Regeringens skrivelse 2017/18:130

Redovisning av AP-fondernas verksamhet

Skr.

t.o.m. 2017

2017/18:130

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 24 maj 2018

Stefan Löfven

Per Bolund

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av de allmänna pensions- fondernas (AP-fondernas) verksamhet t.o.m. 2017. I redovisningen ingår bl.a. en sammanställning av AP-fondernas årsredovisningar för 2017 och en utvärdering av AP-fondernas verksamhet sedan 2001. Skrivelsen överlämnas årligen till riksdagen senast den 1 juni.

Under 2017 uppgick det samlade resultatet för Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna (buffertfonderna) till 121 miljarder kronor efter kostnader, vilket motsvarar en avkastning på 9,2 procent. Detta kan jämföras med att den genomsnittliga avkastningen har varit 6,2 procent per år sedan nuvarande system infördes 2001. Under samma period har inkomstindex ökat med 3,0 procent per år. Buffertfonderna har därmed bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av det allmänna inkomstpensions- systemet, vilket var avsikten när det nuvarande AP-fondssystemet infördes. Inkomstindex ligger till grund för uppräkningen av skulden i inkomstpensionssystemet.

Buffertfondernas avkastning följer i stor utsträckning utvecklingen på de finansiella marknaderna. Låga räntor och en god global tillväxt har bidragit till börsuppgångar under en längre tid. Buffertfondernas ackumulerade resultat efter finanskrisen 2008 står för 90 procent av det ackumulerade resultatet sedan 2001. Vid utgången av 2017 uppgick det samlade kapitalet i buffertfonderna till 1 412 miljarder kronor. Det är dubbelt så mycket som vid slutet av 2008 trots att buffertfonderna under samma tid betalat ut 183 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet.

1

Skr. 2017/18:130

Inkomstpensionssystemet är i huvudsak ofonderat. Detta innebär att inbetalda pensionsavgifter från dagens yrkesaktiva finansierar utbetal- ningarna till dagens pensionärer. När pensionsutbetalningarna är större än inbetalningarna tas medel från buffertkapitalet och vid överskott förs medlen till buffertkapitalet. Under 2017 överfördes sammanlagt 30 mil- jarder kronor från Första–Fjärde AP-fonderna till inkomst-pensionssyste- met. Vid slutet av året utgjorde kapitalet i buffertfonderna 15 procent av tillgångarna i inkomstpensionssystemet, resterande 85 procent utgjordes av avgiftstillgångar. När det nuvarande pensionssystemet infördes 2001 utgjorde buffertkapitalet 10 procent av tillgångarna i inkomstpensions- systemet.

Respektive buffertfonds styrelse fastställer det övergripande avkast- ningsmålet för fonden. Av utvärderingen framgår att Första–Fjärde AP- fonderna har uppnått sina långsiktiga avkastningsmål. Det förklaras delvis av den övergripande tillgångsallokeringen med en fortsatt hög andel aktier. Den ökade andelen alternativa tillgångar har också genererat en god avkastning och kan förväntas bidra till en dämpande effekt på resultatnedgången vid en negativ utveckling på aktiemarknaden. En analys, som genomförts av McKinsey & Company på uppdrag av rege- ringen, visar att buffertfondernas avkastning är i nivå med ett urval av utländska pensionsfonder med liknande uppdrag och storlek.

Fonderna har anpassat sin övergripande tillgångsförvaltning på ett rimligt sätt inom givna placeringsregler. För att stärka Första–Fjärde AP- fondernas förutsättningar att uppnå målet för förvaltningen pågår för närvarande ett arbete med att ta fram en lagrådsremiss om ändrade place- ringsregler och moderniserad styrning av hållbarhetsfrågor i förvalt- ningen. Ambitionen är att de nya reglerna ska börja tillämpas den 1 januari 2019. Pensionsgruppen har även tagit ställning för vissa ytter- ligare ändringar av placeringsreglerna för Första–Fjärde AP-fonderna. Förslag till sådana ändringar kommer att lämnas efter det att de frågorna har utretts.

Sjätte AP-fondens uppdrag skiljer sig från de övriga buffertfonderna genom att fonden är stängd, dvs. saknar betalningsflöden gentemot pensionssystemet samt att den är betydligt mindre. Uppdraget för Sjätte AP-fonden är att investera på riskkapitalmarknaden i onoterade företag. Det strategiskifte som fonden genomfört sedan 2011 (ökade investeringar i mogna bolag) bedöms fortsatt som välgrundat. Resultatet för 2017 uppgick till 3,5 miljarder kronor, vilket motsvarar en avkastning på 12,3 procent. Den genomsnittliga avkastningen har uppgått till 5,4 pro-

2

cent sedan fonden bildades 1996. Vid utgången av 2017 uppgick fond- kapitalet i Sjätte AP-fonden till 31,6 miljarder kronor.

Förvaltningskostnaderna för buffertfonderna uppgick till 1 754 miljo- ner kronor under 2017. Det var 17 miljoner kronor mer än föregående år och motsvarar en ökning på 1,0 procent. I förhållande till det totala buffertkapitalet minskade kostnaderna från 0,136 till 0,129 procent jämfört med föregående år. I föregående skrivelse gjordes en fördjupad extern analys av Första–Fjärde AP-fondernas kostnader. Analysen visade att fonderna är kostnadseffektiva jämfört med ett urval utländska pensionsfonder med liknande uppdrag och storlek. För AP-fonderna, liksom för övrig verksamhet i offentlig regi, är det dock viktigt att ständigt arbeta för en hög kostnadseffektivitet.

Sjunde AP-fonden har i uppgift att förvalta förvalsalternativet AP7 Såfa inom premiepensionssystemet. Den genomsnittliga avkastningen för AP7 Såfa under 2017 uppgick till 16,5 procent, vilket kan jämföras med 9,6 procent som var den genomsnittliga avkastningen för de närmare 850 privata fonderna i premiepensionssystemet. Förvalsalternativets genom- snittliga årsavkastning uppgår till 7,0 procent sedan 2001, medan mot- svarande avkastning för de privata fonderna i premiepensionssystemet uppgått till 4,1 procent. De senaste två åren har risken i förvalsalterna- tivet sänkts genom att hävstången, som innebär ökad aktieexponering, sänkts från 150 till 124 procent.

Skr. 2017/18:130

3

Skr. 2017/18:130

Innehållsförteckning

 

 

 

 

1

Inledning ...........................................................................................

5

 

2 AP-fonderna och det allmänna pensionssystemet .............................

6

 

 

2.1

Inkomstpensionssystemet ...................................................

7

 

 

2.2

Premiepensionssystemet...................................................

10

 

3

Buffertfondernas samlade resultat...................................................

13

 

 

3.1

Rollen som buffert för hantering av över- och

 

 

 

 

underskott .........................................................................

13

 

 

3.2

Rollen som långsiktig finansiär ........................................

14

 

 

3.3

Avkastning i jämförelse med utländska

 

 

 

 

pensionsfonder .................................................................

20

 

 

3.4

Tillgångsallokering...........................................................

21

 

 

3.5

Utvecklingen på finansmarknaderna ................................

22

 

4

Buffertfondernas samlade kostnader...............................................

24

 

5 Redovisning och utvärdering av respektive AP-fond......................

29

 

 

5.1

Första AP-fonden .............................................................

29

 

 

5.2

Andra AP-fonden .............................................................

36

 

 

5.3

Tredje AP-fonden .............................................................

42

 

 

5.4

Fjärde AP-fonden .............................................................

50

 

 

5.5

Sjätte AP-fonden ..............................................................

57

 

 

5.6

Sjunde AP-fonden ............................................................

64

 

6

Övriga förvaltningsfrågor ...............................................................

70

 

 

6.1

Hållbarhet och ägarstyrning .............................................

70

 

 

6.2

Översyn av placeringsreglerna .........................................

71

 

 

6.3

Process för prövning av sidouppdrag för

 

 

 

 

styrelseledamöter..............................................................

72

 

 

6.4

Samarbete mellan AP-fonderna........................................

73

 

 

6.5

Sammanfattning från revision ..........................................

74

 

Bilaga 1

Policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna........

77

 

Bilaga 2

Placeringsbestämmelser för AP-fondernas

 

 

 

 

verksamhet i sammandrag ................................................

86

 

Bilaga 3

Utdrag ur årsredovisning för Första AP-fonden ...............

89

 

Bilaga 4

Utdrag ur årsredovisning för Andra AP-fonden .............

110

 

Bilaga 5

Utdrag ur årsredovisning för Tredje AP-fonden.............

130

 

Bilaga 6

Utdrag ur årsredovisning för Fjärde AP-fonden .............

148

 

Bilaga 7

Utdrag ur årsredovisning för Sjätte AP-fonden ..............

169

 

Bilaga 8

Utdrag ur årsredovisning för Sjunde AP-fonden ............

185

 

Bilaga 9

Underlag från McKinsey & Company............................

209

 

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 maj 2018.........

288

4

 

 

 

 

1

Inledning

Skr. 2017/18:130

 

Regeringen ska senast den 1 juni varje år överlämna en redovisning av AP-fondernas verksamhet till riksdagen. Som underlag ska AP-fonderna lämna årsredovisning och verksamhetsberättelse. I skrivelsen redovisas och analyseras fondkapitalet per fond och som helhet. Förvaltningen av fondkapitalet utvärderas både av regeringen och av extern expertis.

Den nuvarande ordningen för AP-fonderna har gällt sedan reforme- ringen av det allmänna pensionssystemet 1999. AP-fonderna regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), förutom Sjätte AP-fonden som regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden.

Innehållsöversikt

Avsnitt 2 innehåller en översiktlig beskrivning av AP-fonderna och det allmänna pensionssystemet. Här redovisas Första–Fjärde och Sjätte AP- fondernas betydelse för inkomstpensionssystemets finansiella ställning och Sjunde AP-fondens roll inom premiepensionssystemet. I avsnitt 3 redovisas buffertfondernas samlade resultat. Här beskrivs hur buffert- fonderna sammantaget uppfyllt rollen som buffert för hantering av över- och underskott och rollen som långsiktig finansiär. Avsnittet innehåller även en redovisning av Första–Fjärde AP-fondernas avkastning i jäm- förelse med ett urval av utländska pensionsfonder samt de fyra fondernas samlade tillgångsallokering. Hur utvecklingen på finansmarknaderna påverkar AP-fondernas resultat beskrivs också. I avsnitt 4 redogörs för buffertfondernas samlade kostnader. Avsnitt 5 innehåller en redovisning och utvärdering av respektive AP-fond. Här finns uppgifter om respek- tive fonds resultat och kostnader samt beskrivningar av fondernas arbete med hållbarhet, risk och kontroll. Avsnitt 6 behandlar övriga förvalt- ningsfrågor såsom gemensamma hållbarhets- och ägarstyrningsfrågor, översyn av placeringsreglerna, process för prövning av sidouppdrag för styrelseledamöter, samarbete mellan AP-fonderna och en sammanfatt- ning av revisionen.

I bilaga 1 finns regeringens policy för styrning och utvärdering av AP- fonderna. I bilaga 2 finns Första–Fjärde AP-fondernas placeringsregler i sammandrag. Båda bilagorna är oförändrade sedan föregående år. Utdrag ur AP-fondernas årsredovisningar finns i bilagorna 3–8. Årsredovis- ningarna finns i sin helhet på respektive fonds webbplats. Bilaga 9 inne- håller en externt genomförd utvärdering av AP-fondernas verksamhet 2017. Den externa utvärderingen har genomförts av McKinsey & Company och innehåller detta år endast en grundläggande granskning. Den årliga revisionen har utförts av revisorer från Pricewaterhouse- Coopers AB.

5

Skr. 2017/18:130

2

AP-fonderna och det allmänna

 

pensionssystemet

Det svenska pensionssystemet består av tre delar: den statliga allmänna pensionen, tjänstepensionssystemet och privat pensionssparande. Tjänste- pensionen bygger på överenskommelser mellan arbetsgivare och arbets- tagare (ofta i form av kollektivavtal), medan privat pensionssparande är frivilligt. Denna skrivelse redogör för AP-fondernas roll och utveckling inom ramen för det allmänna pensionssystemet.

Utformningen av det allmänna pensionssystemet har sin bakgrund i den pensionsreform som genomfördes i januari 1999. Pensionsreformen var ett resultat av en bred partiuppgörelse mellan Socialdemokraterna och de fyra borgerliga partierna1. Reformen innebar att pensionssystemet gjordes självfinansierande (via avgifter) och att det infördes en funktion så att pensionerna automatiskt anpassas till den ekonomiska tillväxten, den s.k. automatiska balanseringen. Den avgiftsbaserade inkomst- och premiepensionen ersatte tidigare förmånsbestämda ATP och folkpension. För de som tjänat in pension tidigare inrättades övergångsregler (s.k. tilläggspension) och för de som haft låg eller ingen inkomst infördes garantipension. Garantipension är ett grundskydd som finansieras via statsbudgeten.

Inkomstpensionssystemet är i huvudsak ofonderat. Det innebär att in- betalda pensionsavgifter används för att finansiera samma års pensions- utbetalningar. För att hantera skillnaderna mellan de löpande pensions- avgifterna och pensionsutbetalningarna finns ett buffertkapital som förvaltas av Första‒Fjärde AP-fonderna. Sjätte AP-fonden är också en buffertfond, men denna fond är stängd. Sjunde AP-fonden har en särskild roll som förvaltare av det statliga förvalsalternativet AP7 Såfa inom premiepensionen, vilken också är en del av det allmänna pensionssyste- met.

1 Sedan den 26 december 2014 medverkar även Miljöpartiet i pensionsgruppens arbete.

6

2.1

Inkomstpensionssystemet

Skr. 2017/18:130

Avgiften till det allmänna pensionssystemet uppgår till 18,5 procent av pensionsgrundande inkomster, varav 16 procent sätts av till inkomst- pensionen och resterande 2,5 procent till premiepensionen.2 Förutom lön räknas ersättning från social- och arbetslöshetsförsäkringar som inkom- ster. Även sjuk- och aktivitetsersättning tillgodoräknas liksom år med små barn (barnår) och studier.3 De individuella belopp som sätts av kallas pensionsrätt och bokas på ett personligt konto hos Pensionsmyndigheten. På så sätt tillgodoräknas varje individs intjänade pensionsrätter över hela livet. Pensionsrätterna för inkomstpensionen räknas årligen upp med en avkastning som beräknas med utgångspunkt från inkomstindex. Inkoms- tindex speglar den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige vilken även påverkas av hur stor del av den arbetsföra befolkningen som arbe- tar. Uppräkningen av pensionen kan även påverkas av buffertkapitalets värdeutveckling och av demografiska faktorer genom det s.k. balans- talet4.

Buffertfonderna och det allmänna pensionssystemet

Buffertkapitalet förvaltas av Första‒Fjärde och Sjätte AP-fonderna. De kan därför sägas vara buffertfonder inom inkomstpensionssystemet. När det nuvarande pensionssystemet infördes 2001, fördelades drygt 130 mil- jarder kronor till vardera av Första–Fjärde AP-fonderna. För dessa fyra fonder etablerades samtidigt ett gemensamt regelverk i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), i vilken även regler avseende Sjunde AP-fonden ingår.

Enligt lagen är fondernas uppdrag att förvalta fondmedlen så att de blir till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet. Förvaltningen ska ta sin utgångspunkt i pensionssystemets åtagande. Målet är att långsiktigt maximera avkastningen i förhållande till risken i placeringarna. Den totala risknivån i förvaltningen ska vara låg, vilket inte ska tolkas som ett mål att minimera risken. Av det följer däremot ett krav på god risk- spridning. Risk och avkastning ska tolkas i termer av utgående pensioner.

AP-fonderna ska, med förvaltade medel, svara för kostnaderna för sin verksamhet, för revision och för uppföljning av fondförvaltningen. Rege- ringen utser styrelserna i fonderna och ska årligen utvärdera förvalt- ningen.

Rollen som förvaltare av allmänna pensionsmedel ställer krav på att fonderna uppbär allmänhetens förtroende. Av det skälet är fonderna ålagda att ta hänsyn till miljö och etik i placeringsverksamheten, utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning. Fonderna ska inte ha näringspolitiska eller ekonomisk-politiska mål.

2Det finns en gräns på 7,5 inkomstbasbelopp per år för hur stor del av inkomsten som tillgodoräknas som pensionsgrundande.

3Fram till 2010 tillgodoräknades pensionsgrundande belopp även vid plikttjänst.

4Balanstalet beräknas som kvoten mellan systemets tillgångar och pensionsskulden två år före det år balanstalet avser. Tillgångarna ska motsvara summan av avgiftstillgången och buffertfondens värde.

7

Skr. 2017/18:130

8

Sjätte AP-fonden är också en del av buffertfondssystemet men regleras i en egen lag, lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Fonden är stängd, vilket innebär att den inte har betalningsflöden gentemot pensions- systemet. Fondens uppdrag skiljer sig även från de andra buffertfonderna genom att medlen ska placeras på riskkapitalmarknaden. Sjätte AP- fonden har sitt ursprung i Sjätte fondstyrelsen, vilken inrättades 1996. Namnbytet gjordes i samband med pensionsreformen. Sjätte AP-fonden ingick dock inte i pensionsöverenskommelsen, vilket inneburit att fonden har verkat med väsentligen oförändrade förutsättningar sedan 1996. De tidigare gällande reglerna avseende Sjätte fondstyrelsen överfördes i princip oförändrade till den nu gällande lagen om Sjätte AP-fonden. Fondens medel har i sin helhet genererats från de 10,4 miljarder kronor som tillsköts i samband med att den dåvarande Sjätte fondstyrelsen bildades 1996.

Buffertfondernas två olika roller

Buffertfonderna har två olika roller inom inkomstpensionssystemet. Den ena rollen är att hantera de över- och underskott som uppstår när volymen inbetalda pensionsavgifter skiljer sig från utbetalda pensioner. När inbetalningarna till systemet är större än utbetalningarna sparas överskottet i Första–Fjärde AP-fonderna och när utbetalningarna är större än inbetalningarna tas medel från nämnda fonder.

Buffertfondernas andra roll är att generera avkastning till inkomst- pensionssystemets långsiktiga finansiering. Om buffertfonderna har högre avkastning än den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige bidrar fonderna positivt till pensionssystemets långsiktiga finansiering vilket minskar risken för att den s.k. automatiska balanseringen ska aktiveras.

Inkomstpensionssystemets finansiella ställning

Inkomstpensionssystemets konstruktion gör att det finns en stark kopp- ling mellan hur systemets tillgångar och skulder utvecklas. Om systemets tillgångar (avgiftstillgången och buffertkapitalet) är större än skulderna, räknas värdet på pensionsrätterna (pensionsskulden) upp med inkomst- index. Pensionsrätterna följer då den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige. Om skulderna däremot är större än tillgångarna, aktiveras balanseringen i systemet. Balanseringen innebär att pensionsskulden räk- nas upp i en långsammare takt, vilket gör att systemets finansiella ställ- ning stärks. Balanseringen beräknas genom att systemets tillgångar divi- deras med dess skulder. Om balanstalet understiger 1,0000 är balanse- ringen negativ och pensionsrätterna räknas då upp i en långsammare takt till dess att systemet är i balans. Inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder sammanställs i slutet av varje år. I samband med detta fastställs balanstalet. Vid 2017 års slut uppgick tillgångarna i inkomstpensions- systemet till 9 396 miljarder kronor, varav avgiftstillgången stod för 7 984 miljarder kronor och buffertfonderna för 1 412 miljarder kronor. Pensionsskulden uppgick vid samma tillfälle till 9 080 miljarder kronor (tabell 2.1).

Från 2008 till 2014 beräknades buffertfondens värde i balanstalet som medelvärdet av fondens marknadsvärde vid utgången av de tre senaste

åren. Sedan 2015 används inte längre något medelvärde utan det är Skr. 2017/18:130 fondernas marknadsvärde per den 31 december som ingår i ett dämpat

balanstal. Balanstalet för 2019, som baseras på 2017 års tillgångar och skulder, beräknas till 1,0347 och det dämpade balanstalet till 1,0116. Att balanstalet överstiger ett beror på att avgiftstillgången höjts och att fondvärdet har ökat. Systemets balanstal för 2018 är sedan tidigare fastställt till 1,0395 och det dämpade balanstalet till 1,0132. De nya beräkningsreglerna minskar pensionernas volatilitet genom införandet av ett dämpat balanstal och ett mer aktuellt inkomstindex. Det dämpade balanstalet begränsar balanseringen till en tredjedel, vilket medför mindre svängningar av pensionsbeloppen.5 I tabell 2.1 redovisas årets och tidigare års resultat för inkomstpensionssystemet.

1Tillgångar och skulder beräknade enligt de nya beräkningsreglerna.

2Från 2008 till 2014 är balanstalet beräknat enligt andra beräkningsregler. Källa: Pensionsmyndighetens årsredovisning för 2017, s 83.

Som nämns ovan påverkas inkomstpensionssystemets resultat (balans- talet) av ett stort antal samhällsekonomiska och demografiska faktorer. På kort sikt har sysselsättningens utveckling störst betydelse. Buffert- fondernas värdeutveckling har också betydelse, vilket i sin tur är kopplat till utvecklingen på kapitalmarknaderna. På lång sikt har även demo- grafiska faktorer stor betydelse för utvecklingen i balanstalet.

I figur 2.2 illustreras utvecklingen av tillgångar och skulder i inkomst- pensionssystemet. Avgiftstillgången utgör merparten av tillgångarna i systemet (85 procent vid 2017 års slut). Längst ner i diagrammet framgår att buffertfondernas andel av tillgångarna i systemet har ökat från 10 procent vid 2001 års slut till 15 procent vid 2017 års slut.

5 De nya reglerna för hur inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder ska beräknas beskrivs i detalj i prop. 2014/15:125 En jämnare och mer aktuell utveckling av

inkomstpensionerna.

9

Skr. 2017/18:130

Utveckling av tillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet

Skulder2

Buffertfonderna

Avgiftstillgångar1

% Buffertfondernas andel av tillgångarna, %

Tillgångar1/skulder2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SEK tusen miljarder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Balanstal3

12

1,033

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1,037

 

1,0404

1,035

 

1,011

1,010

 

 

1,015

 

 

 

 

 

 

1,020

 

 

 

 

1,0204

 

 

 

11

 

1,001

1,005

1,003

 

 

 

 

1,002

 

 

1,004

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,984

 

 

 

 

 

1,00

 

 

 

 

 

 

 

 

0,983

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9.1 9.4

9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8.5 8.7 8.7

9.1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,955

 

 

 

8.1 8.2 8.1

8.6

 

1.4

8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7.4 7.5 7.5 7.7

8.0 7.9

1.2

1.2

 

1.3

 

 

 

 

 

 

7.0 7.0

7.4

7.2

7.5

7.2

1.0

1.1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6.7 6.8

 

 

 

0.9

 

 

 

 

 

 

7

5.4

 

 

6.2 6.3

6.5 6.5

 

0.7

0.8

0.9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6.0 6.0

0.9

0.9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6

5.7 5.8

0.8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5.6

0.6

0.6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0.6

0.5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7.1

 

7.4

7.5

 

7.7

8.0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6.5

 

 

6.6

6.8

6.9

 

 

 

 

3

 

 

 

 

 

5.9

6.1

 

6.4

 

 

 

 

 

 

 

 

5.5

5.6

5.7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5.0

5.3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

 

10,1

8,4

9,5

10,3

11,8

12,6

12,8

9,8

11,3

12,0

11,3

12,2

12,9

13,8

14,2

14,6

15,0

1

Bestäms av befolkningstillväxt, arbetskraftsdeltagande, ekonomisk tillväxt och löneökningstakt

2

Bestäms av antal pensionärer, genomsnittlig livslängd och löneökningstakt

3

Balanstalet = buffertfonderna plus framtida inbetalningar dividerat med framtida utbetalningar för inkomstpension. Balanstalet ligger till grund för pensionsutbetalningar två år senare

4

Sedan 2015 har sättet att beräkna balanstal ändrats, bland annat har ett dämpat balanstal införts som uppgick till 1,007 för 2015, 1,013 för 2016 samt 1,012 för 2017

Not: Uträkningen för balanstal ändrades i proposition 2008/09:219 genom att värdet på buffertfonderna räknas som genomsnitt av de 3 senaste åren. Uträkningen ändras igen i proposition 2014/15:125 genom att ta bort tidigare införda utjämningar och införa ett dämpat balanstal som begränsar balanseringen till en tredjedel, vilket medför mindre svängningar av pensionsbeloppen

KÄLLA: Försäkringskassan; Pensionsmyndigheten; McKinsey-analys

2.2Premiepensionssystemet

 

Premiepensionssystemet är fonderat. Inom systemet kan var och en själv

 

välja hur 2,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten ska placeras.

 

Det fanns vid slutet av 2017 närmare 850 fonder att välja mellan på

 

Pensionsmyndighetens fondtorg. Eftersom tillgångarna i systemet är fullt

 

fonderade, påverkas behållningarna fullt ut av upp- och nedgångar i

 

fondandelarnas värden.

 

Premiepension kan antingen tas ut som traditionell försäkring eller som

 

fondförsäkring. Traditionell försäkring innebär att pensionen beräknas

 

som ett livsvarigt garanterat nominellt belopp och om förvaltningen går

 

bra erhålls ett tilläggsbelopp. Den försäkrades fondandelar säljs och

 

Pensionsmyndigheten tar över investeringsansvaret. Fondförsäkring inne-

 

bär att den försäkrade behåller sitt sparande i de valfria premiepensions-

 

fonderna. I fondförsäkringen räknas pensions-utbetalningarnas storlek

 

årligen om med utgångspunkt från fondandelarnas värde i december.

 

Följande år säljs det antal fondandelar som krävs för att finansiera den

 

beräknade premiepensionen. Om fondandelarnas värde ökar säljs färre

 

andelar och om fondandelarnas värde minskar säljs fler andelar.

 

Regeringen gav, med stöd av Pensionsgruppen, i december 2016

 

Pensionsmyndigheten i uppdrag att analysera och klargöra de risker som

 

kan uppstå när fondförvaltare verksamma på Pensionsmyndighetens

 

fondtorg brister i att följa reglerna. Myndigheten fick även i uppdrag att

 

föreslå åtgärder för att reducera dessa risker. Pensionsmyndigheten

 

slutredovisade uppdraget i juni 2017 i promemorian Stärkt konsument-

10

skydd inom premiepensionen (dnr Fi2016/04460/FPM). Med utgångs-

 

punkt i bl.a. dessa förslag har promemorian Ett tryggt och mer hållbart Skr. 2017/18:130 premiepensionssystem upprättats inom Finansdepartementet. Den 26 april

2018 beslutade regeringen om proposition Ett tryggt och mer hållbart premiepensionssystem som i huvudsak behandlar promemorians förslag. Pensionsgruppen, med företrädare för de partier som står bakom pen- sionsöverenskommelsen, har ställt sig bakom propositionens förslag.

Sjunde AP-fondens roll

Sjunde AP-fonden har som uppgift att förvalta premiepensionen åt de individer som inte själva valt förvaltare för sin premiepension. Medel placeras då i systemets förvalsalternativ, AP7 Såfa (Statens årskullsför- valtningsalternativ) där risken förändras med spararnas ålder. Det är även möjligt att välja någon av de fonder som Sjunde AP-fonden förvaltar.

Sjunde AP-fonden regleras, liksom Första‒Fjärde AP-fonderna, i lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Målet för fondens uppdrag är att långsiktigt maximera avkastningen i förhållande till risken i place- ringarna. I avsnitt 5.6 beskrivs Sjunde AP-fondens verksamhet och resul- tat mer utförligt.

Premiepensionssystemets finansiella ställning

Vid utgången av 2017 omfattade premiepensionssystemet 7,4 miljoner individer, varav 5,9 miljoner pensionssparare och 1,5 miljoner pensio- närer. Pensionsmyndigheten uppskattar att när premiepensionssystemet är helt infasat år 2060 kommer det att omfatta 13 miljoner pensions- sparare och pensionärer och kapitalet kommer att uppgå till 6 000 miljar- der kronor. Framför allt kommer antalet pensionärer att öka allt eftersom premiepensionssystemet fasas in. Totalt förvaltat kapital under 2017 uppgick 1 141 miljarder kronor varav 1 110 miljarder kronor i fondför- säkring och 31 miljarder kronor i traditionell försäkring. Det totala marknadsvärdet på premiepensionskapitalet (fondförsäkringen) uppgick vid samma tidpunkt till 1 141 miljarder kronor. Värdeutveckling i fondrörelsen blev under 2017 12,6 procent (tidsviktat6). Drygt 80 procent av kapitalet i fondrörelsen är placerat i aktier och uttryckt i kronor var värdeutvecklingen 120 miljarder kronor. Värdeutveckling i fondrörelsen sedan start (2000-12-13) har nominellt varit 123 procent vilket ger en årlig värdeutveckling på 4,8 procent. Real årlig värdeutveckling har varit 3,6 procent.

Sjunde AP-fonden är den enskilt största fondförvaltaren i premie- pensionssystemet. Av pensionsspararna har 52 procent sina pensions- medel placerade i AP7 Såfa och deras fondkapital motsvarar 33 procent av det totala fondkapitalet i premiepensionssystemet. Vid 2017 års slut förvaltade Sjunde AP-fonden totalt 431 miljarder kronor, varav 396 miljar- der kronor i AP7 Aktiefond och 35 miljarder kronor i AP7 Räntefond. Under 2017 hade den genomsnittlige Såfa-spararen en avkastning på 16,5 procent, vilket kan jämföras med att de privata premiepensions- fonderna i genomsnitt gav en avkastning på 9,6 procent. Risken (mätt

6 Tidsviktad årsavkastning visar årlig avkastning på en krona som satts in i början på

perioden. Hänsyn har inte tagits till om kapitalets storlek förändrats under perioden.

11

Skr. 2017/18:130 som standardavvikelse under den senaste 24 månadersperioden) har för AP7 Såfa varit 9,9 procent jämfört med 7,0 procent för de privata premiepensionsfonderna. Den högre risken i AP7 Såfa beror både på hävstången (se avsnitt 5.6) och på att andelen sparare över 55 år fort- farande är liten (vilket minskar andelen i AP7 Räntefond). I takt med att spararna i premiepensionssystemet blir äldre förväntas andelen AP7 Räntefond att öka.

I slutet av 2017 förvaltade Sjunde AP-fonden 39 procent av det totala premiepensionskapitalet, se figur 2.3. Av figuren framgår att Sjunde AP- fondens andel av det totala kapitalet har växt från 27 procent 2010 till cirka 39 procent 2017. Ökningen beror dels på inflödet av nya sparare, dels på att utflödet till andra fonder minskat. Ökningen kommer även till viss del av Sjunde AP-fondens högre avkastning.

Utveckling av det totala kapitalet i premiepensionssystemet 2001–2017

Andel av det totala kapitalet i premiepensionssystemet per 31 december3

Procent; 100 % = SEK miljarder

 

AP7 Aktiefond (PSF) AP7 Räntefond (PVF)

 

Övriga fonder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förändring

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2016–17,

100% = 65

59

94

125

192

267

308

230

340

3465

 

408

393

471

602

759

839

960

1.110

p.e.

 

 

Premiespar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AP7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fonden

 

 

 

 

 

 

 

 

27,2

26,4

25,53

25,5

25,0

25,2

28,1

 

 

 

 

 

 

29,3

31,5

31,8

32,2

30,2

29,5

28,4

Aktiefond

31,1

31,1

32,8

35,7

 

(PSF)

 

 

 

 

 

 

 

2,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Premievals-

 

1,0

 

 

 

0,9

0,9

0,9

0,7

0,7

0,73

AP7 Ränte-

1,5

1,7

1,9

2,1

 

 

 

 

 

Fonden

 

1,0

1,0

1,0

 

 

 

fond

 

 

 

2,3

2,6

2,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,2

(PVF)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga

 

69,7

67,5

67,2

66,9

68,9

69,6

70,8

72,1

72,9

73,8

Övriga fonder

73,0

73,3

72,9

69,8

66,6

66,2

 

 

 

fonder1

 

 

 

 

 

 

 

 

64,3

61,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-3,1

Kostnader

 

2001

02

03

04

05

06

07

08

09

20105

Kostnader

20104

11

12

13

14

15

16

2017

 

Baspunkter

 

Baspunkter

 

Premie-

FK2

17

16

16

15

15

15

15

15

15

n/a

AP7

15

15

15

14

12

12

11

11

 

sparfonden

Aktiefond

 

Premie

FK2

27

25

25

32

30

29

18

15

15

n/a

AP7

9

9

9

8

5

5

4

4

 

valsfonden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Räntefond

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Faktisk

N/A

15

11

10

8

8

6

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

kostnad AP76,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

baspunkter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kostnad PPM-fonderrna

exkl. AP77, 30 baspunkter

1 ~840 valbara fonder per 31 december 2017,

2 FK: förvaltningskostnader; 3 För 2010: 21 maj 2010

431 december 2010; 5 31 maj 2010; 6 Rörelsekostnader och courtage för aktiefonden och räntefonden i förhållande till totalt kapital; 7 Kostnad för premiepensionssystemet exkl. AP7, efter rabatter, i förhållande till kapital

KÄLLA: Sjunde AP-fonden; Pensionsmyndigheten; Försäkringskassan; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjunde AP -fonden, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten)

En utförlig beskrivning av det allmänna pensionssystemet finns i Pensions- myndighetens årsredovisning 2017.

12

3

Buffertfondernas samlade resultat

Skr. 2017/18:130

 

Buffertfonderna har två olika roller:

att vara buffert för hantering av över- och underskott i inkomstpensions- systemet och

att bidra till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering.

I detta avsnitt utvärderas hur buffertfonderna har uppfyllt de båda rollerna.

3.1Rollen som buffert för hantering av över- och underskott

Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fonderna har uppfyllt rollen som buffert genom att hantera löpande avgiftsmedel och utbetalningar för inkomstpensionssystemets räkning. Fonderna har haft den betalningsberedskap som behövts för uppgiften.

Skälen för regeringens bedömning: Rollen som buffert finns efter- som de löpande inbetalda pensions-avgifterna inte är lika stora som utbetalda pensionsbelopp till dagens pensionärer. När inbetalningarna till systemet är större än utbetalningarna sparas överskottet i Första–Fjärde AP-fonderna. På motsvarande sätt tas medel från nämnda fonder när utbetalningarna är större än inbetalningarna. Sjätte AP-fonden är också en buffertfond men har inga betalningsflöden gentemot pensionssyste- met. I figur 3.1 redovisas de årliga nettoflödena mellan inkomstpensions- systemet och AP-fonderna (Första–Fjärde AP-fonderna) efter administra- tionskostnader.

Miljarder kronor

 

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11

 

 

9

 

 

 

 

 

10

7

7

6

 

 

 

 

 

6

3

3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-10

 

 

 

 

 

 

-6

 

 

-20

 

 

 

 

 

-16 -17

-16

-21 -21

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-30

 

 

 

 

 

 

-28

-27

-29 -31 -32 -31 -32

 

 

 

 

 

 

 

-40

 

 

 

 

 

 

-30

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-50

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

Källa: Pensionsmyndigheten

13

Skr. 2017/18:130 Av figur 3.1 framgår att inbetalningarna till pensionssystemet var större

än utbetalningarna under de första åtta åren (2001‒2008) med det nya pensionssystemet. Under denna period tillfördes AP-fonderna samman- lagt 51 miljarder kronor. År 2009 vände betalningsströmmarna och under

åren 2009‒2017 användes sammanlagt 183 miljarder kronor från AP- fonderna för att finansiera pensionsutbetalningar. För hela perioden

2001‒2017 har nettoutflödet från AP-fonderna till inkomstpensions- systemet uppgått till 132 miljarder kronor. En viktig förklaring till underskotten sedan 2009 är att stora generationen födda på 1940-talet har börjat ta ut pension. Enligt Pensionsmyndighetens prognoser kommer Första–Fjärde AP-fonderna fortsätta att bidra till finansieringen av inkomstpensionerna över överskådlig framtid. Under 2018 beräknas överföringen uppgå till 29 miljarder kronor, vilket motsvarar 2 procent av fondvärdet vid årets början. Under åren 2019–2022 beräknas över- föringen vara mellan 31 och 32 miljarder kronor per år. För hela perioden 2018–2022 beräknas överföringen sammanlagt uppgå till 155 miljarder kronor.

3.2Rollen som långsiktig finansiär

Regeringens bedömning: Buffertfonderna har bidragit positivt till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Sedan nuvarande system inrättades 2001 har den genomsnittliga avkastningen efter kostnader uppgått till 6,2 procent per år, vilket kan jämföras med att inkomstindex som ligger till grund för uppräkningen av skulden i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Under perioden 2001–2017 uppgick buffertfondernas genomsnittliga avkastning efter kostnader till 6,2 procent per år medan inkomstindex, som ligger till grund för uppräkningen av skulden, i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år.

Avkastningen följer utvecklingen på kapitalmarknaden vilket gör att den kan variera kraftigt mellan åren. Sedan finanskrisen 2008 har marknadsutvecklingen varit stark. Av det ackumulerade resultatet på 950 miljarder kronor sedan 2001 står åren efter finanskrisen för mer än 90 procent. För att stärka robustheten i buffertkapitalet har Första–Fjärde AP-fonderna successivt ökat andelen alternativa tillgångar samtidigt som andelarna aktier och räntebärande tillgångar minskat. De senaste årens låga räntor har varit en av drivkrafterna bakom omallokeringen. För att ytterligare stärka fondernas förutsättningar att uppnå målet för förvaltningen pågår arbete med att ändra placeringsreglerna.

Buffertfondernas samlade resultat under 2017 uppgick till 121 miljar- der kronor. Detta motsvarar 9,2 procent efter kostnader, vilket kan jäm- föras med inkomstindex som steg med 3,7 procent. Vid slutet av 2017 uppgick det samlade buffertkapitalet till 1 412 miljarder kronor. Som

14

andel av inkomstpensionssystemets tillgångar har buffertkapitalet ökat från 10 till 15 procent från slutet av 2001 till slutet av 2017.

Buffertfondernas lagfästa mål och uppdrag

AP-fondernas uppdrag är att förvalta fondmedlen så att de blir till största möjliga nytta för försäkringen för inkomstgrundad ålderspension. För- valtningen ska ta sin utgångspunkt i pensionssystemets åtagande. Målet är att långsiktigt maximera avkastningen i förhållande till risken i place- ringarna. Den totala risknivån i förvaltningen ska vara låg, vilket inte ska tolkas som ett mål att minimera risken. Av det följer däremot ett krav på god riskspridning. Risk och avkastning ska tolkas i termer av utgående pensioner och nödvändig betalningsberedskap ska upprätthållas.

Första–Fjärde AP-fonderna har identiska uppdrag att förvalta diversi- fierade portföljer bestående av marknadsnoterade aktier och räntebärande instrument, inhemska såväl som utländska. Fonderna har också möjlighet att investera i onoterade fastighetsaktier samt en mindre del i riskkapital- bolag och fonder som i sin tur investerar i onoterade aktier. Övergripande styrs investeringarna av de placeringsregler som riksdagen fastställt i lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), se bilaga 2. Med place- ringsreglerna som yttre ram ska styrelsen för respektive AP-fond fast- ställa mål och riktlinjer för investeringsverksamheten. Vid valet av nivå på risktagandet ska fonderna sträva efter neutralitet mellan olika genera- tioners intressen (prop. 1999/2000:46 s. 79).

De nuvarande placeringsreglerna grundar sig på de regelverk och finansiella modeller som användes i slutet av 1990-talet. Seden dess har både de makroekonomiska och de tekniska förutsättningarna förändrats. För att stärka Första–Fjärde AP-fondernas förutsättningar att uppnå målet för förvaltningen, att långsiktigt maximera avkastningen, pågår ett arbete vid Finansdepartementet med att ta fram förslag till ändrade placerings- regler och moderniserad styrning av hållbarhetsfrågor i förvaltningen (se även avsnitt 6.2). Behovet av att se över placeringsreglerna har också lyfts fram i McKinseys utvärderingar av AP-fondernas verksamhet de senaste åren.

Resultatuppföljning

Under 2017 uppgick det samlade resultatet för Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna (buffertfonderna) till 121 miljarder kronor efter kostnader. Vid 2017 års slut uppgick det ackumulerade resultatet till 950 miljarder kronor sedan det nuvarande pensionssystemet infördes 2001. Åren efter finanskrisen 2008 står för mer än 90 procent av det ackumulerade resul- tatet. Under 2008 föll världens börser med ca 40 procent. Åren därefter har präglats av en expansiv penningpolitik med låga räntor. Tillsammans med en god global ekonomisk tillväxt har detta bidragit till börsupp- gången.

På samma sätt som de senaste årens starka börsutveckling bidragit till buffertfondernas positiva resultat fick de kraftiga börsnedgångarna 2001–2002 och 2008 resultatet att falla betydligt. Ett svagare resultat redovisades även för 2011 då bl.a. statsfinansiella problem i Europa bidrog till ökad osäkerhet på finansmarknaderna. Buffertfondernas resul- tat i miljarder kronor och i procent redovisas i figurerna 3.2 och 3.3.

Skr. 2017/18:130

15

Skr. 2017/18:130

Miljarder kronor

200

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

135

 

 

 

 

 

 

128

147

 

 

118 121

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

150

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

113

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

80

 

 

82

 

 

 

 

 

 

84

 

 

101

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

 

 

 

 

63

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

65

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

36

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

50

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-50

 

-27

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-17

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-85

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-150

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-200

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-194

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-250

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

 

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

 

 

 

 

 

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från AP1‒AP4 och AP6)

I figur 3.3 redovisas buffertfondernas samlade resultat (efter kostnader) uttryckt i procent. För 2017 uppgick resultatet (avkastningen) till 9,2 pro- cent. Detta kan jämföras med att den genomsnittliga årliga avkastningen är 6,2 procent sedan 2001. Det enskilda året med högst avkastning var 2009, då avkastningen uppgick till 19,4 procent. Resultatet speglar bl.a. den uppgång som världens börser uppvisade efter de kraftiga börsfallen i samband med den globala finanskrisens utbrott året innan. Under finans- krisåret 2008 visade buffertfonderna sitt historiskt sämsta resultat, vilket var -21,6 procent.

Procent

30,0

 

 

16,4

 

 

17,5

 

 

 

 

 

 

 

19,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11,0

 

 

10,7

 

 

 

 

 

 

 

10,2

 

 

11,6

13,5

 

 

9,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9,2

 

10,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-10,0

 

-4,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-1,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-20,0

 

 

-15,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-21,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-30,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2006

 

 

 

 

 

2009

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2001

2002

 

2003

2004

2005

2007

2008

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

 

 

 

 

 

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från AP1‒AP4 och AP6)

 

Buffertkapitalets utveckling

 

Vid 2017 års slut uppgick det förvaltade kapitalet i buffertfonderna till

16

1 412 miljarder kronor, vilket var 91 miljarder kronor mer än vid före-

 

gående års slut. Sedan det nuvarande pensionssystemet infördes 2001 har buffertkapitalet ökat med 834 miljarder kronor. Under samma period har buffertfonderna betalat ut 132 miljarder kronor för att täcka underskott i inkomstpensionssystemet. I figur 3.3 redovisas buffertkapitalets utveck- ling sedan 2001.

Miljarder kronor

1 600

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 412

 

 

 

 

Inkomstindex

 

 

 

 

1 400

 

 

 

 

 

 

 

1 322

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 230

 

 

 

 

Buffertkapital

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 185

 

1 200

 

 

 

 

 

 

 

1 058

 

1 000

 

 

 

858 899

895

 

958

 

 

 

 

 

873

 

 

 

 

 

769

827

 

 

 

 

 

 

 

707

 

 

 

 

 

800

 

 

646

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

579 565

 

 

 

 

 

 

 

 

577

 

 

 

 

 

 

 

600

 

488

 

 

 

 

 

 

 

 

400

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

200

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

Källa: Regeringskansliets egna beräkningar. Simulerade resultat för inkomstindex baseras på antagandet att fondkapitalet växer med en avkastning som motsvarar inkomstindex och årliga nettoflöden.

Vid 2017 års slut utgjorde buffertfondernas andel av tillgångarna i inkomst- pensionssystemet 15 procent. Detta är en ökning med fem procentenheter sedan slutet av 2001, då andelen var 10 procent. Den största (och reste- rande) delen av tillgångarna i inkomstpensionssystemet utgörs av fram- tida avgiftsinkomster. Dessa avgiftsinkomster har störst betydelse för nivån på framtida pensioner och grundas på den realekonomiska och befolkningsmässiga utvecklingen.

Buffertfondernas resultat jämfört med inkomstindex

Buffertfondernas avkastning utvärderas i relation till inkomstindex. Inkomstindex ligger till grund för uppräkningen av skulden i inkomst- pensionssystemet. För 2017 var buffertfondernas resultat 9,2 procent efter kostnader vilket vida översteg inkomstindex som var 3,7 procent. Under perioden 2001–2017 uppgick buffertfondernas genomsnittliga av- kastning efter kostnader till 6,2 procent per år jämfört med inkomstindex som i genomsnitt ökade med 3,0 procent per år under samma period.

Buffertfondernas faktiska värdeutveckling kan också jämföras med en simulerad värdeutveckling utifrån antagandet om att buffertkapitalet utvecklats i takt med inkomstindex. En sådan jämförelse visar att buffert- fondernas värde vid 2017 års slut överstiger uppräkningen enligt inkomst- index med 565 miljarder kronor. Variationen i den faktiska värdeutveck- lingen är dock betydligt större än då värdeutvecklingen antas följa inkomstindex. De kraftiga börsfallen 2001–2002 innebar att det ackumu-

Skr. 2017/18:130

17

Skr. 2017/18:130 lerade resultatet understeg inkomstindex fram till 2004. Åren 2005–2007 var bidraget från buffertfonderna positivt, men i samband med finans- krisens mer akuta skede 2008 vände utvecklingen för att återigen bli lägre än inkomstindex. Från och med 2010 har buffertfondernas kapital varit högre än om det skulle ha utvecklats i takt med inkomstindex (se figur 3.4).

Resultat i jämförelse med fondernas målsättning

Det övergripande avkastningsmålet för respektive buffertfond fastställs av dess styrelse. Över tiden har fondernas mål ändrats utifrån nya mark- nadsförutsättningar och strategier. Från 2015 uttrycker alla fyra fonderna det långsiktiga avkastningsmålet i reala termer. Målet för Första och Tredje AP-fonderna är 4,0 procent per år och för Andra och Fjärde AP- fonderna är det 4,5 procent per år. Inom ramen för de lagstadgade place- ringsbestämmelserna väljer varje fond hur dess tillgångar ska allokeras (bilaga 2).

Av utvärderingen som redovisas i figur 3.5 framgår att Första–Fjärde AP-fonderna har uppnått sina långsiktiga avkastningsmål sedan starten 2001 samt under den senaste fem- och tioårsperioden. För att underlätta en jämförelse har fondernas avkastningsmål i figuren räknats om från reala till nominella.

Jämförelse mellan avkastning och mål Första till Fjärde AP-fonderna

AP1 AP3

AP2 AP4

Uppnått avkastningsmål

 

 

Genomsnittlig årlig

1

 

Nominellt långsiktigt

2

Avkastning jämfört

1

2

 

Riskjusterad

 

 

 

med avkastningsmål4

 

avkastning

 

 

avkastning efter kostnader

avkastningsmål2

 

 

 

 

Period

 

Procent

 

 

Procent

 

Procentenheter

 

 

 

(sharpekvot3)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AP1

 

6,0

 

 

5,4

 

 

 

 

 

 

0,6

 

 

 

 

 

 

0,5

 

 

 

Sedan start

AP2

 

6,3

 

 

5,9

 

 

0,4

 

 

 

0,6

(20011-2017)

AP3

 

6,2

 

 

5,2

 

 

1,0

 

 

 

0,6

 

AP4

 

6,5

 

 

5,7

 

 

0,7

 

 

 

0,6

 

AP1

 

6,0

 

 

5,4

 

 

0,6

 

 

 

0,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10 år

AP2

 

6,0

 

 

5,8

 

 

 

 

 

 

0,6

 

 

 

 

 

0,2

 

 

 

(2008-2017)

AP3

 

6,1

 

 

5,0

 

 

1,1

 

 

 

0,6

 

AP4

 

7,3

 

 

5,5

 

 

1,9

 

 

 

0,8

 

AP1

 

 

9,7

 

5,3

 

 

4,3

 

 

 

1,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5 år

AP2

 

 

9,8

 

5,4

 

 

4,4

 

 

 

1,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(2013-2017)

AP3

 

 

10,5

 

4,7

 

 

5,8

 

 

 

1,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AP4

 

 

11,5

 

5,2

 

 

6,3

 

 

 

1,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AP1

 

 

9,6

 

5,8

 

 

3,8

 

 

 

2,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 år

AP2

 

 

9,0

 

6,3

 

 

2,7

 

 

 

2,9

(2017)

AP3

 

 

8,8

 

5,8

 

 

3,0

 

 

 

2,8

 

AP4

 

 

9,1

 

6,3

 

 

2,8

 

 

 

2,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Not: Riskjusterad avkastning (sharpekvoter) kan skilja sig från redovisade värden då olika riskfria räntor har använts i beräkningarna

1

1 juli 2001

2

AP-fondernas långsiktiga målsättning skiljer sig över tidsperioderna. AP1 har som målsättning att nå en real avkastning på 4.0 % sedan 2015, mellan 2001-14 var målsättningen 5.5 %

 

nominellt. AP2 har som målsättning att nå en real avkastning på 4.5 % sedan 2015, mellan 2001-04 var målsättningen 4 % realt, 2005-14 5 % realt. Mellan 2001-2008 omfattade

 

målsättningen den noterade andelen (96 %) av portföljen för AP2. AP3 har som målsättning att nå en real avkastning på 4.0 %. AP4 har som målsättning att nå en real avkastning på 4.5 %.

3

Avser sharpekvoten för totalportföljen. Liknande mönster för AP1-4 kan utläsas i jämförelser av likvidportföljers sharpekvot

4

Vissa av differenserna nedan summerar inte med avkastning och avkastningsmål på grund av avrundningar

KÄLLA: Första till Fjärde AP-Fonden; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från AP1–AP4)

Högst genomsnittlig årlig avkastning sedan starten 2001 har Fjärde AP- fonden haft (6,5 procent). Detta gäller även den senaste tioårsperioden (7,3 procent) och den senaste femårsperioden (11,5 procent). Lägst avkast- ning sedan 2001 har Första AP-fonden haft (6,0 procent). Under det senaste året hade dock Första AP-fonden högst avkastning (9,6 procent).

18

Resultat i jämförelse med fondernas risk

Skr. 2017/18:130

Olika tillgångsallokering gör att Första–Fjärde AP-fonderna har olika

 

exponering mot marknadsrisk7. En fond med hög marknadsrisk ökar

 

generellt mer i värde än en fond med låg marknadsrisk när marknaden

 

stiger och vice versa. För att kunna göra en rättvisande jämförelse av

 

fondernas resultat med hänsyn till marknadsrisk utvärderas fondernas

 

avkastning med två olika riskmått.

 

Det första måttet sharpekvot visar erhållen avkastning utöver riskfri

 

ränta dividerat med volatiliteten i avkastningen. När avkastningen

 

varierar mycket (volatiliteten är hög) försämras sharpekvoten. I den

 

högra delen av figur 3.5 framgår att sharpekvoten8 varit högre under den

 

senaste femårsperioden än under den senaste tioårsperioden för samtliga

 

fonder. Marknadsutvecklingen har varit god och fondernas resultat har

 

utvecklats starkt och stabilt. Tioårsperioden inkluderar både 2008 och

 

2009 då fondvärdena först föll kraftigt och sedan steg. Av siffrorna i

 

figuren framgår att fondernas sharpekvot är densamma för perioden

 

2001‒2017. Detta visar att risknivån har haft betydelse för resultatet. För

 

tioårsperioden (2008‒2017) visar Fjärde AP-fonden en bättre sharpekvot

 

än de övriga fonderna (0,8 jämfört med 0,6).

 

Jämförelse mellan risk och avkastning för Första till Fjärde AP-fonderna

Jämförelse av VaR och total avkastning, Procent

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Indikerar

 

 

2008-2017

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

önskvärd

 

 

2013-2017

 

Totalportfölj

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Likvidportfölj

 

 

 

 

position

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Genomsnittlig årlig nominell avkastning före kostnader

 

 

Genomsnittlig årlig nominell avkastning före kostnader

 

 

12

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AP4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AP3

 

 

 

 

 

11

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

AP2

AP1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AP4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AP2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AP3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AP4

 

 

8

 

 

 

 

 

 

 

AP1

AP4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AP2

 

 

7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6

 

 

 

 

 

 

 

AP3

 

AP1

 

 

6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AP2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

 

 

AP3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AP1

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

0,7

0,8

0,9

1,0

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

0,7

0,8

0,9

1,0

 

 

 

 

 

Genomsnittlig VaR som andel av portfölj

 

 

 

 

 

Genomsnittlig VaR som andel av portfölj

Not: Value at Risk (VaR) är ett riskmått som med 95 % sannolikhet anger en portföljs maximala förlust under en specifik tidsperiod. VaR har uppskattats ex-post på daglig basis baserat på 1 års rullande avkastningshistorik (i procent) med antagande om 260 handelsdagar per år. Det genomsnittliga värdet för VaR över tidsperioder beräknas som genomsnittet av dagliga värden under tidsperioden. En enhetlig definition av Value at Risk har använts tvärs AP1-4

KÄLLA: Första till Fjärde AP-fonden; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från AP1–AP4)

7Marknadsrisk är förlustrisken kopplad till ofördelaktig utveckling på de finansiella marknaderna, t.ex. för räntor, aktier och valutor.

8Sharpekvoterna kan avvika från fondernas egna redovisade värden då samma definition av riskfri ränta använts för samtliga fonder över hela tidsperioden. Historiskt har fonderna använt olika definitioner av riskfri ränta, men fr.o.m. 2014 använder Första–Fjärde AP- fonderna samma definition för riskfri ränta.

19

Skr. 2017/18:130 Det andra riskmåttet som tillgångsförvaltning utvärderas med är Value- at-Risk (VaR). Detta mått visar den maximala förlust som en portfölj med en viss sannolikhet riskerar under en viss tidsperiod baserad på historiska utfall. I figur 3.6 redovisas Första–Fjärde AP-fondernas VaR för både totalportföljen och likvidportföljen. Eftersom totalportföljen innehåller onoterade tillgångar (där marknadsvärden uppskattas med relativt låg frekvens) redovisas även likvidportföljen separat (likvidport- följen innehåller inte onoterade tillgångar). Den högre avkastning i total- portföljen för Fjärde AP-fonden har till viss del skapats genom ett högre VaR. Skillnaden är dock relativt liten mellan fonderna, särskilt för likvidportföljerna. Den huvudsakliga förklaringen till att VaR (liksom sharpekvoten) är lägre de senaste fem åren är att tioårsperioden inklu- derar finanskrisen 2008 då volatiliteten var hög. Även om VaR och vola- tilitet är etablerade mått bör det samtidigt lyftas fram att det finns en debatt om huruvida måtten är relevanta för en pensionsfond med lång tidshorisont utan solvenskrav.

3.3Avkastning i jämförelse med utländska pensionsfonder

Regeringens bedömning: Buffertfondernas avkastning är i nivå med ett urval av utländska pensionsfonder.

Skälen för regeringens bedömning: Buffertfonderna kan jämföras med ett antal utländska pensionsfonder som har liknande uppdrag i res- pektive lands pensionssystem. Skillnader i fondernas uppdrag, place- ringsregler, risktolerans, investeringsinriktning, valutaeffekter och mark- nadsutvecklingen på respektive hemmamarknad gör att jämförelser bör göras med viss försiktighet. Som framgår av figur 3.7 visar McKinseys jämförelse att de svenska buffertfonderna har haft en bättre avkastning än utländska pensionsfonder under den senaste femårsperioden (10,4 jäm- fört med 9,7 procent) men marginellt sämre under den senaste tioårs- perioden (6,3 jämfört med 6,5 procent). För 2017 var buffertfondernas avkastning högre än genomsnittet för de jämförda fonderna (9,2 jämfört med 8,9 procent). Denna jämförelse bör dock tolkas särskilt försiktigt på grund av skillnader i räkenskapsår och datatillgänglighet.

20

Skr. 2017/18:130

Buffertfondernas avkastning i jämförelse med utländska pensionsfonder

Aktier

 

Förvaltat

 

Rapporterad årlig nominell

 

 

 

 

 

 

 

 

kapital

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

avkastning2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2017

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Procent (lokal valuta)

 

 

 

 

 

 

 

 

SEK

 

 

 

 

Tillgångsallokering7

 

 

 

 

1 år7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

miljarder

 

5år

 

 

10 år

 

Procent (lokal valuta)

 

 

Buffertfonder-

1 412

 

 

9,2

 

 

 

10,4

 

 

6,3

 

45

32

23

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

na (Sverige)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SPU

8 891

 

 

13,7

 

9,3

 

 

 

6,2

 

 

67

31

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3

(Norge)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ABP (Neder-

4 055

 

 

7,6

 

 

 

8,0

 

 

 

7,0

 

35

37

28

 

länderna)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

CalPERS

2 6053

 

 

11,23

 

 

8,83

 

 

4,43

 

48

19

32

 

(USA)

 

 

 

 

 

 

 

 

CPP IB

2 144

 

 

9,0

 

 

 

12,1

 

7,4

 

37

22

40

 

(Kanada)4

 

 

 

 

 

 

 

 

CDPQ

1 899

 

 

9,3

 

 

 

10,2

 

 

5,7

 

37

29

34

 

(Kanada)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ATP5

1 023

 

 

2,5

 

 

 

10,1

 

 

8,1

 

44

32

24

 

(Danmark)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ø 8,96

 

 

Ø 9,76

 

 

Ø 6,56

 

 

 

 

 

Räntor

Alt tillgångar1

Medelvärde6

Beskrivning/uppdrag

Buffertfonder i Sveriges inkomstpensionssystem

Garantera statliga pensionsåtaganden, fördela Norges oljeförmögenhet på framtida generationer

Förvalta pensionen för holländska medborgare anställda inom offentlig

sektor och utbildningssektorn

Förvalta pensioner för statligt anställda i Kalifornien

Buffertfond som, tillsammans med CDPQ, utgör och förvaltar Kanadas obligatoriska tjänstepensionsplaner

Buffertfond i det statliga

pensionssystemet med uppgift att förvalta kapital för långsiktig hållbarhet

Placera kapital på bästa sätt till låg risk för det obligatoriska danska tjänstepensionssystemet

1

Alternativa tillgångar inkluderar bland annat private equity, fastigheter, infrastruktur, derivat, samt övrigt

2

Per 31 december 2017 om ej annat anges; 3 Per 30 juni 2017

4

CPP IB använder hävstång för att öka sin exponering, 2017 uppgick hävstången till 120 %.

5

Redovisad avkastning till Danska Finanstilsyn, inkluderar både investeringsportföljen och hedgeportföljen, allokering avser enbart investeringsportföljen vilken uppgick till cirka SEK 365

 

miljarder. Resterande delar av kapitalet (SEK 658 miljarder) var investerat i hedgeportföljen som till en majoritet består av räntebärande värdepapper

6

Aritmetiskt medelvärde exklusive buffertfonderna

7

Baserat på senast tillgängliga data kring innehav och/eller exponering från årsredovisningar eller kvartalsrapporter

KÄLLA: Årsredovisningar; Oanda; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från årsredovisningar och Oanda)

De utländska pensionsfonderna har viss spridning sinsemellan när det gäller tillgångsslagens andelar av portföljerna. Av figur 3.7 framgår att buffertfondernas andelar ligger inom denna spridning. Här bör också nämnas att buffertfondernas andel alternativa investeringar först på senare år har närmat sig de utländska pensionsfondernas andelar. Buffert- fondernas andel aktier ligger ungefär i mitten jämfört med de utländska pensionsfonderna, liksom deras andel i aktier på hemmamarknaden.

3.4 Tillgångsallokering

Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fonderna har anpassat sin övergripande tillgångsförvaltning på ett rimligt sätt inom givna placeringsregler. Andelen svenska aktier har successivt minskat, medan andelen alternativa investeringar och aktier i tillväxtmarknader ökat.

Skälen för regeringens bedömning: Buffertfondernas självständighet gör att fonderna utvecklat sina egna förvaltningsmodeller och att fon- derna allokerar sina tillgångar olika. Nedan redovisas hur den samlade tillgångallokeringen för Första–Fjärde AP-fonderna har utvecklats sedan start 2001, då de nuvarande placeringsreglerna trädde i kraft (se bilaga 2). Som framgår av figur 3.8 var andelarna relativt stabila fram till 2007, då ett skifte påbörjades för att öka andelen alternativa investeringar sam- tidigt som andelen aktier och räntor minskades. Ungefär vid samma tid- punkt påbörjades ett mindre skifte som innebar att andelen aktier i till-

växtmarknader ökade, delvis på bekostnad av en något lägre andel sven-

21

Skr. 2017/18:130 ska aktier. Andelen svenska aktier är dock större än dess vikt på den globala aktiemarknaden (s.k. home bias).

Faktisk tillgångsallokering Första till Fjärde AP-fonderna

% av fondernas faktiska portfölj; 100 % = SEK miljarder

Genomsnittlig total tillgångsallokering1 för AP1-4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100% = 529

469

557

627

750

839

881

691

809

875

854

938 1,036 1,161 1,217 1,225 1,337

Övrigt (TAA etc)2

3 0

4 0

3 1

3 1

3 0

4 1

5 1

2

1

1

1

2

1

0

1

1

1

Alt tillgångar3

 

 

 

 

 

 

 

8

9

10

11

14

16

16

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

19

21

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

21

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Räntor

38

39

38

39

38

39

38

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

38

35

34

37

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

35

32

33

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

33

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

32

32

Aktier i tillväxt-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

2

2

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

marknader

2

3

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6

7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7

 

7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8

7

7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7

 

Utländska aktier

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(exkl. tillväxt-

38

39

39

39

40

37

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

marknader)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

37

 

33

31

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

35

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

29

 

30

30

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

29

28

26

24

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svenska aktier

19

16

17

17

17

17

15

14

16

17

14

13

14

13

13

13

13

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2001

02

03

04

05

06

07

08

09

10

11

12

13

14

155

16

2017

Övrigt

Alternativa tillgångar

Räntebärande tillgångar Aktier

Tillgångsallokering för AP1-AP4 31 dec 2017

333

346

345

357

0

0

5

0

 

 

10

 

 

 

 

24

 

 

31

 

~20

 

 

 

 

31

 

33

~30

 

31

 

 

5

 

 

 

 

 

~6

 

 

11

 

35

 

 

 

14

 

 

 

 

 

~26

 

11

22

 

 

 

 

 

13

 

~13

18

9

 

 

 

 

AP1

AP2

AP34

AP4

1

Årlig genomsnittlig tillgångsallokering; 2 Overlaymandat, TAA, etc.

3

Alternativa tillgångar omfattar fastigheter, private equity, hedgefonder, konvertibler, jordbruk, infrastruktur mm.

4

Tillgångsallokeringen för AP3 2010-17 är indikativ då en exakt konvertering av riskklasser till tillgångsklasser ej kan göras

5

Tillgångsklassen ”Övrigt” inkluderar ränteterminer motsvarande 1,7 % av totala tillgångar under 2015. Enligt AP2s definition inkluderas dessa i tillgångsklassen ”Räntor”

KÄLLA: AP-fonderna; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från AP1–AP4

Faktaruta Alternativa investeringar

Det finns ingen gemensam definition för alternativa investeringar utan det anses ofta vara tillgångar av mer illikvid karaktär där investerings- horisonten är lång och investeringsprocessen mer komplex. Exempel på alternativa investeringar är fastigheter, jordbruk, skog, infrastruktur, private equity och hedgefonder.

Syftet med att investera i alternativa investeringar är att skapa en högre riskjusterad avkastning eftersom tillgångarna har låg korrelation med tillgångar som aktier och räntor.

3.5 Utvecklingen på finansmarknaderna

Sammanfattning: AP-fondernas resultat och värdeutveckling är starkt beroende av utvecklingen på finansmarknaderna. Breda börs- uppgångar sedan finanskrisen 2008 och fallande räntor sedan början av 2000-talet har bidragit till AP-fondernas resultat.

Resultatet och värdeutvecklingen i AP-fonderna är starkt beroende av utvecklingen på finansmarknaderna. Knappt hälften av kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna utgörs av aktier. Utvecklingen på världens aktiemarknader har därför stor betydelse för fondernas resultat. Det- samma gäller för Sjunde AP-fonden där förvalsalternativet Såfa (inom premiepensionssystemet) har en hög exponering mot aktier. Med undan-

22

tag för 2011 har merparten av världens aktiebörser stigit varje år sedan Skr. 2017/18:130 de kraftiga börsnedgångarna i samband med finanskrisen 2008.

De fallande marknadsräntorna sedan i början av 2000-talet har haft en positiv inverkan på AP-fondernas resultat. De mer direkta effekterna påverkar den tredjedel av kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna som utgörs av räntebärande tillgångar. När marknadsräntan faller stiger värdet av obligationsinnehaven samtidigt som framtida avkastning från nya räntebärande tillgångar minskar. De lägre räntorna har även haft en positiv inverkan på värderingen av aktiebörserna, liksom på värderingen av alternativa tillgångar.

Drygt en femtedel av kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna utgörs av alternativa investeringar (fastigheter, infrastruktur och hedgefonder m.m.). Resultatet från dessa tillgångar påverkas inte lika mycket av marknadssvängningar som resultatet från aktier och räntor. För Sjätte AP-fonden blir detta särskilt tydligt eftersom fondens uppdrag är avgrän- sat till att investera i onoterade tillgångar. Utvecklingen på finansmark- naderna har dock stor betydelse för den långsiktiga resultatutvecklingen även för dessa tillgångsslag. I figur 3.10 redovisas buffertfondernas allokering och utveckling på de underliggande marknaderna.

Buffertfondernas allokering och utveckling på underliggande marknader

Buffertfondernas1 kapitalallokering 31 december 2017

100 % = SEK miljarder

 

1 412

Svenska

13

aktier

 

Globala

23

aktier

 

Tillväxt-

9

marknader

 

Räntor

32

Alternativa

23

tillgångar4

Övrigt5

 

 

0

 

2017

Utveckling på underliggande marknader 20012-20177

 

 

 

 

 

Index = 100 år 20012

 

 

 

 

 

 

Tillväxtmarknadsaktier3

Svenska aktier3

Svenska statsobligationer3

Genomsnittlig årlig avkastning

Globala aktier3

US statsobligationer3

 

SEK

 

USD

 

500

 

Tillväxtmarknads-

2001-

 

2001-

 

 

 

20172

2017

20172

2017

 

 

aktier

 

 

 

 

450

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9.7 %

26.3 %

10.4 %

39.0 %

400

 

 

 

 

 

 

350

 

Svenska aktier

7.7 %

10.8 %

 

 

300

 

 

 

 

 

 

250

 

 

5.0 %

11.2 %

5.8 %

22.3 %

 

Globala aktier

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

200

 

Svenska

4.2 %

0.1 %

 

 

 

statsobligationer

 

 

 

 

 

 

US stats-

 

 

4.1 %

0.7 %

 

 

obligationer

 

 

150

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

 

 

 

 

 

 

50

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

1 AP 1-4 och AP6; 2 1 jan 2001; 3 Aktier Stockholmsbörsen (SIX RX) i SEK, globala aktier (MSCI World) i SEK, obligationsindex Sverige (Svenska Statsobligationer 5 år) i SEK, utländskt obligationsindex (US 5 year Government bonds) i SEK, aktier i tillväxtmarkander (MSCI Emerging Markets) i SEK; 4 Inkluderar AP6

5 Overlaymandat, TAA, etc; 7 Total indexutveckling inklusive utdelning

KÄLLA: Datastream; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Datastream)

23

Skr. 2017/18:130

4

Buffertfondernas samlade kostnader

 

Regeringens bedömning: Buffertfondernas åtgärder de senaste åren för att begränsa kostnaderna har haft avsedd effekt. För AP-fonderna, liksom övrig verksamhet i offentlig regi, är det viktigt att ständigt arbeta för en hög kostnadseffektivitet. Detta bidrar både till netto- avkastningen och till allmänhetens förtroende för det allmänna pensionssystemet. Nettoavkastningen bidrar till buffertfondernas lång- siktiga finansiering av inkomstpensionssystemet, vilket kostnads- besparingarna ska vägas emot. Viktiga faktorer för kostnadsut- vecklingen i absoluta tal är fondkapitalets utveckling och placeringar- nas inriktning.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Buffertfondernas kostnader uppgick till 1 754 miljoner kronor under 2017. Jämfört med föregående år var detta en ökning med 17 miljoner kronor eller 1,0 procent. De externa förvaltningskostnaderna minskade medan de interna förvaltningskostnaderna ökade. Detta berodde till stor del på att andelen externt förvaltat kapital minskade från 25 till 20 procent medan andelen internt förvaltat kapital ökade i motsvarande grad. Som andel av fondkapitalet minskade kostnaderna från 0,136 till 0,129 procent.

Den absoluta kostnadsutvecklingen styrs i hög grad av fondkapitalets storlek och placeringarnas inriktning. Tillgångsförvaltning med högre kostnader är motiverad när den förväntas bidra till högre nettoavkastning och ökad riskspridning. Den svenska kronans rörelse gentemot andra valutor påverkar fondernas kostnader för köp av tjänster som prissätts i dollar och euro.

Under perioden 2012‒2015 ökade kostnaderna med i genomsnitt

10 procent per år, men 2016 bröts trenden och kostnaderna minskade med 103 miljoner kronor eller 5,6 procent. Kostnadsutvecklingen i ett längre perspektiv ska ses i ljuset av att buffertkapitalet ökat med mer än 500 miljarder kronor sedan slutet av 2011. Detta har framför allt påverkat de externa förvaltningskostnaderna eftersom ersättningen i huvudsak utgår i form av en andel av det förvaltade kapitalets storlek. Placering- arnas inriktning mot en gradvis ökad andel alternativa tillgångar och motsvarande mindre andel aktier och räntebärande tillgångar har också bidragit till högre kostnader.

Det är dock viktigt att understryka att det är buffertfondernas nettoav- kastning som påverkar deras bidrag till inkomstpensionssystemets lång- siktiga finansiering. Att få kapitalet att växa är buffertfondernas uppgift. Tidigare nämnda omallokering har bidragit positivt till buffertfondernas nettoavkastning och till lägre risk genom ökad diversifiering. AP- fonderna bör dock liksom övrig verksamhet i offentlig regi ständigt arbeta för hög kostnadseffektivitet. Detta är viktigt både för fondernas nettobidrag till inkomstpensionssystemet och för att upprätthålla ett högt förtroende hos allmänheten.

24

Kostnadssammanställning

Buffertfondernas kostnader finansieras av de medel som fonderna förval- tar.9 Kostnaderna delas in i interna och externa kostnader, vilka redovisas på olika sätt i årsredovisningen enligt reglerna. De interna förvaltnings- kostnaderna redovisas som rörelsens kostnader i resultaträkningen medan de externa förvaltningskostnaderna tas upp som en negativ post under rörelsens intäkter. I tabell 4.1 redovisas den sammantagna kostnads- utvecklingen för buffertfonderna de senaste fem åren.

Källa: AP-fondernas årsredovisningar

1 Exklusive prestationsbaserade arvoden

2Genomsnittligt fondkapital under året (ingående fondkapital + utgående fondkapital)/2

Under 2017 uppgick buffertfondernas interna och externa förvaltnings- kostnader till sammanlagt 1 754 miljoner kronor. I förhållande till före- gående år är detta en ökning med 17 miljoner kronor eller 1,0 procent. Kostnadernas andel av buffertkapitalet minskade från 0,136 procent till 0,129 procent.10 Av kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna förvaltades 80 procent internt vid 2017 års slut, jämfört med 70 procent vid 2012 års slut. I en internationell jämförelse är andelen internt förvaltat kapital hög hos Första–Fjärde AP-fonderna. En hög andel intern förvaltning ökar kostnadseffektiviteten.

Interna förvaltningskostnader

De interna förvaltningskostnaderna avser främst personal, informations- och datasystem, köpta tjänster och lokaler. I tabell 4.2 redovisas hur kostnaderna har fördelats på dessa poster. Efter personalkostnader är informations- och datatjänster den största kostnadsposten. Priset på dessa tjänster sätts vanligtvis i dollar och den starka dollarkursen har bidragit till att kostnaderna varit högre de senaste åren.

9Kostnader för revision och externa utvärderingen täcks också av fondmedlen (2 kap. 3 § lagen om allmänna pensionsfonder [AP-fonder]).

10Enligt de redovisningsregler och den praxis för kostnadsredovisning som tillämpas i AP-fondernas årsredovisningar. En sammanställning av Första–Fjärde AP-fondernas kostnadsutveckling brutto redovisas i figur 4.2 samt i bilaga 9 avsnitt 12.

Skr. 2017/18:130

25

Skr. 2017/18:130

Källa: AP-fondernas årsredovisningar (AP1–AP4 och AP6)

Personalkostnaderna påverkas av antalet anställda och lönenivåerna. Antalet anställa påverkas i sin tur av fondernas strategival, bl.a. när det gäller hur mycket av kapitalet som förvaltats internt. Under en längre tid har andelen intern förvaltning ökat samtidigt som det förvaltade kapitalet vuxit.

285

 

 

 

 

 

41

280

 

antal anställda

 

andel kvinnor (%, höger axel)

 

 

 

 

 

40

 

40

 

 

 

 

 

275

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

270

269

39

270

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

265

 

 

 

 

 

38

 

 

260

 

 

 

 

 

 

 

 

 

260

 

 

256

37

 

 

 

 

 

 

 

37

255

252

 

 

 

 

37

37

 

 

 

 

 

 

 

 

250

 

 

 

 

 

36

 

 

 

 

 

 

245

 

 

 

 

 

 

240

 

 

 

 

 

35

35

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

235

 

 

 

 

 

34

 

2013

2014

2015

2016

2017

 

Källa: AP-fondernas årsredovisningar (AP1–AP4 och AP6)

 

 

Vid 2017 års slut var 269 personer anställda vid buffertfonderna, vilket är en minskning med 1 person jämfört med föregående årsskifte (figur 4.1). Under året har andelen kvinnor ökat från 37 till 40 procent.

Tre av buffertfonderna använder rörliga ersättningsprogram för med- arbetare. Som framgår av tabell 4.3 har summan av de rörliga ersätt- ningarna varit på en liknande nivå de senaste fem åren.

26

Skr. 2017/18:130

Källa: AP-fondernas årsredovisningar (AP1–AP4 och AP6)

Av regeringens riktlinjer avseende anställningsvillkor för ledande befatt- ningshavare i AP-fonderna framgår att den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och organisationskultur (se bilaga 1). I samband med den årliga bok- slutsrevisionen genomförs en granskning av att riktlinjer följs. Gransk- ningen har inte visat några andra avvikelser från riktlinjerna än de som fanns föregående år. De mindre avvikelserna avser längre uppsägningstid än vad riktlinjerna anger och härstammar från tiden före det att rikt- linjerna inrättades. Samtliga AP-fonder har ett ersättningsutskott eller en kommitté som bereder löneramen för samtliga medarbetare, ersättningar till ledande befattningshavare samt förhandlar lön och övriga villkor med verkställande direktör. Hela styrelsen fattar beslut i ersättningsfrågor efter beredning av ersättningsutskottet eller kommittén.

Externa förvaltningskostnader (exklusive prestationsbaserade arvoden)

Externa förvaltningskostnader utgörs av ersättningar som betalas till par- ter som förvaltar kapital på uppdrag av fonderna. Vanligtvis utgår ersätt- ningen som en procentuell andel av det förvaltade kapitalet. De externa förvaltningskostnaderna bestäms därmed främst av storleken på det externt förvaltade kapitalet, men även av hur kapitalet förvaltas. Passiv förvaltning har i allmänhet en lägre kostnad än aktiv förvaltning och på motsvarande sätt påverkar förvaltningens inriktning kostnaderna. Onote- rade tillgångar kostar i regel mer att förvalta än noterade aktier men har historiskt genererat en högre avkastning. En mindre andel av de externa förvaltningskostnaderna avser kostnader för depåbank och säkerhets- administration (kollateral), vilka är beroende av kapitalets volym och omfattningen av transaktioner.

Av tabell 4.4 framgår att de externa förvaltningskostnaderna ökade relativt kraftigt under åren 2013–2015. De två huvudsakliga anledningar- na till detta är att volymen externt förvaltat kapital har ökat och att alternativa investeringar har ökat. Förvaltningskostnaderna är högre för alternativa investeringar men tillgångsslaget har samtidigt levererat en högre avkastning. Under 2016 och 2017 minskade de externa förvalt- ningskostnaderna. De lägre kostnaderna beror som nämnts ovan på aktivt strategiskt arbete med att öka andelen internt förvaltat kapital och omstrukturering av mandat. Under 2017 minskade andelen externt för- valtat kapital från 25 till 20 procent.

27

Skr. 2017/18:130

Källa: AP-fondernas årsredovisningar

1Exklusive prestationsbaserade arvoden

2Genomsnittligt fondkapital under året (ingående fondkapital + utgående fondkapital)/2

Prestationsbaserade arvoden för extern förvaltning

Posten externa förvaltningskostnader innefattar enligt AP-fondernas redovisningsprinciper inte prestationsbaserade arvoden eller förvaltar- arvoden för onoterade tillgångar där arvoden återbetalas.

Prestationsbaserade arvoden betalas ut till externa förvaltare när en överenskommen avkastning överträffas. Avkastning över mål ökar netto- avkastningen men genererar för denna typ av arvodesavtal samtidigt en kostnad i form av ett prestationsbaserat arvode. I AP-fondernas resultat- räkning redovisas erlagda prestationsbaserade arvoden som en avgående post under nettoresultatet för aktuellt tillgångsslag. I tabell 4.4 redovisas prestationsbaserade arvoden för noterade tillgångsslag de senaste fyra åren.

Källa: AP-fondernas årsredovisningar

För onoterade tillgångsslag är en annan avtalskonstruktion vanligare, vilken oftast innebär att erlagda förvaltararvoden återbetalas förutsatt vinstgivande försäljningar i den onoterade fonden, därefter sker en vinst- delning. Detta innebär implicit att erlagda arvoden över exempelvis en onoterad riskkapitalfonds livstid, återbetalas i sin helhet (förutsatt att ut- rymme inom upparbetade vinster finns). I skrivelse 2015/16:130 änd- rades redovisningen för att ge en mer rättvisande bild av den senare kate- gorin av arvoden och AP-fonderna ombads också att tydligare redogöra för såväl erlagda som återbetalda belopp för onoterade avtalsupplägg i sina årsredovisningar. Ändringen och förtydligandet i skrivelsen innebär att erlagda arvoden på årsbasis ska ställas mot, och redovisas tillsammans med, återbetalda arvoden som återbetalas i samband att en onoterad tillgång säljs med vinst. I tabell 4.5 redovisas detta nettobelopp per fond. Under 2017 var de erlagda arvodena 200 miljoner kronor högre än de återbetalda.

28

Skr. 2017/18:130

Not: Sjätte AP-fonden har som princip att periodisera sina förvaltningskostnader och dessa ingår därmed inte i tabellen.

Vinstdelningen sker efter en viss vinstnivå, men denna nivå uppnås först efter att fonden har återfått investerat belopp och erlagda avgifter och därutöver även erhållit en ersättning motsvarande en viss procentuell årlig avkastning på hela det investerade beloppet. Vinstdelningen redo- visas inte specifikt utan den har reducerat erhållet försäljningsbelopp och därmed reducerat nettoresultatet. Regeringen anser liksom föregående år att AP-fonderna gemensamt bör fortsätta att förbättra transparensen kring vinstdelning i redovisningen. Detta är inte minst viktigt eftersom andelen kapital med denna avtalskonstruktion ökat på senare år. Jämfört med föregående år har det erlagda beloppet ökat från -25 till 200 miljoner kronor.

5Redovisning och utvärdering av respektive AP-fond

5.1Första AP-fonden

Regeringens bedömning: Första AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har även genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering samt aktivt arbetat med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Första AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

 

Sammanfattning

 

Under 2017 överförde Första AP-fonden 7,4 miljarder kronor till inkomst-

 

pensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det under-

 

skott som uppstår när volymen inbetalda pensionsavgifter skiljer sig från

 

utbetalda pensioner. Netto uppgår fondens ackumulerade överföringar till

 

33,0 miljarder kronor sedan 2001.

 

Första AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets

 

långsiktiga finansiering. Fondens avkastning efter kostnader 2017 var

29

 

Skr. 2017/18:130 9,6 procent, jämfört med 9,3 procent år 2016. Fondens genomsnittliga avkastning sedan 2001 uppgår till 6,0 procent, vilket överstiger inkomst- index som ökat med 3,0 procent per år under samma period. På håll- barhetsområdet har fonden bl.a. bedrivit samarbete med andra investerare och Sida om Agenda 2030 och FN:s 17 utvecklingsmål.

Fondkapital och resultat

Första AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 29,3 miljarder kronor 2017, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på 9,6 pro- cent. Under året överfördes 7,4 miljarder kronor till inkomstpensions- systemet. Fondkapitalet ökade med 22,5 miljarder kronor för att uppgå till 332,5 miljarder kronor vid årets slut.

I figur 5.1 redovisas Första AP-fondens totala avkastning efter kost- nader sedan 2001. För hela perioden 2001–2017 har Första AP-fondens genomsnittliga avkastning efter kostnader uppgått till 6,0 procent per år. Detta kan jämföras med inkomstindex som under samma period i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år.

30

Skr. 2017/18:130

FÖRSTA AP-FONDEN

Första AP-fondens totala avkastning 20011–2017

Total nominell avkastning efter kostnader; Procent

 

AP1

##

Kostnad3

 

Inkomstindex7

##

Sharpekvot

 

 

 

för likvidportfölj4

 

AP1 målsättning2

 

 

Avkastning 20011–2017 per år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

17,4

 

 

 

20,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11,3

 

 

 

 

 

 

 

11,3

 

 

 

 

 

 

 

 

9,6

 

 

 

10,2

 

11,2

 

 

9,3

9,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4,6

 

 

 

 

 

 

 

4,0

 

 

-3,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-1,9

 

 

 

 

 

2017

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,14

 

-14,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-21,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Riskjusterad avkastning (sharpekvot5) 20011–2017 per år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2,6

 

 

2,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1,7

1,7

 

 

 

 

2,0

 

 

1,9

1,96

 

 

1,5

 

 

 

 

 

 

 

 

1,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,0

 

 

 

 

 

 

 

0,5

 

 

neg

neg

 

 

 

 

 

neg

 

 

neg

 

 

 

 

 

 

2001

02

03

04

05

06

07

08

09

10

11

12

13

14

15

16

2017

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2,8

Genomsnittlig avkastning

 

6,0 3,0 5,4

6,0 3,0 5,4

9,7

2,4 5,3

20011-17

2008-17

2013-17

0,15

0,15

0,16

Genomsnittlig riskjusterad avkastning (sharpekvot)

 

 

1,5

0,6

0,6

 

20011-17

2008-17

2013-17

0,5

0,5

1,1

1 1 juli 2001 (för 2001 anges annualiserad avkastning)

2 Första AP-fondens målsättning sedan 2015 är att nå en genomsnittlig årlig real avkastning på 4,0 % efter kostnader mätt över rullande tioårsperiod. Målsättning 2001-14: Nominell avkastning på 5,5 % efter kostnader, mätt över rullande tioårsperiod

3 Provisions- och rörelsekostnader som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde) 4 Likvidportföljen inkluderar noterade tillgångsslag inkl, aktier, räntebärande tillgångar, samt kassa

5 Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel för 2001-10, 2-årig svensk statsobligation för 2011-13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) för 2014-17 samt antagande om 260 handelsdagar

6 Beräknade sharpekvoter avviker från redovisade värden på 2,1 för totalportföljen då fonden använt en annan metod 7 Inkomstindex från första januari 2001

Not: Sharpekvoten definieras som riskpremien (fondens avkastning minus den riskfria räntan) dividerat med fondens risk (mäts med standardavvikelsen) KÄLLA: Första AP-fonden; Försäkringskassan; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP -fonden och Försäkringskassan)

Under 2017 uppgick fondens totala avkastning till 9,7 procent före kost- nader. Störst bidrag till avkastningen gav aktier (5,6 procentenheter, var- av svenska aktier 1,6 procentenheter, globala aktier i utvecklade mark- nader 1,3 procentenheter och tillväxtmarknadsaktier 2,7 procentenheter), fastigheter (2,0 procentenheter) och riskkapitalfonder (0,8 procentenheter).

Av nedre delen av figur 5.1 framgår att totalportföljens genomsnittliga årliga riskjusterade avkastning (mätt med en s.k. sharpekvot) var 0,6 under perioden 2001–2017, 0,6 under tioårsperioden 2008–2017, 1,5 under femårsperioden 2013–2017 och 2,9 under 2017. Sharpekvoten anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk som tagits under tidsperioden. En hög sharpekvot är efter- strävansvärt.

Aktiv förvaltning

Första AP-fonden har under de senaste femton åren använt sig av olika definitioner av aktiv avkastning. Sedan 2015 använder Första AP-fonden en definition av aktiv avkastning som visar portföljens totala avkastning inklusive alternativa tillgångar.

McKinsey använder i sin utvärdering definitionen från 2010 som inne- bär att avkastningen redovisas per mandat kopplade till index (inom rän- tor, svenska aktier, aktier i tillväxtmarknader, övriga utländska aktier, valutor samt övriga strategier). Detta möjliggör en historisk jämförelse relativt den definition som Första AP-fonden använder sedan 2015 som är bredare och dessutom mäter aktiv avkastning på total portföljnivå mot jämförelseindex. Det innebär att de resultat som McKinsey redovisar i sin utvärdering skiljer sig från de resultat som Första AP-fonden kom- municerar i sin årsrapport.

31

Skr. 2017/18:130 Figur 5.2 visar att under 2001–2017 var den genomsnittliga årliga aktiva avkastningen före kostnader 0,5 procent av likvidportföljen. Under 2017 var den 1,2 procent, vilket motsvarar 3,4 miljarder kronor. Inklu- derar man alternativa tillgångar i den aktiva avkastningen uppgick den till 1,2 procent, eller motsvarande 3,3 miljarder under 2017.

FÖRSTA AP-FONDEN

Första AP-fondens aktiva avkastning 20011–2017

Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent2

Utveckling aktiv avkastning per år 20011– 2017, %

 

Genomsnittlig3 aktiv avkastning

 

0,7

 

 

1,5

 

0,8

1,1

1,2

 

0,7

0,85

0,7

1,2

Historisk

 

0

0,6

0,4

0,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

utveckling av

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

den aktiva

 

-0,6

-0,3

 

 

-0,8

 

-0,2

 

 

 

 

 

avkastningen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20011

02

03

04

05

06

07

08

09

10

11

12

13

14

15

16

2017

 

0,5

0,6

0,7

 

 

 

 

 

 

20011-17 2008-17 2013-17

0,7 neg, neg, neg, 3,8 1,3 0,8 neg, 1,1 1,9 n/a n/a n/a n/a n/a n/a n/a

n/a

n/a

n/a

 

 

 

 

 

Informationskvot4

 

Informationskvot4

 

 

 

Aktiv avkastning per tillgångsslag 2017, %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,5

0,4

 

 

0

 

0,3

 

 

 

0,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Definition och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

nedbrytning

 

Räntor

Svenska

Aktier I

Utländska

Valutor

Allokering

Total aktiv

av aktiv

 

 

 

aktier

tillväxt-

aktier (exkl.

 

 

 

och absolut-

avkastning

avkastning

 

 

 

 

 

 

 

 

marknader

tillväxt-

 

 

 

avkastande

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

marknader)

 

 

 

strategier

 

 

~1,4

~1,2

~0,1

~-1,0

~-0,4

~2,1

~3.47

 

 

 

 

 

 

 

 

Miljarder SEK

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Definition av aktiv avkastning

20011-09:

Aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exkl. alternativa investeringar)

Avkastning från overlaymandat

Allokeringseffekter

2010-14:

Differens mot mandatspecifika jämförelseindex för de portföljmandat där jämförelseindex är tillämpbara6

Sedan 2015 använder fonden en bredare definition av aktiv avkastning och mäter den på total portföljnivå mot jämförelseindex

1

1 juli 2001

2

Beräknas mot likvidportföljen som bas

3

Genomsnitt (aritmetiskt medelvärde) av den årliga aktiva avkastningen

4

Annualiserad informationskvot baserad på daglig avkastning och antagande om 260 handelsdagar, Informationskvoten definieras som den aktiva avkastningen dividerat med fondens

 

aktiva risk och visar hur mycket överavkastning som den aktiva förvaltningen gett, Informationskvoten redovisas ej 2011-17 då den ej bedöms vara jämförbar med andra AP fonder, 2001-

 

10 var informationskvoten 0,4

5

Fonden använder sen 2015 en bredare definition av aktiv avkastning och mäter den på total portföljnivå (inklusive alternativa tillgångar) vilket uppgick till 1,2 % 2017

6 Fondens mått av aktiv avkastning inkluderar även alternativa tillgångar (aktiv avkastning om -0,0 % av totalt kapital 2017)

7

Aktiv avkastning (SEK 3,4 miljarder) skiljer från årsredovisningens rapporterade om SEK ~3.5 miljarder, drivet av att McKinsey beräknat daglig avkastning och fonden beräknat månatlig

KÄLLA: Första AP-fonden; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP -fonden)

Uppföljning av styrelsens avkastningsmål

Det är Första AP-fondens styrelse som fattar beslut om nivån på avkastningsmålet. Styrelsen har beslutat att avkastningsmålet ska vara 4,0 procent genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år, mätt över rullande tioårsperiodmål. Under 2013 och 2014 var avkastnings- målet för Första AP-fonden en nominell avkastning om 5,5 procent efter kostnader över rullande tioårsperioder. Dessförinnan var målet formu- lerat över en femårsperiod.

Av den högra delen av figur 5.1 framgår att fondens årliga avkastning efter kostnader var 9,7 procent under den senaste femårsperioden (2013–2017), 6,0 procent under tioårsperioden (2008–2017) och 6,0 pro- cent under perioden 2001–2017. Detta innebär att Första AP-fonden uppnådde styrelsens långsiktiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder. Fondens avkastning efter kostnader har även varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda perioder.

Investeringsprocess och strategi

Utöver målet för den reala avkastningen fattar styrelsen även beslut om hur stor finansiell risk som fonden bör ta. Detta uttrycks i en över- gripande tillgångsfördelning mellan aktier och räntebärande placeringar.

Det finns också ett definierat mandat när det gäller tolerans för avvikel-

32

ser, samt ett antal tillåtna tillgångsklasser. Den verkställande direktören Skr. 2017/18:130 definierar, med utgångspunkt från styrelsens riskpreferens, investerings-

övertygelser och riktlinjer i övrigt ett strategiskt benchmark för fondens förvaltning på lång sikt (10 år). Investeringsövertygelserna bygger på en väldiversifierad portfölj, långsiktig förvaltning, utnyttjande av stundtals ineffektiva marknader och riskpremier. Kostnadseffektiv förvaltning och hållbart värdeskapande är också ledord. Kapitalförvaltningschefen ansvarar för att utforma den strategiska förvaltningen på tre till fem års sikt. Denna bryts sedan ned enligt olika beslutsmandat till operativ förvaltning och verkställs inom investeringsorganisationen.

Portföljen

Första AP-fondens portfölj bestod vid 2017 års slut av 38 procent aktier, 31 procent räntebärande tillgångar och 31 procent alternativa tillgångar. Jämfört med föregående årsskifte har andelen aktier ökat med 0,4 procent- enheter, andelen räntor minskat med 0,6 procentenheter och andelen alternativa tillgångar ökat med 0,2 procentenheter. Årets förändringar följer trenden från tidigare år. Utländska aktier (exklusive tillväxt- marknader) står för den största minskningen.

Första AP-fondens faktiska tillgångsallokering 20011-2017

 

 

 

 

% av totala tillgångar Första AP-fonden2; 100 % = SEK miljarder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övrigt

Alternativa tillgångar

Räntebärande tillgångar

Aktier

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Differens

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Procentenheter

100% = 131

117

139

157

187

207

219

172

202

219

214

234

253

284

290

311

333

20011–17

2016–17

Övrigt

3 0

3 0

2 0

2 0

2 0

3 0

3 0

0

5

0

0

0

1

1

0

0

0

0

+0,2

+0,1

exkl kassa

 

 

 

 

 

 

 

5

 

8

9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

22

 

 

 

 

 

 

Alt. tillgångar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

25

295

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

30

31

+27,2

+0,2

Räntor3

39

43

41

40

38

40

39

42

37

34

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

41

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

37

30

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

29

 

 

 

 

 

Aktier i tillväxt-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6

 

5

5

5

5

6

 

 

 

 

 

 

 

 

32

 

 

-7,6

-0,6

marknader

 

 

8

 

10

 

 

 

 

32

31

 

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9

10

10

 

 

 

 

 

 

Utländska

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

aktier (exkl,

41

 

39

40

41

39

39

 

36

32

 

 

 

 

8

9

 

+8.5

+5,0

tillväxt-

38

 

 

 

 

 

 

14

 

36

 

 

 

 

 

 

marknader)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

28

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

25

25

25

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

19

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16

11

-29,6

-5,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svenska

12

11

12

12

12

13

13

10

14

16

12

11

12

11

12

12

13

+0,8

+0,6

aktier

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20011

02

03

04

05

06

07

08

09

10

11

12

13

14

15

165

2017

 

 

1

1 juli 2001

2

Den faktiska allokeringen den 31 december varje år

3

Inklusive kassa, TAA och SAA.

4

Alternativa tillgångar inkluderar bland annat investeringar i hedgefonder, fastigheter, PE och riskparitetsportfölj, Riskparitetsportföljen infördes under 2013, En riskparitetsportfölj är en

 

portfölj där varje portföljskomponent bidrar med lika mycket risk till portföljens totala risk

5

Allokering skiljer sig från redovisad allokering i årsredovisningen på grund av skillnader i angreppssätt (McKinsey utvärderar utgående marknadsvärde och AP1 redovisar exponering) samt

 

klassificering av tillgångsslag

KÄLLA: Första AP-fonden; McKinsey-analys

Uppföljning av de kvantitativa placeringsreglerna

Enligt lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) ska en fond som överskrider de kvantitativa placeringsreglerna avveckla den överskju- tande delen av innehavet så snart det är lämpligt med hänsyn till mark- nadsförhållandena. Under 2015 och 2016 överskred Första AP-fonden femprocentsgränsen i placeringsreglerna för innehav i onoterade aktier.

För att minska innehavet under 2016 avyttrades i slutet av året en portfölj

33

Skr. 2017/18:130 av nordamerikanska riskkapitalfonder. Försäljningen bidrog till att ande- len onoterade investeringar i fondens totala portfölj begränsades till 4,8 procent per den 31 december 2016. Under 2017 har Första AP- fonden fortsatt att avyttra delar sina innehav i onoterade bolag för att skapa en buffert med avseende på placeringsreglerna.

Kostnader

Första AP-fonden har en fortsatt ambition att säkerställa att kostnads- andelen för totala förvaltningskostnader (rörelse- och provisionskost- nader) i förhållande till förvaltat kapital inte överstiger 0,15 procent. Kostnadsandelen har sjunkit två år i rad, från 0,17 procent 2015 till 0,15 procent för 2016 och till 0,14 procent för 2017.

Första AP-fondens interna (rörelsens) kostnader har under perioden 2013–2017 ökat med cirka 48 miljoner kronor. Den största ökningen, 22 miljoner kronor, skedde mellan åren 2016 och 2017. Kostnads- ökningen ligger framför allt på personalkostnader, köpta tjänster samt informations- och datakostnader.

Ökningen av personalkostnader är en helårseffekt av anställningar under 2016, då personalstyrkan ökade från 55 till 61 samt ersätt- ningsrekryteringar under 2017 med mer senior specialistkompetens. Ökningen har framför allt skett inom kapitalförvaltningen. Ökningen inom köpta tjänster och informations- och datakostnader förklaras av införande av ett mer modernt risk- och avkastningssystem med där tillhörande konsultkostnader.

Under 2017 har Första AP-fonden fortsatt omstruktureringen inom de externa förvaltningsmandaten med ambition att sänka kostnaderna. De externa (provisionskostnader) för 2017 uppgick till 236 miljoner kronor, det var en minskning för tredje året i rad. Minskningen jämfört med 2016 uppgick till 35 miljoner kronor.

34

Skr. 2017/18:130

Källa: Första AP-fondens årsredovisningar

Hållbarhet och ägaransvar

Första AP-fonden fortsatte under 2017 sitt arbete med att integrera håll- barhet som en utvärderingsaspekt bl.a.. Under året vidareutbildades fon- dens medarbetare om bland annat Agenda 2030 och hur dessa utveckl- ingsmål kan användas som styrinstrument i verksamheten.

Tillsammans med Andra–Fjärde AP-fonderna genomfördes också en intressentdialog, där representanter från olika målgrupper bjöds in till diskussion kring vilka hållbarhetsfrågor som AP-fonderna bör fokusera på.

En viktig aspekt i hållbarhetsarbetet är ägaransvarsfrågorna. Under 2017 deltog fonden i 28 svenska och 629 utländska stämmor. Första AP- fonden är relativt stor ägare i allt fler mindre bolag och sitter samman- taget i tretton valberedningar inför stämmorna 2018. En av de frågor som fonden jobbade särskilt med under 2017 var vikten av att styrelserna säkerställer att VD och ledning har huvudfokus på sina operativa, dagliga uppdrag. Arbetet med att driva frågan om affärsbaserade incitaments- program för bolagsledningar fortsatte också liksom arbetet för ökad mångfald i styrelserna.

Risk- och kontrollverksamhet

Första AP-fondens riskhantering och kontroll följer den s.k. principen om tre försvarslinjer vilket innebär att fonden skiljer mellan funktioner som äger risk (ledning och förvaltningsorganisationen), funktioner för över- vakning, kontroll och regelefterlevnad (risk/middle office och compli-

11Exklusive prestationsbaserade arvoden.

12Vid årets slut.

13, 14 Varav två projektanställda.

35

Skr. 2017/18:130 ance) och funktionen för oberoende granskning (internrevision). Inom andra försvarslinjen ansvarar risk/middle office för att följa upp att fondens riskramverk följs och compliance ansvarar för att kontrollera regelefterlevnad. Den tredje försvarslinjen, internrevisionen, upphandlas externt.

5.2Andra AP-fonden

Regeringens bedömning: Andra AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har även genererat avkastning som bidrar till inkomstpen- sionssystemets långsiktiga finansiering samt aktivt arbetat med håll- barhetsfrågor. Sammantaget har Andra AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Under 2017 överförde Andra AP-fonden 7,4 miljarder kronor till inkomst- pensionssystemet. Netto uppgår fondens ackumulerade överföringar till 33,0 miljarder kronor sedan 2001.

Andra AP-fonden har bidragit till inkomstpensionssystemets långsik- tiga finansiering. Under 2017 uppgick fondens avkastning till 28,8 mil- jarder kronor efter kostnader, vilket motsvarar 9,0 procent. Den genom- snittliga avkastningen sedan 2001 har uppgått till 6,3 procent, vilket mer än väl överstiger inkomstindex som ökat med 3,0 procent per år under samma period. På hållbarhetsområdet har Andra AP-fonden imple- menterat ESG-faktorer i konstruktionen av index för tillgångsslaget glo- bala aktier i den kvantitativa förvaltningen. Andra AP-fonden är bland de första investerarna att rapportera i enlighet med Task force on Climate- related Financial Disclosures (TCFD) rekommendationer. Under 2016 beslutade fonden att göra gröna obligationer till ett eget tillgångsslag och därmed till en del av den övergripande investeringsstrategin.

36

Skr. 2017/18:130

Fondkapital och resultat

Andra AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 28,8 miljarder kronor 2017, vilket motsvarar en avkastning på 9,0 procent. Under året överfördes 7,4 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Samman- taget ökade fondkapitalet med 21,4 miljarder kronor till 345,9 miljarder kronor.

I figur 5.4 redovisas Andra AP-fondens totala avkastning efter kost- nader sedan 2001. Som framgår av figurens högra del uppgick den genomsnittliga avkastningen efter kostnader till 6,3 procent per år under perioden 2001–2017, vilket kan jämföras med inkomstindex som i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år under samma period.

Andra AP-fondens totala avkastning 20011–2017

 

AP2

##

Kostnad5

 

 

Inkomstindex

Total nominell avkastning efter kostnader; Procent

 

##

 

 

AP2 målsättning2

3

 

 

 

Sharpekvot

 

 

 

 

för likvidportfölj

Avkastning 20011–2017 per år

 

 

 

 

 

 

 

17,6

 

18,5

20,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11,4

12,8

11,0

13,3

12,7

13,1

10,3

9,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4,0

 

 

 

 

4,0

 

-1,5

 

 

 

 

-2,1

 

 

 

2017

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,15

 

-15,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-24,1

 

 

 

 

 

Riskjusterad avkastning (sharpekvot4) 20011–2017 per år

 

 

 

 

 

 

 

 

3,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2,57

 

2,9

 

 

 

 

 

2,0

2,36

 

 

 

1,8

1,7

 

1,8

 

 

1,78

 

 

1,5

 

 

 

 

 

 

 

1,3

 

 

 

 

 

 

 

 

0,1

 

 

 

 

0,5

 

0,1

neg.

 

neg.

neg.

 

 

 

 

20011 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2,5

Genomsnittlig avkastning

 

6,3 3,0 5,9

6,0 3,0 5,8

9,8

2,4 5,4

20011-17

2008-17

2013-17

0,17

0,17

0,16

Genomsnittlig riskjusterad avkastning (sharpekvot)

1,7

0,6

0,6

20011-17

2008-17

2013-17

0,5

0,5

1,4

1

1 juli 2001 (för 2001 anges annualiserad avkastning)

2 Andra AP-fondens genomsnittliga målsättning. 2006-2014 var målsättningen 5 % i real avkastning. Från och med 2015 sänktes målsättningen till 4.5 % i real avkastning.

3

Likvidportföljen inkluderar noterade tillgångsslag inkl. svenska och globala aktier, räntebärande tillgångar, samt overlaymandat

4

Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel för 2001-10,

 

2-årig svensk statsobligation för 2011-13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) för 2014-17, samt antagande om 260 handelsdagar

5

Provisions- och rörelsekostnad som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde)

6

Avviker från redovisad sharpekvot på 2,4 då fonden använt en annan riskfri ränta

7

Avviker från redovisad sharpekvot på 2,6 för totalportfölj

8

Avviker från redovisad sharpekvot på 1,9 för totalportfölj då McKinsey endast tagit hänsyn till veckodagar vid beräkning av standardavvikelse

KÄLLA: Andra AP-fonden; Försäkringskassan; SCB; McKinsey-analys

Under 2017 uppgick fondens totala avkastning till 9,0 procent efter

 

kostnader. Störst bidrag till avkastningen gav aktier (5,7 procentenheter,

37

 

Skr. 2017/18:130 varav svenska aktier 1,1, globala aktier i utvecklade marknader 2,4 och tillväxtmarknadsaktier 2,2) och alternativa investeringar (2,2 procent- enheter).

I nedre delen av figur 5.4 framgår att totalportföljens genomsnittliga årliga riskjusterade avkastning (mätt med en s.k. sharpekvot) var 0,6 under perioden 2001–2017, 0,6 under tioårsperioden 2008–2017, 1,7 under femårsperioden 2013–2017 samt 2,9 under 2017. Sharpekvoten anger hur mycket avkastning fonden genererat i förhållande till den risk som tagits under tidsperioden. En hög sharpekvot är eftersträvansvärt.

Aktiv förvaltning

Andra AP-fonden har under perioden 2001–2017 ändrat definitionen av aktiv avkastning flera gånger. Mellan 2001 och 2008 definierades den som aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exklusive alternativa investe- ringar), avkastning från overlaymandat, och allokeringseffekter (inklu- sive implementeringseffekter). År 2009 ändrades definitionen och alloke- ringseffekter exkluderades från den aktiva avkastningen.

Med ovanstående förutsättningar i åtanke har fondens aktiva avkast- ning före kostnader uppgått till 0,2 procent av likvidportföljen per år mellan 2001 och 2017. Det innebär att målet om en aktiv avkastning om 0,5 procent per år inte uppnåddes. Målet nåddes inte heller under 2013–2017 då den aktiva avkastningen var 0,4 procent per år. Bidra- gande orsaker till den svaga avkastningen under 2017 var framför allt utländska statsobligationer (-0,1 procentenheter), utländska krediter (-0,2 procentenheter) och absolutavkastande (-0,1 procentenheter).

Andra AP-fondens aktiva avkastning 20011–2017

 

 

 

 

 

 

Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utveckling aktiv avkastning per år 20011– 2017

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Genomsnittlig3 aktiv avkastning

1,7

 

 

 

 

 

 

 

1,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,8

 

1,2

 

 

1,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,5

0,5

 

 

 

0,3

0,4

 

 

 

 

0,2

0,2

 

 

 

 

 

 

 

 

0,2

0,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Historisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

utveckling av

-0,4

-0,5

-0,6

 

 

-0,4

 

 

 

-0,2

 

 

 

 

-0,3

 

 

 

 

den aktiva

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

avkastningen

 

 

 

 

 

 

-1,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20011

02

03

04

05

06

07

08

09

10

11

12

13

14

15

16

2017

20011-17

2008-17

2013-17

0,1

neg.

neg.

neg.

0,4

0,3

neg.

neg.

1,3

2,7

neg.

4,2

1,6

1,7

2,4

neg.

0,2

0,5

1,0

1,0

 

 

 

 

 

 

Informationskvot5

 

 

 

 

 

 

 

Informationskvot5

 

Aktiv avkastning per tillgångsslag 2017

Definition av aktiv avkastning AP2

 

 

0,1

0

 

 

 

2001-08:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,2

 

Aktiv förvaltning inom tillgångsslag

 

0,1

 

 

0,1

 

 

0,1

(exkl. alternativa investeringar)

 

 

 

 

 

 

Definition

 

 

 

 

 

0,1

Avkastning från overlaymandat

och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Allokeringseffekter (inkl.

nedbrytning

 

 

 

 

 

 

Svenska aktier

Utländska

Räntor

GTAA

Aktiv

Implem-

Relativ

implementeringseffekter)

av aktiv

 

aktier

 

 

avkastning

enterings-

avkastning6

 

avkastning

 

 

 

 

 

effekter

2009-17:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Aktiv förvaltning inom tillgångsslag

 

0,2

0,3

0,0

-0,1

0,4

-0,2

0,2

(exkl. alternativa investeringar)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avkastning från overlaymandat

 

 

 

 

Miljarder SEK

 

 

 

 

11 juli 2001

2Beräknas mot likvidportföljen som bas

3Medelvärde (aritmetiskt) av den årliga aktiva avkastningen

4Från 2009 och framåt redovisas aktiv avkastning endast på årsbasis (tidigare beräknades aktiv avkastning på dagsbasis)

5Informationskvoten definieras som den aktiva avkastningen dividerat med fondens aktiva risk och visar hur mycket överavkastning som den aktiva förvaltningen gett. Annualiserad informationskvot baserad på daglig avkastning och antagande om 260 handelsdagar

6Fonden redovisar relativ avkastning, beräknat som den aktiva avkastning från förvaltningen justerat för implementeringseffekter, vilket inkluderar effekter från avvikelser mot den strategiska portföljen, avvikelser i allokering mellan olika index inom tillgångsslag, resultat från valutaderivat samt likviditet som ej speglas i jämförelseindex

KÄLLA: Andra AP-fonden; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Andra AP -fonden)

38

Uppföljning av styrelsens avkastningsmål

Styrelsens avkastningsmål är att fonden i genomsnitt ska uppnå en årlig real avkastning på minst 4,5 procent på lång sikt. Före 2015 var den lång- siktiga målsättningen 5,0 procent realt per år. Ändringen gjordes mot bakgrund av förväntat lägre globala räntor på lång sikt. Efter ändringen är Andra AP-fondens målsättning mer i linje med övriga AP-fonder.

Av den högra delen av figur 5.4 framgår att fondens årliga avkastning efter kostnader var 9,8 procent under den senaste femårsperioden (2013–2017), 6,0 procent under tioårsperioden (2008–2017) och 6,3 pro- cent under perioden 2001–2017. Detta innebär att Andra AP-fonden uppnådde styrelsens långsiktiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder. För denna period hade dock Andra AP-fonden ett högre avkast- ningsmål än de övriga buffertfonderna. Fondens avkastning efter kost- nader har varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda perioder.

Investeringsprocess och strategi

Andra AP-fondens strategi bygger på värdeskapande i flera steg: val av strategisk tillgångsfördelning, val av index och aktiv förvaltning. Till grund för strategin ligger ett antal principer, s.k. Investment Beliefs. Dessa beskriver fondens syn på hur kapitalmarknaden fungerar samt möjligheter och förutsättningar att skapa en god avkastning.

Den strategiska portföljen tas fram med stöd av en internt utvecklad Asset-Liability-Model (ALM), där hänsyn tas till den förväntade lång- siktiga utvecklingen i pensionssystemet och på de finansiella markna- derna. Det innebär att fondens strategiska portfölj utgörs av en samman- sättning av olika tillgångsslag som fonden bedömt ger den bästa genera- tionsneutrala och långsiktiga tillväxten för framtida pensioner. Valet av index ses som en del av den strategiska placeringsprocessen, där index utgör utgångspunkten för den interna och externa förvaltningen. Fonden har i stor utsträckning ersatt traditionella breda kapitalvägda index med mer specialiserade index som på ett mer riskeffektivt sätt förväntas bidra till den framtida avkastningen. Under året har ESG-faktorer integrerats i konstruktionen av index för globala aktier.

Portföljen

Andra AP-fondens portfölj bestod vid 2017 års slut av 42 procent aktier, 33 procent räntebärande tillgångar och 24 procent alternativa tillgångar. Jämfört med föregående årsskifte har andelen aktier minskat med 0,3 procentenheter, alternativa tillgångar ökat med 0,3 procentenheter, medan andelen räntebärande tillgångar varit oförändrad (figur 5.6). Årets förändringar följer i huvudsak trenden från tidigare år. Utländska aktier (exklusive tillväxtmarknader) står för den största minskningen.

Skr. 2017/18:130

39

Skr. 2017/18:130

 

 

Övrigt

Andra AP-fondens faktiska tillgångsallokering 20011–2017

 

Alternativa tillgångar

 

 

Räntebärande tillgångar

% av totala tillgångar Andra AP-fonden2,3; 100 % = SEK miljarder

 

Aktier

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Differens

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Procentenheter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20011–17 2016–17

100% = 134

117

140

158

191

217

228

173

204

223

217

242

265

294

301

325

346

+0.0

+0.0

 

4 0

4 0

3 0

 

4 0

5 0

5 0

 

 

 

 

 

 

 

 

0

0

Övrigt

3 1

2

2

2

2

4

2

 

2

 

 

(TAA etc.)

 

 

 

 

 

 

 

10

10

11

12

 

16

19

 

 

 

 

 

Alt. tillgångar4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15

 

24

24

+20.7

+0.3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

24

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Räntor

35

36

36

36

37

39

35

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

35

34

33

35

 

31

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

33

 

 

 

 

 

Aktier i tillväxt-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

33

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

marknader

1

2

3

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

30

33

33

-1.8

+0.0

 

 

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

6

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utländska

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9

 

9

 

 

 

 

 

 

aktier

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9

10

 

 

 

 

 

40

 

39

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(exkl. tillväxt-

39

36

34

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

31

34

 

 

 

 

 

 

 

11

11

+11.1

+0.6

marknader)

 

 

 

 

 

 

 

28

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

33

29

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

28

28

30

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

28

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

24

22

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

22

-18.1

+0.1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svenska aktier

21

19

20

21

21

20

20

16

18

20

14

 

11

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11

10

10

10

9

-12.0

-1.0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-1

 

 

 

 

 

 

20011

02

03

04

05

06

07

08

09

10

11

12

13

14

15

16

2017

 

 

1 Avser 1 juli 2001; 2 Faktisk allokering den 31 december varje år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 Tillgångsfördelning 2001-2015 kan avvika från den redovisade fördelningen då terminsexponeringen summeras separat och ej som en del av tillgångsslagens marknadsvärden, för 2016

är terminer allokerade över resterande tillgångsklasser

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4 I alternativa tillgångar ingår sedan 2013 kinesiska A-aktier

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

KÄLLA: Andra AP-fonden; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Andra AP -fonden)

Uppföljning av de kvantitativa placeringsreglerna

Under året överskred Andra AP-fonden femprocentsgränsen i placerings- reglerna för innehav i onoterade aktier. För att minska innehavet har fem fondinvesteringar avyttrats så att andelen onoterade aktier av fondens totala kapital minskades till 4,74 procent per den 31 december 2017. Enligt lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) ska en fond som överskrider de kvantitativa placeringsreglerna avveckla den överskju- tande delen av innehavet så snart det är lämpligt med hänsyn till mark- nadsförhållandena.

Kostnader

Andra AP-fondens främsta kostnadspåverkande faktorer under de senaste fem åren, på total nivå, är ökningen av förvaltat kapital, valutakurseffek- ter samt engångskostnader i samband med den genomförda internalise- ringen. Ökning av förvaltat kapital är den största faktorn till kostnadsök- ningen i absoluta tal då framför allt externa förvaltararvoden och depå- kostnader är korrelerade till storlek på förvaltat kapital. Under perioden 2012–2015 har fonden genomfört en internalisering för att på ett kost- nadseffektivt sätt förvalta den väldiversifierade portfölj som krävs för att nå en hög riskjusterad avkastning. Den positiva effekten av internalise- ringsarbetet i form av lägre kostnader redovisades år 2016 då förvalt- ningskostnadsandelen för totala kostnader minskade väsentligt och sjönk från 0,18 procent till 0,15 procent – en nivå som bibehållits under 2017.

Fondens kvantförvaltning är långt utvecklad och i dag förvaltas en betydande del av kapitalet av den interna kvantavdelningen till jäm- förelsevis låga kostnader. Denna typ av förvaltning kräver dock en ansenlig informationsmängd och datakällor, vilket tillsammans med

40

annan marknadsinformation är en väsentlig del av fondens kostnads- Skr. 2017/18:130 massa.

Ett av årets fokus har därför varit att effektivisera användande av, och reducera kostnaden för, marknadsinformation, vilket slår igenom i sin helhet under 2018. Fonden noterar höjda priser i leverantörsledet, bland annat till följd av en pågående konsolidering bland många av de viktigaste leverantörerna.

Källa: Andra AP-fondens årsredovisningar

Hållbarhet och ägarstyrning

Under året har arbetet inom hållbarhetsområdet fortsatt att utvecklas och intensifieras ytterligare. Andra AP-fonden har arbetat för att integrera hållbarhetsfrågor i förvaltningen. Bland annat har Andra AP-fonden inkluderat ESG-faktorer i konstruktionen av index för tillgångsslaget globala aktier. Det innebär att fonden nu har ESG-exponering på allt internt förvaltat kapital inom tillgångsslaget utländska aktier, totalt cirka 99 miljarder kronor.

Andra AP-fonden är bland de första investerarna att rapportera i enlig- het med Task force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD) rekommendationer. TCFD syftar till att öka företagens transparens för att ge investerare den information som behövs för att bedöma bolags klimatrisker och möjligheter. Andra AP-fonden har också skrivit under Climate Action 100+, ett femårigt, globalt samarbetsinitiativ. Initiativet är kopplat till Parisavtalet och syftar till att få bolag att kommunicera hur de tänker vara i linje med Parisavtalet och hur de planerar för att sänka sitt CO2-avtryck, i enlighet med TCFD.

15Exklusive prestationsbaserade arvoden.

16Vid årets slut.

41

Skr. 2017/18:130 Under 2017 skrev fonden under initiativet ”Stockholm Declaration”.

Genom initiativet tillkännagav både svenska och internationella investe- rare att FN:s mål för hållbar utveckling ska utgöra ett centralt ramverk att arbeta efter gällande investeringar mot 2030. Andra AP-fonden skickade under hösten 2016 ett brev till styrelseordförandena i cirka 40 svenska bolag, där fonden uppmanade dem att relatera sin verksamhet till FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling och senast vid årets bolagsstämma redogöra för sitt förhållningssätt gentemot målen. I dialog med bolagen har fonden följt upp detta, både inför och på 2017 års stämmor. Under året har Andra AP-fonden investerat i riskkapitalfonden The Rise Fund, vilket är den största s.k. impactfonden som etablerats. Samtliga investe- ringar i fonden ska ha positiv påverkan på åtminstone ett av FN:s globala hållbarhetsmål.

Andra AP-fonden har under året arbetat vidare med att implementera FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och styrelsen beslutade om en policy för mänskliga rättigheter.

Fonden har under 2017 röstat i cirka 50 svenska bolag samt cirka 770 utländska. Därutöver står fonden bakom en mängd initiativ och dialoger med såväl bolag som lagstiftare för att utveckla och förbättra bolags- styrning i både specifika fall och mer generellt. För att identifiera de viktigaste hållbarhetsfrågorna har Första, Andra, Tredje och Fjärde AP- fonden under 2017 gemensamt genomfört en intressentdialog och väsent- lighetsanalys.

Risk- och kontrollverksamhet

Under 2017 har fondens arbete fortgått med att beskriva och utveckla arbetet med intern styrning och kontroll, vilket bygger på principen om tre försvarslinjer och ramverket COSO. Detta har resulterat i en policy för intern styrning och kont