjänstgjort ska hans eller hennes namn anges i sändningen. Dessutom ska varje sändning av ett program i närradio avslutas med en uppgift om vilken sammanslutning som har sänt programmet.

Andra trådlösa sändningar av

Andra trådlösa sändningar av

radioprogram

program

11

§3

Vad som föreskrivs i 1 och 2 §§ gäller också i fråga om

1.radioprogram som förmedlas genom satellitsändning som utgår från Sverige, och

2.andra radioprogram än radiotidningar som får sändas utan tillstånd enligt radio- och tv-lagen (2010:696).

I fråga om program som sänds av andra än svenska programföretag och inte är avsedda att tas emot i Sverige tillämpas inte andra föreskrifter i yttrandefrihetsgrund- lagen än 1 kap. 2 och 3 §§. Inte heller tillämpas första stycket.

Om ett programföretag som har tillstånd enligt 4 kap. 3 § eller 11 kap. 1 § första stycket radio- och tv-lagen (2010:696) att sända radioprogram också driver verksamhet för sändning till allmänheten av ljud, bilder eller

Bestämmelserna i 1 och 2 §§ gäller också i fråga om

1.program som förmedlas genom satellitsändning som utgår från Sverige, och

2.andra program än radio- tidningar som får sändas utan tillstånd enligt radio- och tv-lagen (2010:696).

I fråga om program som sänds av andra än svenska programföretag och inte är avsedda att tas emot i Sverige tillämpas inte andra föreskrifter i yttrandefrihetsgrund- lagen än 1 kap. 10–13 §§. Inte heller tillämpas första stycket.

12 §

Om ett programföretag som har tillstånd enligt 4 kap. 3 § eller 11 kap. 1 § första stycket radio- och tv-lagen (2010:696) att sända program också driver verksamhet för sändning till allmänheten av ljud, bilder eller text genom tråd,

3 Senaste lydelse 2010:737.

122

text genom tråd, tillämpas 1 och

tillämpas 1 och 2 §§ i fråga

om

Prop. 2017/18:260

2 §§ i fråga om verksamheten.

verksamheten.

 

 

 

 

 

Bilaga 2

 

 

 

 

 

 

13 §4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den som utser utgivare av andra

Den som utser en utgivare av

 

radioprogram i trådsändningar än

andra program i trådsändningar än

 

som avses i 12 § ska anmäla vem

som

avses

i

12 §

ska

anmäla

 

som har utsetts till Myndigheten för

utgivaren

till

 

Myndigheten

för

 

press, radio och tv.

 

 

 

press, radio och tv.

 

 

 

 

Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans eller

 

hennes uppdrag upphör, ska en ny utgivare omedelbart utses. Denne ska

 

anmälas så som föreskrivs i första stycket.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

18 §5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bestämmelserna

 

i

12–15 §§

Bestämmelserna

i

12–15 §§

 

tillämpas också i fråga om sådant

tillämpas

också

när information

 

tillhandahållande

av

information

tillhandahålls

enligt

1 kap.

4 §

 

som avses i 1 kap. 9 § första stycket

yttrandefrihetsgrundlagen

 

av

 

yttrandefrihetsgrundlagen.

Den

någon som avses i första stycket

 

som bedriver sådan verksamhet ska

1 a–c den paragrafen. Den som

 

till Myndigheten för press, radio

bedriver sådan verksamhet ska till

 

och tv anmäla vilket namn

Myndigheten för press, radio och tv

 

databasen har. I fråga om sådant

anmäla vilket namn databasen har.

 

tillhandahållande

som

avses i

I fråga om sådant tillhandahållande

 

1 kap. 9 § första stycket 1 och 2

som avses i 1 kap. 4 § första stycket

 

yttrandefrihetsgrundlagen

ska

2 a–c

yttrandefrihetsgrundlagen

 

namnet

innehålla

 

databasens

ska namnet

innehålla databasens

 

domännamn

eller

motsvarande

domännamn

eller

motsvarande

 

uppgift. När ett sådant program-

uppgift.

 

När

 

ett

sådant

 

företag

som

har

tillstånd

enligt

programföretag

 

som

har

tillstånd

 

4 kap. 3 § eller 11 kap. 1 § första

enligt 4 kap. 3 § eller 11 kap. 1 §

 

stycket radio- och tv-lagen

första stycket radio- och tv-lagen

 

(2010:696) att sända radioprogram

(2010:696)

att

sända

program

 

också

driver

verksamhet

enligt

också

driver

verksamhet enligt

 

1 kap. 9 § första stycket yttrande-

1 kap.

4 §

yttrandefrihetsgrund-

 

frihetsgrundlagen, ska i stället för

lagen, ska i stället för vad som

 

vad som anges i 1 § första stycket

anges i 1 § första stycket gälla att

 

gälla att

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

utgivare ska utses för verksamheten,

uppgift om vem som är utgivare, och i förekommande fall ställföreträdare, ska antecknas i register hos programföretaget.

4

Senaste lydelse 2015:811.

123

5

Senaste lydelse 2015:811.

Prop. 2017/18:260

Bilaga 2

 

 

 

 

 

19

§6

 

 

 

 

 

 

Utgivningsbevis för verksamhet

Utgivningsbevis för verksamhet

enligt

1 kap.

9 §

andra

stycket

enligt

1 kap.

4 §

yttrandefrihets-

yttrandefrihetsgrundlagen

utfärdas

grundlagen utfärdas av Myndig-

av Myndigheten för press, radio

heten för press, radio och tv på

och tv på ansökan av den som

ansökan av den som bedriver

bedriver verksamheten.

 

verksamheten.

 

 

 

 

 

En ansökan ska innehålla uppgift

En ansökan ska innehålla uppgift

om databasens namn, vem som

om databasens namn, vem som

bedriver verksamheten, från vilken

bedriver verksamheten, från vilken

ort överföringarna eller upp-

ort överföringarna eller upp-

spelningarna utgår och vem som

spelningarna utgår och vem som

utsetts till utgivare samt, i

utsetts till utgivare samt, i

förekommande fall, ställföreträdare

förekommande fall, ställföreträdare

för utgivaren. I fråga om sådant

för utgivaren. I fråga om sådant

tillhandahållande

som avses i

tillhandahållande

som avses

i

1 kap. 9 § första stycket 1 och 2

1 kap.

4 § första

stycket

2 a–c

yttrandefrihetsgrundlagen

ska

yttrandefrihetsgrundlagen

 

ska

namnet

innehålla

databasens

namnet

innehålla

databasens

domännamn

eller

 

motsvarande

domännamn

eller

 

motsvarande

uppgift.

 

 

 

 

uppgift.

 

 

 

 

 

Ansökan ska också innehålla en

Ansökan ska också innehålla en

teknisk beskrivning av verk-

teknisk beskrivning av verk-

samheten. Av

beskrivningen ska

samheten. Av

beskrivningen

ska

det framgå

hur

information

det framgå

hur

information

tillhandahålls

 

 

allmänheten.

tillhandahålls

 

 

allmänheten.

Beskrivningen

ska

ha

sådan

Beskrivningen

ska

ha

sådan

omfattning att det framgår om

omfattning att det framgår om

verksamheten

uppfyller

förut-

verksamheten

uppfyller

förut-

sättningarna enligt 1 kap. 9 § andra

sättningarna enligt

 

1 kap.

4 och

stycket yttrandefrihetsgrundlagen.

5 §§ yttrandefrihetsgrundlagen.

 

Till en ansökan ska det fogas bevis att utgivaren uppfyller de behörighetsvillkor som anges i yttrandefrihetsgrundlagen och att utgivaren

har åtagit sig uppdraget.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

21

§7

 

 

 

I god tid innan ett utgivnings-

I god tid innan ett utgivnings-

bevis förfaller

enligt

1 kap.

9 §

bevis förfaller

enligt

1 kap.

6 §

tredje stycket yttrandefrihetsgrund-

första stycket yttrandefrihetsgrund-

lagen ska Myndigheten för press,

lagen ska Myndigheten för press,

radio och tv till den som bedriver

radio och tv till den som bedriver

verksamheten sända en påminnelse

verksamheten sända en påminnelse

om att bevisets giltighetstid är

om att bevisets giltighetstid är

begränsad till tio år och att beviset

begränsad till tio år och att beviset

förfaller, om en ansökan om

förfaller, om en ansökan om

förnyelse av

beviset

inte

har

förnyelse av

beviset

inte

har

124

6

Senaste lydelse 2015:811.

7

Senaste lydelse 2015:811.

kommit in till myndigheten före

kommit in

till

myndigheten

före

Prop. 2017/18:260

tioårsperiodens utgång.

 

 

tioårsperiodens utgång.

 

 

Bilaga 2

Beslut om att ett utgivningsbevis ska anses förfallet vid tioårsperiodens

 

utgång meddelas av Myndigheten för press, radio och tv.

 

 

 

 

En ansökan om förnyelse av ett

En ansökan om förnyelse av ett

 

utgivningsbevis

får

göras

tidigast

utgivningsbevis

får

göras

tidigast

 

ett år före och senast på dagen för

ett år före och senast på dagen för

 

tioårsperiodens

utgång.

För

en

tioårsperiodens

utgång.

För

en

 

ansökan om förnyelse gäller i

ansökan om förnyelse gäller i

 

övrigt samma

bestämmelser

som

övrigt samma

bestämmelser

som

 

för den första ansökan. Om en

för den första ansökan. Om en

 

ansökan om förnyelse har gjorts i

ansökan om förnyelse har gjorts i

 

rätt tid, fortsätter beviset att gälla

rätt tid, fortsätter beviset att gälla

 

till dess att beslutet med anledning

till dess att beslutet med anledning

 

av ansökan har vunnit laga kraft.

av ansökan har fått laga kraft.

 

 

 

 

 

 

23 §8

 

 

 

 

 

 

I 1 kap. 9 §

tredje

stycket

I 1 kap.

6 §

tredje

stycket

 

yttrandefrihetsgrundlagen

före-

yttrandefrihetsgrundlagen

före-

 

skrivs i vilka fall utgivningsbevis

skrivs i vilka fall utgivningsbevis

 

får återkallas. Om ett utgivnings-

får återkallas. Om ett utgivnings-

 

bevis inte borde ha utfärdats på

bevis inte borde ha utfärdats på

 

grund av risk för förväxling med

grund av risk för förväxling med

 

namn på en annan verksamhet, får

namn på en annan verksamhet, får

 

beviset dock återkallas endast om

beviset dock återkallas endast om

 

det inom sex månader sedan beviset

det inom sex månader sedan beviset

 

utfärdades visas att ansökan borde

utfärdades visas att ansökan borde

 

ha avslagits på grund av denna risk.

ha avslagits på grund av denna risk.

 

Beslut om återkallelse av utgivningsbevis meddelas av Myndigheten för press, radio och tv. I ärenden om återkallelse ska den som bedriver verksamheten och utgivaren få tillfälle att yttra sig, om det är möjligt.

I varje sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 9 § första eller andra stycket yttrandefrihetsgrund- lagen skall en uppgift om verksamhetens namn och utgivare och vem som har utsett denne lämnas. Om en ställföreträdare för utgivaren tjänstgör, skall det lämnas en uppgift om vem ställ- företrädaren är. Uppgifterna skall vara lättillgängliga, tydliga och anges i anslutning till varandra.

26 §

I varje sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 4 § yttrande- frihetsgrundlagen ska en uppgift lämnas om verksamhetens namn och utgivare och vem som har utsett denne. Om en ställföreträdare för utgivaren tjänstgör, ska det lämnas en uppgift om vem ställ- företrädaren är. Uppgifterna ska vara lättillgängliga, tydliga och anges i anslutning till varandra.

8 Senaste lydelse 2015:811.

125

Prop. 2017/18:260

Bilaga 2

27 §9

Myndigheten för press, radio och tv ska föra register över verk- samheter enligt 1 kap. 9 § första och andra styckena yttrande- frihetsgrundlagen. Registret får föras med hjälp av automatiserad behandling. Det får innehålla uppgifter om

Myndigheten för press, radio och tv ska föra register över verk- samheter enligt 1 kap. 4 § yttrande- frihetsgrundlagen. Registret får föras med hjälp av automatiserad behandling. Det får innehålla uppgifter om

1.databasens namn,

2.vem som bedriver verksamheten,

3.från vilken ort överföringarna eller uppspelningarna utgår,

4.vem som utsetts till utgivare och, i förekommande fall, ställföreträdare för utgivaren,

5.en teknisk beskrivning av verksamheten, och

6.tidpunkt för utfärdande och förnyelse av utgivningsbevis.

 

 

 

28 §

 

 

Regeringen

får

meddela

Regeringen

får

meddela

föreskrifter om avgifter för utdrag

föreskrifter om

 

 

ur register över verksamheter enligt

1. avgifter för utdrag ur register

1 kap. 9 §

första

och andra

över verksamheter enligt 1 kap. 4 §

styckena

yttrandefrihetsgrund-

yttrandefrihetsgrundlagen, och

lagen. Regeringen får också med-

2. ansökningsavgifter

i ärenden

dela föreskrifter om ansöknings-

om utgivningsbevis för verksamhet

avgifter i ärenden om utgivnings-

enligt 1 kap. 4 §

yttrandefrihets-

bevis för verksamhet enligt 1 kap.

grundlagen.

 

 

9 § andra stycket yttrandefrihets-

 

 

 

grundlagen.

 

 

 

 

 

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som i detta kapitel föreskrivs om skyldig- het att anteckna eller anmäla utgivare skall dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Detsamma gäller den som bedriver verksamhet med utgivningsbevis enligt 1 kap. 9 § andra stycket yttrandefrihets- grundlagen och som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid behov inte anmäler ny utgivare.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som i detta kapitel föreskrivs om skyldighet att lämna uppgift om ställföreträdare eller att anmäla

30 §

Till böter eller fängelse i högst ett

år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som i detta kapitel föreskrivs om skyldighet att anteckna eller anmäla utgivare. Detsamma gäller den som bedriver verksamhet med utgivningsbevis enligt 1 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen och som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid behov inte anmäler ny utgivare.

Till penningböter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som i detta kapitel föreskrivs om skyldighet att lämna uppgift om ställföreträdare eller att

126

9 Senaste lydelse 2015:811.

namn på verksamhet som bedrivs

anmäla namn på verksamhet som

Prop. 2017/18:260

enligt

1 kap.

9 §

första

stycket

bedrivs enligt 1 kap. 4 § yttrande-

Bilaga 2

yttrandefrihetsgrundlagen

 

 

skall

frihetsgrundlagen av

någon

som

 

dömas till penningböter.

 

 

 

avses i första stycket 1 a–c den

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

paragrafen.

 

 

 

 

 

 

Justitiekanslern är åklagare i mål om ansvar för sådana brott som avses

 

i första och andra styckena.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 §

 

 

 

 

 

 

 

Den skyldighet att lämna vissa

Den skyldighet att lämna vissa

 

uppgifter som föreskrivs i 3 kap.

uppgifter som föreskrivs i 3 kap.

 

13 § första stycket eller 15 § första

16 eller 20 § yttrandefrihetsgrund-

 

stycket

yttrandefrihetsgrundlagen

lagen ska fullgöras genom att

 

skall

fullgöras

genom

att

uppgifterna tas in i själva den

 

uppgifterna intas i själva den

tekniska

upptagningen,

skriften

 

tekniska upptagningen,

skriften

eller bilden eller sätts fast

 

eller bilden eller anbringas

skivan, kassetten eller motsvarande

 

skivan, kassetten eller motsvarande

föremål.

 

 

 

 

 

 

 

föremål.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5 kap.

 

 

 

 

 

 

 

Radioprogram

och

tekniska

Program

 

och

 

tekniska

 

upptagningar

 

 

 

 

upptagningar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 §10

 

 

 

 

 

 

 

Den

som

sänder radioprogram

Den som sänder program till

 

till allmänheten eller tillhandahåller

allmänheten

eller

tillhandahåller

 

beställ-tv ska ombesörja att varje

beställ-tv ska ombesörja att varje

 

program

spelas

in.

 

 

Denna

sådant program och program i

 

skyldighet

gäller

också

 

sådana

beställ-tv spelas in. Denna skyldig-

 

radioprogram som avses i

 

1 kap.

het gäller också sådana program

 

7 §

andra

stycket

tryckfrihetsför-

som avses i

1 kap.

5

och

6 §§

 

ordningen.

 

Beträffande

 

 

över-

tryckfrihetsförordningen.

I

fråga

 

föringar som omfattas av 1 kap. 9 §

om överföringar som omfattas av

 

yttrandefrihetsgrundlagen

 

 

och

1 kap.

4 §

yttrandefrihetsgrund-

 

motsvarande

överföringar

 

enligt

lagen och motsvarande över-

 

1 kap.

7 §

andra

stycket

 

tryck-

föringar

enligt 1 kap.

5 och 6 §§

 

frihetsförordningen är det, förutom

tryckfrihetsförordningen

är

det,

 

när det gäller beställ-tv, tillräckligt

förutom när det gäller beställ-tv,

 

att

det

dokumenteras

 

 

vilken

tillräckligt att det

dokumenteras

 

information som vid varje tidpunkt

vilken information som vid varje

 

tillhandahålls.

 

 

 

 

 

tidpunkt tillhandahålls.

 

 

 

En inspelning enligt första stycket första meningen ska bevaras i minst

 

sex månader

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1. från sändningen,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10 Senaste lydelse 2015:663.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

127

Prop. 2017/18:260

Bilaga 2

2. i fråga om sådant tillhanda-

2. i fråga om sådant tillhanda-

hållande som avses i 1 kap.

9 §

hållande som avses i 1 kap.

4 §

första stycket 1 och 2 yttrande-

första stycket 2 a–c yttrande-

frihetsgrundlagen, från det

att

frihetsgrundlagen, från det

att

informationen inte längre tillhanda-

informationen inte längre tillhanda-

hölls, eller

 

hölls, eller

 

3. i fråga om sådant tillhanda-

3. i fråga om sådant tillhanda-

hållande som avses i 1 kap.

9 §

hållande som avses i 1 kap.

4 §

första stycket 3 yttrandefrihets-

första stycket 2 d yttrandefrihets-

grundlagen, från uppspelningen.

grundlagen, från uppspelningen.

Den som här i landet för någon annans räkning bedriver sändningsverksamhet över satellit eller som upplåter satellitkapacitet ska också ombesörja att varje program spelas in och bevaras. Detta gäller dock

inte om någon annan ska göra detta enligt första stycket.

 

 

 

Skyldigheten enligt första stycket

Skyldigheten enligt första stycket

gäller inte samtidig och oförändrad

gäller inte samtidig och oförändrad

vidaresändning

av

radioprogram

vidaresändning av program genom

genom trådnät.

 

 

 

trådnät.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4 §

 

 

 

 

Den som här i landet skall utse

Den som här i landet ska utse

utgivare för en teknisk upptagning

utgivare för en teknisk upptagning

är skyldig att bevara ett exemplar

är skyldig att bevara ett exemplar

under ett år från det att

under ett år från det att

upptagningen blev offentlig. Denna

upptagningen blev offentlig. Denna

skyldighet

gäller

också

sådana

skyldighet

gäller också

sådana

tekniska upptagningar som avses i

tekniska upptagningar som avses i

1 kap. 7 § andra

stycket tryck-

1 kap.

5 §

tryckfrihets-

frihetsförordningen.

 

 

förordningen.

 

 

 

 

 

 

 

 

5 §11

 

 

 

 

Justitiekanslern har rätt att utan

Justitiekanslern har rätt att utan

kostnad få del av varje skrift,

kostnad få del av varje skrift,

radioprogram, program i beställ-tv

program, program i beställ-tv eller

eller teknisk upptagning som har

teknisk

upptagning

som

har

bevarats

enligt

1–4 §§

och att

bevarats

enligt 1–4 §§

och att

kostnadsfritt få en bestyrkt utskrift

kostnadsfritt få en bestyrkt utskrift

av vad som har yttrats i ett radio-

av vad som har yttrats i ett

program. Polismyndigheten ska på

program. Polismyndigheten ska på

begäran bistå Justitiekanslern med

begäran bistå Justitiekanslern med

att få tillgång till sådana hand-

att få tillgång till sådana

lingar. Det som nu har sagts om

handlingar. Det som nu har sagts

Justitiekanslern gäller även allmän

om Justitiekanslern

gäller

även

åklagare, om Justitiekanslern enligt

allmän åklagare, om Justitie-

7 kap. 1 § första stycket yttrande-

kanslern enligt 7 kap. 2 § yttrande-

frihetsgrundlagen har överlämnat åt

frihetsgrundlagen har överlämnat åt

allmän åklagare att vara åklagare i

allmän åklagare att vara åklagare i

yttrandefrihetsmål.

 

 

yttrandefrihetsmål.

 

 

 

128

11 Senaste lydelse 2015:663.

 

 

Prop. 2017/18:260

 

6 §

Bilaga 2

Varje enskild som anser att ett

Varje enskild som anser att ett

yttrandefrihetsbrott har begåtts mot

yttrandefrihetsbrott har begåtts mot

honom i ett radioprogram eller att

honom eller henne i ett program

han har lidit skada på grund av ett

eller att han eller hon har lidit skada

sådant brott i programmet har rätt

på grund av ett sådant brott i

att hos den som driver sändnings-

programmet har rätt att hos den

verksamheten kostnadsfritt ta del

som driver sändningsverksamheten

av en inspelning av programmet.

kostnadsfritt ta del av en inspelning

Den enskilde har också rätt att utan

av programmet. Den enskilde har

kostnad få en kopia av inspelningen

också rätt att utan kostnad få en

eller en bestyrkt utskrift av vad som

kopia av inspelningen eller en

har yttrats i programmet. Vad som

bestyrkt utskrift av vad som har

sägs i detta stycke gäller dock inte,

yttrats i programmet. Vad som sägs

om det är uppenbart att han inte

i detta stycke gäller dock inte, om

berörs av programmet på ett sådant

det är uppenbart att han eller hon

sätt att han kan vara målsägande.

inte berörs av programmet på ett

 

sådant sätt att han eller hon kan

 

vara målsägande.

 

Den skyldighet som avses i första stycket vilar i fråga om sådana

radiotidningar som anges i 3 kap. 7 § på ägaren till den periodiska skrift

som utgör den huvudsakliga förlagan.

 

Första stycket skall tillämpas

Första stycket ska

tillämpas

också på sådana tekniska upptag-

också på sådana tekniska upptag-

ningar som innehåller en för

ningar som innehåller en för

synskadade avsedd version av en

synskadade avsedd version av en

periodisk skrift som ges ut här i

periodisk skrift som ges ut här i

landet (kassettidningar). I fråga om

landet (kassettidningar). I fråga om

sådana kassettidningar som avses i

sådana kassettidningar som avses i

4 kap. 1 § vilar skyldigheten att låta

4 kap. 1 § vilar skyldigheten att låta

den enskilde ta del av en

den enskilde ta del av en

upptagning och få en utskrift på

upptagning och få en utskrift på

ägaren till den periodiska skrift som

ägaren till den periodiska skrift som

utgör den huvudsakliga förlagan.

utgör den huvudsakliga förlagan.

 

7 §12

 

I radio- och tv-lagen (2010:696)

I