Regeringens proposition 2017/18:1

Budgetpropositionen för 2018

Förslag till statens budget för 2018, finansplan och skattefrågor

Regeringens proposition 2017/18:1

Budgetpropositionen för 2018

Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 2 § regeringsformen budgetpropositionen för 2018.

Stockholm den 14 september 2017

Stefan Löfven

Magdalena Andersson

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Budgetpropositionen innehåller regeringens förslag till statens budget för 2018 samt de övriga förslag och bedömningar som följer av riksdagsordningen och budgetlagen (2011:203).

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

Översikt av innehåll i volym 1

Volym 1a

1.Finansplan

2.Förslag till riksdagsbeslut

3.Lagförslag

4.Den makroekonomiska utvecklingen

5.De budgetpolitiska målen

6.Skattefrågor

Volym 1b

7.Inkomster

8.Utgifter

9.Den offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskulden

10.Statens investeringar och finansiella befogenheter

11.Granskning och ekonomisk styrning

Bilagor 1–18

4

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

Innehållsförteckning

Tabellförteckning .................................................................................................................

14

Diagramförteckning ............................................................................................................

18

Sammanställning av förslag till statens budget för 2018 ...................................................

22

1

Finansplan ..................................................................................................................

27

 

1.1

Sammanfattning .........................................................................................

27

 

1.2

Utsikter för svensk ekonomi.....................................................................

33

 

1.3

Finanspolitikens övergripande inriktning ................................................

34

 

1.4

Fler ska komma i arbete.............................................................................

37

 

1.5

Sverige ska ha en jämlik kunskapsskola ....................................................

45

 

1.6

Sverige ska bli ett fossilfritt välfärdsland ..................................................

47

 

1.7

Välfärden ska stärkas..................................................................................

52

 

1.8

Sverige ska vara tryggt ...............................................................................

56

 

1.9

Fördelningseffekter av regeringens politik...............................................

59

2

Förslag till riksdagsbeslut .........................................................................................

63

3

Lagförslag...................................................................................................................

69

 

3.1

Förslag till lag om skatt på flygresor.........................................................

69

3.2Förslag till lag om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning

av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen.............................................

73

3.3Förslag till lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser

och reklam ..................................................................................................

76

3.4Förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av

utländsk skatt .............................................................................................

80

3.5Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild

 

inkomstskatt för utomlands bosatta .........................................................

81

3.6

Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)...............

82

3.7

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt .............

84

3.8

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt............

88

3.9

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi ........

93

3.10Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus 107

3.11Förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll

 

av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter108

3.12

Förslag till lag om ändring i lagen (1999:673) om skatt på avfall..........

111

3.13

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) ..............

112

3.14

Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) ...................

127

3.15Förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av

 

uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ................................

128

3.16

Förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227) ...............

129

5

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

3.17Förslag till lag om ändring i lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier

 

för biodrivmedel och flytande biobränslen .............................................

132

3.18

Förslag till lag om ändring i lagen (2011:1200) om elcertifikat .............

133

3.19

Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) ...........

135

3.20

Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) ...........

145

3.21Förslag till lag om ändring i lagen (2015:750) om ändring i lagen

(1994:1776) om skatt på energi ...............................................................

146

3.22Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1053) om särskild beräkning

av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2017–2021 ....................

148

3.23Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier

i viss elektronik .........................................................................................

151

3.24Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1073) om ändring i lagen

(1994:1776) om skatt på energi ...............................................................

152

3.25Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1077) om ändring i

skatteförfarandelagen (2011:1244) ..........................................................

156

3.26Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1079) om ändring i lagen (2016:506) om ändring i lagen (2015:750) om ändring i lagen

(1994:1776) om skatt på energi ...............................................................

157

3.27Förslag till lag om ändring i lagen (2017:387) om ändring i

skatteförfarandelagen (2011:1244) ..........................................................

167

3.28Förslag till lag om ändring i lagen (2017:404) om ändring i lagen

 

(2016:1077) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)...............

170

3.29

Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) ...........

172

3.30Förslag till lag om ändring i lagen (2017:405) om ändring i lagen

(2017:387) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).................

174

3.31Förslag till lag om ändring i lagen (2017:410) om ändring i lagen

 

(2016:1073) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi ..........

176

3.32

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.......

177

3.33Förslag till lag om ändring i lagen (2017:000) om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och

dieselbränslen ............................................................................................

187

3.34Förslag till lag om ändring i lagen (2017:000) om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och

 

 

dieselbränslen ............................................................................................

188

4

Den makroekonomiska utvecklingen .....................................................................

191

 

4.1

Utvecklingen i omvärlden 2017 och 2018 ...............................................

192

 

4.2

Utvecklingen i Sverige 2017 och 2018.....................................................

194

 

4.3

Utvecklingen 2019 och 2020....................................................................

200

 

4.4

Osäkerhet i prognosen och alternativa scenarier....................................

201

 

4.5

Utvecklingen enligt andra bedömare.......................................................

204

 

4.6

Prognosrevideringar och effekter av regeringens politik .......................

205

5

De budgetpolitiska målen ........................................................................................

211

 

5.1

Uppföljning av målet för det finansiella sparandet.................................

212

 

5.2

Utgiftstaket – uppföljning och förslag....................................................

213

 

5.3

Uppföljning av det kommunala balanskravet .........................................

218

 

5.4

Uppföljning av målen i stabilitets- och tillväxtpakten ...........................

219

 

5.5

Finanspolitikens långsiktiga hållbarhet ...................................................

220

 

5.6

Ändringar i det budgetpolitiska ramverket .............................................

221

6

Skattefrågor ..............................................................................................................

227

6

 

 

 

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

6.1

Riktlinjer för skattepolitiken...................................................................

228

Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattning ...................

230

6.2

Sänkt skatt för pensionärer......................................................................

230

 

6.2.1

Ärendet och dess beredning.....................................................

230

 

6.2.2

Bakgrund och gällande rätt ......................................................

230

 

6.2.3

Sänkt skatt för pensionärer ......................................................

230

 

6.2.4

Konsekvensanalys .....................................................................

233

 

6.2.5

Ytterligare sänkningar av skatten för pensionärer ..................

235

6.3Sänkt skatt för personer med sjukersättning och aktivitetsersättning . 235

 

6.3.1

Ärendet och dess beredning.....................................................

235

 

6.3.2

Bakgrund och gällande rätt ......................................................

235

 

6.3.3

En skattereduktion införs ........................................................

236

 

6.3.4

Vilka som kan få skattereduktion ............................................

237

 

6.3.5

Underlag för skattereduktion ..................................................

238

 

6.3.6

Skattereduktionens storlek ......................................................

241

 

6.3.7

Hur skattereduktionen ska räknas av ......................................

242

 

6.3.8

Särskilda frågor när det gäller skatteförfarandet.....................

242

 

6.3.9

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser ...........................

245

 

6.3.10

Konsekvensanalys .....................................................................

246

6.4

Höjd särskild inkomstskatt för utomlands bosatta ...............................

249

 

6.4.1

Ärendet och dess beredning.....................................................

249

 

6.4.2

Bakgrund ...................................................................................

249

 

6.4.3

Höjd särskild inkomstskatt för utomlands bosatta ................

251

 

6.4.4

Konsekvensanalys .....................................................................

251

6.5

Ändrad beräkning av bilförmån ..............................................................

253

 

6.5.1

Ärendet och dess beredning.....................................................

253

 

6.5.2

Gällande rätt..............................................................................

253

 

6.5.3

Ett bonus–malus-system för nya lätta fordon ........................

256

6.5.4Bonus enligt det nya systemet hanteras enligt befintliga

 

 

regler ..........................................................................................

256

 

6.5.5

Fordonsskatten bryts ut ...........................................................

257

 

6.5.6

Särskilt om nedsättning av förmånsvärdet för vissa

 

 

 

miljöanpassade bilar om fordonsskatten bryts ut ...................

262

 

6.5.7

Förmån av betald trängselskatt och infrastrukturavgifter .....

263

 

6.5.8

Konsekvensanalys .....................................................................

265

6.6

Lättnader i beskattningen av personaloptioner i vissa fall .....................

272

 

6.6.1

Ärendet och dess beredning.....................................................

272

 

6.6.2

Bakgrund ...................................................................................

273

6.6.3Lättnader i beskattningen av personaloptioner införs i vissa

 

fall ..............................................................................................

275

6.6.4

Vad som avses med personaloption.........................................

278

6.6.5

Vad som avses med företag ......................................................

279

6.6.6

Vad som avses med koncern ....................................................

279

6.6.7

Vad som avses med intjänandetid ............................................

280

6.6.8

Tidpunkt för utnyttjande av optionen ....................................

281

6.6.9

Företaget ska vara av begränsad storlek ..................................

281

6.6.10

Företaget får inte kontrolleras av offentliga organ.................

283

6.6.11Företagets andelar får inte vara upptagna till handel på en

reglerad marknad ......................................................................

284

6.6.12Företaget ska huvudsakligen bedriva rörelse som inte avser

viss verksamhet .........................................................................

284

7

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

6.6.13

Företagets verksamhet får inte vara äldre än tio år .................

287

6.6.14

Företaget får inte vara i ekonomiska svårigheter.....................

288

6.6.15Värdet på personaloptionerna får inte överstiga vissa

beloppsgränser ...........................................................................

290

6.6.16 En förenklad värderingsmodell ................................................

291

6.6.17Optionsinnehavaren ska vara anställd och arbeta i viss

omfattning .................................................................................

292

6.6.18 Optionsinnehavaren ska få viss ersättning...............................

293

6.6.19Optionsinnehavaren får endast kontrollera andelar i

begränsad omfattning................................................................

294

6.6.20Personaloptionen utnyttjas i förtid i samband med en fusion

eller fission .................................................................................

296

6.6.21Personaloptionen ersätts av annan personaloption i samband

 

med en fusion eller fission ........................................................

297

6.6.22

Verksamhetsavyttring ...............................................................

298

6.6.23 Arbetsgivaren får inget avdrag..................................................

299

6.6.24

Kontrolluppgiftsskyldighet för företaget ................................

299

6.6.25Uppgifter om utnyttjande av vissa personaloptioner på

 

individnivå i arbetsgivardeklarationen......................................

303

6.6.26

Frivillig redovisning i arbetsgivardeklarationen ......................

304

6.6.27Bör kontrolluppgiftsskyldighet om förvärv av värdepapper på

grund av tjänst införas? .............................................................

304

6.6.28Bör en dokumentationsskyldighet vid överlåtelse av

värdepapper på grund av tjänst införas?...................................

305

6.6.29Arbetsgivaravgifter, skatteavdrag och uppgiftsskyldighet för

 

 

före detta anställda ....................................................................

306

 

6.6.30

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser...........................

307

 

6.6.31

Konsekvensanalys......................................................................

308

6.7

Slopad skattefrihet för förmån av privat hälso- och sjukvård ................

312

6.8

Återinförande av skattereduktion för fackföreningsavgift ....................

313

6.9

Ett förändrat reseavdragssystem..............................................................

314

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m. ..............................

314

6.10Utvidgat växa-stöd till den först anställda – sänkta arbetsgivaravgifter

för aktiebolag och handelsbolag ..............................................................

314

6.10.1 Ärendet och dess beredning .....................................................

314

6.10.2

Bakgrund....................................................................................

314

6.10.3

Gällande rätt ..............................................................................

315

6.10.4 Växa-stödet utvidgas till fler verksamhetsformer ...................

319

6.10.5

Verksamhetens omfattning.......................................................

322

6.10.6

Företag i intressegemenskap.....................................................

323

6.10.7Sänkta arbetsgivaravgifter när aktiebolag eller handelsbolag

 

anställer ......................................................................................

324

6.10.8

Anställning av delägare eller närstående till delägare m.fl. .....

324

6.10.9Anställningens omfattning och nedsättningsgrundande lön..325

6.10.10 Stöd av mindre betydelse ..........................................................

326

6.10.11 Verksamhet inom flera sektorer ...............................................

327

6.10.12

Förfarandet ................................................................................

327

6.10.13

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser...........................

328

6.10.14

Konsekvensanalys......................................................................

328

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter ..................

332

6.11

Ändrad avyttringstidpunkt vid konkurs .................................................

332

8

 

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

6.11.1

Ärendet och dess beredning.....................................................

332

6.11.2

Bakgrund ...................................................................................

333

6.11.3

Avyttringstidpunkten vid konkurs anpassas till EU-rätten...

333

6.11.4

Konsekvensanalys .....................................................................

334

6.12Höjd beskattning av sparande på investeringssparkonto och i

 

kapitalförsäkring ......................................................................................

334

6.13

Översyn av kupongskattelagen ...............................................................

335

Skatt på kapitalanvändning – företagsskatter..................................

335

6.14

Nya skatteregler för företagssektorn......................................................

335

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter ......................

337

6.15

Långsiktiga spelregler för hållbara biodrivmedel ...................................

337

 

6.15.1 Ärendet och dess beredning.....................................................

337

 

6.15.2

Bakgrund ...................................................................................

338

 

6.15.3 Stabila och långsiktiga spelregler för biodrivmedel ................

342

 

6.15.4

Reduktionspliktens omfattning ...............................................

346

6.15.5Den som är skattskyldig för bensin eller dieselbränsle bör

 

 

omfattas av reduktionsplikten .................................................

353

 

6.15.6

Reduktionsnivåer ......................................................................

354

 

6.15.7

Överlåtelse av utsläppsminskning ...........................................

361

 

6.15.8

Tillsyn och tillsynsmyndighet..................................................

362

 

6.15.9

Redovisning av reduktionsplikt ...............................................

364

 

6.15.10

Förseningsavgift och reduktionspliktsavgift ..........................

365

 

6.15.11

Överklagande ............................................................................

366

 

6.15.12

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ..........................

367

 

6.15.13

Beskattningen av bensin och dieselbränsle samordnas med

 

 

 

reduktionspliktssystemet .........................................................

368

 

6.15.14

Beskattningen av bensin och dieselbränsle..............................

368

 

6.15.15

Beskattningen av biodrivmedel som inte omfattas av

 

 

 

reduktionsplikten......................................................................

377

 

6.15.16

Följdändringar av fordonsskatten för lätta dieselfordon .......

383

 

6.15.17

Kontrollstationer ......................................................................

383

 

6.15.18

Konsekvensanalys .....................................................................

385

6.16

Ett bonus–malus-system för nya lätta fordon........................................

398

 

6.16.1

Ärendet och dess beredning.....................................................

398

 

6.16.2

Gällande rätt..............................................................................

398

 

6.16.3

Fordon som ska ingå i det nya bonus–malus-systemet..........

400

 

6.16.4

Utformning av bonus ...............................................................

401

 

6.16.5

Utformningen av ett förhöjt koldioxidbelopp (malus)..........

401

 

6.16.6

Fordonsskatten för befintliga lätta fordon i det

 

 

 

koldioxidbaserade systemet .....................................................

407

6.16.7Bränslefaktorn omarbetas till ett separat bränsletillägg i

 

bonus–malus-systemet .............................................................

407

6.16.8

Miljötillägget behålls.................................................................

409

6.16.9

Den femåriga fordonsskattebefrielsen slopas .........................

410

6.16.10

Uppgifter om fordons utsläpp av koldioxid och val av

 

 

koldioxidutsläppsvärde för alternativbränslefordon...............

411

6.16.11

Uppgift om viktad/blandad körning ska användas för

 

 

laddhybrider ..............................................................................

411

6.16.12

När det finns flera uppgifter om fordons utsläpp av

 

 

koldioxid....................................................................................

412

9

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

 

6.16.13

Fordonsskattens storlek för motorcyklar lämnas

 

 

 

oförändrad..................................................................................

414

 

6.16.14

Lätta fordon i det viktbaserade systemet för fordonsskatt ....

414

 

6.16.15

Betalning av tillkommande skatt i vissa fall .............................

414

 

6.16.16

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser ............................

415

 

6.16.17

Utvärdering av bonus–malus-systemet....................................

415

 

6.16.18

EU-rättsliga aspekter ................................................................

416

 

6.16.19

Konsekvensanalys......................................................................

416

6.17

Indexering av miljöskatter........................................................................

424

 

6.17.1

Ärendet och dess beredning .....................................................

424

 

6.17.2

Bakgrund och gällande rätt .......................................................

424

6.17.3Omräkning av skattesatserna på naturgrus och avfall efter

prisutveckling respektive reala inkomstökningar....................

425

6.17.4Omräkning av skattesatserna på kemikalier i viss elektronik

 

 

efter prisutveckling....................................................................

428

 

6.17.5

Konsekvensanalys......................................................................

430

6.18

Höjd koldioxidskatt i värmesektorn .......................................................

431

 

6.18.1 Ärendet och dess beredning .....................................................

431

 

6.18.2 Bakgrund och gällande rätt .......................................................

431

 

6.18.3 Höjd koldioxidskatt för viss värmeproduktion inom

 

 

 

EU ETS ......................................................................................

433

 

6.18.4

Konsekvensanalys......................................................................

437

6.19

Skattenedsättning för energiskatt på el för värmeföretag ......................

439

 

6.19.1 Ärendet och dess beredning .....................................................

439

 

6.19.2 Bakgrund och gällande rätt .......................................................

439

 

6.19.3

Skattenedsättningar för värmeföretag......................................

441

 

6.19.4

Konsekvensanalys......................................................................

446

6.20Sänkt skatt för datorhallar och andra förändringsförslag på

elskatteområdet.........................................................................................

451

6.20.1 Ärendet och dess beredning .....................................................

451

6.20.2

Bakgrund och gällande rätt .......................................................

451

6.20.3

Försäkranssystemet tas bort.....................................................

454

6.20.4Översyn och förenkling av återbetalnings- och

 

 

avdragsbestämmelser för energiskatt på el...............................

458

 

6.20.5 Frivillig skattskyldighet för fler ändamål.................................

465

 

6.20.6

Skattenedsättning för datorhallar .............................................

468

 

6.20.7

Konsekvensanalys......................................................................

470

6.21

Skatt på flygresor ......................................................................................

474

 

6.21.1 Ärendet och dess beredning .....................................................

474

 

6.21.2

Bakgrund....................................................................................

475

6.21.3Underlaget för utformningen av ett system för skatt på

 

flygresor .....................................................................................

490

6.21.4

Behov av styrning och val av styrmedel ...................................

493

6.21.5

Lagens tillämpningsområde ......................................................

503

6.21.6

Skattepliktens omfattning.........................................................

506

6.21.7

Undantag från skatteplikt .........................................................

508

6.21.8

Skattens storlek .........................................................................

516

6.21.9

Indexering av skatten ................................................................

524

6.21.10

Skattskyldighet ..........................................................................

525

6.21.11

Förfarandet vid beskattning......................................................

527

6.21.12

Internationell rätt ......................................................................

530

10

 

 

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

6.21.13

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

.......................... 533

6.21.14

Konsekvensanalys .....................................................................

534

6.22Omräkning av koldioxid- och energiskattesatserna efter

prisutveckling respektive reala inkomstökningar

................................... 546

Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskatter ............................

547

6.23Redovisningsskyldighetens inträde samt vissa andra förfarandefrågor

på punktskatteområdet ............................................................................

547

6.23.1 Ärendet och dess beredning.....................................................

547

6.23.2

Bakgrund och gällande rätt ......................................................

548

6.23.3

Redovisningsskyldighetens inträde .........................................

552

6.23.4Korrigering av hänvisning vid registrering enligt

skatteförfarandelagen ...............................................................

559

6.23.5Undertecknande av ansökan om återbetalning av eller

kompensation för punktskatt ..................................................

560

6.23.6Vissa kompletteringar av bestämmelserna om föreläggande

och dokumentationsskyldighet................................................

561

6.23.7Beskattning av varor som försvinner under en

uppskovsflyttning .....................................................................

563

6.23.8Vissa kompletteringar av bestämmelserna om varor som

 

 

avsänds av små vinproducenter ................................................

566

 

6.23.9

Skatteupplag i bostad................................................................

568

 

6.23.10

Uppgifter om registrerade avsändare i

 

 

 

beskattningsdatabasen ..............................................................

570

 

6.23.11

Tredjemansföreläggande ..........................................................

571

 

6.23.12

Konsekvensanalys .....................................................................

573

6.24

Höjt transporttillägg ................................................................................

578

 

6.24.1

Ärendet och dess beredning.....................................................

578

 

6.24.2

Gällande rätt..............................................................................

578

 

6.24.3

Nivån för transporttillägg höjs ................................................

579

 

6.24.4

Transporttillägg och Europakonventionen .............................

585

 

6.24.5

Konsekvensanalys .....................................................................

588

6.25

Slopad reklamskatt för annonser i periodiska publikationer.................

589

 

6.25.1

Ärendet och dess beredning.....................................................

589

 

6.25.2

Bakgrund och gällande rätt ......................................................

590

6.25.3Slopad reklamskatt för annons i periodisk publikation som

 

inte utgör annonsblad, katalog eller program .........................

592

 

6.25.4 Konsekvensanalys .....................................................................

593

6.26

Omräkning av tobaksskatt efter prisutveckling (indexering) ...............

593

Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt ..................................

594

6.27

Sänkt mervärdesskatt på förevisning av naturområden .........................

594

 

6.27.1 Ärendet och dess beredning.....................................................

594

 

6.27.2 Bakgrund och gällande rätt ......................................................

594

 

6.27.3 Sänkt mervärdesskatt på förevisning av naturområden ..........

594

 

6.27.4 Konsekvensanalys .....................................................................

596

6.28

Beskattning av e-cigaretter ......................................................................

598

Övriga skattefrågor.......................................................................

599

6.29

Personalliggare i fler verksamheter .........................................................

599

6.30

Skattetillägg vid rättelse på eget initiativ ................................................

600

6.31

Beskattning och betalning av skatt vid tillfälligt arbete i Sverige..........

601

6.32

Övriga åtgärder inom skatteförfarandet .................................................

602

11

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

 

6.33

Det internationella arbetet för att motverka skatteundandragande ......

602

 

6.34

Offentligfinansiella effekter – en sammanfattning.................................

604

 

6.35

Författningskommentarer........................................................................

608

7

Inkomster .................................................................................................................

657

 

7.1

Offentliga sektorns skatteintäkter...........................................................

657

 

7.2

Inkomster i statens budget.......................................................................

668

7.3Jämförelse med 2017 års ekonomiska vårproposition och uppföljning

av statens budget för 2016 och 2017........................................................

669

7.4Förslag som ligger till grund för beräkningen av statens övriga

 

 

inkomster ..................................................................................................

674

8

Utgifter

.....................................................................................................................

679

 

8.1 ...............................................................................

Utgiftsramar för 2018

680

 

8.2 ............................................

Preliminära utgiftsramar för 2019 och 2020

682

 

8.3 ...............................

Utveckling av de takbegränsade utgifterna över tid

684

 

8.4 ...........................................................................

Utgiftsprognos för 2017

696

8.5Förändring av de takbegränsade utgifterna 2018–2020 sedan 2017 års

 

 

ekonomiska vårproposition......................................................................

699

9

Den offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskulden .............

725

 

9.1

Effekterna av regeringens politik på de offentliga finanserna i denna

 

 

 

proposition ................................................................................................

726

 

9.2

Den offentliga sektorns finanser .............................................................

727

 

9.3

Nettoförmögenheten och skuldutvecklingen .........................................

740

 

9.4

Finansiellt sparande enligt olika bedömare .............................................

744

 

9.5

Uppföljning av den offentliga sektorns finanser ....................................

745

10

Statens investeringar och finansiella befogenheter ................................................

749

 

10.1

En samlad investeringsplan för staten .....................................................

749

10.2Finansiering av anläggnings-tillgångar och rörelsekapital i statens

 

 

verksamhet ................................................................................................

752

 

10.3

Övriga kreditramar ...................................................................................

755

 

10.4

Statlig utlåning ..........................................................................................

756

 

10.5

Statliga garantier .......................................................................................

757

 

10.6

Beställningsbemyndiganden.....................................................................

758

 

10.7

Bemyndigande att överskrida anslag........................................................

760

11

Granskning och ekonomisk styrning .....................................................................

763

 

11.1

Den europeiska terminen och EU:s rekommendation till Sverige ........

763

 

11.2

Finanspolitiska rådets bedömningar........................................................

766

 

11.3

Riksrevisionens granskning av årsredovisningen för staten 2016..........

771

 

11.4

Utvecklingen av den ekonomiska styrningen .........................................

771

Fördjupningsrutor

 

Regeringens politik har bidragit till den starka ekonomiska utvecklingen.......................

36

Snabbare och effektivare etablering av nyanlända ..............................................................

44

Utsläppsgapet minskar.........................................................................................................

50

Den demografiska utvecklingen kräver ökade resurser till välfärden ...............................

53

Arbetslösheten enligt AKU och inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen.............

208

12

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

Bilagor

 

Bilaga 1

Specifikation av budgetens utgifter och inkomster 2018

Bilaga 2

Tabellsamling makroekonomisk utveckling, offentliga finanser och

 

fördelning

Bilaga 3

Ekonomisk jämställdhet

Bilaga 4

Sänkt skatt för pensionärer

Bilaga 5

Sänkt skatt för personer med sjukersättning och aktivitetsersättning

Bilaga 6

Höjd särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

Bilaga 7

Ändrad beräkning av bilförmån

Bilaga 8

Lättnader i beskattning av personaloptioner i vissa fall

Bilaga 9

Uppgifter om utnyttjande av vissa personaloptioner på individnivå i

 

arbetsgivardeklarationen

Bilaga 10

Utvidgat växa-stöd för den först anställda – sänkta arbetsgivaravgifter för

 

aktiebolag och handelsbolag

Bilaga 11

Ändrad avyttringstidpunkt vid konkurs

Bilaga 12

Långsiktiga spelregler för hållbara biodrivmedel

Bilaga 13

Ett bonus–malus-system för nya lätta fordon

Bilaga 14

Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2018

Bilaga 15

Skatt på flygresor

Bilaga 16

Redovisningsskyldighetens inträde på punktskatteområdet

Bilaga 17

Höjt transporttillägg

Bilaga 18

Sänkt mervärdesskatt på förevisning av naturområden

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 september 2017

13

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

Tabellförteckning

 

 

Tabell 1.1

Reformer och finansiering i budgetpropositionen för 2018 ....................

31

Tabell 1.1

Reformer och finansiering i budgetpropositionen för 2018 (forts.) .......

32

Tabell 1.2

Summering av skatteförslag i budgetpropositionen för 2018 ..................

32

Tabell 1.3

Makroekonomiska nyckeltal ......................................................................

33

Tabell 1.4

Utgiftstakets nivå .......................................................................................

37

Tabell 1.5

Antalet utbildningsplatser kunskapslyftet ................................................

39

Tabell 4.1

Prognoser för omvärlden .........................................................................

194

Tabell 4.2

BNP ...........................................................................................................

195

Tabell 4.3

Arbetsmarknad .........................................................................................

197

Tabell 4.4

Inflation och löner ....................................................................................

199

Tabell 4.5

Räntor och växelkurser.............................................................................

200

Tabell 4.6

Makroekonomiska nyckeltal ....................................................................

201

Tabell 4.7

Alternativa scenarier: 1 Stigande räntor i USA och 2 Starkare

 

 

uppgång i euroområdet.............................................................................

204

Tabell 4.8

Jämförelse mellan olika bedömare prognoser .........................................

205

Tabell 4.9

Jämförelse mellan regeringens senaste prognoser ..................................

206

Tabell 5.1

Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning

 

mot målet för det finansiella sparandet ...................................................

212

Tabell 5.2

Ursprungligt och faktiskt utgiftstak .......................................................

214

Tabell 5.3

Förslag till tekniska justeringar av utgiftstakets nivå .............................

215

Tabell 5.4

Utgiftstak och takbegränsade utgifter.....................................................

217

Tabell 5.5

Nyckeltal för uppföljning av stabilitets- och tillväxtpaktens

 

 

förebyggande del.......................................................................................

220

Tabell 5.6

Finanspolitiska nyckeltal ..........................................................................

221

Tabell 5.7

Indikatorer på finanspolitikens långsiktiga hållbarhet ...........................

221

Tabell 6.1

Nuvarande särskilt belopp för personer över 65 år ................................

232

Tabell 6.2

Nytt särskilt belopp för personer över 65 år...........................................

232

Tabell 6.3

Förhöjt grundavdrag för personer över 65 år enligt förslaget ...............

232

Tabell 6.4

Förhöjt grundavdrag för personer över 65 år enligt förslaget ...............

232

Tabell 6.5

Skattesänkning i kronor per år enligt förslaget om ytterligare förhöjt

 

 

grundavdrag för personer över 65 år, vid olika inkomst- och

 

 

kommunalskattenivåer .............................................................................

233

Tabell 6.6

Skillnad i beskattning mellan en person äldre än 65 år med enbart

 

 

pensionsinkomst och en person yngre än 65 år med enbart

 

 

arbetsinkomst vid samma inkomstnivå ...................................................

234

Tabell 6.7

Skattesänkning 2018 enligt förslaget om skattereduktion för

 

 

sjukersättning och aktivitetsersättning vid olika ersättnings- och

 

 

kommunalskattenivåer .............................................................................

247

Tabell 6.8

Ökat skatteuttag till följd av förslaget vid olika inkomstnivåer och

 

 

inkomsttyper.............................................................................................

252

Tabell 6.9

Offentligfinansiell effekt av ändrad beräkning av bilförmån .................

267

14

 

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

Tabell 6.10

Förändring i förmånsvärde till följd av utbrytningen av fordonsskatt

 

 

ur prisbasbeloppsdelen.............................................................................

268

Tabell 6.11

Avgiftsnivåer 2017....................................................................................

315

Tabell 6.12

Lönekostnad de tolv första månaderna för den förste anställde i ett

 

 

enmansföretag som är aktie- eller handelsbolag före och efter

 

 

föreslagen nedsättning .............................................................................

329

Tabell 6.13

Emissionsfaktorer bensin och dieselbränsle...........................................

374

Tabell 6.14

Koldioxidskattebelopp bensin och omärkt dieselbränsle ......................

374

Tabell 6.15

Energi- och koldioxidskatt för bensin respektive dieselbränsle............

389

Tabell 6.16

Exempel på förhöjd fordonsskatt ...........................................................

418

Tabell 6.17

Intäkter från malus i förhållande till prognosticerade kostnader för

 

 

bonus.........................................................................................................

419

Tabell 6.18

Antal företag1 och totalt antal fordon uppdelat efter företagens antal

 

 

anställda ....................................................................................................

420

Tabell 6.19

Skattesatser 2018 och omräknade preliminära skattesatser 2019..........

430

Tabell 6.20

Skatteintäkter netto 2018 och 2019 ........................................................

430

Tabell 6.21

Företag på marknaden för fjärrkyla och levererad kvantitet 2015 ........

447

Tabell 6.22

Företag på marknaden för fjärrvärme och levererad kvantitet 2015 .....

448

Tabell 6.23

Offentligfinansiella effekter, exklusive indexering ................................

534

Tabell 6.24

Föreslagna skattesatser 2018 och omräknade preliminära skattesatser

 

 

2019 ...........................................................................................................

535

Tabell 6.25

Totala resenärsförändringar inom flyget, privat- och tjänsteresor:

 

 

inrikes, inom Europa och utom Europa .................................................

536

Tabell 6.26

Minskade koldioxidutsläpp (inklusive övrig klimatpåverkan inom

 

 

parentes) från flyget, givet antagna avstånd ...........................................

538

Tabell 6.27

Ändringar av skattesatserna på vissa bränslen och el 2018 jämfört med

 

2017, inklusive mervärdesskatt................................................................

547

Tabell 6.28

Antal skattskyldiga för berörda punktskatter ........................................

576

Tabell 6.29

Ändringar av skattesatserna på tobak för 2018 jämfört med 2017,

 

 

inklusive mervärdesskatt..........................................................................

594

Tabell 6.30

Offentligfinansiella effekter av ändrade skatte-och avgiftsregler.

 

 

Bruttoeffekt 2018, periodiserad nettoeffekt år 2018–2020 samt

 

 

varaktig effekt...........................................................................................

606

Tabell 7.1

Förändringar av totala skatteintäkter till följd av regeländringar .........

658

Tabell 7.2

Skatt på arbete ..........................................................................................

658

Tabell 7.3

Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget . 659

Tabell 7.3

Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget

 

 

forts...........................................................................................................

660

Tabell 7.4

Faktisk och underliggande utveckling av kommunernas

 

 

skatteunderlag ..........................................................................................

661

Tabell 7.5

Skattereduktioner.....................................................................................

662

Tabell 7.6

Fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift .....................................

664

Tabell 7.7

Skatt på konsumtion och insatsvaror......................................................

664

Tabell 7.8

Skattekvot 2015–2020 ..............................................................................

666

Tabell 7.9

Förändring av totala skatteintäkter till följd av regeländringar.............

667

Tabell 7.10

Antaganden i skatteprognoserna och förändringar jämfört med 2017

 

 

års ekonomiska vårproposition ...............................................................

670

Tabell 7.11

Aktuell prognos jämfört med 2017 års ekonomiska vårproposition och

 

statens budget för 2016 och 2017............................................................

671

Tabell 7.12

Övriga inkomster, aktuell prognos jämfört med 2017 års ekonomiska

 

 

vårproposition ..........................................................................................

672

15

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

 

 

Tabell 7.13

Övriga inkomster, utfall 2016 och prognos 2017 jämfört med statens

 

 

budget för 2016 och 2017.........................................................................

674

Tabell 8.1

Utgifter under utgiftsområden i statens budget och takbegränsade

 

 

utgifter.......................................................................................................

680

Tabell 8.2

Utgiftsramar 2018.....................................................................................

681

Tabell 8.3

Utgifter per utgiftsområde 2016–2020....................................................

683

Tabell 8.4

Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med det föregående

 

 

året .............................................................................................................

684

Tabell 8.5

Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år till

 

 

följd av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och

 

 

aviserade reformer.....................................................................................

686

Tabell 8.6

Omräkningsfaktorer i pris- och löneomräkningen av myndigheternas

 

 

förvaltningsanslag .....................................................................................

690

Tabell 8.7

Pris- och löneomräkning ..........................................................................

690

Tabell 8.8

Volymer inom olika transfereringssystem...............................................

694

Tabell 8.9

Helårsekvivalenter inom vissa transfereringssystem ..............................

695

Tabell 8.10

Utgifter 2017.............................................................................................

697

Tabell 8.11

Beräknad förändring av anslagsbehållningar 2017 (exklusive

 

 

statsskuldsräntor) .....................................................................................

699

Tabell 8.12

Förändringar av takbegränsade utgifter jämfört med bedömningen i

 

 

2017 års ekonomiska vårproposition.......................................................

699

Tabell 8.13

Förändring av utgiftsramar jämfört med 2017 års ekonomiska

 

 

vårproposition...........................................................................................

700

Tabell 8.14

Nu föreslagna och aviserade reformer.....................................................

702

Tabell 8.15

Volymer inom olika transfereringssystem 2018–2020............................

721

Tabell 9.1

Budgeteffekter av nu föreslagna och aviserade reformer och

 

 

finansieringar.............................................................................................

726

Tabell 9.2

Den konsoliderade offentliga sektorns finanser .....................................

728

Tabell 9.3

Den offentliga sektorns skatter och avgifter ..........................................

729

Tabell 9.4

Den offentliga sektorns utgifter ..............................................................

729

Tabell 9.5

Indikatorer för impuls till efterfrågan .....................................................

730

Tabell 9.6

Specifikation av övriga faktorer ...............................................................

730

Tabell 9.7

Samlade budgeteffekter av regeringens reformer och finansieringen av

 

dessa i förhållande till föregående år........................................................

731

Tabell 9.8

Statens inkomster och utgifter.................................................................

731

Tabell 9.9

Statens finansiella sparande och budgetsaldo 2016–2020.......................

732

Tabell 9.10

Statens budgetsaldo ..................................................................................

733

Tabell 9.11

Ålderspensionssystemets inkomster och utgifter ..................................

734

Tabell 9.12

Ålderspensionssystemets avgiftsinkomster ............................................

735

Tabell 9.13

Inkomstindex, balanstal och balansindex................................................

736

Tabell 9.14

Kommunsektorns finanser.......................................................................

737

Tabell 9.15

Skatter och statsbidrag .............................................................................

738

Tabell 9.16

Den offentliga sektorns okonsoliderade tillgångar och skulder 2016 ...

741

Tabell 9.17

Den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet ..........................

742

Tabell 9.18

Statsskuldens förändring ..........................................................................

743

Tabell 9.19

Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld och bidrag till

 

 

förändringen..............................................................................................

744

Tabell 9.20

Bedömningar av finansiellt sparande .......................................................

745

Tabell 9.21

Bedömningar av strukturellt/konjunkturjusterat sparande ...................

745

Tabell 9.22

Offentliga sektorns inkomster och utgifter. Aktuell prognos och

 

 

förändringar jämfört med 2017 års ekonomiska vårproposition ...........

745

16

 

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

Tabell 9.23

Offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet. Aktuell prognos

 

 

och förändringar jämfört med 2017 års ekonomiska vårproposition ...

746

Tabell 9.24

Kommunsektorns finanser. Förändringar jämfört med 2017 års

 

 

ekonomiska vårproposition .....................................................................

746

Tabell 10.1

Investeringsplan för staten ......................................................................

750

Tabell 10.2

Utfall statens investeringar 2012−2016 .................................................

751

Tabell 10.3

Låneram för investeringar i anläggningstillgångar som används i

 

 

statens verksamhet ...................................................................................

753

Tabell 10.4

Räntekontokreditram för rörelsekapital i statens verksamhet ..............

754

Tabell 10.5

Föreslagna övriga krediter i denna proposition .....................................

755

Tabell 10.6

Ramar för statlig utlåning, förslag i denna proposition .........................

756

Tabell 10.7

Garantiramar, förslag i denna proposition..............................................

757

Tabell 10.8

Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden för 2018 759

17

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

Diagramförteckning

Diagram 1.1

Finansiellt sparande 2011–2020 .................................................................

34

Diagram 1.2

Sysselsättningsgrad (15–74 år och 20–64 år) ............................................

37

Diagram 1.3

Arbetslöshet (15–74 år)..............................................................................

38

Diagram 1.4

Ungdomsarbetslöshet (15–24 år) ..............................................................

38

Diagram 1.5

Påbörjade bostäder inklusive nettotillskott genom ombyggnad .............

42

Diagram 1.6

Arbetskraftsdeltagande bland inrikes och utrikes födda (20–64 år) .......

44

Diagram 1.7

Sveriges genomsnittspoäng i PISA för respektive delområde, 2000–

 

 

2015..............................................................................................................

45

Diagram 1.8

Andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 9

 

 

efter föräldrarnas högsta utbildningsnivå..................................................

45

Diagram 1.9

Medel för klimat- och miljöpolitiken ........................................................

48

Diagram 1.10

Nationella utsläpp och prognoser..............................................................

50

Diagram 1.11

Offentlig konsumtion per capita och ålder 2014......................................

53

Diagram 1.12

Andel unga och äldre ..................................................................................

53

Diagram 1.13

Genomsnittlig effekt på utökad inkomst i olika inkomstgrupper till

 

 

följd av reformer i budgetpropositionen för 2018 ....................................

59

Diagram 1.14

Andel i olika inkomstgrupper som får en förändrad utökad inkomst

 

 

till följd av reformer i budgetpropositionen för 2018 ..............................

60

Diagram 1.15

Effekt på individuell utökad inkomst för kvinnor respektive män (20

 

 

år och äldre) till följd av reformer i budgetpropositionen för 2018 ........

60

Diagram 4.1

BNP-tillväxt i omvärlden (KIX-vägd) .....................................................

192

Diagram 4.2

BNP och bidrag till BNP-tillväxten.........................................................

194

Diagram 4.3

Påbörjade bostäder ...................................................................................

195

Diagram 4.4

Arbetslöshet ..............................................................................................

196

Diagram 4.5

Sysselsättningsindikatorer........................................................................

196

Diagram 4.6

Resursutnyttjande.....................................................................................

198

Diagram 4.7

Arbetsgivare som uppger brist på arbetskraft.........................................

198

Diagram 4.8

Konsumentpriser ......................................................................................

199

Diagram 4.9

BNP-prognos med osäkerhetsintervall....................................................

205

Diagram 4.10

Arbetslösheten enligt AKU och inskrivna arbetslösa vid

 

 

Arbetsförmedlingen..................................................................................

208

Diagram 5.1

Utgiftstakets andel av potentiell BNP ....................................................

218

Diagram 6.1

Grundavdrag i kronor för personer över 65 år enligt gällande regler,

 

 

enligt förslaget om ytterligare förhöjt grundavdrag samt grundavdrag

 

 

för personer under 65 år ...........................................................................

232

Diagram 6.2

Procentuell förändring av ekonomisk standard till följd av förslaget

 

 

om sänkt skatt för pensionärer, i olika inkomstgrupper för personer

 

 

över 65 år, 2018 .........................................................................................

234

Diagram 6.3

Procentuell förändring av individuell disponibel inkomst till följd av

 

 

förslaget om sänkt skatt för pensionärer för personer över 65 år efter

 

 

kön och åldersgrupp, 2018 .......................................................................

235

18

 

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

Diagram 6.4

Procentuell förändring av ekvivalerad disponibel inkomst och antal

 

 

berörda till följd av förslaget om skattereduktion för sjukersättning

 

 

och aktivitetsersättning, i olika inkomstgrupper (från låg till hög

 

 

inkomst) 2018 ..........................................................................................

247

Diagram 6.5

Procentuell förändring av individuell disponibel inkomst och antal

 

 

berörda till följd av förslaget om skattereduktion för sjukersättning

 

 

och aktivitetsersättning, kvinnor och män 20 år eller äldre, 2018.........

248

Diagram 6.6

Leveranser av fjärrkyla och nätlängd 1996–2015....................................

447

Diagram 7.1

Totala skatteintäkter.................................................................................

658

Diagram 7.2

Arbetade timmar, timlön och lönesumma ..............................................

661

Diagram 7.3

Transfereringsinkomster som andel av underlaget för skatt på arbete . 661

Diagram 7.4

Kapitalvinster............................................................................................

663

Diagram 7.5

Skatt på företagsvinster............................................................................

663

Diagram 7.6

Hushållens konsumtion, investeringar och intäkterna från

 

 

mervärdesskatt..........................................................................................

665

Diagram 8.1

Utgifter för migration, antal asylsökande och genomsnittligt antal

 

 

inskrivna i mottagningssystemet.............................................................

692

Diagram 8.2

Skillnad mellan utgiftsprognos för 2017 och ursprungligt anvisade

 

 

medel i statens budget för 20171 för vissa utgiftsområden....................

698

Diagram 9.1

Den offentliga sektorns finansiella och strukturella sparande ..............

727

Diagram 9.2

Den offentliga sektorns inkomster och utgifter ....................................

728

Diagram 9.3

Statens budgetsaldo..................................................................................

733

Diagram 9.4

Inkomstindex och balansindex................................................................

735

Diagram 9.5

Lönesumma och kommunala skatteinkomster ......................................

737

Diagram 9.6

Kommunala konsumtionsutgifter ...........................................................

739

Diagram 9.7

Kommunalt finansierad sysselsättning ...................................................

739

Diagram 9.8

Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar per

 

 

1 000 invånare ...........................................................................................

740

Diagram 9.9

Den offentliga sektorns nettoförmögenhet fördelad på sektorer.........

741

Diagram 9.10

Den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet..........................

742

Diagram 9.11

Statsskuldens utveckling..........................................................................

742

Diagram 9.12

Den konsoliderade bruttoskulden ..........................................................

743

Diagram 9.13

De enskilda sektorernas bidrag till den konsoliderade offentliga

 

 

sektorns bruttoskuld................................................................................

744

Diagram 10.1

Statens investeringar ................................................................................

751

19

Sammanställning av förslag till statens budget för 2018

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

Sammanställning av förslag till statens budget för 2018

Utgifter

Tusental kronor

Utgiftsområde

1

Rikets styrelse

14 531 335

Utgiftsområde

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

16 285 547

Utgiftsområde

3

Skatt, tull och exekution

11 399 384

Utgiftsområde

4

Rättsväsendet

45 776 783

Utgiftsområde

5

Internationell samverkan

2 009 032

Utgiftsområde

6

Försvar och samhällets krisberedskap

53 835 520

Utgiftsområde

7

Internationellt bistånd

42 985 209

Utgiftsområde

8

Migration

15 748 230

Utgiftsområde

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

77 696 041

Utgiftsområde

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

102 615 229

Utgiftsområde

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

34 635 669

Utgiftsområde

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

94 586 418

Utgiftsområde

13

Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

25 600 209

Utgiftsområde

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

74 083 840

Utgiftsområde

15

Studiestöd

24 352 692

Utgiftsområde

16

Utbildning och universitetsforskning

77 965 638

Utgiftsområde

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

15 879 752

Utgiftsområde

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

6 951 648

Utgiftsområde

19

Regional tillväxt

3 921 525

Utgiftsområde

20

Allmän miljö- och naturvård

10 772 788

Utgiftsområde

21

Energi

3 588 354

Utgiftsområde

22

Kommunikationer

56 418 505

Utgiftsområde

23

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

19 253 779

Utgiftsområde

24

Näringsliv

7 370 651

Utgiftsområde

25

Allmänna bidrag till kommuner

111 385 385

Utgiftsområde

26

Statsskuldsräntor m.m.

11 355 200

Utgiftsområde

27

Avgiften till Europeiska unionen

39 510 631

Summa utgiftsområden

 

1 000 514 994

Minskning av anslagsbehållningar

-8 479 386

Summa utgifter

 

 

992 035 608

Riksgäldskontorets nettoutlåning

6 548 487

Kassamässig korrigering

 

0

Summa

 

 

998 584 095

22

 

 

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

Inkomster

 

 

Tusental kronor

 

 

 

 

 

Inkomsttyp 1000

Statens skatteinkomster

1 085 229 512

Inkomsttyp 2000

Inkomster av statens verksamhet

30 833 948

Inkomsttyp 3000

Inkomster av försåld egendom

5 000 000

Inkomsttyp 4000

Återbetalning av lån

766 470

Inkomsttyp 5000

Kalkylmässiga inkomster

11 873 000

Inkomsttyp 6000

Bidrag m.m. från EU

12 910 157

Inkomsttyp 7000

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

-103 711 910

Inkomsttyp 8000

Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

0

Summa inkomster

 

1 042 901 177

Beräknat lånebehov

-44 317 082

Summa

998 584 095

23

1 Finansplan

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

1 Finansplan

1.1Sammanfattning

Sverige och svensk ekonomi är i en styrke- position. Underskott har vänts till stora över- skott. Det nya ekonomiska läget ska användas till att stärka den ekonomiska jämlikheten och att bekämpa arbetslösheten. Det gemensamma samhällsbygget ska framtidssäkras. Så skapas framtidstro, hopp och trygghet.

Den otrygghet som skapas av terrorism och brottslighet måste mötas med kraftfulla åtgärder. Klimatförändringar måste mötas med effektiva regler och omfattande investeringar. De kvalitetsbrister och den ojämlikhet i sjukvård, omsorg och skola som skapats av långvariga underinvesteringar motverkas med kraftfulla välfärdssatsningar och ett stopp för vinstjakten. Det är dags att Sveriges ekonomiska framgångar kommer alla till del, i hela landet. Det är tid för framtidsinvesteringar i samhällsbygget.

De gångna tre åren har regeringen konsekvent satt investeringar i det hållbara samhällsbygget före ofinansierade och orättvisa skatte- sänkningar. Ansvar för statsfinanserna har präglat reformpolitiken och i dag syns resultaten tydligt. Ett underskott på 60 miljarder kronor 2014 har vänts till ett stort överskott. Tillväxten är god. Sedan regeringen tillträdde har över 200 000 fler ett jobb att gå till. Ungdoms- arbetslösheten är den lägsta på 14 år och långtidsarbetslösheten bland unga är den lägsta inom EU. Skolresultaten har förbättrats, även om en oacceptabel ojämlikhet i skolsystemet återstår att åtgärda. Sedan 2014 har den kommunalt finansierade sysselsättningen ökat med omkring 100 000 personer. Det innebär att fler undersköterskor, lärare och hemtjänst- personal i dag förstärker välfärden. Bostads-

byggandet är på en historiskt hög nivå. Klimatpolitiken har förstärkts med ett av riksdagen antaget klimatramverk.

Med urstarka statsfinanser, och allt fler som arbetar, kan regeringen nu gå vidare med kraftfulla investeringar i jobb, skola och klimat. Sverige ska vara ett land i arbete och samman- hållning, i jämlikhet och hållbar utveckling. Med den svenska modellen som grund och modern- iseringen som verktyg bygger vi ett hållbart samhälle, där ingen lämnas efter, men ingen heller hålls tillbaka.

Sverige ska hålla ihop. Arbetslösa och nyanlända ska komma i arbete eller utbildning. Arbetslivet ska vara hållbart. Sverige har valt väg. Vårt land ska konkurrera med kunskap och kompetens, inte låga löner. Fler ska få möjlighet till en trygg anställning.

Välfärden ska framtidssäkras. När befolk- ningen växer, med fler barn och fler äldre, krävs gemensamt finansierade investeringar i sjuk- vården, äldreomsorgen, förskolan och skolan.

Sverige ska vara ledande i klimatom- ställningen. Det är inte kommande generationers ansvar att hantera dagens miljöproblem. Sverige ska bli ett fossilfritt välfärdsland.

Samhällsbygget ska vara rättvist. Sveriges framgångar ska komma alla till del, i hela landet. Ojämlikheten ska bekämpas. När Sverige står starkt ska det märkas i vardagen också för pensionärer, barnfamiljer och studenter. Sverige behöver framtidsinvesteringar i samhällsbygget – inte skattesänkningar och nedskärningar. Investeringar och reformer som ger alla möjlighet att delta på arbetsmarknaden och minskar klyftorna ökar tilliten och stärker ekonomin. Den ekonomiska ojämlikheten ska

27

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

bekämpas. Jämlikhet och utveckling förstärker varandra.

Sverige ska vara tryggt. Tryggheten ska öka i bostadsområden, på sjukhus, tågstationer, på gator och torg. Terrorismen är avskyvärd och ska bekämpas med kraft och beslutsamhet. Poliserna ska bli fler och bättre rustade i kampen mot brott. Det brottsförebyggande arbetet och civilsamhället ska stärkas. Sveriges totalförsvar ska vara starkt.

Denna budgetproposition bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet.

Styrkan i svensk ekonomi ska användas ansvarsfullt och rättvist

Regeringen har sedan den tillträdde bedrivit en ansvarsfull finanspolitik, samtidigt som angelägna satsningar har gjorts. Regeringens reformer har bidragit till stark tillväxt, snabbt stigande sysselsättning och fallande arbetslöshet och fortsätter att göra så 2018. År 2018 beräknas arbetslösheten ligga under 6 procent. Det stora underskottet från 2014 har vänts till betydande överskott. Statsskuldskvoten är på sin lägsta nivå sedan 1977. Regeringen bedömer att det finns utrymme att genomföra omfattande reformer och ändå nå överskottsmålet för de offentliga finanserna 2018. Sveriges goda ekonomiska utveckling ska nu komma alla till del, i hela landet.

Fler ska komma i jobb

Målet om att Sverige ska ha den lägsta arbetslösheten i EU 2020 vägleder regeringens ekonomiska politik. Över 200 000 fler har nu ett arbete att gå till än innan regeringen tillträdde. Men fortfarande har alltför många svårt att få ett arbete, särskilt de som inte gått ut gymnasie- skolan eller är födda utanför Europa.

Vägarna till jobb måste bli fler och enklare. Flera anställningsstöd ersätts med ett enhetligt stöd för att underlätta för arbetsgivare att anställa. Kunskapslyftet byggs ut. Särskilda insatser görs för att öka nyanlända och utrikes födda kvinnors möjligheter att lära sig svenska, få ett arbete eller driva företag. Så kan den arbetskraftsbrist som håller tillbaka svensk tillväxt avhjälpas och Sveriges konkurrenskraft stärkas.

I Sverige ska det gå att hitta en bostad när man får ett jobb eller en studieplats. För att hålla i den historiskt höga byggtakten ska arbetet med det bostadspolitiska paketet och 22-punktsprogram-

met fortsätta. Nya investeringar i infrastruktur ska tydligt kopplas till krav på bostadsbyggande. Plan- och byggprocessen ska effektiviseras.

Sverige ska ha många framgångsrika och innovativa företag. Regeringens nyindustri- aliseringsstrategi har i praktiken genomförts. Det arbetet fortsätter nu på regional nivå. Kollektivtrafiken förbättras, liksom den statliga lokala servicen genom fler servicekontor och en ny serviceorganisation. Hela landet ska växa, med goda förutsättningar för att bo, arbeta och driva företag, oavsett var man verkar.

För att underlätta för fler enmansföretag att ta steget att anställa utvidgas det s.k. växa-stödet. Även små, unga företags möjligheter att rekrytera och behålla nyckelpersoner förbättras genom att beskattningen av personaloptioner förändras. Förändringar av företagsbeskatt- ningen aviseras, som ska förbättra neutraliteten mellan finansiering med eget och lånat kapital samt motverka skatteplanering med ränteavdrag.

Den svenska modellen förutsätter ordning och reda på arbetsmarknaden. Svenska löner och villkor ska gälla alla som arbetar i Sverige. Osund konkurrens ska motverkas. Arbetsmiljön ska förbättras så att det blir möjligt att arbeta heltid ett helt arbetsliv med god livskvalitet.

Sverige ska ha en jämlik kunskapsskola

För att elever ska lära sig mer måste ojämlik- heten i skolsystemet brytas. Alla ska ges goda möjligheter att rustas för vidareutbildning, arbetsmarknaden och samhällslivet. Alla skolor ska vara bra skolor.

Regeringen har redan investerat mer än 11 miljarder kronor på en mer jämlik kunskaps- skola 2017 och sedan regeringen tillträdde har 20 000 fler anställts i skolväsendet. Satsningar har också gjorts för höjda lärarlöner, stärkt specialpedagogik och förbättrad elevhälsa. För att säkerställa att alla elever får stöd i tid har medel avsatts för att genomföra en läsa-skriva- räkna-garanti.

För att regeringens mål om en jämlik kun- skapsskola ska nås krävs dock mer. Regeringen föreslår utifrån förslag från Skolkommissionen ett statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling. Resurserna ska viktas med hänsyn till elevernas förutsättningar, för att stärka likvärdigheten och förbättra kunskaps-

resultaten

för

alla.

Regeringen föreslår

att

1 miljard

kronor

avsätts

2018

för

ett

kompensatoriskt

statsbidrag,

som

utökas

till

28

3,5 miljarder kronor 2019 och 6 miljarder kronor fr.o.m. 2020. Det stärker likvärdigheten och ökar möjligheterna till en god kunskapsutveckling. Resurserna ska gå till just det de är avsedda för.

Vidare föreslår regeringen bl.a. att Läslyftet förstärks och förlängs samt att skolplikten förlängs genom att förskoleklassen görs obliga- torisk. En översyn i syfte att öka nyanlända barns deltagande i förskola ska göras. Regeringen föreslår också ytterligare åtgärder för att få fler att utbilda sig till lärare och för att förbättra genomströmningen och kvaliteten i gymnasieskolan.

Sverige ska bli ett fossilfritt välfärdsland

Vår generation ska kunna lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta. Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Därför har regeringen genomfört de största satsningarna på miljö och klimat i svensk historia. Sats- ningarna kommer 2018 att ha mer än fördubblats sedan regeringen tillträdde. Ett klimatpolitiskt ramverk med en klimatlag har införts. Avståndet till att uppnå Sveriges klimatmål med enbart inhemska åtgärder till 2020 har minskat.

Klimat- och miljöarbetet förstärks ytterligare. Regeringen föreslår ett Industrikliv, dvs. stöd till innovativa projekt och ny teknik för att minska processindustrins utsläpp av växthusgaser, samt att Klimatklivet förstärks. För att minska utsläpp från transportsektorn föreslår regeringen att ett reduktionspliktssystem och ett bonus–malus- system införs. Användningen av elfordon och hållbara transporter ska stimuleras. En skatt på flygresor införs. Flyget beläggs i dag, till skillnad från andra trafikslag, inte med bränsleskatt eller andra miljöskatter.

Regeringens mål 2040 är 100 procent förnybar elproduktion. I denna proposition avsätts ca 2 miljarder kronor ytterligare 2018–2020 för en fortsatt och utökad satsning på investeringsstöd för solceller. Medel avsätts även för satsningen Rent hav och för att skydda dricksvattnet. Syftet är att förebygga vattenbrist, minska mängden plast i hav och natur, minska förekomsten av miljögifter, minska övergödningen och stärka det marina områdesskyddet.

Välfärden ska stärkas

Att välfärd av hög kvalitet finns tillgänglig för alla har en stark omfördelande effekt. Med denna budget har regeringen sammantaget tillfört vård, skola och omsorg över 35 miljarder kronor.

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

Satsningar som både jämnar ut livsvillkor och främjar den ekonomiska utvecklingen. Under den förra regeringen fick välfärden stå tillbaka för ofinansierade skattesänkningar för de som tjänar mest. Den demografiska utvecklingen ökar behoven av välfärdstjänster när vi lever allt längre och föder allt fler barn. Regeringen avsätter 5 miljarder kronor 2019 och ytterligare 5 miljarder kronor 2020 för att permanent höja statsbidragen till kommuner och landsting. Detta ger kommuner och landsting bättre förutsättningar att stärka skolan, vården och omsorgen och minskar behovet att höja kommunalskatterna.

Vården ska vara trygg, behovsanpassad och jämlik i hela landet. Regeringen föreslår att en patientmiljard, för kortare köer och bättre samordning inom vården, införs. Regeringen vill förstärka satsningarna för att förbättra personal- situationen och utveckla vårdens verksamheter. Sammantaget ökar resurserna till sjukvården med närmare 5,5 miljarder kronor jämfört med budgetpropositionen för 2017.

Under mandatperioden har underhållsstödet, flerbarnstillägget och föräldrapenningen höjts. Regeringen föreslår att barnbidraget och studiebidraget inom studiehjälpen höjs med 200 kronor i månaden. Underhållsstödet höjs för barn mellan 11 och 18 år. Den ekonomiska tryggheten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning stärks.

De jobbskatteavdrag som infördes av den förra regeringen gör att pension beskattas hårdare än lön. Regeringen avser att sluta den orättvisa klyftan i beskattning mellan pension och lön fullt ut till 2020. För 2018 föreslås ändringar som innebär att skillnaden försvinner för inkomster upp till ca 17 000 kronor i månaden. För att ytterligare förbättra pensio- närernas ekonomiska situation genomförs förbättringar i bostadstillägget.

Socialförsäkringarna ger trygghet och motverkar ekonomisk utsatthet. Regeringen föreslår att taket i sjukförsäkringen höjs och att en skattereduktion för sjukersättning och aktivitetsersättning införs.

En skattereduktion för fackföreningsavgiften införs, vilket stärker den svenska modellen.

Det ska vara ordning och reda i välfärds- systemen. Regeringen fortsätter det intensi- fierade arbetet mot oseriösa aktörer och kriminella.

29

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

Sverige ska vara tryggt

Sverige ska vara ett land där alla är trygga och säkra, oavsett var de bor. Regeringen kraftsamlar mot hoten mot det demokratiska samhället, såsom terrorism, organiserad brottslighet och hatbrott. Fler brott ska förhindras och klaras upp. Brottens orsaker ska bekämpas. Regeringen föreslår därför tillskott till Polismyndigheten och Säkerhetspolisen, kommuner samt ungdoms- och missbruksvård.

Sveriges gränser ska vara säkra. För att stoppa illegal handel med narkotika och vapen föreslår regeringen att Tullverket tillförs medel. Polisens gränskontroller av individer har förstärkts och förlängts.

Regeringen stärker totalförsvarets förmåga genom väsentliga resursförstärkningar om 2,7 miljarder kronor årligen fr.o.m. 2018.

En hörnsten i svensk säkerhetspolitik är att bygga säkerhet i samverkan. En biståndsram på

1 procent av bruttonationalinkomsten 2018 innebär en betydande förstärkning. Inom FN:s säkerhetsråd verkar Sverige för mer freds- byggande och konfliktförebyggande åtgärder.

Flera blocköverskridande överenskommelser har träffats inom migrationspolitiken, kampen mot terrorismen, försvars- och säkerhets- politiken samt energipolitiken.

Fördelningen blir jämnare

Regeringens samlade politik bidrar till en mer jämlik fördelning. Denna proposition bedöms i genomsnitt öka inkomsten i alla inkomst- grupper. Reformerna bedöms ha en tydligt utjämnande fördelningspolitisk profil, där effekten är störst i de lägre inkomstgrupperna. Den ekonomiska jämställdheten stärks av att kvinnor i större utsträckning än män gynnas av regeringens politik.

30

 

 

 

 

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

 

 

 

 

 

 

Tabell 1.1 Reformer och finansiering i budgetpropositionen för 2018

 

 

 

 

Effekt på finansiellt sparande i offentlig sektor

 

 

 

 

Miljarder kronor

2018

2019

2020

 

Reformer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fler ska komma i arbete

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fler och enklare vägar till jobb

0,60

0,72

1,08

 

Kunskapslyftet byggs ut

0,76

1,68

2,50

 

 

 

 

 

 

Särskilda insatser för att nyanlända ska komma i arbete

0,63

0,90

0,78

 

 

 

 

 

 

Hela landet ska växa

1,67

2,12

2,28

 

Lättnader i beskattningen av personaloptioner i vissa fall

0,21

0,21

0,21

 

 

 

 

 

 

Utvidgat växa-stöd

1,80

1,44

1,44

 

 

 

 

 

 

Skattereduktion för fackföreningsavgift

1,34

2,67

2,67

 

Övriga jobbreformer

0,26

0,36

0,40

 

 

 

 

 

 

Sverige ska ha en jämlik kunskapsskola

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Insatser för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling

1,83

3,75

6,25

 

Förlängd skolplikt och läsa-skriva-räkna-garanti

0,08

0,19

0,19

 

 

 

 

 

 

Bättre genomströmning och kvalitet i gymnasieskolan

0,39

0,39

0,39

 

 

 

 

 

 

Investeringar för ett attraktivt läraryrke

0,15

0,24

0,19

 

Sverige ska bli ett fossilfritt välfärdsland

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förstärkning av Klimatklivet

0,80

1,30

2,30

 

 

 

 

 

 

Fossilfria transporter och resor ska främjas

0,96

0,74

0,91

 

Bonus–malus

0,02

1,25

1,64

 

 

 

 

 

 

Förstärkt solcellssatsning m.m.

0,76

0,84

1,37

 

 

 

 

 

 

Rent hav och skyddat dricksvatten

0,69

0,79

0,90

 

Industriklivet

0,30

0,30

0,30

 

 

 

 

 

 

Levande och giftfri stadsmiljö

0,23

0,70

0,75

 

 

 

 

 

 

Skydd av nyckelbiotoper

0,27

0,27

0,27

 

Långsiktiga spelregler för hållbara biodrivmedel

0,51

0,95

0,71

 

 

 

 

 

 

Övriga miljö- och klimatsatsningar

0,48

0,72

0,82

 

 

 

 

 

 

Välfärden ska stärkas

 

 

 

 

Patientmiljarden och personalsatsning

3,00

3,00

3,00

 

 

 

 

 

 

Förlossningsvård och barnhälsovård

1,14

1,14

1,14

 

 

 

 

 

 

Psykisk hälsa och psykiatri

0,65

1,15

1,15

 

Övriga vård-, hälso- och omsorgsreformer

1,16

1,51

1,69

 

 

 

 

 

 

Kulturen ska vara tillgänglig för alla

0,67

0,69

0,73

 

 

 

 

 

 

Bättre förutsättningar för barn och unga

1,15

1,15

1,15

 

Höjning av det generella statsbidraget till kommunerna

 

5,00

10,00

 

 

 

 

 

 

Styrkan i svensk ekonomi ska komma alla till del

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Barnbidraget höjs m.m.

4,46

5,56

5,66

 

Skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare avskaffas

4,42

8,58

12,90

 

 

 

 

 

 

En väl fungerande inkomsttrygghet

1,81

2,89

2,89

 

 

 

 

 

 

Förbättrad ekonomi för långtidssjukskrivna

1,10

1,30

1,30

 

 

 

 

 

 

Fusk med skatter och bidrag ska motverkas

0,15

0,14

0,14

 

 

 

 

 

31

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

Tabell 1.1 Reformer och finansiering i budgetpropositionen för 2018 (forts.)

Effekt på finansiellt sparande i offentlig sektor

 

Miljarder kronor

2018

2019

2020

 

Sverige ska vara tryggt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förstärkning Polismyndigheten

2,00

2,30

2,80

 

 

 

 

 

 

Förstärkning totalförsvaret

2,70

2,70

2,70

 

Höjd biståndsram

0,49

0,51

0,53

 

 

 

 

 

 

Fredsfrämjande insatser

0,05

0,05

0,05

 

 

 

 

 

 

Motverka hemlöshet

0,17

0,17

0,15

 

Stöd till socioekonomiskt eftersatta kommuner och områden

0,50

1,50

2,50

 

 

 

 

 

 

Ökade myndighetsanslag bl.a. Säkerhetspolisen

0,46

0,66

0,68

 

 

 

 

 

 

Övriga åtgärder för ett tryggt Sverige

0,30

0,38

0,26

 

Övriga reformer

2,69

1,89

1,97

 

 

 

 

 

 

Summa reformer

43,78

64,80

81,73

 

 

 

 

 

 

Finansiering

 

 

 

 

Inkomstökningar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Höjd särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

0,37

0,37

0,37

 

 

 

 

 

 

Ändrad beräkning av bilförmån

0,08

0,09

0,09

 

Ett bonus–malus-system för nya lätta fordon (exkl. bonus på utgiftssidan)

0,45

1,34

2,22

 

 

 

 

 

 

Indexering av miljöskatter

 

0,07

0,16

 

 

 

 

 

 

Slopad skattefrihet för förmån av privat hälso- och sjukvård

0,59

1,17

1,17

 

Höjd koldioxidskatt i värmesektorn

0,08

0,08

0,08

 

 

 

 

 

 

Skatt på flygresor

1,02

1,37

1,37

 

 

 

 

 

 

Höjd beskattning av sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring

0,79

0,79

0,79

 

Nya skatteregler för företagssektorn

-0,03

-0,99

1,98

 

 

 

 

 

 

Personalliggare i fler verksamheter

0,06

0,13

0,13

 

 

 

 

 

 

Beskattning och betalning av skatt vid tillfälligt arbete i Sverige

 

0,42

0,42

 

Övriga inkomstökningar

0,04

0,07

0,07

 

 

 

 

 

 

Summa finansiering

3,44

4,90

8,84

 

 

 

 

 

 

Effekt offentliga finanser

-40,34

-59,90

-72,89

 

 

 

 

 

 

Tabell 1.2 Summering av skatteförslag i budgetpropositionen för 2018

 

 

 

 

Effekt på finansiellt sparande i offentlig sektor

 

 

 

 

Miljarder kronor

2018

2019

2020

 

Skattehöjningar

3,4

4,9

8,8

 

Skattesänkningar

-10,7

-16,2

-20,2

 

 

 

 

 

 

Summa skatteförslag

-7,2

-11,3

-11,4

32

1.2Utsikter för svensk ekonomi

Svensk ekonomi fortsätter att utvecklas starkt

Sverige har de senaste två åren haft en av de allra högsta BNP-tillväxttakterna i Europa. Samtidigt har Sverige rustats för framtida utmaningar. Aktiviteten i svensk ekonomi är fortsatt hög och både hushåll och företag är optimistiska om framtiden. BNP-tillväxten väntas bli 3,1 procent 2017. Regeringens satsningar bidrar till en fortsatt stark tillväxt 2018. Regeringen bedömer att resursutnyttjandet i ekonomin, mätt med BNP-gapet, är högre än normalt 2017 och att det beräknas stiga ytterligare något 2018. Därefter förväntas ekonomin gradvis återgå mot ett balanserat läge (tabell 1.3).

Tabell 1.3 Makroekonomiska nyckeltal

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2016, prognos 2017–2020

 

2016

2017

2018

2019

2020

BNP1

3,2

3,1

2,5

2,0

2,3

BNP, kalenderkorrigerad1

2,9

3,4

2,6

2,0

2,0

BNP-gap2

-0,2

0,8

1,0

0,8

0,6

Arbetsmarknadsgap3

-0,6

0,4

0,7

0,6

0,6

Sysselsatta4

1,5

2,3

1,2

0,6

0,5

Sysselsättningsgrad5,

 

 

 

 

 

15-74 år

67,1

67,9

68,3

68,4

68,4

 

 

 

 

 

 

Sysselsättningsgrad5,

 

 

 

 

 

20-64 år

81,2

82,0

82,4

82,5

82,5

 

 

 

 

 

 

Arbetade timmar6

1,7

2,0

1,3

0,6

0,6

Produktivitet6,7

1,0

1,5

1,4

1,4

1,4

Arbetslöshet8

6,9

6,6

5,9

5,9

5,9

Timlön9

2,4

2,7

3,0

3,2

3,4

KPI

1,0

1,6

1,7

2,1

2,5

KPIF

1,4

1,8

1,7

1,9

2,0

 

 

 

 

 

 

Inkomstspridning10

0,274

0,273

0,272

 

 

1Fasta priser.

2Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Potentiell BNP kan inte observeras och är en bedömning.

3Skillnaden mellan faktiskt och potentiellt arbetade timmar i procent av potentiellt arbetade timmar. Potentiellt arbetade timmar kan inte observeras och är en bedömning.

4I åldern 15–74 år.

5Andel sysselsatta av befolkningen inom respektive åldersgrupp.

6Enligt nationalräkenskaperna, kalenderkorrigerad.

7Förädlingsvärde i hela ekonomin till baspris per arbetad timme.

8I procent av arbetskraften, 15–74 år.

9Timlön enligt konjunkturlönestatistiken är en prognos även för 2016.

10Gini-koefficienten för ekvivalerad disponibel inkomst exklusive kapitalvinst. Framskrivning från utfall 2015. Gini-koefficienten kan anta värden mellan 0 och 1. Vid maximal ekonomisk jämlikhet (alla har samma inkomst) antar koefficienten värdet 0. Vid maximal ojämlikhet (en person får alla inkomster) antar koefficienten värdet 1.

Anm.: Prognosen och framskrivningen baseras på hittills beslutad och i denna proposition aviserad politik.

Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

Regeringens mål om att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020 vägleder den ekonomiska politiken. Enligt det klimatpolitiska ramverket ska klimatpolitiska och budgetpolitiska mål ges förutsättningar att samverka. Sedan regeringen tillträdde har sysselsättningen ökat med över 200 000 personer och sysselsättningsgraden i åldersgruppen 20–64 år är den högsta som uppmätts i EU och den högsta i Sverige sedan 1992. Ungdomsarbetslösheten är den lägsta på 14 år och långtidsarbetslösheten bland unga är den lägsta inom EU.

Den starka utvecklingen på arbetsmarknaden har fortsatt under det första halvåret 2017. Konjunkturuppgången och regeringens reformer medför att efterfrågan på arbetskraft kommer att vara fortsatt hög och arbetslösheten väntas minska till 5,9 procent 2018. Regeringen anser dock att arbetslösheten alltjämt är för hög och kommer att fortsätta arbetet för att syssel- sättningen ska öka och arbetslösheten ska sjunka.

Inflationen, mätt med konsumentprisindex med fast ränta (KPIF), har stigit trendmässigt sedan 2014. En expansiv penningpolitik och en starkare konjunktur har bidragit till denna utveckling. Framöver väntas KPIF-inflationen vara nära 2 procent.

Det råder osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen

Sverige är en liten öppen ekonomi med en stor exportsektor. Exporten uppgår till ca 45 procent av BNP. Vår ekonomiska utveckling är därför i hög grad beroende av den globala utvecklingen. Frihandel och deltagande i EU:s inre marknad utgör förutsättningar för den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Efter en något dämpad ekonomisk utveckling i omvärlden 2016 har utsikterna nu ljusnat på flera håll. Stigande efterfrågan och starkare förtroende bland hushåll och företag tyder på att tillväxten i världs- ekonomin ökar 2017.

Osäkerheten om utvecklingen i omvärlden är dock fortsatt stor. Det finns flera faktorer som skulle kunna ge en svagare utveckling. Utgången i förhandlingarna om Storbritanniens aviserade utträde ur EU är högst oklar. Förhandlings- resultatet riskerar bl.a. att medföra stora konsekvenser för EU:s budget och regeringen

33

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

kommer att verka för att budgeten anpassas därefter.

Det råder även osäkerhet om inriktningen i den amerikanska regeringens ekonomiska politik och säkerhetspolitik, och vilka följder det får att landet avser att lämna Parisavtalet. Även klimat- förändringarnas och extrema väderhändelsers effekter utgör en risk, då de kan medföra stora kostnader både för enskilda och för samhället. Riskerna för en abrupt inbromsning i den kinesiska ekonomin, liksom en hastig korri- gering av de globala tillgångspriserna, som stigit under en lång tid, kvarstår också.

Växande inkomstskillnader inom många länder bidrar också till osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen. Ökade klyftor riskerar bl.a. att bidra till protektionistiska tendenser som kan leda till en svagare utveckling av världshandeln. Inkomstklyftorna har de senaste årtiondena ökat i Sverige. Ökande ojämlikhet tenderar att minska samhörigheten och tilliten bland medborgarna, vilket kan leda till ökade sociala problem och till att förtroendet för samhällets institutioner undergrävs. Därmed riskerar även den ekonomiska utvecklingen att påverkas.

I Sverige utgör hushållens höga skuldsättning och stigande bostadspriser fortsatt en makro- ekonomisk risk. Högt skuldsatta hushåll kan komma att dra ned på sin konsumtion om priserna på bostäder faller kraftigt eller räntorna stiger. Det kan i förlängningen påverka tillväxten och sysselsättningen negativt. Det kan också påverka bostadsbyggandet negativt. Dagens höga bostadsbyggande är en viktig delförklaring till den starka ekonomiska tillväxten.

Arbetet med att förtydliga Finans- inspektionens möjligheter att vidta makro- tillsynsåtgärder pågår för närvarande i Regerings- kansliet. Finansinspektionen remitterade i juni 2017 ett förslag om att skärpa amorteringskravet för nya bolånetagare som tar stora lån. För att säkerställa motståndskraften vid finansiella kriser föreslår regeringen i denna proposition ett förändrat uttag av de löpande avgifter som bankerna betalar till resolutionsreserven.

1.3Finanspolitikens övergripande inriktning

De offentliga finanserna stärks

Regeringen har sedan den tillträdde 2014 bedrivit en ansvarsfull finanspolitik, samtidigt som angelägna satsningar gjorts. Detta arbete har, tillsammans med den starka utvecklingen i ekonomin, ökad sysselsättning och ökade investeringar, bidragit till en snabb förstärkning av den offentliga sektorns finansiella sparande sedan 2014 (se diagram 1.1). Regeringen har vidare vidtagit en rad åtgärder i asylmottagandet. En retroaktiv reglering av rabatter på EU- avgiften bidrog till att tillfälligt förstärka sparandet 2016. Statsskuldskvoten är på sin lägsta nivå sedan 1977. De offentliga finanserna visar överskott alla år fr.o.m. 2015. För 2018 beräknas sparandet uppgå till ca 0,9 procent av BNP. Därefter beräknas överskottet stiga fram t.o.m. 2020. Det ger utrymme för reformer också i kommande budgetar.

Diagram 1.1 Finansiellt sparande 2011–2020

 

 

Procent av BNP, utfall 2011–2016, prognos 2017–2020

 

 

2,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1,5

 

 

Finansiellt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

sparande

 

 

 

 

 

 

1,0

 

 

Strukturellt

 

 

 

 

 

 

0,5

 

 

sparande

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-0,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-1,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-1,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-2,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Finanspolitiken bidrar till en hållbar utveckling och minskar klyftorna

Den svenska modellen och det gröna samhälls- bygget lägger grunden till ett samhälle som präglas av hållbar utveckling, högt ekonomiskt välstånd, sammanhållning, jämlikhet samt jäm- ställdhet mellan kvinnor och män. Den generella och gemensamt finansierade välfärden är en central del i denna modell. Förutom att bidra till medborgarnas välstånd är de gemensamt finansierade välfärdstjänsterna och transfere- ringssystemen utformade i syfte att främja ett

34

 

 

 

 

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

högt arbetskraftsdeltagande, hög sysselsättning,

inriktas mot investeringar i klimat- och miljö-

snabb produktivitetsutveckling

och

stark

omställning, stärkande av trygghet och välfärd

konkurrenskraft. Detta har bidragit till att

samt att skapa jobb, att sänka arbetslösheten och

Sverige har den högsta sysselsättningsgraden i

att öka den ekonomiska jämlikheten, samtidigt

EU. Satsningar på utbildning har vidare bidragit

som målen för de offentliga finanserna nås.

till ökade inkomster, tillväxt i ekonomin som

Regeringen har tidigare presenterat 15

helhet samt till ökad jämlikhet (se fördjupnings-

ekonomiska, miljömässiga och sociala mått på

rutan Regeringens politik har bidragit till den

välstånd, för att ge ett bredare perspektiv på

starka ekonomiska utvecklingen). Viktiga delar i

samhällsutvecklingen. I 2018 års ekonomiska

den svenska modellen är en solidarisk finans-

vårproposition kommer måtten för första

iering av välfärden och en inkomstbortfalls-

gången att följas upp.

princip i trygghetssystemen. Ordning och reda

 

är en förutsättning för tilliten till de system som

Jämställdhetsbudgetering stärker fokus på kvinnors

ska trygga vår gemensamma välfärd. Fusk och

och mäns villkor

brottsligt utnyttjande kan aldrig accepteras. Det

Regeringen fortsätter arbetet för att stärka

måste även säkerställas att resurserna till

jämställdheten vid utformningen av budgeten. I

välfärden går till det de är avsedda för och inte

arbetet med att ta fram budgetpropositionen för

till stora privata vinstuttag.

 

 

2018 har regeringen sett till att effekter på

För att upprätthålla och utveckla den svenska

jämställdheten synliggjorts. På så sätt kan

modellen måste fler människor komma i arbete

konsekvenser för jämställdheten beaktas redan

och bidra till finansieringen av den gemensamma

från början när förslag på insatser och reformer

välfärden. Sedan regeringen tillträdde har syssel-

utformas, samt vid beslut om inriktning på

sättningen ökat med över 200 000 personer. Av

politiken och fördelning av resurser. De direkta

dessa är drygt hälften anställda i den privata

effekter som reformerna i denna budget-

sektorn och två tredjedelar är utrikes födda.

proposition har på kvinnors och mäns

Samtidigt är arbetslösheten alltjämt för hög. För

ekonomiska situation redovisas i avsnitt 1.9.

att kunna bygga ett Sverige som håller ihop är

 

det viktigt att öka sysselsättningen och minska

Agenda 2030 för en hållbar utveckling

arbetslösheten ytterligare. För att hela Sverige

I FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling finns

ska kunna växa krävs också en modern och aktiv

17 globala mål som sammantaget syftar till att

regional tillväxtpolitik.

 

 

skapa social, ekonomisk och miljömässig

Skattepolitikens främsta syfte är att finansiera

hållbarhet. I juli 2017 presenterade Sverige en

den gemensamma välfärden, olika samhälls-

rapport om genomförandet av Agenda 2030 på

funktioner och andra offentliga utgifter. Skatte-

FN:s politiska högnivåmöte för hållbar

politiken ska också skapa förutsättningar för en

utveckling. Sverige har kommit långt, enligt vissa

hållbar tillväxt och hög sysselsättning, ett rättvist

studier längst, i genomförandet av agendans mål.

fördelat välstånd samt ett miljömässigt och

Men flera utmaningar återstår, inte minst för att

socialt hållbart samhälle. Skatte- och utgifts-

skapa ett jämlikt och jämställt samhälle. Arbetet

systemen har en omfördelande roll. I denna

framåt ska baseras på redan befintliga processer.

proposition presenterar regeringen ett flertal

Agenda 2030-delegationen har presenterat sitt

skatteförslag. Dessa syftar till att bl.a. öka

förslag till nationell handlingsplan och Statistiska

skatternas

miljöstyrande effekt,

förbättra

centralbyrån har redovisat sitt uppdrag att ta

fördelningsprofilen i skattesystemet och minska

fram en nulägesrapport. Dessa utgör viktiga

orättvisa skillnader i beskattning.

 

 

underlag i regeringens fortsatta arbete med att

Det finanspolitiska ramverket är grunden för

uppnå social, ekonomisk och miljömässig

regeringens

ekonomiska politik. Ordning

och

hållbarhet, såväl nationellt som globalt.

reda i de offentliga finanserna ger hushåll, företag och kommunsektorn stabila planerings- förutsättningar och främjar investeringar. Tack vare stärkta offentliga finanser och en förväntat god BNP-tillväxt beräknas den offentliga sektorns skuldkvot minska i snabb takt. Det gör att politiken framöver i ökad utsträckning kan

35

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

Regeringens politik har bidragit till den starka ekonomiska utvecklingen

Sedan regeringen tillträdde 2014 har den ekonomiska utvecklingen i Sverige varit bland de starkaste i Europa. En viktig orsak till detta är att regeringen har bedrivit en ändamålsenlig finans- politik. Satsningar har gjorts på områden som har haft stora positiva effekter på tillväxten och sysselsättningen, samtidigt som besparingar har genomförts på områden som har haft små negativa tillväxteffekter. Inriktningen har gjort det möjligt att vända det stora budgetunder- skottet från 2014 till betydande överskott, samtidigt som regeringens politik har bidragit till en stark ekonomisk tillväxt, snabbt stigande sysselsättning och fallande arbetslöshet.

Satsningar på välfärden och offentliga investeringar har störst effekt på tillväxten och sysselsättningen

Konjunkturinstitutet (KI) har på uppdrag av regeringen beräknat hur olika finanspolitiska reformer påverkar tillväxten och sysselsättningen i Sverige. I likhet med de flesta internationella studierna på området bedömer KI att satsningar på välfärden och tryggheten samt offentliga investeringar är de mest effektiva sätten att snabbt öka tillväxten och sysselsättningen. De positiva tillväxt- och sysselsättningseffekterna är dessutom som störst när resursutnyttjandet är lågt och styrräntan nära sin nedre gräns.

Generella inkomstskattesänkningar och transfereringar till hushållen har en mindre stimulerande effekt på tillväxten och syssel- sättningen. Det beror på att hushållen delvis använder tillskotten till att öka sitt sparande eller att köpa varor och tjänster från utlandet. För att satsningar riktade till hushållen ska få större stimulerande effekt måste de riktas till hushåll med låga inkomster, som i större utsträckning använder pengarna till att konsumera inhemskt producerade varor och tjänster än hushåll med höga inkomster. Minst effekt på tillväxten och sysselsättningen i närtid har enligt KI generella skattesänkningar.

Utifrån KI:s analys och andra studier på området bedöms aktiva (diskretionära) beslut om förändringar i offentliga utgifter eller skatteintäkter haft följande kortsiktiga effekt per satsad krona på BNP (s.k. BNP-multiplikator) för Sverige 2015–2017:

ca 1 för satsningar på välfärden och offentliga investeringar,

ca 0,75 för transfereringar riktade till hushåll med låga inkomster,

ca 0,5 för generella transfereringar och inkomstskatteförändringar, samt

ca 0,25 för indirekta skatter och åtgärder som påverkar företagens kostnader.

Regeringens politik leder till högre tillväxt och sysselsättning

När regeringen tillträdde var det nödvändigt att minska de stora budgetunderskotten som den förra regeringen hade lämnat efter sig. Samtidigt fanns ett behov av att genomföra reformer för att minska arbetslösheten och stärka välfärden, öka den ekonomiska jämlikheten samt att göra angelägna investeringar i bostadsbyggande, infrastruktur och klimatanpassning.

Regeringen har i samarbete med Vänster- partiet gjort omfattande investeringar för att stärka välfärden, skydda miljön och öka tryggheten. År 2017 är satsningarna på välfärden nästan 30 miljarder kronor högre än 2014. Satsningarna leder till att fler lärare, förskole- personal och vårdpersonal anställs. Det är en viktig orsak till att den kommunalt finansierade sysselsättningen har ökat historiskt starkt de senaste åren. Sedan 2014 har den kommunalt finansierade sysselsättningen ökat med omkring 100 000 personer. Den ekonomiska tryggheten har stärkts för personer med låga inkomster, som pensionärer, ensamstående föräldrar, sjuka och arbetslösa. Det har i stor utsträckning finansierats med slopandet av nedsättningen av socialavgifterna för unga, höjda energi- och miljöskatter, skattehöjningar riktade mot hushåll med höga inkomster samt utgiftsminskningar. Sammantaget har politiken haft stora positiva effekter på tillväxten och sysselsättningen.

Finanspolitiken har följaktligen varit huvud- sakligen finansierad genom aktiva beslut, men sammansättningen av de offentliga utgifterna och intäkterna har ändrats så att de gynnar tillväxten och sysselsättningen samt en bättre fördelning. Den aktiva finanspolitiken beräknas ha medfört att BNP-tillväxten blivit ca 0,5 procentenheter högre per år 2015–2017 och är den viktigaste orsaken till att arbetslösheten har minskat sedan regeringen tillträdde. Av nedgången i arbetslösheten på 1,3 procent- enheter sedan regeringen tillträdde beräknas mer än hälften bero på den förda finanspolitiken.

36

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

De finanspolitiska målen ska nås

1.4

Fler ska komma i arbete

Regeringens ansvarsfulla finanspolitik har i kombination med tillväxten i svensk ekonomi gjort det möjligt att både vända det stora under- skottet från 2014 till överskott och finansiera angelägna samhällsinvesteringar i jobb, skola och klimat. Regeringen bedömer att sparandet 2018 ligger i nivå med överskottsmålet på 1 procent av BNP över en konjunkturcykel.

Regeringen föreslår att nivån på överskotts- målet fr.o.m. 2019 ändras till en tredjedels pro- cent av BNP över en konjunkturcykel, samt att det budgetpolitiska ramverket ska kompletteras med ett skuldankare för den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld i enlighet med de förslag som lämnades av Överskottsmåls- kommittén (SOU 2016:67).

Regeringen anser att den finanspolitiska inriktning som presenteras i denna proposition innebär en lämplig övergång till det nya lägre överskottsmålet, samtidigt som den är i linje med det nuvarande målet för det finansiella sparandet.

I enlighet med budgetlagen (2011:203) föreslår regeringen i denna proposition en nivå på utgiftstaket för det tredje tillkommande året, dvs. 2020 (se tabell 1.4). Nivån som föreslås motsvarar den bedömning som gjordes av nivån för 2020 i 2017 års ekonomiska vårproposition med undantag för tekniska justeringar.

Den föreslagna nivån på utgiftstaket möjlig- gör för regeringen att genomföra prioriterade reformer i kommande budgetpropositioner. Att det finns utrymme under utgiftstaket betyder dock inte i sig att det kommer att användas för reformer.

Tabell 1.4 Utgiftstakets nivå

Miljarder kronor om inget annat anges

 

2017

2018

2019

2020

Utgiftstakets nivå

1 274

1 337

1 397

14711

Utgiftstak, procent av

 

 

 

 

potentiell BNP

27,8

28,0

28,1

28,4

 

 

 

 

 

Takbegränsade utgifter

1 236

1 289

1 320

1 351

Budgeteringsmarginal

38

48

77

120

 

 

 

 

 

Budgeteringsmarginal, procent

 

 

 

 

av takbegränsade utgifter

3,1

3,7

5,8

8,8

1 Regeringens förslag till nivå på utgiftstaket för 2020 i denna proposition.

En väl fungerande arbetsmarknad tar tillvara på människors kompetens och vilja att arbeta. En hög sysselsättning är en central del av den svenska modellen. Arbete skapar resurser för välfärd och mer jämlik och jämställd fördelning. Att fler arbetar är viktigt, för de kvinnor och män som får jobb och för deras familjer. När fler arbetar minskar också inkomstklyftorna och förutsättningar skapas för att stärka den generella välfärden. Alla som kan ska därför arbeta och vara delaktiga i samhällsbygget.

Arbetsmarknaden fortsätter att utvecklas starkt. Sysselsättningen fortsätter att öka och allt fler deltar i arbetskraften (se diagram 1.2). Sedan regeringen tillträdde 2014 har sysselsättningen ökat med över 200 000 personer till följd av en god konjunktur, en växande befolkning och regeringens reformer. Sysselsättningsgraden är den högsta i EU och den högsta i Sverige sedan 1992.

Diagram 1.2 Sysselsättningsgrad (15–74 år och 20–64 år)

Procent

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

90

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

85

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

80

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

75

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

70

 

 

Kvinnor, 15-74 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Män 15-74 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

65

 

 

Kvinnor, 20-64 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Män 20-64 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

60

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

87

89

91

93

95

97

99

01

03

05

07

09

11

13

15

17

Anm.: Avser säsongsjusterad och utjämnad kvartalsstatistik.

 

 

 

 

Källa: Statistiska centralbyrån.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Arbetslösheten har minskat, från 7,9 procent när regeringen tillträdde till 6,6 procent andra kvar- talet 2017 (se diagram 1.3). En tydlig minskning av ungdomsarbetslösheten har särskilt bidragit till nedgången (se diagram 1.4). Även långtids- arbetslösheten som andelen av arbetskraften har minskat och är bland de lägsta i EU. Även långtidsarbetslösheten som andel av arbets- kraften har minskat och är bland de lägsta i EU.

Trots den positiva utvecklingen finns det utmaningar på arbetsmarknaden. Arbetslösheten är fortfarande för hög, särskilt bland dem som inte gått ut gymnasieskolan och bland personer födda utanför Europa. Denna utmaning ökar i

37

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

takt med att de personer som sökte asyl i Sverige under 2015 och har fått uppehållstillstånd nu ska etablera sig på arbetsmarknaden. Samtidigt som arbetslösheten är hög i vissa grupper, är arbets- kraftsbristen stor i många sektorer. Bristen på arbetskraft är särskilt stor inom yrken som kräver relativt hög utbildning och yrkes- kunskaper.

Den svenska arbetsmarknaden är könssegre- gerad. Löner och arbetsvillkor i kvinnodomine- rade yrken är ofta sämre än i mansdominerade. Förändringar som bryter undervärderingen av kvinnors arbete är centrala delar i en feministisk politik och måste åstadkommas genom såväl direkta reformer som strukturella förändringar.

Diagram 1.3 Arbetslöshet (15–74 år)

 

 

 

 

 

Procent

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6,5

 

 

 

 

 

 

Kvinnor

 

 

 

 

6,0

 

 

 

 

 

 

Män

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5,5

 

 

 

 

 

 

Totalt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

05

06

07

08

09

10

11

12

13

14

15

16

17

Anm.: Avser säsongsjusterad och utjämnad kvartalsstatistik.

Källa: Statistiska centralbyrån.

Diagram 1.4 Ungdomsarbetslöshet (15–24 år)

 

 

 

Procent

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

30

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

25

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Män

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5

 

Kvinnor, exkl. heltidsstuderande

 

 

 

 

 

 

 

Män, exkl. heltidsstuderande

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

05

06

07

08

09

10

11

12

13

14

15

16

17

Anm.: Avser säsongsjusterad och utjämnad statistik. Egna beräkningar av säsongsjustering och utjämning av statistiken för ungdomsarbetslöshet bland kvinnor och män exkl. heltidsstuderande.

Källa: Statistiska centralbyrån.

Arbetslösheten ska fortsätta att sjunka. Kvinnor och män måste ges möjlighet till utbildning, erfarenheter och färdigheter som möter arbets-

marknadens behov, så att de kan ta de lediga jobb som finns och växer fram. Etableringen på arbetsmarknaden måste påskyndas och effekti- viseras ytterligare. Kvinnors sysselsättningsgrad är alltjämt lägre än mäns och måste öka. Kvinnors ställning på arbetsmarknaden måste förbättras genom ett jämnare uttag av föräldra- försäkringen. Därför utreder regeringen hur föräldraförsäkringen bl.a. kan bidra till ökad jämställdhet. Det är även viktigt att fler ska få möjlighet till en trygg anställning. Regeringen vill att heltidsarbete på sikt ska bli norm på arbetsmarknaden och att deltid ska vara en möjlighet. Det är även viktigt att öka kvinnors arbetskraftsdeltagande. Ett särskilt fokus bör riktas på kvinnor födda utanför Europa, eftersom arbetskraftsdeltagandet i denna grupp är alltför lågt.

Regeringen har sedan tillträdet 2014 haft en bred jobbagenda som har fokuserat på ett brett kunskapslyft för ökad kompetens som svarar mot arbetsmarknadens behov, fler och enklare vägar till jobb, investeringar i klimat, infra- struktur och bostäder samt en aktiv närings- och innovationspolitik. Därutöver bidrar också satsningarna på välfärden till en hög syssel- sättningsgrad (se avsnitt 1.7). Sammantaget be- döms de föreslagna och aviserade reformerna i denna proposition bidra till en högre syssel- sättning och lägre arbetslöshet.

Det ska finnas fler och enklare vägar till jobb

Arbetsmarknadspolitiken syftar till att alla människor ska ha möjlighet att delta i arbetslivet. Ett av arbetsmarknadspolitikens viktigaste verktyg är de subventionerade anställningarna. För att både höja kvaliteten i välfärden, och skapa fler enklare vägar till jobb, har regeringen infört möjligheter för kommuner, landsting och vissa ideella aktörer att anställa personer på extratjänster i välfärden. Det kan t.ex. handla om jobb inom vård och skola samt barn- och äldreomsorg. Som en del av denna satsning har regeringen infört moderna beredskapsjobb i statliga myndigheter. Antalet extratjänster uppgick till drygt 5 000 i slutet av juli 2017. Inom Regeringskansliet har dessutom ett arbete genomförts för att se över de olika stöd som finns i syfte att förenkla systemet. Färre, enklare och mer kraftfulla stöd bedöms bidra till att öka arbetsgivares vilja att anställa med stöd och

38

därigenom minska arbetslösheten. Stöden kommer därigenom bli mer träffsäkra. Regeringen avser att ersätta stöden särskilt anställningsstöd för deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin inklusive det s.k. förstärkta särskilda anställningsstödet, traineejobben och instegsjobben med ett nytt och enhetligt särskilt anställningsstöd – introduktionsjobb. Det nya stödet ska kunna kombineras flexibelt med utbildning. Dessutom avser regeringen att höja taket för den bidragsgrundande bruttolönen i det nya stödet till 20 000 kronor i månaden. Taken för subventionerna i extratjänsterna och nystartsjobben harmoniseras till samma nivå.

Regeringen gör även särskilda satsningar inom vissa näringar för att skapa fler enklare vägar till jobb, t.ex. inom skogsbruket.

I syfte att ytterligare stärka möjligheterna till arbete för personer med en funktionsned- sättning som medför nedsatt arbetsförmåga kommer regeringen stegvis att höja taket i lönebidragen så att det uppgår till 18 300 kronor i månaden 2018, 19 100 kronor 2019 och 20 000 kronor 2020. Regeringen föreslår också ökade medel till Samhall AB i syfte att förbättra förutsättningarna att uppfylla det arbets- marknadspolitiska uppdraget samt för att möjliggöra 1 000 nya anställningar 2018 och ytterligare 1 000 nya anställningar 2019.

Kunskapslyftet ska byggas ut

För att arbetslösheten ska fortsätta att minska krävs ytterligare satsningar på utbildning och kompetens som svarar mot arbetsmarknadens behov. Inom många yrken råder brist på arbets- kraft. Kunskapslyftet ger människor i hela landet chans att utbilda sig för att stärka sina möjlig- heter på arbetsmarknaden och för omställning under hela livet. Människor ska ges möjlighet till utbildning, vilket avhjälper brister på arbetskraft samt säkrar den framtida kompetensförsörj- ningen och Sveriges ställning som konkurrens- kraftig kunskapsnation. Regeringen fortsätter därför att kraftigt bygga ut kunskapslyftet. Medel tillförs 2018 för ytterligare drygt 18 000 utbildningsplatser, samtidigt som traineejobben och tillhörande utbildningsplatser avskaffas. Det innebär att kunskapslyftet kommer att omfatta drygt 93 000 utbildningsplatser inom yrkesin- riktad vuxenutbildning (yrkesvux och lärlings-

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

vux), folkhögskola, yrkeshögskola, samt univer- sitet och högskolor 2021 (se tabell 1.5).

Tabell 1.5 Antalet utbildningsplatser kunskapslyftet

 

2018

2019

2020

2021

Yrkesvux

31 500

34 000

34 000

34 000

 

 

 

 

 

Yrkesförarutbildning

1 000

1 000

1 000

1 000

Lärlingsutbildning för vuxna

3 150

3 150

3 150

3 150

 

 

 

 

 

Yrkeshögskolan

7 100

11 000

15 700

18 800

 

 

 

 

 

Folkhögskolan – allmän och

 

 

 

 

särskild kurs

8 000

8 000

8 000

8 000

 

 

 

 

 

Folkhögskolan –

 

 

 

 

långtidsarbetslösa och

 

 

 

 

utbildningskontrakt

4 000

4 000

3 000

3 000

 

 

 

 

 

Universitet och högskolor

20 030

22 516

23 923

25 235

 

 

 

 

 

Utbildningsplatser för

 

 

 

 

tidsbegränsat anställda

 

 

 

 

inom äldreomsorg och

 

 

 

 

hälso- och sjukvård

4 000

4 000

1 000

 

Totalt antal platser

78 780

87 666

89 773

93 185

 

 

 

 

 

Utöver satsningen på fler utbildningsplatser avser regeringen att tillföra resurser i syfte att stärka kvaliteten inom den yrkesinriktade vuxenutbildningen. Regeringen har också infört en rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux. Ett studiestartsstöd har införts som syftar till att rekrytera fler arbetslösa med kort utbildning till studier inom vuxenutbildningen och folkhögskola, för att underlätta för dessa att etablera sig på arbetsmarknaden. Regeringen föreslår även att unga som har studerat på gymnasieskolans introduktionsprogram, under vissa förutsättningar, ska ha rätt till den högre bidragsnivån inom studiemedlet för fortsatta studier på introduktionsprogram inom vuxen- utbildningen eller på folkhögskola, utan att först ha varit arbetslösa. För att rekrytera fler till studier satsar regeringen även på att höja bidragsdelen inom studiemedlet med ca 300 kronor per studiemånad. Därigenom ökar även det totalbelopp som kan erhållas i studiemedel med detta belopp. Regeringen har infört ett rekryterande studiestartsstöd för vuxna med kort tidigare utbildning som står långt ifrån arbetsmarknaden. Regeringen avser att se över genomförbarheten och ändamåls- enligheten i att vidga studiestartsstödet till gruppen långtidssjukskrivna med motsvarande utbildningsbakgrund.

För att förbättra möjligheterna till etablering på arbetsmarknaden, och stimulera en högre genomströmning i gymnasieskolan, avser regeringen att införa en möjlighet för vissa

39

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

arbetslösa i åldern 18–47 år att kunna ta lån för

riktas just mot kvinnor. Regeringen har infört en

körkortsutbildning. I ett andra steg utvidgas

begränsning av antalet dagar med föräldra-

målgruppen till unga i åldern 19–20 år som

penning för föräldrar som kommer till Sverige

avslutat en gymnasieutbildning.

med barn äldre än ett år och avskaffat

 

vårdnadsbidraget. På uppdrag av regeringen har

 

Arbetsförmedlingen även redovisat en hand-

Särskilda insatser görs för att nyanlända ska

lingsplan för hur myndigheten avser att öka

komma i arbete

andelen utrikes födda kvinnor som arbetar eller

 

studerar. Nu tar regeringen nästa steg. Det

Nyanländas kunskaper behöver bättre tas tillvara

handlar bl.a. om insatser i svenska under

på den svenska arbetsmarknaden. Det behöver

föräldraledigheten och att stärka utrikes födda

finnas tydliga spår till jobb som möter behovet

kvinnors företagande. Regeringen föreslår vidare

av arbetskraft och som leder till att fler

att Delegationen för unga och nyanlända till

nyanlända kan närma sig arbetsmarknaden och

arbete tillförs ytterligare främjandemedel.

etablera sig i arbets- och samhällslivet.

Regeringen föreslår att studieförbunden ges

Diskriminering ska inte få stå i vägen för

resurser för uppsökande och motiverande

etablering på arbetsmarknaden. Regeringen ökar

insatser särskilt riktade till utrikes födda

insatserna mot rasism och diskriminering, bl.a.

kvinnor. Studieförbunden, som är en del av

genom stärkta resurser till Diskriminerings-

folkbildningen, är viktiga i arbetet med att stärka

ombudsmannen.

människors deltagande i samhället. En översyn

Det stora antalet asylsökande hösten 2015 har

ska också göras i syfte att nyanlända barns

medfört att antalet deltagare i etablerings-

deltagande i förskolan ska öka.

uppdraget ökat snabbt. Samma rättigheter och

 

skyldigheter ska gälla alla i Sverige. Liksom andra

 

arbetssökande ska även nyanlända ha både rätt

Hela landet ska växa

till stöd från Arbetsförmedlingen och skyldighet

 

att delta i relevanta insatser. Regeringen lägger

En förutsättning för Sveriges välfärd är fram-

därför om regelverket för Arbetsförmedlingens

gångsrika och innovativa företag i hela landet.

etableringsuppdrag så att samma krav kan ställas

Därför måste alla regioner ges förutsättningar att

på nyanlända som på övriga arbetssökande.

växa och utvecklas efter sina egna förutsätt-

Många nyanlända är i behov av utbildning för att

ningar.

kunna etablera sig på arbetsmarknaden.

 

Regeringen tillför därför kommunerna medel för

Fler och växande företag skapar jobb

att bättre kunna möta utbildningsbehovet bland

Det finns flera avgörande utmaningar för den

nyanlända.

svenska industrin och näringslivet, som hård-

Dessutom föreslår regeringen förstärkningar

nande internationell konkurrens och omställ-

av möjligheten att ta del av bl.a. samhälls-

ningen till ett fossilfritt och i allt högre grad

information inom ramen för tidiga insatser, samt

digitaliserat samhälle. Regeringen möter dessa

av arbetet med särskilda främjandemedel och

utmaningar genom att bedriva en aktiv närings-

utvecklingsinsatser, bl.a. för snabbspår. Intro-

politik.

duktionsjobben kommer också att vara ett

För att stärka svensk industris konkurrens-

viktigt verktyg för att fler nyanlända ska kunna

kraft fattade regeringen 2016 beslut om strategin

etablera sig på arbetsmarknaden.

Smart industri. Till denna kopplades en hand-

En betydligt lägre andel nyanlända kvinnor än

lingsplan med 45 konkreta åtgärder. De flesta av

män har arbete efter etableringsuppdraget.

dessa har genomförts och regeringen kommer

Kvinnorna har dessutom i betydligt lägre

därför inom kort ta fram en ny uppdaterad

utsträckning än männen anställning som

handlingsplan. Regeringen har också inrättat ett

aktivitet under tiden i etableringsuppdraget.

innovationsråd och fem strategiska samverkans-

Detta är inte acceptabelt. Kvinnor och män ska

program. Dessa utgör viktiga plattformar för

ges samma möjligheter och incitament att

samarbete mellan regeringen, näringslivet och

etablera sig på arbetsmarknaden och i samhälls-

forskarvärlden. Det s.k. Industriklivet är ett

livet. Utöver de insatser för ökad etablering som

långsiktigt stöd för processindustrins teknikut-

redogörs för ovan, behövs särskilda insatser som

veckling för minskade klimatutsläpp. Regeringen

40

gör även en miljardsatsning på elektrifiering av fordonsparken och på biogas som riktar sig mot fordonsindustrin.

Det nya statliga fond-i-fond-bolaget Saminvest är sedan 2017 aktivt på marknaden. I denna budget föreslås även att medel tillförs Norrlandsfonden.

Det är viktigt att bioekonomin utvecklas, både för miljön och för gröna hållbara jobb i hela Sverige. Regeringen kommer att presentera ett nationellt skogsprogram.

Sverige ska fortsatt tillhöra de ledande länderna i digital konkurrenskraft. Regeringen har tagit fram en digitaliseringsstrategi för hållbar tillväxt och för att Sverige fullt ut ska dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Rege- ringen vill också stärka digitaliseringen av den offentliga förvaltningen. En ny myndighet ska ges i uppgift att samordna och stödja den förvaltningsövergripande digitaliseringen. Syftet är att förbättra förutsättningarna för en säker, effektiv och innovativ verksamhetsutveckling.

Sociala företag är viktiga aktörer för att lösa olika samhällsutmaningar, ofta genom sociala innovationer eller med alternativa affärsmodeller. Regeringen vill ytterligare stärka dessa företags bidrag till tillväxt och ett bättre samhälle och anslår därför ökade medel till socialt företagande. Regeringen förstärker också satsningen på arbetet med entreprenörskap och företagande bland unga i grundskola, gymnasieskola samt på högskola och universitet.

En god trygghet för företagare ger förut- sättningar för fler att våga starta företag. Social- försäkringsskyddet för företagare i upp- byggnadsskedet kommer därför att utvidgas. Regeringen avsätter i denna proposition resurser för detta och avser att återkomma med förslag som kan träda i kraft den 1 juli 2018.

Den regionala utvecklingen ska stärkas

Ju fler regioner som är starka och expansiva, desto bättre är det för Sverige. Den aktiva näringspolitiken har bidragit till en positiv ekonomisk utveckling för landet som helhet. Samtidigt behöver potentialen i områden utanför storstadsområdena bättre tas till vara. Den parlamentariska landsbygdskommittén har haft i uppdrag att lämna förslag till en sammanhållen politik för långsiktigt hållbar utveckling i Sveriges landsbygder. Kommittén lämnade i januari 2017 sitt slutbetänkande (SOU 2017:1), som nu bereds i Regeringskansliet. Regeringen

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

avser återkomma till riksdagen under våren 2018 med anledning av betänkandet, men föreslår i denna proposition att 750 miljoner kronor per år 2019 och 2020 avsätts.

För att förbättra förutsättningarna för att bo, arbeta och driva företag i hela landet föreslår regeringen vidare en rad satsningar i denna proposition. På trafikområdet föreslås ytterligare resurser till förbättrad kollektivtrafik och vägunderhåll samt utökad nattågstrafik till och från Jämtland. Inom besöksnäringen, som skapar jobb och växtkraft i hela landet, föreslås bl.a. medel till Visit Sweden AB. Den särskilda satsningen på regionala exportcentra i regeringens exportstrategi ska fortsätta och utökas. Regeringen tillskjuter också medel till att genomföra satsningen Smart industri på regional nivå. En politik för ökad andel förnybar energi- produktion ger förutsättningar för sysselsättning i fler delar av landet.

Regeringen höjer ambitionerna för naturvård och markvård, som t.ex. röjning, annan skötsel av naturreservat och friluftsfrämjande insatser i naturskyddsområden. Detta öppnar upp för fler enkla jobb i de gröna näringarna och banar väg för besöksnäring och hållbar turism.

För att öka möjligheten till företagande, inte minst i de glest befolkade delarna av landet, föreslår regeringen att mervärdesskatten sänks på förevisning av naturområden utanför tätort, samt förevisning av nationalparker, natur- reservat, nationalstadsparker och Natura 2000- områden.

För att främja regional och lokal kompetens- försörjning vill regeringen satsa på kommunala lärcentra som tillhandahåller lokaler och stöd för vuxnas lärande samt för att underlätta för människor att studera på distans och bo kvar på hemorten. I regeringens bredbandsstrategi som beslutades 2016 antogs nya bredbandsmål. Genomförandet av strategin fortsätter.

Regeringens arbete med att utveckla den statliga närvaron i landet fortsätter. Utgångs- punkten är att nya myndigheter ska lokaliseras utanför Stockholms län. Flera omlokaliseringar av verksamhet har beslutats och regeringen avser att fortsätta arbetet med att omlokalisera myndigheter.

Regeringen genomför även en betydande satsning på att säkra och stärka statlig lokal service, både på landsbygden och i socialt utsatta områden. Under 2018 ska minst 10 nya servicekontor öppnas och 2019 kommer en ny

41

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

serviceorganisation ha inrättats som ska vara ett komplement till den växande digitala myndighetsservicen. Serviceorganisationen ska tillhandahålla lokal personlig service från flera myndigheter. Därtill utökas stödet till kommersiell service i glesbygd.

Bostäderna ska bli fler och infrastrukturen bättre

I Sverige ska det gå att hitta en bostad. Regeringens samlade politik under mandat- perioden har bidragit till att bostadsbyggandet ökar.

Diagram 1.5 Påbörjade bostäder inklusive nettotillskott genom ombyggnad

Antal, utfall 2008–2015, prognos 2016–2018

80 000

Nybyggnation Ombyggnation

70 000

60 000

50 000

40 000

30 000

20 000

10 000

0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Källor: Statistiska centralbyrån och Boverket.

Byggandet av nya bostäder når rekordnivåer 2017 (se diagram 1.5). Det har inte varit så högt sedan miljonprogrammet. Också regeringens politik för billigare hyresrätter ger resultat. År 2017 kommer stöd för att bygga ungefär 10 000 lägenheter med rimliga hyror, varav 3 000 studentbostäder och 7 000 hyresrätter, att beviljas enligt Boverket. Stödet är dessutom utformat så att det bidrar till ett långsiktigt hållbart byggande genom att projekt med en låg energianvändning premieras. För att upprätthålla en hög takt i bostadsbyggandet fortsätter regeringen att genomföra det bostadspolitiska paketet och det s.k. 22-punktsprogrammet. Arbetet med att förbättra förutsättningarna för ett ökat byggande och ett bättre användande av det befintliga beståndet fortsätter, liksom arbetet för att främja goda livsmiljöer för alla. Regeringen kommer också att arbeta för att effektivisera plan- och byggprocessen, bl.a. genom digitalisering, och ta fram en ny politik för arkitektur och gestaltade livsmiljöer. En satsning på högskoleutbildningar inom samhälls- byggnad genomförs för att säkra kompetens-

försörjningen i byggsektorn. Investeringsstödet för att stimulera byggandet av äldre- och trygghetsboenden utökas enligt tidigare beslut. Regeringen kommer att koppla ihop nya investeringar i infrastruktur med krav på ökat bostadsbyggande.

Investeringar i infrastruktur kräver lång- siktighet. Regeringen lämnade 2016 en infra- strukturproposition med förslag till ekonomiska ramar för perioden 2018–2029 till riksdagen. Förslaget innebär en historiskt stor satsning på Sveriges infrastruktur, med ett tillskott på 107,5 miljarder kronor jämfört med den nuvarande planen för 2014–2025. Sammanlagt uppgår de ekonomiska ramarna under perioden till totalt 622,5 miljarder kronor för utveckling, drift och underhåll av infrastrukturen. Staten ska ta det samlade ansvaret för kontroll och utförande vid underhållet av de svenska järnvägarna.

Den 23 mars 2017 beslutade regeringen om direktiv till åtgärdsplanering. Det innebär att Trafikverket och länsplaneupprättarna fått i uppdrag att ta fram ett förslag till en nationell plan för utveckling av transportsystemet i respektive länsplaner för 2018–2029. I direktiven lyfter regeringen fram investeringar i infra- struktur för ett ökat bostadsbyggande, för att förbättra förutsättningarna för näringslivet och för att stärka sysselsättningen i hela landet, samt omställningen till ett fossilfritt välfärdsland. Trafikverket har redovisat ett förslag till ny nationell plan till regeringen och länsplane- upprättarna ska redovisa sina förslag till läns- planer senast den 31 januari 2018. Regeringen avser att fastställa den nationella planen under våren 2018.

Regeringens mål är att nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm och Göteborg respektive Malmö bättre knyts samman med moderna och hållbara kommunikationer, med korta restider som främjar en tydlig överflyttning av resor från flyg till tåg. Nuvarande utredningsläge avseende det mest omfattande utbyggnadsalternativet för nya stambanor för höghastighetståg visar att ett fullt utbyggt system skulle kunna färdigställas 2035– 2040. Nya stambanor är ett projekt som sträcker sig över flera mandatperioder och påverkar statens budget över lång tid. Det är därför centralt att det finns ett brett stöd i riksdagen inför beslut om Sverige ska satsa på nya stambanor för höghastighetståg. Förbered-

42

elserna för byggandet av Ostlänken mellan Järna och Linköping fortgår. Ytterligare banor ska planeras.

Skattepolitik för växande företag

Goda skattemässiga villkor för att starta och driva företag är en förutsättning för att hela landet ska växa. Regeringen vill underlätta för fler enmansföretag att ta steget att anställa och föreslår därför, inom ramen för en grön skatteväxling, att det s.k. växa-stödet utvidgas till att också omfatta aktiebolag och handelsbolag. I denna proposition föreslås även att beskatt- ningen av personaloptioner förändras så att möjligheterna för unga, små företag att rekrytera och behålla nyckelpersoner förbättras.

I juni 2017 remitterades en promemoria med förslag om förändrad företagsbeskattning som ska förbättra neutraliteten mellan finansiering med eget och lånat kapital samt motverka skatteplanering med ränteavdrag.

Ordning och reda ska råda på arbetsmarknaden i Sverige och EU

Den svenska modellen förutsätter ordning och reda på arbetsmarknaden. Svenska löner och villkor ska gälla för alla som arbetar i Sverige. Fackförbundens arbete är en viktig hörnsten i den svenska modellen och den skattereduktion för fackföreningsavgifter som tidigare fanns bör därför återinföras.

Regeringen avsätter ytterligare resurser för att motverka osund konkurrens och öka möjlig- heten att stoppa aktörer som bryter mot lagstiftningen på arbetsmarknaden. Regeringen avser att ge Arbetsmiljöverket i uppdrag att samordna myndighetsgemensamma tillsyns- insatser. Uppgifter om bl.a. utbetalda ersätt- ningar för arbete och skatteavdrag ska framöver lämnas till Skatteverket på individnivå, dvs. per betalningsmottagare, och månadsvis i stället för årligen. För att bl.a. förbättra myndigheternas kontrollmöjligheter och effektivisera arbetet kommer flera myndigheter att medges direkt- åtkomst till uppgifter som har lämnats till Skatteverket. Regeringen har också remitterat ett förslag från Skatteverket som innebär att utländska företag som bedriver viss verksamhet i Sverige ska göra skatteavdrag och kunna kontrolleras på samma sätt som svenska företag.

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

Regeringen har uppmärksammat att det kan finnas problem som rör arbetstagares skydd mot förändrade anställningsförhållanden i samband med omreglering av arbetstidsmåttet vid arbetsbrist, s.k. hyvling. Regeringen har därför gett en utredare i uppdrag att bl.a. se över om det finns behov av att reglera detta.

Alla som arbetar i Sverige ska ha goda arbetsvillkor och möjligheter till utveckling i arbetet som gör det möjligt att orka arbeta heltid ett helt arbetsliv. Regeringen har därför tillsatt en utredning om arbetstidsfrågor för ett hållbart arbetsliv. Regeringen kommer vidare att inrätta en ny arbetsmiljömyndighet som utgör ett viktigt steg i arbetet för ett mer hållbart arbets- liv. Det är särskilt viktigt att uppmärksamma arbetsmiljön i kvinnodominerade yrken.

43

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

Snabbare och effektivare etablering av nyanlända

Regeringen har sedan tillträdet 2014 genomfört en rad reformer för bättre och snabbare etablering av nyanlända. Alla som kommer till Sverige och som beviljas uppehållstillstånd ska snabbt ges förutsättningar till egenförsörjning och bidra till det gemensamma samhällsbygget. Regeringen tar i denna proposition ytterligare steg för att påskynda och effektivisera etable- ringen av nyanlända på arbetsmarknaden.

Insatser redan under asyltiden

Asylsökande har i kraftigt ökad utsträckning fått tillgång till insatser med fokus på bl.a. svenska språket och samhällsinformation. År 2016 tog närmare 80 000 asylsökande del av folk- bildningens språkinsatser. Arbetsförmedlingen erbjuder vidare kompetenskartläggning under asyltiden. Regeringen har också förbättrat de praktiska förutsättningarna för att asylsökande ska kunna arbeta, t.ex. genom att underlätta för dem att kunna öppna ett bankkonto.

Kompetenshöjande insatser

Många nyanlända är i behov av utbildning för att kunna komma i arbete. Regeringen tillför kommunerna medel för att de bättre ska kunna möta utbildningsbehovet hos målgruppen. Regeringen satsar vidare på att förstärka kunskapslyftet samt gymnasieskolans intro- duktionsprogram. Regeringen föreslår också att elever som läst på introduktionsprogram under vissa förutsättningar ska kunna få den högre bidragsnivån inom studiemedlen vid fortsatta studier på introduktionsprogram, inom vuxen- utbildningen eller på folkhögskola. Regeringen förstärker vidare arbetet med särskilda främjan- demedel och utvecklingsinsatser för bl.a. snabbspår.

Underlätta inträdet på arbetsmarknaden

Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden och skapa enklare vägar till jobb. Till exempel har extratjänster införts, vilket underlättar för bl.a. nyanlända att jobba inom välfärden, där det råder brist på arbetskraft. Anställningsstöden fören- klas och förstärks för att öka arbetsgivares vilja att anställa personer med svag förankring på arbetsmarknaden. Regeringen gör även särskilda satsningar inom vissa näringar för att skapa fler enklare vägar till jobb, t.ex. inom skogsbruket.

Regeringen ser positivt på diskussionen mellan arbetsmarknadens parter kring nya sätt att förenkla för nyanländas inträde på arbets- marknaden.

Insatser för att fler kvinnor ska delta på arbetsmarknaden

Arbetskraftsdeltagandet har ökat bland utrikes födda kvinnor och män (se diagram 1.6), men är fortsatt alltför lågt särskilt bland kvinnor födda utanför Europa. Kvinnor och män ska ges samma möjligheter och incitament att etablera sig på arbetsmarknaden. Regeringen har därför som målsättning att skillnader i hur kvinnor och män tar ut föräldrapenning och tillfällig föräldra- penning ska minska. Regeringen har även infört en begränsning av antalet föräldrapenningsdagar för föräldrar som kommer till Sverige med barn äldre än ett år. Regeringen presenterar i denna proposition insatser i bl.a. svenska under föräldraledigheten och för att stärka utrikes födda kvinnors företagande, ytterligare främ- jandemedel till Delegationen för unga och nyanlända till arbete, samt resurser till studie- förbunden för uppsökande och motiverande insatser särskilt riktade till utrikes födda kvinnor. En översyn av möjligheterna att öka nyanlända barns deltagande i förskolan ska också utföras.

Diagram 1.6 Arbetskraftsdeltagande bland inrikes och utrikes födda (20–64 år)

Procent

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

90

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

88

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

86

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

84

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

82

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

80

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

78

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

76

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

74

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

72

 

 

 

Inrikes

 

 

 

 

Utrikes

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

70

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

05

06

07

08

09

10

11

12

13

14

15

16

17

Källa: Statistiska centralbyrån.

 

 

 

 

 

 

 

 

44

1.5Sverige ska ha en jämlik kunskapsskola

I skolan läggs grunden för samhällsbygget. Utbildning och bildning ger kunskaper och perspektiv samt möjliggör ett aktivt deltagande i ett demokratiskt samhälle. Alla barn, unga och vuxna ska ges förutsättningar att pröva och utveckla sina kunskaper och förmågor till sin fulla potential. Ingen elev ska lämnas efter och ingen heller hållas tillbaka. Alla elever ska ges goda möjligheter att rustas för vidare studier, arbetsmarknad och samhällsliv. Flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. Alla skolor ska vara bra skolor.

Efter en lång period av försvagade kunskaps- resultat förbättras nu svenska elevers resultat i internationella mätningar (se diagram 1.7). Samtidigt har ojämlikheten i skolan ökat. För att kunskaperna ska fortsätta öka och ojämlikheten i skolsystemet brytas krävs flera insatser.

Diagram 1.7 Sveriges genomsnittspoäng i PISA för

 

respektive delområde, 2000–2015

 

 

 

530

 

 

 

 

 

520

 

 

 

 

 

510

 

 

 

 

 

500

 

 

 

 

 

490

 

Matematik

 

 

 

 

 

Läsförståelse

 

 

 

480

 

Naturvetenskap

 

 

 

 

 

 

 

 

470

 

 

 

 

 

00

03

06

09

12

15

Källa: OECD.

 

 

 

 

 

Alla skolor ska vara bra skolor

För att regeringens mål om en jämlik kunskaps- skola för alla ska nås krävs att resurserna i större utsträckning fördelas efter behov. Jämlikheten i skolan har försämrats över tid, vilket bl.a. har synliggjorts genom att skillnader i resultat mellan skolor har ökat, liksom sociala faktorer- nas betydelse för resultaten (se diagram 1.8). Den senaste PISA-undersökningen visar att fem av sju likvärdighetsindikatorer har försämrats jämfört med PISA 2006. Enligt dessa indikatorer uppvisar Sverige en negativ utveckling vad gäller

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

likvärdighet, och ligger nu på en genomsnittlig nivå i OECD.

Diagram 1.8 Andel elever som uppnått kunskapskraven i

 

alla ämnen i årskurs 9 efter föräldrarnas högsta

 

 

utbildningsnivå

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Procent

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

90

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

80

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

70

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

60

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

50

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

Förgymnasial

 

 

 

30

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Gymnasial

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

Eftergymnasial

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

06

07

08

09

10

11

12

13

14

15

16

Källor: Skolverket och Statistiska centralbyrån.

Anm.: I diagrammet korrigeras inte för sammansättningsförändringar inom grupperna över tid.

Skolkommissionen – för en jämlik och stark kunskapsskola

För att få förslag för höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervisningen och en ökad likvärdighet i skolan tillsatte regeringen 2015 en skolkommission med representanter från bl.a. forskning och profession. I det slutbetänkande (SOU 2017:35) som kommissionen lämnade i april 2017 visar nulägesbeskrivningen på svagheter i skolans styrning, bl.a. i form av en splittrad ansvarsfördelning och otillräcklig kompensatorisk resursfördelning samt på problem med segregation och ojämlikhet.

Regeringen delar kommissionens bild av nuläget i skolan. Förslagen har remitterats och medel avsätts för flera insatser i denna budget- proposition. För att förstärka resurserna till skolan och i större utsträckning fördela dem efter behov föreslår regeringen i denna proposit- ion en kraftig förstärkning av den statliga finansieringen av skolan i enlighet med förslag från Skolkommissionen. Medlen ska fördelas så att resurserna viktas med hänsyn till elevernas socioekonomiska bakgrund. Bidraget ska vidare vara villkorat, så att de tillförda medlen leder till ökade insatser för jämlikhet, kunskapsutveckling och kvalitet i verksamheten.

Regeringen föreslår att 1 miljard kronor avsätts under 2018 för ett statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling i skolan. För 2019 avsätts 3,5 miljarder kronor och för 2020 och framåt avsätts 6 miljarder kronor.

45

46

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

Redan i propositionen Vårändringsbudget för

skolan, en satsning som regeringen nu avser att

2017 påbörjade regeringen arbetet med att

förlänga t.o.m. 2020. Regeringen har också stärkt

fördela ytterligare resurser till grundskolan efter

förskolan, bl.a. genom satsningen på mindre

behov genom insatser för att förbättra behörig-

barngrupper som ger mer tid för varje barn. En

heten till gymnasieskolan i de mest utsatta

översyn ska göras i syfte att öka nyanlända barns

skolorna. Regeringen föreslår att 500 miljoner

deltagande i förskolan. Regeringen föreslår en

kronor avsätts för detta även 2018.

förstärkning och förlängning av Läslyftet.

Skolkommissionen drar slutsatsen att många

 

huvudmän behöver stöd i bl.a. uppföljning och

Skolplikten ska förlängas

utveckling av skolverksamheten. Regeringen har

Alla barn har rätt att få en bra och likvärdig

tillsatt en utredning som ska göra en översyn av

grund inför grundskolan. Genom tidiga insatser i

de statliga myndigheterna inom skolväsendet,

förskoleklassen kan alla barn få stöd i sin

inklusive ansvarsfördelningen och organi-

utveckling och sitt lärande. Regeringen föreslår

seringen av myndigheterna i syfte att skapa en

därför att skolplikten förlängs med ett år och blir

mer ändamålsenlig

myndighetsstruktur som

tioårig, genom att förskoleklassen blir en

effektivare än i dag kan bidra till en bättre skola.

obligatorisk skolform. När skolan kan räkna

 

 

med att nå alla barn i förskoleklassen kan

 

 

utbildningsperspektivet tydliggöras ytterligare,

Mer kunskap för alla elever

samtidigt som lärandet fortsatt ska utgå från en

 

 

pedagogik som är anpassad till elevernas mognad

Alla elever har rätt att utvecklas och skolan ska

och utvecklingsnivå. Detta är en naturlig

ge alla möjlighet att nå kunskapsmålen, oavsett

utveckling efter att förskoleklassen 2016 fått ett

bakgrund och behov. Det behövs fortsatta

eget avsnitt i läroplanerna, där förskoleklassens

insatser för att lyfta skolorna och elevernas

uppdrag, syfte och innehåll förtydligats och

resultat, inte minst i socioekonomiskt utsatta

förstärkts. Regeringen föreslår vidare kom-

områden.

 

petensutvecklingsinsatser för förskolelärare samt

Mycket tyder på att fristående skolors

lärare i förskoleklass och lågstadiet. Som fram-

etablering i områden där föräldrar har hög

gått ovan införs dessutom en åtgärdsgaranti

utbildningsnivå bidrar till ökad segregation. I

redan från förskoleklassen som säkerställer att

grundskolan är andelen elever med stark

alla elever i behov av extra anpassningar eller

socioekonomisk bakgrund generellt sett större i

särskilt stöd får rätt stöd i tid.

fristående skolor. Vinstintresset skapar incita-

 

ment för skolor att inrikta sin verksamhet på

Bättre genomströmning och kvalitet i

mer lönsamma elevgrupper.

gymnasieskolan

 

 

Regeringens mål är att alla ungdomar ska påbörja

Tidiga insatser är avgörande

och fullfölja en gymnasieutbildning. Regeringen

För att inga elever ska halka efter är det

satsar därför bl.a. på att göra yrkesprogrammen

avgörande att stödinsatser sätts in tidigt.

mer attraktiva genom att återinföra grund-

Regeringen har därför avsatt medel för att öka

läggande behörighet till högskolan för elever på

antalet anställda i lågstadiet, en satsning som

yrkesprogrammen och på att förbättra kvaliteten

samtliga Sveriges kommuner tagit del av. Sedan

på introduktionsprogrammen. Redan i prop-

regeringen tillträdde har 20 000 fler personer

ositionen Vårändringsbudget för 2017 inledde

anställts i skolväsendet. Regeringen har lämnat

regeringen arbetet med att stärka introduktions-

förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti i

programmen och satsade 150 miljoner kronor.

förskoleklassen och lågstadiet till Lagrådet.

Denna satsning förlängs och förstärks. Rege-

Åtgärdsgarantin ska säkerställa att alla elever i

ringen avser även att återkomma i frågan om ett

behov av extra anpassningar eller särskilt stöd får

återinförande av ett obligatoriskt estetiskt ämne i

rätt stöd i rätt tid. Tidiga insatser är viktiga för

alla nationella program i gymnasieskolan.

barnens självkänsla och möjligheter och

 

samtidigt effektiva. Det krävs mer omfattande

Investeringar görs för ett attraktivt läraryrke

insatser om de sätts in under de senare skolåren.

Regeringen har även satsat på att stärka den

 

specialpedagogiska

kompetensen generellt i

Lärarna är nyckeln till att höja elevernas

 

 

kunskapsresultat. Efter många år av minskat

intresse för lärarutbildningen har söktrycket ökat under mandatperioden. Bristen på legitime- rade och behöriga lärare är dock fortfarande ett stort problem. Regeringen har därför vidtagit en rad åtgärder. Sedan 2015 pågår en utbyggnad som uppgår till fler än 10 000 utbildningsplatser inom förskollärar- och lärarutbildningarna. Insatser genomförs för att underlätta vidareut- bildning av obehöriga lärare och av högskole- utbildade som vill bli lärare. För att höja yrkets attraktivitet har regeringen sedan 2016 avsatt 3 miljarder kronor per år till höjda lärarlöner. Nu förstärker regeringen den kompletterande pedagogiska utbildningen för att möjliggöra för fler ämnesutbildade att söka sig till läraryrket.

Det är angeläget att mer stödpersonal anställs i skolorna för att förskollärare, lärare och annan personal ska få mer tid till det pedagogiska mötet med barn och elever. En informationsinsats ska därför genomföras för att uppmärksamma de möjligheter som i dag finns till subventionerade anställningar.

1.6Sverige ska bli ett fossilfritt välfärdsland

Det övergripande målet för miljöpolitiken är att kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta till nästa generation. Genom att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer visar Sverige globalt ledarskap. Det är en central del i det moderna samhälls- bygget.

Samhällsbygget ska vara hållbart och fossilfritt

Klimatet är vår tids ödesfråga. Det är en ekonomisk och moralisk fråga att vår generation måste ta ansvar för att lämna en bättre och tryggare värld till kommande generationer. Effekterna av den globala uppvärmningen märks här och nu. Glaciärer och landisar smälter, samtidigt som antalet extrema väderhändelser ökar. Det behövs ett kraftfullt agerande för att inte undergräva möjligheterna för alla kom- mande generationer.

Sverige ska vara ett föregångsland och bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Minskad klimatpåverkan är på lång sikt förut- sättningen för en utvecklad ekonomi och ett

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

ökat välstånd. Sedan 1990 har utsläppen av växthusgaser i Sverige minskat med 25 procent. Världen behöver länder som visar att det går att förena hållbar utveckling med välfärd och god konkurrenskraft. Genom att visa det ledarskapet kan Sverige få med sig fler länder i omställ- ningen. Regeringen anser att en hållbar konsum- tion har stor betydelse för både den enskilde konsumenten och samhället i stort. I strategin för hållbar konsumtion som presenterades i budgetpropositionen för 2017 tar regeringen fasta på behovet av de ökade kunskaperna om konsumtionens konsekvenser för enskilda, samhället och miljön.

Klimatavtalet från Paris är en milstolpe i det globala klimatarbetet. Avtalet slår bl.a. fast att den globala temperaturökningen ska hållas väl under 2 grader och att länderna ska sträva efter att begränsa den till 1,5 grader.

Regeringen är pådrivande både inom FN- systemet och EU för att få det ramverk på plats som krävs för att fullgöra Parisavtalet, inte minst i förhandlingarna om EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) efter 2020. Den utformning av EU ETS som nu förhandlas mellan Europaparlamentet och rådet innebär en tydlig ambitionshöjning avseende utsläpps- minskningarna och ett stärkande av prissignalen i handelssystemet. Regeringen kommer även fortsatt att verka för att minska det totala utsläppsutrymmet i EU ETS.

Sverige inför ett klimatpolitiskt ramverk

Riksdagen beslutade i juni 2017 om ett klimat- politiskt ramverk för Sverige som består av en klimatlag, nya klimatmål och ett klimatpolitiskt råd. Ramverket baseras på överenskommelsen inom den parlamentariska Miljömålsberedningen och är central för klimatpolitiken.

Lagen innehåller grundläggande bestämmelser om regeringens klimatpolitiska arbete, såsom att det ska bedrivas på ett sätt som ger förut- sättningar för klimatpolitiska och budget- politiska mål att samverka. Lagen träder i kraft den 1 januari 2018. Det långsiktiga klimatmålet innebär att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre än utsläppen 1990. För att nå nettonollutsläpp får kompletterande åtgärder, exempelvis ökade upptag av koldioxid i skog och mark samt investeringar i andra länder,

47

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

tillgodoräknas. Som etappmål bör utsläppen i den sektor som inte omfattas av EU ETS senast 2030 vara minst 63 procent lägre än 1990 och senast 2040 minst 75 procent lägre. För transportsektorn finns ett etappmål som anger att utsläppen från inrikes transporter (förutom inrikes luftfart som ingår i EU ETS) senast 2030 ska ha minskat med minst 70 procent jämfört med 2010. Det klimatpolitiska rådet ska bistå regeringen med en oberoende utvärdering av om den samlade politik som regeringen lägger fram är förenlig med klimatmålen.

Klimatarbetet ska förstärkas ytterligare

Sedan tillträdet hösten 2014 har regeringen genomfört de största satsningarna på miljö och klimat i svensk historia. Under mandatperioden har regeringen därmed lagt grunden för den snabba klimatomställning som krävs för att uppnå långsiktigt hållbara utsläppsnivåer. Rege- ringens politik får tydlig effekt. Naturvårds- verkets prognoser visar att avståndet till att uppnå Sveriges klimatmål med enbart inhemska åtgärder till 2020 har minskat betydligt. Regeringen har tagit stora kliv mot att nå målet enbart genom nationella insatser. I denna proposition tar regeringen ytterligare steg för att uppnå de nya ambitiösa klimatmålen. Klimat- satsningarna för 2018 som regeringen föreslår i denna proposition uppgår till 2,67 miljarder kronor. Totalt är medlen för klimat- och miljöpolitiken inom utgiftsområde 20 drygt 120 procent högre 2018 än genomsnittet 2006– 2014 (se diagram 1.9).

Diagram 1.9 Medel för klimat- och miljöpolitiken

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

12 000

 

 

 

 

 

 

10 000

 

 

 

 

 

 

8 000

 

 

 

 

 

 

6 000

 

 

 

 

 

 

4 000

 

 

 

 

 

 

2 000

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

2006

2008

2010

2012

2014

2016

2018

Anm.: Utfall 2006–2016, anslagna medel 2017 och 2018.

 

 

För att stimulera klimatarbetet på lokal och regional nivå förstärker och förlänger regeringen Klimatklivet för stöd till kostnadseffektiva

klimatinvesteringar. År 2020 uppgår förstärk- ningen till 2,3 miljarder kronor. Som stöd till processindustrins omställning föreslår rege- ringen ett stöd till innovativa projekt och ny teknik som syftar till att minska process- industrins utsläpp av växthusgaser – Industri- klivet. För detta avsätts 300 miljoner kronor årligen. Regeringens stora klimatpaket stödjer omställning i hela Sverige och innehåller utöver ovan nämnda satsningar även en satsning på internationella klimatinvesteringar, insatser för stärkt klimatanpassning, samt en förlängd och utvecklad satsning på lokal och regional kapacitetsutveckling för energi- och klimat- omställning.

Fossilfria transporter och resor ska främjas

Transportsektorn står för en tredjedel av utsläppen av växthusgaser i Sverige. Minskade utsläpp från transportsektorn är därför av- görande för att nå de långsiktiga klimatmålen. Regeringens ambition är att fossila bränslen ska fasas ut från transportsektorn. Drift och underhåll samt investeringar i tåginfrastruktur ökar avsevärt.

För att bidra i omställningen av vägtrafiken till fordon med lägre utsläpp av koldioxid föreslår regeringen att ett bonus–malus-system för nya lätta fordon införs fr.o.m. den 1 juli 2018, med bonus för fordon med låga utsläpp och höjd fordonsskatt för de med höga utsläpp. Det innebär väsentligt starkare drivkrafter än i dagens fordonsskattesystem. En viktig del i insatserna för att nå en fossilfri fordonsflotta är att skapa långsiktiga spelregler för hållbara biodrivmedel. Regeringen föreslår Bränslebytet, en reform bestående av ett reduktionspliktssystem som i kombination med ändrade skatteregler syftar till att minska utsläpp från bensin och dieselbränslen genom ökad inblandning av biodrivmedel.

En skatt på flygresor införs för att bidra till att Sverige ska bli en av världens första fossilfria välfärdsnationer. Flyget beläggs i dag, till skillnad från andra trafikslag, inte med bränsleskatt eller andra miljöskatter. Flyg som startar eller landar utanför EES omfattas inte heller av EU ETS. För att säkerställa att skatten inte innebär ökade driftunderskott vid icke-statliga flygplatser i Norrland tillförs ytterligare medel för detta ändamål. Ansvaret för driften och finansieringen av de tio statliga flygplatserna i det nationella basutbudet, bland andra Visby Airport på

48

Gotland, ligger inom ramen för Swedavia AB:s uppdrag.

För att ytterligare öka andelen fossilfria resor i samhället satsar regeringen 350 miljoner kronor per år under tre år på en elfordonspremie, där stöd ges till privatpersoner vid inköp av elcyklar och elmopeder m.m.

Förutsättningarna skiljer sig i grunden mellan stad och land. Allt fler stadsbor kan välja bort bilen. På landsbygden är däremot bilen en nödvändighet. Med bilar som går på el eller biodrivmedel till överkomliga priser kan vi komma ifrån att beroende av bil betyder att man därmed är beroende av olja.

Regeringen avser att ge kommuner möjlighet att minska utsläppen från transporter genom bestämmelser om miljözoner för lätta fordon. Regeringen kommer att låta utreda åtgärder som ökar efterlevnadsgraden av miljözonerna.

Regeringen gör i denna proposition även en treårig satsning på hållbara transporter, som bl.a. innehåller stöd till hemmaladdare, laddpunkter

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

längs det statliga vägnätet och ett särskilt eco- bonus-system för överflyttning av gods från väg till sjöfart. Dessutom föreslår regeringen, i linje med inriktningen i reformen Smart industri, satsningar på elektrifiering av fordonsparken och på biogas som riktar sig mot fordonsindustrin. Denna satsning sker i samverkan med näringsliv och akademi.

Regeringen förstärker också satsningar på produktion av biogas genom att förlänga den höjda budgeten för metanreduceringsersätt- ningen till att även omfatta 2020.

Regeringen kommer att se över det nuvarande systemet för reseavdrag – något som den parlamentariska landsbygdskommittén också föreslagit. Syftet är att i högre grad gynna resor med låga utsläpp av växthusgaser och luftföro- reningar, bidra till klimatmålet för transport- sektorn 2030 och minska skattefelet kopplat till reseavdragen.

49

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

Utsläppsgapet minskar

Riksdagen har antagit ett etappmål om att klimatutsläppen ska minska med 40 procent till 2020 jämfört med 1990. Enligt det beslutade målet kan delar av dessa minskningar ske i Sverige och en tredjedel i form av investeringar i andra EU-länder eller flexibla mekanismer som CDM (Clean Development Mechanism). Den förra regeringens inriktning var att en tredjedel av minskningen skulle kunna ske med hjälp av sådana internationella utsläppskrediter. Rege- ringens ambition är att målet i stället så långt som möjligt ska nås genom nationella insatser.

Bedömningen när regeringen tillträdde var att utsläppen behöver minska med ytterligare 4 miljoner ton koldioxidekvivalenter till 2020 för att kunna nå etappmålet genom nationella åtgärder. Enligt Naturvårdsverkets uppskattning återstår nu en minskning på knappt en miljon ton koldioxidekvivalenter till 2020. Det indikerar att gapet till att nå målet med enbart nationella utsläppsminskningar har minskat med mer än 75 procent jämfört med när regeringen tillträdde. Som framgår av diagram 1.10. har även Naturvårdsverkets senaste prognos för framtida utsläpp justerats ner sedan regeringen tillträdde.

Diagram 1.10 Nationella utsläpp och prognoser

Miljoner ton koldioxidekvivalenter

90

 

80

 

70

 

60

 

50

 

40

 

30

Historiska utsläpp

Prognos 2015

 

20

Prognos 2017

10

0 1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018 2022 2026 2030 2034

Källa: Naturvårdsverket.

Anm.: Historiska utsläpp avser Sveriges totala nationella utsläpp exkl. utrikes transporter och upptag från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF). De historiska utsläppen räknas om årligen, här återges de historiska utsläpp som användes när 2017 års scenario togs fram.

Stöd till klimatarbetet på lokal och regional nivå genom Klimatklivet, supermiljöbilspremien, elbusspremien, och metanreduceringsersätt- ningen inom jordbruket är några av de satsningar som har bidragit till att minska de inhemska utsläppen. Även höjningen av energi- och koldioxidskatterna samt nedsättning och

undantag av skatt för biobränslen har bidragit till att reducera utsläppen från bl.a. transport- sektorn, fjärrvärme och industrin utanför EU ETS.

Naturvårdsverkets senaste prognos bygger på styrmedel som var i bruk den 30 juni 2016 och visar att målet är möjligt att uppnå genom nationella klimatåtgärder. För att nå det nya etappmålet till 2030, som fastslagits i det klimat- politiska ramverket och innebär att utsläppen ska minska med 63 procent jämfört med 1990, bedö- mer regeringen emellertid att det behövs ytter- ligare utsläppsminskningar om 13–17 miljoner ton koldioxidekvivalenter jämfört med dagens nivåer. Regeringen har därför tagit flera initiativ under 2016 och 2017 för att utsläppen ska minska snabbare än tidigare.

Många av förslagen avser transportsektorn, som i dagsläget står för närmare hälften av utsläppen utanför EU ETS. Tre konkreta exempel är förslagen om ett reduktionsplikt- system för ökad inblandning av hållbara biodrivmedel, ett bonus–malus-system för lätta fordon som ger en bonus till köpare av fordon med låga klimatutsläpp och en höjd fordonsskatt för fordon med höga klimatutsläpp, samt en skatt på flygresor. Andra förslag omfattar bl.a. ändrad beräkning av bilförmån, indexering och höjning av energi- och koldioxidskatterna, en premie vid köp av elfordon, satsningar på hemmaladdare och laddpunkter längs det statliga vägnätet, satsningar på elektrifiering av fordon- sparken och biogas samt stöd för överflyttning av gods från väg till sjöfart (eco-bonus).

Regeringen föreslår även en rad åtgärder för att minska utsläppen i andra sektorer. Några exempel är stöd till industrin för att minska sina processutsläpp (Industriklivet), en förstärkning av Klimatklivet, åtgärder för energieffektivise- ring och -rådgivning, investeringsstöd för solceller och kunskapssatsningar. Totalt satsar regeringen i denna proposition över 10 miljarder kronor under perioden 2018–2020 på klimatet på budgetens utgiftssida.

50

Energisystemet ska bli mer hållbart

Sverige ska ha ett robust elsystem, med en hög leveranssäkerhet, en låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser. Energiöverenskom- melsen omfattar ett mål om 100 procent förnybar elproduktion 2040 samt ett mål om 50 procent effektivare energianvändning 2030 jämfört med 2005. Regeringen fortsätter arbetet med att genomföra överenskommelsen. I denna proposition satsar regeringen totalt 125 miljoner kronor under 2018–2020 på ett nytt program för energieffektivisering i industrin och 70 miljoner kronor årligen från 2018 för stöd till kommuner för att underlätta för vindkraftsetableringar.

Regeringen förstärker också resurserna till de kommunala energi- och klimatrådgivarna, som har en viktig roll för att se över den totala energianvändningen i hushållen.

Förstärkt solcellssatsning

Regeringen vill öka produktionen av el från solceller och avsätter därför ytterligare ca 2 miljarder kronor totalt över tre år för att utöka och förlänga investeringsstödet för solceller. Regeringens bedömning är att stödnivån bör höjas till 30 procent för alla stödmottagare, från dagens 20 procent för hushåll. Åtgärder ska vidtas för att öka intresset för stödet, främst bland privatpersoner, och för att effektivisera stödgivningen. Då det uppstått köer i systemet kommer stödets utformning och ansöknings- förfarande att ses över, i syfte att de ska förenklas. Regeringen kommer att bl.a. utreda förutsättningarna för och lämpligheten i att låta fler andelsägare av förnybar elproduktion få del av skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el.

Miljöarbetet ska förstärkas

Regeringens ambition är att miljömålen ska nås. Miljömålssystemet är det svenska genom- förandet av de miljömässiga delarna av Agenda 2030. Systemet fortsätter under året att utvecklas med nya etappmål.

Sedan tillträdet hösten 2014 har regeringen kraftigt förstärkt resurserna till miljöområdet samt höjt ambitionerna för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. En direkt följd av detta är markant ökade investeringar i skydd av värdefull skog och marina områden, hundratals

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

nya naturreservat samt rustade vandringsleder. En betydande areal har tillförts Natura 2000- nätverket. Sverige har nu nått arealmålet inom etappmålet om att skydda minst 10 procent av de marina områdena genom att öka från 6,7 procent skyddade områden till 13,6 procent på bara ett år. Dessutom har regeringen gjort satsningar på en giftfri vardag. Det innebär bl.a. att det har blivit lättare för kommuner att ställa krav på giftfrihet vid inköp till skolor och förskolor. I denna proposition höjer regeringen ambitionen ytterligare, t.ex. genom insatser för att förbättra havs- och vattenmiljön inom satsningen Rent hav.

Marint skräp är ett av vår tids största miljö- problem. Nästan 13 miljoner ton skräp hamnar i haven varje år, varav det mesta är plast. Regeringen avsätter drygt 100 miljoner kronor per år fram till 2020 för att minska mängden plast som hamnar i haven och i vår natur, hitta nya material som kan användas i stället för plast och samla upp den plast som hamnat fel.

De låga grundvattennivåerna 2016 och 2017 ger en föraning om en framtid där vattenbrist och torka kan bli allt vanligare. Regeringen föreslår därför satsningar på att restaurera och anlägga våtmarker, fördjupa kartläggningen av våra grundvattenresurser samt utveckla läns- styrelsernas arbete med skydd av dricksvatten.

Regeringen föreslår att medel avsätts för att bl.a. minska förekomsten av miljögifter, minska övergödningen och stärka det marina områdes- skyddet för att bidra till att bevara marin biologisk mångfald. Sammantaget uppgår sats- ningarna på Rent hav till över 2 miljarder kronor 2018–2020.

För att bidra till att uppnå miljökvalitetsmålet Levande skogar kommer en satsning på nyckel- biotopsinventering i hela landet att genomföras. Årligen avsätts 250 miljoner kronor under 10 år för att kunna ersätta skogsägare med nyckel- biotopsrika brukningsenheter.

En hållbar stadsutveckling är viktig för att lösa många av klimat- och miljöutmaningarna och kan även bidra till att förbättra människors hälsa. Regeringen vill stärka förutsättningarna för att städerna ska utvecklas till hållbara, hälsosamma och trygga platser. Därför inrättas ett speciellt investeringsstöd för gröna städer fr.o.m. 2018. Regeringen avser att under hösten 2017 presentera en sammanhållen politik för hållbar stadsutveckling.

51

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

Det finns ett allt större intresse för att hyra, leasa och att köpa begagnat. Det skapas också affärsmodeller för en cirkulär ekonomi som bygger produkter av hög kvalitet med en lång livslängd och som kan repareras eller material- återvinnas. Regeringen avser att verka för cirkulär ekonomi och tillsätter en delegation i detta syfte. Sverige verkar för en öppen, fri och rättvis handel.

1.7Välfärden ska stärkas

Det gemensamma samhällsbygget ska fortsätta och den generella välfärden utvecklas. Alla ska bidra efter förmåga och alla ska få ta del av det växande välståndet. En väl utformad gemensamt finansierad generell välfärd främjar en god ekonomisk utveckling, samtidigt som den jämnar ut livsvillkoren och bidrar till en ökad jämställdhet. Den generella välfärden är en helt central del i den svenska modellen. En väl utbyggd barn- och äldreomsorg av god kvalitet är central för kvinnors livsvillkor.

Vård, skola och omsorg tillförs över 35 miljarder kronor

Den gemensamt finansierade välfärden bidrar till god ekonomisk utveckling. Nu växer Sverige, ekonomiskt och med fler invånare. Att kvinnor och män lever längre och att fler barn föds är mycket positivt. Samtidigt gör den demografiska utvecklingen med en växande befolkning, särskilt fler barn och äldre, att behoven av välfärdstjänster ökar (se fördjupningsrutan Den demografiska utvecklingen kräver ökade resurser till välfärden). Regeringens satsning på ökad bemanning i äldreomsorgen fortsätter 2018. Den förra regeringen prioriterade sänkta skatter framför att möta dessa utmaningar med tillräckliga investeringar i välfärden.

Regeringens ansvarsfulla finanspolitik har skapat överskott i de offentliga finanserna. Det utrymme som en växande ekonomi skapar gör det möjligt att ge kommuner och landsting bättre förutsättningar att möta de större utmaningar de nu ställs inför. Regeringen har redan tidigare presenterat tillskott till välfärden i kommuner och landsting. De samlade välfärds- satsningarna under mandatperioden har bidragit

till att sysselsättningen inom den kommun- finansierade sektorn har ökat starkt de senaste åren. Satsningarna motsvarar kostnaderna för att anställa nästan 50 000 personer i välfärdssektorn.

För att möta det ökande behovet av välfärds- tjänster föreslår regeringen i denna proposition förstärkta resurser till skolan, vården och omsorgen. Drygt 2 miljarder kronor avsätts till skolan med fokus på att i större utsträckning än tidigare fördela resurser utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund. Dessutom föreslås att närmare 5,5 miljarder kronor satsas på att stimulera utvecklingen av tillgänglighet och arbetsmiljö i vården. Förstärkningarna innebär att regeringen 2018 avsätter över 35 miljarder kronor mer till vård, skola och omsorg jämfört med 2014.

Utöver detta avsätter regeringen 5 miljarder kronor 2019 och ytterligare 5 miljarder kronor 2020 för att permanent höja det generella statsbidraget till kommunerna. Tillskotten till välfärden i kommunsektorn minskar behovet av att höja kommunalskatterna och skära ned i verksamheter, samtidigt som de ger kommuner och landsting förutsättningar att utveckla den generella välfärdens verksamheter.

Vinstjakten som incitament hör inte hemma i välfärdssektorn. Resurserna till välfärden ska komma brukarna, eleverna och barnen till del. Inom välfärden bygger systemet på en solidarisk finansiering och tilldelning utifrån behov. Ersättningen till de privata aktörerna bestäms inte av brukarnas betalningsvilja. De privata aktörerna inom välfärden verkar alltså på en kvasimarknad. Vinstjakten måste få ett slut. Regeringen avser att i mars 2018 lägga fram en proposition till riksdagen utifrån betänkandet Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78). Propositionen kommer bl.a. innefatta förslag om vinstbegränsning och tillståndsplikt.

52

Den demografiska utvecklingen kräver ökade resurser till välfärden

Det är positivt att folk lever längre och att födelsetalen är höga. Samtidigt skapar en växande andel barn och äldre i befolkningen utmaningar för kommunsektorn det kommande decenniet. Även med ökad effektivitet i de kommunala verksamheterna kommer det att krävas statliga tillskott för att motverka kraftiga kommunalskattehöjningar och nedskärningar inom välfärden.

De skattefinansierade tjänsterna inom vården, skolan och omsorgen utnyttjas inte i samma utsträckning i alla åldrar. Diagram 1.11 visar de genomsnittliga utgifterna för olika åldersgrupper aggregerat till fem olika ändamål. Den genom- snittliga årliga konsumtionsutgiften för barn och ungdomar upp till 19 år är ca 150 000 kronor per år. Utgifterna sjunker sedan för att åter stiga snabbt för dem som är 75 år och äldre.

Diagram 1.11 Offentlig konsumtion per capita och ålder 2014

Tusental kronor

450

 

 

 

 

 

 

 

Övrigt

 

Sjukvård

400

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Barnomsorg

 

Utbildning

 

 

 

 

 

 

350

 

 

Äldre- och handikappomsorg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

300

 

 

 

 

 

250

 

 

 

 

 

200

 

 

 

 

 

150

 

 

 

 

 

100

 

 

 

 

 

50

 

 

 

 

 

0 0-4 10-14 20-24 30-34 40-44 50-54 60-64 70-74 80-84 90-94 100+

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Personer i förvärvsaktiv ålder är de som i minst utsträckning använder välfärdstjänster, samtidigt som de bidrar mest till finansieringen av välfärden genom skatteinbetalningar. Fler barn och äldre ökar med andra ord behovet av offentlig konsumtion, medan fler personer i yrkesverksam ålder ökar skatteinkomsterna som ger mer resurser till välfärden. Diagram 1.12 visar att andelen unga och äldre kommer att öka de kommande decennierna, enligt Statistiska centralbyråns prognos. Denna andel skulle dock öka ännu mer om Sverige inte hade haft en nettoinvandring. Eftersom de flesta som kommer till Sverige är under 30 år kommer andelen av befolkningen i förvärvsaktiv ålder att

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

bli större de kommande decennierna än om Sverige inte haft en nettoinvandring. Mellan 2017 och 2022 ökar antalet unga upp t.o.m. 19 år och antalet personer som är 75 år och äldre tillsammans tre gånger mer än antalet personer ökar i åldern 20–74 år. Andelen unga och äldre fortsätter öka även efter 2022. Utvecklingen ökar trycket på kommuner och landsting som står för de flesta av välfärdstjänsterna. Det kommunala skatteunderlagets tillväxt förväntas inte öka skatteinkomsterna i samma utsträck- ning som utgifterna växer. För att motverka kommunala skattehöjningar och nedskärningar inom välfärden behövs därför extra statliga tillskott till kommunsektorn de kommande åren.

Diagram 1.12 Andel unga och äldre

Andel av befolkningen som är 0–19 år eller över 74 år, procent

 

36

 

 

 

 

 

 

35

 

 

 

 

 

 

34

 

 

 

 

 

 

33

 

 

 

 

 

 

32

 

 

 

 

 

 

31

 

 

 

 

 

 

30

 

 

 

 

 

 

2000

2005

2010

2015

2020

2025

2030

Källa: Statistiska centralbyrån, befolkningsframskrivning från april 2017.

 

53

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

Vården ska vara trygg, behovsanpassad och

säker vård för patienten. Regeringen föreslår

jämlik i hela landet

 

 

därför att de befintliga satsningarna på sjuk-

 

 

 

vårdens

personal förstärks fr.o.m.

2018 med

Att hälso- och sjukvård av god kvalitet finns

2 miljarder kronor. Medlen ska användas för att

tillgänglig när man behöver den är en viktig

förbättra

personalsituationen

och

utveckla

faktor för trygga och jämlika livsvillkor.

vårdens verksamheter genom förbättrade arbets-

Regeringen har under våren 2017 aviserat flera

villkor, kompetensutveckling, ökad bemanning

satsningar för att avhjälpa personalbrister och ge

och utvecklade arbetssätt. Därigenom får

förutsättningar för en mer jämlik vård i hela

personal mer tid för patienterna. Regeringen

landet.

 

 

föreslår också en utbyggnad av läkarutbild-

I propositionen Vårändringsbudget för 2017

ningen. Sedan 2015 pågår en utbyggnad av

avsattes medel för att bl.a. ytterligare förstärka

utbildningarna till barnmorska,

sjuksköterska

regeringens satsning på förlossningsvården, där

och specialistsjuksköterska. Sammantaget ökar

det finns omfattande utmaningar avseende be-

resurserna till sjukvården med närmare 5,5 mil-

manning och tillgänglighet. Regeringen föreslår

jarder kronor jämfört med tillskotten i budget-

nu att förlossningsvården tillförs

1 miljard

propositionen för 2017.

 

 

kronor och att satsningen förlängs till 2022.

 

 

 

 

Satsningen på kvinnors hälsa fortsätter genom

 

 

 

 

att livmoderhalscancerscreening i form av gyn-

Barnbidraget höjs

 

 

ekologisk cellprovstagning föreslås vara avgiftsfri

 

 

 

 

fr.o.m. 2018. Barnhälsovården ges ett resur-

Den ekonomiska familjepolitiken är en grund-

stillskott för att vaccination mot rotavirus ska bli

läggande del av den svenska modellen. De

avgiftsfri och för en riktad tillgänglighetssatsning

bärande principerna för regeringens familje-

med bl.a. uppsökande verksamhet. Den växande

politik är en generell välfärd som omfattar alla,

psykiska ohälsan behöver bemötas med ytter-

ett jämställt föräldraskap och barnets bästa i

ligare åtgärder. Regeringen genomför därför en

fokus. Till detta kommer familjepolitikens

utökad satsning om totalt ca 3 miljarder kronor

omfördelande effekter för att öka jämlikheten

t.o.m. 2020 på psykisk hälsa och psykiatri. För

och jämställdheten och minska klyftorna. Det

att främja en god tandhälsa och stimulera

växande välståndet ska komma alla till del. Inom

regelbundna tandvårdsbesök i hela befolkningen

familjepolitiken har regeringen bl.a. höjt

föreslår regeringen att det allmänna tandvårds-

underhållsstödet, flerbarnstillägget och föräldra-

bidraget dubbleras fr.o.m. den 15 april 2018.

penningen.

 

 

Regeringen satsar 1 miljard

kronor per år

Denna proposition innehåller ett flertal

2018–2021 för att rätt vård ska ges i rätt tid.

förslag för att förbättra villkoren för familjer

Genom patientmiljarden ska köerna i primär-

med barn. Barnbidragets grundbelopp har varit

vården kortas och samordningen mellan olika

oförändrat sedan 2006. Regeringen föreslår

delar av vården förbättras, samtidigt som den

därför att barnbidraget höjs med 200 kronor i

medicinska kvaliteten bibehålls. Vårdgarantin i

månaden fr.o.m. mars 2018. Även studiebidraget

primärvården ska skärpas så att en medicinsk

inom studiehjälpen för bl.a. gymnasieelever höjs

bedömning kan ges snabbare än i dag. Samtidigt

med samma belopp. Regeringen föreslår också

utvidgas försöksverksamheten med patient-

en höjning av underhållsstödet för äldre barn.

kontrakt till hela landet, för att säkerställa att

 

 

 

 

patienter får en samordnad plan med informa-

 

 

 

 

tion om planerade vårdinsatser och att dessa ges

Barn och unga får bättre förutsättningar

inom rimlig tid. Detta är särskilt viktigt för

 

 

 

 

patienter med komplexa behov och många

I denna proposition görs en stor satsning på

vårdkontakter. Genom samverkan mellan vård-

skolan (se avsnitt 1.5). Den utökade satsningen

givare samt mellan landsting och kommun ska

på psykisk hälsa och psykiatri som beskrivs ovan

vårdens övergångar samordnas och säkras.

innebär bl.a. en satsning på barn- och ungdoms-

Svensk hälso- och sjukvård håller en hög

psykiatrin. Därtill föreslås en satsning på

kvalitet, men på vissa håll råder det brist på

lovaktiviteter för barn och en satsning för att

arbetskraft. Personalbrist och

en

ansträngd

möjliggöra för kommuner att erbjuda avgiftsfri

arbetsmiljö gör det svårt att skapa en trygg och

54

simskola för barn. Avgiftsfri kollektivtrafik införs för skolungdomar under sommarlovet.

Situationen inom socialtjänsten är fortsatt ansträngd. Vidare är psykisk ohälsa bland barn och unga ett samhällsproblem. Regeringen avsätter därför 250 miljoner kronor till den sociala barn- och ungdomsvården.

Skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare ska avskaffas

Pensionärer har rätt till ekonomisk trygghet under sin ålderdom. De flesta pensionärer har ett långt yrkesliv bakom sig och har bidragit till att bygga vår välfärd. En konsekvens av de jobbskatteavdrag som infördes av den förra regeringen är att pension i flera fall beskattas hårdare än lön. Det är både principiellt fel och fördelningspolitiskt dåligt. Den orättvisa skill- naden i beskattning ska avskaffas. Regeringen avser att sluta klyftan i beskattning fullt ut till 2020. För 2018 föreslås att skatten sänks så att klyftan sluts för inkomster upp till ca 17 000 kronor i månaden. Skatten sänks även för äldre med inkomster upp till ca 35 000 kronor i månaden.

Bostadstillägget har en stor betydelse för att minska den ekonomiska utsattheten bland såväl pensionärer som personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Regeringen har därför tidigare höjt ersättningsgraden i bostadstillägget. Regeringen föreslår nu ytterligare förstärkningar av bostadstillägget, med dels en höjd ersättnings- grad upp till nuvarande boendekostnadstak, dels en ny ersättningsnivå upp till ett högre tak för boendekostnaden.

Sjuk- och aktivitetsersättningen stärks

Personer som har sin försörjning från sjuk- ersättning får varken jobbskatteavdrag eller det förhöjda grundavdraget för äldre. De har ofta en långvarig låg ekonomisk standard. Detsamma gäller för dem med aktivitetsersättning. För att förbättra situationen för dessa personer föreslår regeringen att en skattereduktion för sjuk- ersättning och aktivitetsersättning införs fr.o.m. 2018. Dessutom föreslås garantinivån i sjuk- och aktivitetsersättningen höjas fr.o.m. den 1 juli 2018.

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

Sjukförsäkringen ska värnas

Allmänna socialförsäkringar är en central del i den svenska modellen. De har under lång tid bidragit till att skapa trygghet och motverka ekonomisk utsatthet. Sjukförsäkringen ska skydda mot inkomstbortfall när arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom. Återgång i arbete ska stödjas. Inkomstbortfallsprincipen i försäkringen har dock försvagats i takt med att de reala inkomsterna har ökat, samtidigt som taket för vilken ersättning som högst kan utgå under en längre period varit oförändrat. Regeringen föreslår därför att taket i sjuk- försäkringen höjs från 7,5 till 8 prisbasbelopp fr.o.m. den 1 juli 2018. Det är viktigt att en försäkringsmässig och rättssäker tillämpning av sjukförsäkringen kombineras med ett bra stöd för individen i de olika skedena i sjuk- skrivningsprocessen.

Fusk med skatter och bidrag ska motverkas

Det ska vara ordning och reda i välfärds- systemen. Att stöd bara går till dem som har rätt till det är en förutsättning för tilliten till våra gemensamma trygghetssystem. Regeringen har därför sett över regelverk, tillsatt utredningar och genom sina myndigheter verkat för att stöd ska användas till det de är avsedda för och inte utbetalas till oseriösa aktörer eller kriminella. Regeringen avser att fortsätta detta arbete.

Regeringen avser att återkomma till behovet av skärpningar i bidragsbrottslagen och lagen om underrättelseskyldighet. Det kan t.ex. finnas anledning att utvidga den underrättelseskyldig- het som finns för främst myndigheter när det finns anledning att misstänka felaktiga utbetal- ningar till att även omfatta bl.a. utbetalningar till enskilda som går via företag. I betänkandet Kvalificerad välfärdsbrottslighet (SOU 2017:37) anses att det finns skäl att se över Bolagsverkets uppdrag i syfte att stärka dess roll i det brottsförebyggande arbetet. Regeringen avser att analysera vidare om utbetalningarna i välfärds- systemet kan samordnas. Att myndigheter har möjlighet att utbyta information mellan sig är en annan åtgärd som kan förbättra kontroll- verksamheten. Utöver att motverka fusk och bedrägerier kan en förbättrad kontroll- verksamhet även bidra till att förhindra t.ex. penningtvätt och terrorfinansiering. Terrorist-

55

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

organisationer och enskilda med koppling till terrorism hittar nya och fler tillvägagångssätt för att finansiera sin verksamhet. Det kräver att myndigheterna kontinuerligt uppmärksammar risker och identifierar motåtgärder.

Kvaliteten i olika register och i hanteringen vid utfärdande av identitetshandlingar ska höjas. Centrala studiestödsnämnden får ökade resurser bl.a. för att återbetalningen av obetalda studieskulder bland utlandsbosatta ska öka. Regeringen kommer också att skärpa insatserna mot s.k. fordonsmålvakter.

Ett välfungerande skattesystem där var och en gör rätt för sig är en förutsättning för den svenska modellen och vår skattefinansierade välfärd. Regeringen fortsätter arbetet mot skattefusk och skatteundandragande och aviserar ett antal åtgärder i denna proposition, bl.a. att utöka kravet på att föra personalliggare till att omfatta fler verksamheter. Regeringen kommer även att se över F-skattesystemet för att bekämpa skattefusk och skatteundandragande. Dessutom kommer regeringen att se över bestämmelsen om att skattetillägg inte får tas ut vid rättelser på eget initiativ.

Kulturen ska vara tillgänglig för alla

Regeringen anser att människor i alla delar av landet ska ha möjlighet att både utöva och ta del av konst och kultur. I denna proposition lämnar regeringen därför flera betydande förslag i syfte att skapa bättre villkor för kulturskapare och öka tillgängligheten till kultur. En stark och oberoende kultursektor är en viktig del av en välfungerande demokrati. Mot den bakgrunden genomför regeringen en satsning för att förbättra förutsättningarna för den fria konsten i hela landet. Stipendier och ersättningar till konstnärer utökas. Medlen till fria grupper inom scenkonstområdet förstärks och stödet till bild- och formområdet ökas. Även stöden till konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön samt till litteratur- och kulturtidskrifter höjs. Totalt avsätts 115 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2018. För att förbättra förutsättningarna att rekrytera lärare till kulturskolan föreslår regeringen en permanent satsning på ett kulturskolekliv för fler utbildningsplatser, fortbildningsinsatser m.m.

Regeringen verkar även för ett högt och mer jämlikt valdeltagande. Det är viktigt att valdelta-

gandet ökar i de grupper som i mindre utsträck- ning än andra röstar, såsom unga, utrikes födda och personer med funktionsnedsättning. Det är angeläget att valdeltagandet ökar i socioekono- miskt svaga områden där valdeltagandet är särskilt lågt enligt Statistiska centralbyråns analyser. Vidare anser regeringen att en mångfald av fria medier i hela landet är en förutsättning för en väl fungerande demokrati. I denna proposit- ion finns därför förslag som syftar till att skapa bättre tillgång till kvalitetsjournalistik oavsett var i Sverige man bor. Regeringen föreslår även att reklamskatten för dagspressen (annonser i perio- diska publikationer som inte utgör annonsblad, katalog eller program) ska slopas fr.o.m. 2018. Regeringen avser 2018 återkomma med förslag om ett moderniserat stöd till medier med ut- gångspunkt i Medieutredningens slutbetänkande (SOU 2016:80).

Över tid har antalet folkbibliotek och biblioteksfilialer minskat, vilket är en oroväck- ande trend som inte minst drabbar människor som lever på landsbygden. Regeringen gör därför en kraftfull satsning om 250 miljoner kronor per år 2018–2020 för att öka tillgängligheten till biblioteksverksamhet i hela landet.

1.8Sverige ska vara tryggt

Sverige ska vara ett land där alla kan vara trygga oavsett var de bor. För regeringen är det centralt att fler brott förhindras och att fler brott klaras upp. Det gäller vardagsbrott, grövre brott och brottslighet som utgör ett hot mot det demo- kratiska samhället, som organiserad brottslighet, terrorism och hatbrott. Terrorism hotar männi- skors liv och trygghet, internationell fred och säkerhet, nationell säkerhet och våra grund- läggande fri- och rättigheter. Hela samhället måste arbeta mot terrorismen, dess grundorsaker samt motverka dess driv- och dragningskrafter.

Ojämlika livsvillkor mellan människor och segregation mellan bostadsområden riskerar att skada samhörighet och tillit bland medborgarna. Det kan leda till minskad trygghet, ökat utan- förskap och minskat förtroende för samhälleliga institutioner. Stora framtidsinvesteringar och reformer för ekonomisk jämlikhet ökar tilliten och sammanhållningen och kan därmed mot- verka rädsla och rasism. För att skapa ett tryggt samhälle behövs därför såväl en aktiv och inklu-

56

derande välfärdspolitik som ett strategiskt och målmedvetet brottsförebyggande och brotts- bekämpande arbete. Regeringen bekämpar både brott och brottens orsaker.

Det säkerhetspolitiska läget i omvärlden har försämrats över tid, inte minst i Sveriges närområde. Regeringen stärker därför total- försvarets förmåga, samt fördjupar samverkan med andra länder och organisationer för ökad säkerhet.

Tryggheten ska öka i hela landet

Polismyndigheten står inför flera krävande utmaningar. Polisen ska finnas närmare med- borgarna i hela landet och stärka sin förmåga att kunna motverka brottslighet. Utredningsverk- samheten behöver fortsatt stärkas och utvecklas, liksom bekämpningen av den organiserade brottsligheten och det dödliga våldet. Den nationella säkerhetsstrategin och strategin mot terrorism ställer också ökade krav på Polismyndigheten. För att öka tryggheten och bekämpa den alltmer komplexa brottsligheten behövs det fler poliser och civilanställda i Polismyndigheten. Polisen behöver även stärka arbetet mot miljö- och arbetsmiljöbrott. Regeringen förstärker därför resurserna till myndigheten med 7,1 miljarder kronor under perioden 2018–2020. Regeringen föreslår också tillskott till Säkerhetspolisen för att bl.a. förstärka arbetet med kontraterrorism och säkerhetsskydd. Regeringen föreslår vidare att Trafikverket tillförs resurser för att öka tryggheten och säkerheten på järnvägsstationer.

Regeringen föreslår också ökade resurser till Kriminalvården, bl.a. för att möjliggöra en långsiktig utveckling av myndighetens återfalls- förebyggande arbete samt isoleringsbrytande åtgärder.

Ett nationellt centrum mot våldsbejakande extremism inrättas vid Brottsförebyggande rådet. Centret ska bl.a. bidra till förstärkta nationella insatser och ge stöd till lokala aktörer i arbetet mot våld och terrorism samt vad gäller återvändande terroriststridande.

Sverige ska vara ett land som är tryggt för såväl kvinnor som män. Den nya jämställdhets- myndigheten som inleder sitt arbete i januari 2018 blir central för hela jämställdhetspolitikens genomförande. Regeringen avsätter också

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

resurser för förstärkta insatser mot heders- relaterat våld och förtryck.

Det är av stor betydelse att kunna säkerställa en långsiktigt hållbar och väl fungerande nationell alarmeringstjänst. Regeringen föreslår därför ett tillskott till SOS Alarm för 2018–2020.

Statens institutionsstyrelse har under de senaste tre åren haft en hög efterfrågan på platser inom framför allt ungdomsvården, men även inom missbruksvården. Regeringen föreslår att medel tillförs för att skapa förutsättningar för myndigheten att utöka antalet vårdplatser.

Såväl privatpersoner som företag och myndig- heter är beroende av välfungerande it. Rege- ringen arbetar kontinuerligt med att ge goda förutsättningar för myndigheternas it-utveckling och informationssäkerhetsarbete. Regeringen föreslår därför att Myndigheten för samhälls- kydd och beredskap får ytterligare medel för att stärka myndighetens arbete med informations- säkerhet. Som en del i arbetet har regeringen gett Post- och telestyrelsen i uppdrag att lämna förslag till en förvaltningsmodell för skyddade it-utrymmen för offentliga aktörer som bedriver säkerhetskänslig verksamhet. Därutöver har Försäkringskassan fått i uppdrag att under tre år erbjuda samordnad och säker it-drift för vissa myndigheter.

Sverige ska hålla ihop

Med en hög grad av tillit och samhörighet mellan människor byggs ett starkare Sverige. En sådan utveckling hotas dock av ojämlika livsvillkor mellan människor och den segregation som därmed uppstår mellan bostadsområden. Regeringen vill motverka segregationen och öka jämlikheten genom såväl generella som riktade insatser för att bl.a. minska arbetslösheten, bekämpa brott, öka tryggheten och förbättra skolresultaten i socialt utsatta områden. Regeringen satsar därför bl.a. mer på skolor med många elever som har sämre socioekonomiska förutsättningar. Regeringen vill motverka bostadssegregation, trångboddhet och akut hemlöshet. Diskriminering ska aktivt motverkas och demokratisk delaktighet främjas. I juli 2016 presenterade regeringen ett långsiktigt reform- program för att minska segregationen. Inrättandet av Delegationen mot segregation är ett led i regeringens arbete för minskad segregation 2017–2025. För att främja en god

57

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

utveckling i hela Sverige genomför regeringen en tioårig satsning i socioekonomiskt eftersatta kommuner och områden. Regeringen avsätter 500 miljoner kronor 2018, 1,5 miljarder kronor 2019 och 2,5 miljarder kronor från 2020 för utveckling av områden med stora utmaningar i syfte att stärka lokal ekonomisk och social utveckling. Kriterier för att ta del av medlen kan exempelvis vara lågt valdeltagande, hög arbets- löshet, låg utbildningsnivå och sysselsättnings- grad.

Gränserna ska vara säkra

Sverige ska vara ett öppet och välkomnande land. Samtidigt behövs ordning och reda vid Sveriges gränser för att upprätthålla säkerhet och trygghet.

Illegal handel med narkotika och vapen bidrar till förekomsten av grov brottslighet i samhället, inte minst i socialt utsatta områden. Det gör att många människor känner sig otrygga. Rege- ringen anser att insatserna för att stoppa den illegala handeln med narkotika och vapen redan vid gränsen bör stärkas. Fusk vid deklarering av varor innebär vidare orättvis konkurrens för företag. För att bekämpa fusk i varuflödet och för att stoppa smuggling av narkotika och vapen m.m. ska tullkontrollerna vid gränserna öka. För detta tillförs Tullverket medel. För att bekämpa illegal handel med alkohol som bl.a. förs in till Sverige av de s.k. spritbussarna höjs transport- tillägget från 20 till 40 procent.

De tillfälliga ID-kontrollerna som regeringen införde i början av 2016 har kunnat avskaffas, medan de tillfälliga inre gränskontrollerna kvar- står och har förstärkts. Sverige har en reglerad invandring och asylrätten ska värnas. Regeringen anser att de som fått ett lagakraftvunnet av- eller utvisningsbeslut ska återvända så snart som möjligt. Situationen för ensamkommande avseende långa handläggningstider ska för- bättras.

Totalförsvaret ska stärkas

Sveriges försvars- och säkerhetspolitik syftar ytterst till att garantera landets politiska oberoende och självständighet.

Till följd av det försämrade säkerhetspolitiska läget över tid ser regeringen ett fortsatt behov av

att förstärka totalförsvaret. Regeringspartierna har tillsammans med Moderaterna och Centerpartiet kommit överens om ytterligare åtgärder och väsentliga resursförstärkningar om 2,7 miljarder kronor årligen fr.o.m. 2018 för en ökad operativ förmåga i krigsförbanden och förstärkt förmåga inom totalförsvaret.

Förstärkningarna möjliggör prioritering av åtgärder för att säkerställa att samtliga krigs- förband ökar sin krigsduglighet och förmågan att samtidigt kunna mobilisera hela krigs- organisationen i händelse av höjd beredskap. Inom det civila försvaret ska bl.a. kommunernas, landstingens, övriga bevakningsansvariga myndigheters och länsstyrelsernas arbete med totalförsvarsplaneringen fortsatt stärkas. Regeringen föreslår även förstärkningar av det psykologiska försvaret.

Det demokratiska samhällets sårbarhet för angrepp och påverkan från externa aktörer i form av bl.a. it-attacker och informations- påverkan ska minskas. Ytterligare åtgärder ska därför genomföras för att stärka arbetet med samhällets informationssäkerhet och med dess förmåga att motstå angrepp på viktiga samhällsfunktioner.

Internationell samverkan och utvecklingssamarbete ger ökad säkerhet

En hörnsten i svensk säkerhetspolitik är att bygga säkerhet i samverkan med andra länder och organisationer. Mot bakgrund av den försämrade säkerhetspolitiska situationen i vårt närområde fortsätter Sveriges bi- och multi- laterala försvars- och säkerhetspolitiska sam- arbeten att förstärkas.

Sveriges bistånd har förstärkts under mandatperioden. År 2018 föreslås biståndsramen uppnå 1 procent av BNI, från att ha legat på 0,96 procent 2014. I kombination med en stark BNI-utveckling innebär detta att regeringens politik lett till en betydande förstärkning av biståndet. Utvecklingssamarbetet ska i huvudsak vara inriktat på de länder där behoven är mest omfattande, resurserna är minst och där ett svenskt deltagande ger störst mervärde. Fokus ska läggas på ett effektivt bistånd i konflikt- drabbade områden, där mänskliga rättigheter, liksom flickors och kvinnors rättigheter samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), kränks och på hur biståndet ska bidra

58

 

 

 

 

 

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

till genomförandet av Agenda 2030. Politiken

där den ekonomiska utvecklingen inte är lika

för global utveckling (PGU) är ett verktyg för

god.

 

 

 

att effektivisera det gemensamma arbetet mot de

 

 

 

 

globala målen och Agenda 2030. Klimatföränd-

Fördelningen blir jämnare

 

ringarna medför också stora utmaningar. Sverige

 

ska vara ledande i internationellt klimat-

 

 

 

 

samarbete. Regeringen föreslår därför betydande

Regeringens samlade politik under mandatperi-

resursförstärkningar på området.

oden har bidragit till en mer jämlik fördelning.

Konflikterna i världen växer och närområdet

Regeringen har genomfört betydande satsningar

präglas av tilltagande osäkerhet. Det är centralt

på vård, skola och omsorg, liksom ett antal

att värna FN:s roll att upprätthålla folkrätten.

reformer riktade till hushåll med låga inkomster.

Sverige är medlem i FN:s säkerhetsråd 2017 och

De höjningar av inkomstskatten som har

2018. Sverige ska verka för att FN ska arbeta mer

bedömts vara nödvändiga för att finansiera dessa

med

fredsbyggande

och konfliktförebyggande,

viktiga satsningar har riktats mot dem med höga

liksom för att åtgärder för att främja dialog och

inkomster.

 

 

 

kvinnors inflytande i fredsprocesser ska stärkas.

Reformerna i denna proposition innebär en

Regeringen kommer att verka för att genom-

fortsättning på detta arbete. Både den ekvivale-

förandet av EU:s globala strategi utvecklar EU:s

rade disponibla inkomsten och den utökade

civila och militära krishanteringsförmåga. Sverige

inkomsten bedöms i genomsnitt öka i alla

kommer också att bidra med riskreducerande

inkomstgrupper

till

följd av

reformerna

och förtroendeskapande åtgärder i andra

(se diagram 1.13). Reformerna bedöms ha en

organisationer såsom Europarådet och OSSE.

tydligt utjämnande fördelningspolitisk profil där

Sverige fortsätter att stödja mänskliga rättigheter

effekten är störst i de lägre inkomstgrupperna.

och

demokrati,

yttrandefrihet, oberoende

Effekten på den utökade inkomsten varierar

medier och motståndskraft mot desinformation.

inom inkomstgrupperna. Inom varje grupp

 

 

 

påverkas dock

de

allra flesta

positivt av

reformerna (se diagram 1.14).

1.9Fördelningseffekter av regeringens politik

Fördelningspolitiken ska bidra till att tillväxt och välfärd kommer alla till del så att levnads- villkoren och livschanserna utjämnas mellan individer och grupper i samhället.

En del av omfördelningen sker via skatter och transfereringar som direkt påverkar de disponibla inkomsterna. En annan viktig del av omfördelningen i den svenska modellen är offentligt finansierade välfärdstjänster som vård, skola och omsorg. Ett utökat inkomstbegrepp, som utöver disponibel inkomst även tar hänsyn till välfärdstjänster, ger en mer komplett bild av politikens effekter. Samtidigt är den utjämning av livschanser som sker genom välfärdstjänster, inte minst utbildning, av en vidare betydelse än vad som framgår av sådana ekonomiska beräkningar som görs i denna proposition. Dessa effekter är dock svåra att mäta.

Ytterligare ett viktigt område för fördelnings- politiken rör omfördelning mellan olika delar av landet, för att säkerställa att god offentlig service och välfärd även finns att tillgå i delar av landet

Diagram 1.13 Genomsnittlig effekt på utökad inkomst i olika inkomstgrupper till följd av reformer i budgetpropositionen för 2018

Procent

2,0

 

 

Bidrag från välfärdstjänster

 

 

 

 

1,5

 

Bidrag från disponibel inkomst

 

 

 

 

1,0

0,5

0,0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Låg inkomst

 

 

 

 

 

 

Hög inkomst

 

 

Inkomstgrupp (ekvivalerad disponibel inkomst)

 

Anm.: Utökad inkomst är ekvivalerad disponibel inkomst plus subventioner för individuella välfärdstjänster som t.ex. barnomsorg, utbildning och hälso- och sjukvård. De totala subventionerna räknas samman för varje hushåll och fördelas lika på alla i hushållet.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

59

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

Diagram 1.14 Andel i olika inkomstgrupper som får en förändrad utökad inkomst till följd av reformer i budgetpropositionen för 2018

Procent

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

 

 

 

 

 

Högre

 

Oförändrad/marginell

 

 

Lägre

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

90

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

80

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

70

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

60

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

50

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

30

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

2

3

 

 

4

5

6

 

 

7

8

9

10

 

Låg inkomst

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hög inkomst

 

 

 

 

 

Inkomstgrupp (ekvivalerad disponibel inkomst)

 

 

Anm.: Individer som beräknas få en förändring av sin utökade inkomst som är mindre än 50 kronor per månad placeras i kategorin Oförändrad/marginell.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män ökar

Regeringens politik under mandatperioden har stärkt den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män (se 2017 års ekonomiska vårproposition, bilaga 2). Kvinnor gynnas i större utsträckning än män av reformerna även i denna proposition och därmed stärks den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män ytterligare. För kvinnor beräknas refor- merna innebära att den individuella, utökade inkomsten i genomsnitt ökar med ca 0,9 pro- cent, jämfört med en ökning med ca 0,7 procent för män (se diagram 1.15).

Diagram 1.15 Effekt på individuell utökad inkomst för kvinnor respektive män (20 år och äldre) till följd av reformer i budgetpropositionen för 2018

Procent

1,0

 

 

 

 

 

 

 

 

Bidrag från välfärdstjänster

 

 

 

 

 

 

0,8

 

 

Bidrag från individuell disponibel inkomst

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,6

 

 

 

 

 

0,4

 

 

 

 

 

0,2

 

 

 

 

 

0,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kvinnor Män

Anm.: Individuell utökad inkomst är individuell disponibel inkomst plus subventioner för individuella välfärdstjänster som t.ex. barnomsorg, utbildning och hälso- och sjukvård. De totala subventionerna räknas samman för varje vuxen i hushållet. Summan av barnens subventioner delas jämt på de vuxna i hushållet.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

60

2

Förslag till riksdagsbeslut

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

2 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

vad gäller den ekonomiska politiken och förslag till statens budget för 2018

1.godkänner riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 1),

2.fastställer utgiftstaket för staten inklusive

ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till följd av tekniska justeringar till 1 337 miljarder kronor för 2018 och 1 397 miljarder kronor för 2019 (avsnitt 5.2),

3.fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 471 miljarder kronor för 2020 (avsnitt 5.2),

4.fastställer målet för den offentliga sektorns finansiella sparande (överskottsmålet) till i genomsnitt en tredjedels procent av bruttonationalprodukten över en konjunkturcykel fr.o.m. 2019 (avsnitt 5.6),

5.fastställer ett riktmärke för nivån på den offentliga sektorns konsoliderade brutto- skuld (Maastrichtskulden) till 35 procent av bruttonationalprodukten fr.o.m. 2019 (avsnitt 5.6),

6.godkänner beräkningen av inkomster i statens budget för 2018 (avsnitt 7.1 och bilaga 1 avsnitt 2),

7.godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2019 och 2020 som riktlinje för regeringens budgetarbete (avsnitt 7.1 och tabell 7.3),

8.beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2018 (avsnitt 8.1 och tabell 8.2),

9.godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2018 (avsnitt 8.1 och tabell 8.2),

10.godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2018 (avsnitt 8.1 och tabell 8.2),

11.godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2019 och 2020 som riktlinje för regeringens budgetarbete (avsnitt 8.2 och tabell 8.3),

12.bemyndigar regeringen att under 2018 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203) (avsnitt 9.2),

13.godkänner beräkningen av Riksgälds- kontorets nettoutlåning för 2018 (avsnitt 9.2 och tabell 9.10),

14.godkänner beräkningen av den kassa- mässiga korrigeringen för 2018 (avsnitt 9.2 och tabell 9.10),

15.bemyndigar regeringen att för 2018 besluta

om lån i Riksgäldskontoret för investe- ringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 39 900 000 000 kronor (avsnitt 10.2),

16.bemyndigar regeringen att för 2018 besluta om krediter för myndigheternas ränte- konton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 13 800 000 000 kronor (avsnitt 10.2),

63

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

17.bemyndigar regeringen att under 2018, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten (avsnitt 10.7).

vad gäller skattefrågor och andra förslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster

18.antar förslaget till lag om skatt på flygresor (avsnitt 3.1 och 6.21),

19.antar förslaget till lag om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen (avsnitt 3.2 och 6.15),

20.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam (avsnitt 3.3 och 6.25),

21.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt (avsnitt 3.4 och 6.3),

22.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (avsnitt 3.5 och 6.4),

23.antar förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) (avsnitt

3.6och avsnitt 6.27)

24.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt (avsnitt 3.7 och 6.23),

25.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt (avsnitt 3.8 och 6.23),

26.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 3.9, 6.15, 6.19, 6.20 och 6.23),

27.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus (avsnitt

3.10och 6.17),

28.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaks- varor och energiprodukter (avsnitt 3.11,

6.23och 6.24),

29.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1999:673) om skatt på avfall (avsnitt 3.12 och 6.17),

30.antar förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt 3.13, 6.2, 6.3, 6.5, 6.6 och 6.11),

31.antar förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 3.14 och 6.6),

32.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet (avsnitt 3.15 och 6.23),

33.antar förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227) (avsnitt 3.16 och 6.16),

34.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen (avsnitt 3.17 och avsnitt 6.15)

35.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2011:1200) om elcertifikat (avsnitt 3.18 och 6.20),

36.antar förslagen till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) (avsnitt 3.19, 3.20, 6.3, 6.6 och 6.23),

37.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2015:750) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 3.21, 6.18 och 6.19),

38.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2017–2021 (avsnitt 3.22 och 6.10),

39.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik (avsnitt 3.23 och 6.17) ,

40.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1073) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 3.24, 6.19 och 6.20),

41.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1077) om ändring i skatteför- farandelagen (2011:1244) (avsnitt 3.25, 6.19, 6.20 och 6.25),

42.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1079) om ändring i lagen (2016:506) om ändring i lagen (2015:750) om ändring i

64

lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 3.26 och 6.18),

43.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2017:387) om ändring i skatteför- farandelagen (2011:1244) (avsnitt 3.27 och 6.6),

44.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2017:404) om ändring i lagen (2016:1077) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) (avsnitt 3.28, 6.20 och 6.23),

45.antar förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) (avsnitt

3.29och 6.21),

46.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2017:405) om ändring i lagen (2017:387) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) (avsnitt 3.30, 6.20, 6.21 och 6.23),

47.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2017:410) om ändring i lagen (2016:1073) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 3.31, 6.19 och 6.20),

48.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt

3.32och 6.15),

49.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2017:000) om reduktion av växthusgas- utsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen (avsnitt 3.33 och 6.15),

50.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2017:000) om reduktion av växthusgas- utsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen (avsnitt 3.34 och 6.15),

51.godkänner att regeringen under 2018

genom försäljning överlåter fastigheten Stockholm Silvieberg 3 i Stockholm (avsnitt 7.4),

52.godkänner att regeringen från försäljnings- intäkterna vid en försäljning enligt 51 får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheten, dels de direkta försäljnings- kostnader som uppkommer för staten (avsnitt 7.4),

53.godkänner att regeringen under 2018 genom försäljning överlåter fastigheten Stockholm Lysbomben 1 i Stockholm (avsnitt 7.4),

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

54.godkänner att regeringen från försäljnings- intäkterna vid en försäljning enligt 53 får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheten, dels de direkta försäljnings- kostnader som uppkommer för staten (avsnitt 7.4),

55.godkänner att regeringen under 2018 genom försäljning överlåter fastigheten Stockholm Smyrna 5 i Stockholm (avsnitt 7.4),

56.godkänner att regeringen från försäljnings- intäkterna vid en försäljning enligt 55 får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheten, dels de direkta försäljnings- kostnader som uppkommer (avsnitt 7.4),

57.godkänner att regeringen under 2018 genom försäljning överlåter del av fastig- heterna Järnvägen 100:1 i Boden, Gullbergsvass 703:6 i Göteborg, Stora Älberg 2:2 i Hallsberg, Järnvägen 1:1 i Malmö, Butängen 2:1 i Norrköping och Ånge 30:1 i Ånge samt fastigheterna Brynäs 92:4 i Gävle och Tågordningen 1 i Stockholm (avsnitt 7.4),

58.godkänner att regeringen från försäljnings- intäkterna vid en försäljning enligt 57 får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheterna, dels de direkta försäljnings- kostnader som uppkommer för staten (avsnitt 7.4).

65

3

Lagförslag

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

3 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

3.1Förslag till lag om skatt på flygresor

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens tillämpningsområde

1 § Skatt ska betalas till staten enligt denna lag för kommersiella flygresor och för flygresor med svenskt statsflyg (flygskatt).

Uttryck i lagen

2 § I denna lag avses med

1. flygföretag:

a)en fysisk eller juridisk person som innehar ett giltigt drifttillstånd eller motsvarande tillstånd som ger personen rätt att utföra kommersiella flygresor,

b)den som svarar för driften av det svenska statsflyget,

2.flygplats: ett mark- eller vattenområde som helt eller delvis har inrättats så att flygplan ska kunna ankomma, avgå samt röra sig på marken eller vattnet,

3.flygande personal: varje person ombord på ett flygplan som

a)flyger flygplanet,

b)tar hand om teknisk övervakning, underhåll eller reparation,

c)är ansvarig för säkerheten för passagerare i kabinen, eller

d)ger service till passagerarna.

Skattepliktens omfattning

3 § Flygskatt ska betalas för passagerare som reser från en flygplats i Sverige i ett flygplan som är godkänt för fler än tio passagerare.

Undantag från skatteplikt

4 § Flygskatt ska inte betalas för

1. barn under två år,

69

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

2.passagerare som på grund av teknisk störning, väderförhållanden eller annan oförutsedd händelse inte har nått destinationsflygplatsen och som medföljer vid en förnyad avgång,

3.flygande personal som är i tjänst under flygningen,

4.passagerare som ankommit till en flygplats i Sverige och därifrån fortsätter flygresan med samma flygplan (transitpassagerare) enligt vad som framgår av resedokumentationen, eller

5.passagerare som ankommit till en flygplats i Sverige och därifrån fortsätter med ett annat flygplan (transferpassagerare) om den efterföljande flygningen enligt vad som framgår av resedokumentationen påbörjas inom 24 timmar.

Skattskyldighet

5 § Det flygföretag som utför flygningen är skattskyldigt.

Skattskyldighetens inträde

6 § Skyldighet att betala skatt inträder när flygplanet lyfter från en flygplats i Sverige.

Skattens storlek

7 § Skatten ska betalas med

60 kronor per passagerare som reser till en slutdestination i ett land som anges i bilaga 1 till denna lag,

250 kronor per passagerare som reser till en slutdestination i ett land som anges i bilaga 2 till denna lag, och

400 kronor per passagerare som reser till en annan slutdestination.

Med slutdestination avses den destination som framgår av rese- dokumentationen.

Skatteomräkning

8 § För kalenderåret 2019 och efterföljande kalenderår ska flygskatt tas ut med belopp som efter en årlig omräkning motsvarar de i 7 § angivna skattebeloppen multiplicerat med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i juni 2017.

Flygskattebeloppen avrundas till hela kronor.

Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade skattebelopp som enligt denna paragraf ska tas ut för påföljande kalenderår.

Förfarandet

9 § Bestämmelser om förfarandet vid uttag av skatten finns i skatteförfarandelagen (2011:1244).

Denna lag träder i kraft den 1 april 2018.

70

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

Bilaga 1 till lag om skatt på flygresor

Land

Albanien

Andorra

Belgien

Bosnien och Hercegovina Bulgarien

Cypern

Danmark

Estland

Finland Frankrike Grekland Irland Island Italien Kosovo Kroatien Lettland

Liechtenstein Litauen Luxemburg Makedonien Malta Moldavien Monaco Montenegro Nederländerna Norge

Polen Portugal Rumänien San Marino Schweiz Serbien Slovakien Slovenien Spanien Storbritannien Sverige Tjeckien Turkiet Tyskland Ukraina Ungern Vatikanstaten Vitryssland Österrike

71

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

Bilaga 2 till lag om skatt på flygresor

Land

Afghanistan

Algeriet

Armenien

Azerbajdzjan

Bahrain

Burkina Faso

Djibouti

Egypten

Elfenbenskusten

Eritrea

Etiopien

Förenade Arabemiraten

Gambia

Georgien

Guinea

Guinea-Bissau

Irak

Iran

Israel

Jemen

Jordanien

Kanada

Kap Verde

Kazakstan

Kirgizistan

Kuwait

Libanon

Libyen

Mali

Mauretanien

Marocko

Niger

Oman

Pakistan

Palestina

Qatar

Ryssland

Saudiarabien

Senegal

Sudan

Syrien

Tadzjikistan

Tchad

Tunisien

Turkmenistan

USA

Uzbekistan

72

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

3.2Förslag till lag om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om en skyldighet att minska växthusgasutsläppen från bensin och dieselbränslen genom inblandning av biodrivmedel.

2 § I denna lag betyder

bensin: ett bränsle som är avsett för motordrift och omfattas av KN-nr 2710 11 41, 2710 11 45, 2710 11 49, 2710 11 51 eller 2710 11 59,

biodrivmedel: ett vätskeformigt bränsle som framställs av biomassa och som är avsett för motordrift,

biomassa: den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och restprodukter av biologiskt ursprung från jordbruk, skogsbruk och därmed förknippad industri inklusive fiske och vattenbruk, liksom den biologiskt nedbrytbara delen av industriavfall och kommunalt avfall,

dieselbränsle: ett bränsle som är avsett för motordrift och omfattas av KN- nr 2710 19 41 eller 2710 19 45,

koldioxidekvivalent: den mängd växthusgas som medför en lika stor klimatpåverkan som ett kilogram koldioxid,

KN-nr: nummer i Kombinerade nomenklaturen enligt kommissionens förordning (EG) nr 2031/2001 av den 6 augusti 2001 om ändring av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om gemensamma tulltaxan,

reduktionsplikt: en skyldighet att minska utsläppen av växthusgaser i ett livscykelperspektiv per energienhet från reduktionspliktigt drivmedel genom inblandning av biodrivmedel,

reduktionspliktigt drivmedel: ett drivmedel som innehåller högst 98 volymprocent biodrivmedel och som skattskyldighet har inträtt för enligt 5 kap. lagen (1994:1776) om skatt på energi, om drivmedlet är

en bensin som inte är en alkylatbensin enligt 5 § drivmedelslagen (2011:319), eller

ett dieselbränsle som inte har försetts med märk- eller färgämnen enligt 2 kap. 8 § lagen om skatt på energi,

reduktionspliktig energimängd: den energimängd som motsvarar volymen reduktionspliktigt drivmedel under ett kalenderår,

växthusgas: koldioxid, metan och dikväveoxid.

3 § Den myndighet som regeringen bestämmer (tillsynsmyndigheten) prövar frågor enligt denna lag och utövar tillsyn över att lagen och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen följs.

Reduktionsplikt

4 § Den som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 § 1 och 2 lagen (1994:1776) om skatt på energi för ett reduktionspliktigt drivmedel har reduktionsplikt och ska anmäla det till tillsynsmyndigheten senast två veckor efter det att reduktionsplikten började.

5 § Den som har reduktionsplikt ska för varje kalenderår se till att utsläppen av växthusgaser från den reduktionspliktiga energimängden jämfört med

73

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

utsläppen från motsvarande energimängd fossil bensin eller fossilt dieselbränsle minskar med

1.minst 2,6 procent för bensin, och

2.minst 19,3 procent för dieselbränsle.

6 § De biodrivmedel som används för att uppfylla reduktionsplikten ska omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen.

Överlåtelse av utsläppsminskning

7 § Om den som har reduktionsplikt har minskat utsläppen på det sätt som anges i denna lag och mer än vad som krävs enligt 5 §, får överskottet genom en överenskommelse överlåtas till någon annan som har reduktionsplikt för samma typ av drivmedel och för samma år så att denne kan tillgodoräkna sig minskningen.

Redovisning av reduktionsplikt

8 § Den som har reduktionsplikt ska senast den 1 april varje år redovisa till tillsynsmyndigheten i vilken utsträckning och hur reduktionsplikten har uppfyllts under det föregående kalenderåret. Överlåtelse och förvärv av en utsläppsminskning ska framgå av redovisningen.

Förseningsavgift

9 § Tillsynsmyndigheten ska ta ut en förseningsavgift av den som har reduktionsplikt och inte redovisar enligt 8 § i rätt tid. Avgiften får vara högst 5 000 kronor.

Tillsynsmyndigheten får besluta att sätta ned eller avstå från att ta ut avgiften, om det finns synnerliga skäl.

Reduktionspliktsavgift

10 § Tillsynsmyndigheten ska ta ut en reduktionspliktsavgift av den som har reduktionsplikt och inte har uppfyllt plikten för ett kalenderår. Avgiften får vara högst 7 kronor per kilogram koldioxidekvivalenter som i fråga om minskade växthusgasutsläpp kvarstår för att reduktionsplikten ska vara uppfylld.

Tillsynsmyndigheten får besluta att sätta ned eller avstå från att ta ut avgiften, om det finns synnerliga skäl.

Indrivning

11 § Om en förseningsavgift eller en reduktionspliktsavgift inte har betalats efter betalningsuppmaning ska avgiften lämnas för indrivning. Indrivningen får verkställas enligt utsökningsbalken.

Skyldighet att spara uppgifter

12 § Den som har eller har haft reduktionsplikt ska spara uppgifter som har betydelse för reduktionsplikten i tio år från utgången av det kalenderår som uppgifterna avser.

74

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

Tillsyn

13 § Den som har eller har haft reduktionsplikt ska på tillsynsmyndighetens begäran lämna de upplysningar och de handlingar som myndigheten behöver för tillsynen.

14 § Tillsynsmyndigheten får besluta de förelägganden som behövs för tillsynen och för att se till att den som har reduktionsplikt fullgör sina skyldigheter enligt denna lag och enligt föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Ett beslut om föreläggande får förenas med vite.

Bemyndiganden

15 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.hur reduktionsplikten ska uppfyllas,

2.beräkning av den reduktionspliktiga energimängden,

3.beräkning av växthusgasutsläpp och koldioxidekvivalenter, och

4.redovisning av reduktionsplikt.

16 § Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om förseningsavgiften och reduktionspliktsavgiften.

Överklagande

 

 

 

 

17 § Tillsynsmyndighetens

beslut

om

förseningsavgift enligt

9 §,

reduktionspliktsavgift enligt

10 §

och om

föreläggande enligt 14 §

får

överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018.

2.År 2018 ska den reduktionspliktiga energimängden omfatta månaderna juli–december.

75

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

3.3Förslag till lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam1

dels att 24 § ska upphöra att gälla,

dels att 1, 4, 12, 16, 18, 21, 26 och 32 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §2

Skatt (reklamskatt) erlägges enligt denna lag till staten för annons, som är avsedd att offentliggöras inom landet, och för reklam, som är avsedd att spridas inom landet i annan form än annons.

I denna lag förstås med

Skatt (reklamskatt) betalas enligt denna lag till staten för annons, som är avsedd att offentliggöras inom landet, och för reklam, som är avsedd att spridas inom landet i annan form än annons.

1.trycksak, avtryck som framställts i flera lika exemplar i tryckpress eller genom screenförfarande,

2.reklam, meddelande som har till syfte att åstadkomma eller främja avsättning i kommersiell verksamhet av vara, fastighet, nyttighet, rättighet eller tjänst,

3.annons, särskilt utrymme som upplåtits i trycksak för återgivning av text eller bild för annan än utgivaren och sådant utrymme i trycksaken som tagits i anspråk av utgivaren för egen reklam,

4. periodisk publikation, publika- tion som enligt utgivningsplan ska komma ut med normalt minst fyra nummer om året och som inte är att anse som reklamtrycksak,

4. periodisk publikation, publika- tion som enligt utgivningsplan ska komma ut med normalt minst fyra nummer om året och som inte är att anse som reklamtrycksak, annons- blad, katalog eller program,

5.reklamtrycksak, trycksak som framställts huvudsakligen i syfte att offentliggöra reklam för utgivaren,

6.annonsblad, trycksak som inte är att anse som en reklamtrycksak och som innehåller annonser och som saknar redaktionellt innehåll eller som har ett obetydligt redaktionellt innehåll utöver sådant som har samband med dem som annonserar,

7.katalog, en efter vissa grunder upprättad förteckning över personer, föremål eller liknande,

8.program, förteckning över personer och deras roll eller nummer vid teaterföreställning, konsert, idrottsevenemang eller liknande.

1Lagen omtryckt 1984:156. Senaste lydelse av

lagens rubrik 1975:117

24§ 2016:1068.

2Senaste lydelse 2007:1167.

76

 

 

 

 

 

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

 

 

 

 

 

4 §3

Skatteplikt

 

föreligger

ej

för

Skatteplikt föreligger inte för

annons i

 

 

 

 

annons i

1. periodisk

publikation

som

1. periodisk publikation,

väsentligen framstår som organ för

 

sammanslutning

med huvudsakligt

 

syfte att verka för religiöst,

 

nykterhetsfrämjande,

politiskt,

 

miljövårdande,

idrottsligt

 

eller

 

försvarsfrämjande ändamål

eller

att

 

företräda

handikappade

 

eller

 

arbetshindrade medlemmar,

 

 

 

2. publikation som ges ut på främmande språk för spridning huvudsakligen

utomlands,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3. publikation eller bilaga till

3. publikation eller bilaga till

publikation,

när

annonsen

avser

publikation,

när

annonsen

avser

endast

publikationen

eller

annat

endast publikationen

eller

annat

nummer av denna eller, i fråga om

nummer av denna eller, i fråga om

bok, annan bokutgivning av samme

bok, annan bokutgivning av samma

förläggare.

 

 

 

 

förläggare.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12 §4

 

 

 

 

Skatten för annons i periodisk

Skatt enligt denna lag tas ut med

publikation tas ut med 2,5 procent av

7,65 procent av beskattningsvärdet.

beskattningsvärdet

och

annars

med

 

 

 

 

 

7,65 procent av beskattningsvärdet.

 

 

 

 

 

För annons i annonsblad, katalog

 

 

 

 

 

eller program tas skatten ut med 7,65

 

 

 

 

 

procent även om publikationen är

 

 

 

 

 

periodisk.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16 §5

 

 

 

 

I fråga om periodisk publikation,

Redovisningsskyldighet

 

för

för vilken utgivaren har rätt till

reklamskatt

föreligger

om

det

återbetalning

av

skatt

enligt

24 §,

sammanlagda beskattningsvärdet för

föreligger

 

redovisningsskyldighet

beskattningsåret

överstiger

60 000

endast

om

det

sammanlagda

kronor. Om ett beskattningsår är

beskattningsvärdet

av publikationens

längre eller kortare än tolv månader,

annonser för beskattningsår överstiger

ska den angivna gränsen räknas upp

60 000 kronor. I annat fall föreligger

eller ned i motsvarande mån.

 

redovisningsskyldighet

om

det

 

 

 

 

 

sammanlagda beskattningsvärdet för

 

 

 

 

 

beskattningsåret

överstiger 60 000

 

 

 

 

 

kronor. Om

ett

beskattningsår är

 

 

 

 

 

längre eller kortare än tolv månader ska de angivna gränserna räknas upp

3Senaste lydelse 1998:597.

4Senaste lydelse 2016:1068.

5Senaste lydelse 2016:1068.

77

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

eller ned i motsvarande mån.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

18 §

 

 

 

 

 

Lämnas

återbäring,

 

bonus

eller

Lämnas återbäring,

bonus

eller

annan förmån, som icke utgör s.k.

annan förmån, som inte utgör s.k.

villkorlig rabatt, i efterhand och

villkorlig rabatt, i efterhand och

avser förmånen något för vilket

avser förmånen något för vilket

skattskyldighet inträtt, får avdrag för

skattskyldighet inträtt, får avdrag för

den del av den tidigare redovisade

den del av den tidigare redovisade

skatten som belöpt på förmånen

skatten som belöpt på förmånen

göras i den ordning som gäller

för

göras i den ordning som gäller för

den

skattskyldiges

redovisning

för

den skattskyldiges redovisning

för

reklamskatt. Avser

förmånen

sådan

reklamskatt.

 

 

 

 

annons i periodisk publikation, för

 

 

 

 

 

 

vilken

skattskyldighet

inträtt

under

 

 

 

 

 

 

tidigare kalenderår, får avdraget dock

 

 

 

 

 

 

ej överstiga den skatt som den

 

 

 

 

 

 

skattskyldige erlagt eller haft att erlägga

 

 

 

 

 

 

för det tidigare året minskad med

 

 

 

 

 

 

belopp som återbetalats enligt 24 §.

 

 

 

 

 

 

 

Uppkommer

förlust

på fordran

Uppkommer

förlust

fordran

för

vilken

reklamskatt

redovisats,

för vilken reklamskatt redovisats, har

äger

 

första

stycket

motsvarande

första

stycket

motsvarande

tillämpning. Har avdrag för skatt för

tillämpning. Har avdrag för skatt för

sådan fordran gjorts och inflyter

sådan fordran gjorts och inflyter

därefter betalning, skall

redovisning

därefter

betalning, ska

redovisning

åter lämnas för den skatt som

åter lämnas för den skatt som

belöper på det betalda beloppet.

 

belöper på det betalda beloppet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

21 §

 

 

 

 

 

Redovisningsperiod

omfattar

två

Redovisningsperiod omfattar

två

kalendermånader. Skattskyldig som,

kalendermånader. Skattskyldig

som

i förekommande fall efter sådan

för närmast föregående beskatt-

återbetalning eller befrielse som avses i

ningsår har redovisat eller skulle ha

24 §,

 

för

närmast

 

föregående

redovisat

reklamskatt

med

minst

beskattningsår

har

redovisat

eller

300 000

kronor

ska

dock

lämna

skulle ha redovisat reklamskatt med

deklaration för varje kalendermånad.

minst

300 000

kronor

skall

dock

 

 

 

 

 

 

lämna deklaration för varje kalender-

 

 

 

 

 

 

månad.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

26 §6

Skyldig att betala reklamskatt för import från tredjeland av annonsblad som har getts ut i sådant land är den som med anledning av importen är skyldig att betala tull för annonsbladen eller skulle ha varit skyldig att göra detta om annonsbladen hade varit tullbelagda.

6 Senaste lydelse 2016:1068.

78

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

För den som är skattskyldig enligt första stycket inträder skattskyldigheten vid den tidpunkt då skyldighet att betala tull enligt tullagstiftningen inträder

eller skulle ha inträtt om skyldighet att betala tull förelegat.

 

 

Skatt enligt första stycket ska betalas till Tullverket.

 

 

 

Reklamskatt vid import tas ut med

Beskattningsvärdet

vid

import

7,65 procent av beskattningsvärdet.

utgörs av varans värde för

Beskattningsvärdet utgörs av varans

tulländamål

bestämt

enligt

värde för tulländamål bestämt enligt

Europaparlamentets

och

rådets

Europaparlamentets

och

rådets

förordning (EU) nr 952/2013 av den

förordning (EU) nr 952/2013 av den

9 oktober 2013 om fastställande av

9 oktober 2013 om fastställande av

en tullkodex för unionen.

 

en tullkodex för unionen.

 

 

 

 

 

 

 

32 §7

 

 

 

Beslut enligt 24 § tredje eller fjärde

Beslut enligt

9 a §

får överklagas

stycket får inte överklagas. Beslut

till allmän förvaltningsdomstol.

enligt 9 a § får överklagas hos allmän

 

 

 

 

förvaltningsdomstol.

 

 

 

 

 

 

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

7 Senaste lydelse 2007:1167.

79

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

3.4Förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 10 § lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

10 §1

Vid beräkning av den statliga inkomstskatt som hänför sig till de utländska inkomsterna ska den del av den statliga inkomstskatten som hänför sig till de utländska förvärvsinkomsterna respektive den del som hänför sig till de utländska kapitalinkomsterna beräknas var för sig. Den statliga och kommunala inkomstskatt som hänför sig till de utländska förvärvsinkomsterna (intäktsposter efter avdrag för kostnadsposter) ska anses utgöra så stor del av den skattskyldiges hela statliga respektive kommunala inkomstskatt på förvärvsinkomst, beräknad utan avräkning, som de utländska förvärvsinkomsterna utgör av den skattskyldiges sammanlagda förvärvsinkomst före allmänna avdrag, grundavdrag och sjöinkomstavdrag. Motsvarande gäller i tillämpliga delar vid beräkning av den del av den statliga

inkomstskatten som hänför sig till de utländska kapitalinkomsterna.

 

 

Vid tillämpning av första stycket

Vid tillämpning av första stycket

ska, om den skattskyldige fått

ska, om den skattskyldige fått

skattereduktion

enligt

67 kap.

skattereduktion

enligt

67 kap.

inkomstskattelagen

(1999:1229),

inkomstskattelagen

(1999:1229),

sådan reduktion anses ha skett från

sådan reduktion anses ha skett från

kommunal och statlig inkomstskatt,

kommunal och statlig inkomstskatt,

statlig

fastighetsskatt respektive

statlig

fastighetsskatt respektive

kommunal

fastighetsavgift

med

kommunal

fastighetsavgift

med

stor del av reduktionen som

stor del av reduktionen som

respektive skatt eller avgift utgör av

respektive skatt eller avgift utgör av

det

sammanlagda

beloppet

av

det

sammanlagda

beloppet

av

nämnda skatter och avgift före sådan

nämnda skatter och avgift före sådan

reduktion.

Skattereduktion

enligt

reduktion.

Skattereduktion

enligt

67 kap. 5–9 §§ inkomstskattelagen

67 kap. 5–9 d §§ inkomstskattelagen

ska dock anses ha skett bara från

ska dock anses ha skett bara från

kommunal inkomstskatt.

 

 

kommunal inkomstskatt.

 

 

Om en skattskyldig enligt 2 § första stycket 4 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel ska betala avkastningsskatt gäller följande. Vid beräkningen av spärrbeloppet ska, vid bestämmande enligt första stycket av den statliga inkomstskatt som hänför sig till de utländska inkomsterna, avkastningsskatt likställas med statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

2.Bestämmelserna om skattereduktion i 2 kap. 10 § i den nya lydelsen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2017.

1 Senaste lydelse 2011:72.

80

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

3.5Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

7 §1

Särskild inkomstskatt tas ut med

Särskild inkomstskatt tas ut med

20 procent av skattepliktig inkomst.

25 procent av skattepliktig inkomst.

Särskild inkomstskatt tas dock ut

Särskild inkomstskatt tas dock ut

med 15 procent av skattepliktig

med 15 procent av skattepliktig

inkomst beträffande inkomster som

inkomst beträffande inkomster som

avses i 5 § första stycket 12.

avses i 5 § första stycket 12.

Öretal som uppkommer vid beräkning av skatten bortfaller.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

2.Lagen tillämpas på inkomster som uppbärs efter den 31 december 2017.

1 Senaste lydelse 2013:952.

81

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

3.6Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 § mervärdesskattelagen (1994:200)1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 kap.

2

Skatt enligt denna lag tas ut med 25 procent av beskattningsunderlaget om inte annat följer av andra eller tredje stycket.

Skatten tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget för

1.rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upplåtelse av campingplatser och motsvarande i campingverksamhet,

2.omsättning av sådana konstverk som avses i 9 a kap. 5 §, och som ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo,

3.import av sådana konstverk, samlarföremål och antikviteter som avses i 9 a kap. 5–7 §§,

4.omsättning, unionsinternt förvärv och import av sådana livsmedel som avses i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet, med undantag för

a) annat vatten som avses i artikel 6 i rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten, ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003, än sådant vatten som tappas på flaskor eller i behållare som är avsedda för försäljning, och

b) spritdrycker, vin och starköl,

5.omsättning av restaurang- och cateringtjänster, med undantag för den del av tjänsten som avser spritdrycker, vin och starköl, och

6.reparationer av cyklar med tramp- eller vevanordning, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne.

Skatten tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för

1.omsättning, unionsinternt förvärv och import av följande varor, om inte annat följer av 3 kap. 13 och 14 §§, under förutsättning att varorna inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam:

– böcker, broschyrer, häften och liknande alster, även i form av enstaka blad,

– tidningar och tidskrifter,

– bilderböcker, ritböcker och målarböcker för barn,

– musiknoter, samt

– kartor, inbegripet atlaser, väggkartor och topografiska kartor,

2.omsättning, unionsinternt förvärv och import av program och kataloger för verksamhet som avses i 5, 6, 7 eller 10 samt annan omsättning än för egen

1Lagen omtryckt 2000:500.

2Senaste lydelse 2016:1078.

82

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

verksamhet, unionsinternt förvärv och import av program och kataloger för verksamhet som avses i 3 kap. 18 §, allt under förutsättning att programmen och katalogerna inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam,

3.omsättning av radiotidningar samt omsättning, unionsinternt förvärv och import av kassettidningar, om inte annat följer av 3 kap. 17 §, och av kassetter eller något annat tekniskt medium som återger en uppläsning av innehållet i en vara som omfattas av 1,

4.omsättning, unionsinternt förvärv och import av en vara som genom teckenspråk, punktskrift eller annan sådan särskild metod gör skrift eller annan information tillgänglig särskilt för läshandikappade, om inte annat följer av 3 kap. 4 §,

5.tillträde till konserter, cirkus-, teater-, opera- eller balettföreställningar eller andra jämförliga föreställningar,

6.tjänster som avses i 3 kap. 11 § 2 och 4 om verksamheten inte bedrivs av och inte heller fortlöpande i mer än ringa omfattning understöds av det allmänna,

7. tillträde till och förevisning av djurparker,

7. tillträde till och förevisning av djurparker, förevisning av naturområden utanför tätort samt av nationalparker, naturreservat, nationalstadsparker och Natura 2000- områden,

8.upplåtelse eller överlåtelse av rättigheter som omfattas av 1, 4 eller 5 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, dock inte när det är fråga om fotografier, reklamalster, system och program för automatisk databehandling eller film, videogram eller annan jämförlig upptagning som avser information,

9.upplåtelse eller överlåtelse av rättighet till ljud- eller bildupptagning av en utövande konstnärs framförande av ett litterärt eller konstnärligt verk,

10.omsättning av tjänster inom idrottsområdet som anges i 3 kap. 11 a § första stycket och som inte undantas från skatteplikt enligt andra stycket samma paragraf, och

11.personbefordran utom sådan befordran där resemomentet är av underordnad betydelse.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för mervärdesskatt som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

83

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

3.7Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1563) om tobaksskatt dels att 10, 29, 34 a och 40 a §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 27 a och 31 a §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10 §1

Som upplagshavare får godkännas den som i yrkesmässig verksamhet i Sverige avser att

1.tillverka, bearbeta eller i större omfattning lagra skattepliktiga varor,

2.för yrkesmässig försäljning till näringsidkare ta emot skattepliktiga varor som flyttats enligt uppskovsförfarande,

3.för försäljning till näringsidkare inom EU importera skattepliktiga varor från tredje land, eller

4.bedriva verksamhet i exportbutik enligt lagen (1999:445) om exportbutiker.

För godkännande enligt första stycket krävs att den som ansöker om att bli upplagshavare

1.är lämplig som upplagshavare med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt, och

2.disponerar över ett utrymme beläget i Sverige som kan godkännas som skatteupplag.

Upplagshavares hantering av skattepliktiga tobaksvaror ska, för att omfattas av ett uppskovsförfarande, äga rum i godkänt skatteupplag.

Som skatteupplag får inte godkännas ett utrymme som används som eller är avsett att användas som bostad.

Den som godkänns som upplagshavare ska samtidigt godkännas som registrerad avsändare.

27 a §

Om varor som flyttas under ett uppskovsförfarande inte når angiven destination och ingen oegentlighet som innebär att varorna släpps för konsumtion har konstaterats under flyttningen, ska en oegentlighet anses ha begåtts här i landet och varorna beskattas här om

1. varorna avsänts från ett skatteupplag eller en importplats i Sverige, och

2. det inte inom fyra månader från

1 Senaste lydelse 2011:285.

84

den tidpunkt då flyttningen inleddes enligt 8 b § på ett tillfredsställande sätt visas
a) att flyttningen har avslutats i enlighet med 8 d § eller motsvarande reglering i mottagarlandets lagstiftning, eller
b) på vilken plats oegentligheten har begåtts.
Skatt enligt första stycket ska betalas av den som ställt säkerhet för skatten under flyttningen. Skatten ska tas ut enligt den skattesats som gällde vid den tidpunkt då flyttningen inleddes.
29 §2
För skatt som betalats i Sverige för skattepliktiga varor som därefter flyttas till ett annat EU-land under sådana förhållanden att skatt ska betalas där, kan återbetalning ske enligt denna paragraf efter skriftlig ansökan hos Skatteverket.
Ansökan om återbetalning av i Sverige betald skatt vid distansförsäljning av beskattade tobaksvaror från Sverige ska omfatta en period om ett kalenderkvartal och ges in till Skatteverket inom tre år efter kvartalets utgång. Den som begär återbetalning ska visa att den skatt som ansökan avser har betalats i Sverige, samt att varorna beskattats i mottagarlandet.
I övriga fall ska den som begär återbetalning visa att den skatt som ansökan avser har betalats i Sverige. Återbetalning sker sedan sökanden till Skatteverket gett in ett dokument som visar att skatten betalats i det andra EU-landet.
Har en vara beskattats enligt 27 Har en vara beskattats enligt 27, eller 28 §, och visar den skattskyldige 27 a eller 28 §, och visar den inom tre år efter det att flyttningen skattskyldige inom tre år efter det att påbörjades att varan beskattats i ett flyttningen påbörjades att varan annat EU-land, ska den skatt som beskattats i ett annat EU-land, ska betalats i Sverige återbetalas, om det den skatt som betalats i Sverige andra EU-landets skatteanspråk är återbetalas, om det andra EU-landets befogat. skatteanspråk är befogat.
31 a §3
En ansökan om återbetalning enligt 29–31 §§ ska vara undertecknad av sökanden eller av den som är ombud eller annan behörig företrädare för sökanden.
En ansökan som lämnats för en sökande som är en juridisk person anses ha lämnats av sökanden, om det
2 Senaste lydelse 2011:285.
3 Tidigare 31 a § upphävd genom 2002:419.
85
2 0 1 7 / 1 8 : 1
P R O P .

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

 

 

inte är uppenbart att den som lämnade

 

 

begäran

saknade

behörighet

att

 

 

företräda sökanden.

 

 

 

 

 

34 a §4

 

 

 

 

 

Skatteverket beslutar om

skatt

Skatteverket beslutar

om

 

skatt

som avses i 27 och 28 §§. Skatten ska

som avses i 27,

27 a

och

28 §§.

betalas inom den tid som

Skatten ska betalas inom den tid som

Skatteverket bestämmer.

 

Skatteverket bestämmer.

 

 

 

Bestämmelserna i 37 kap.

9 och

Bestämmelserna

i 37 kap.

9

och

10 §§ och 41 kap. skatteförfarande-

10 §§ och

41 kap. skatteförfarande-

lagen (2011:1244) ska gälla i

lagen (2011:1244) ska gälla i

tillämpliga delar vid inhämtande av

tillämpliga delar vid inhämtande av

uppgifter som är av betydelse för

uppgifter som är av betydelse för

beslut om skatt enligt 27 eller 28 § av

beslut om skatt enligt 27, 27 a eller

någon annan än den som föreläggs

28 § av någon annan än den som

eller revideras.

 

föreläggs eller revideras.

 

 

 

I övrigt ska bestämmelserna i 3 kap. 4 §, 43 kap., 45–47 kap., 57 kap. 1 §, 59 kap. 11 §, 13–21 §§, 26 och 27 §§, 60 kap., 62 kap. 2 §, 63 kap. 2 §, 4–6 §§, 8–10 §§ samt 15, 16, 22 och 23 §§, 65 kap. 2–4 §§, 7, 8 och 13–15 §§ och

66–71 kap. skatteförfarandelagen gälla i tillämpliga delar.

 

 

 

 

Om den som är skattskyldig

Om den som är skattskyldig

enligt 27 eller 28 § har betalat in

enligt 27, 27 a eller 28 § har betalat in

skatt och den inbetalda skatten

skatt och den inbetalda skatten

överstiger vad som enligt beslut av

överstiger vad som enligt beslut av

Skatteverket

eller

domstol

ska

Skatteverket

eller

domstol

ska

betalas,

ska

det

överskjutande

betalas,

ska

det

överskjutande

beloppet

återbetalas

till

den

beloppet

återbetalas

till

den

skattskyldige.

 

 

 

 

skattskyldige.

 

 

 

 

Före utbetalning av ett överskjutande belopp enligt fjärde stycket ska sådan skatt enligt denna lag för vilken den skattskyldige står i skuld räknas av. Skattebelopp som den skattskyldige har fått anstånd med att betala ska dock inte räknas av.

40 a §5

Den som i Sverige betalat skatt för tuggtobak som sedan levererats till en köpare i ett annat EU-land ska efter ansökan medges återbetalning av skatt, om inte annat följer av andra stycket. Den som begär återbetalning ska visa att den skatt som ansökan avser har betalats i Sverige samt att varorna förts ut ur landet.

Ansökan om återbetalning enligt första stycket görs skriftligen hos beskattningsmyndigheten. Ansökan ska omfatta en period om ett kalenderkvartal och ges in till beskattningsmyndigheten inom tre år efter kvartalets utgång. Återbetalning medges inte för skattebelopp som för kalenderkvartalet understiger 1 500 kronor.

En ansökan om återbetalning ska vara undertecknad av sökanden eller

4Senaste lydelse 2016:1070.

5Senaste lydelse 2011:285.

86

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

av den som är ombud eller annan behörig företrädare för sökanden.

En ansökan som lämnats för en sökande som är en juridisk person anses ha lämnats av sökanden, om det inte är uppenbart att den som lämnade begäran saknade behörighet att företräda sökanden.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

2.Bestämmelserna i den nya 27 a § tillämpas första gången på flyttningar som påbörjas efter ikraftträdandet.

3.Bestämmelserna i den nya 31 a § och i 40 a § i den nya lydelsen tillämpas första gången på ansökningar om återbetalning efter ikraftträdandet.

4.För skatteupplag som har godkänts före ikraftträdandet gäller 10 § i den äldre lydelsen.

87

P R O P . 2 0 1 7 / 1 8 : 1

3.8Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1564) om alkoholskatt dels att 7 f, 9, 9 b, 12, 28 och 34 a §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas tre nya paragrafer, 24 a, 26 a och 31 a §§, och närmast före 24 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 f §1

Alkoholvaror som avsänds av en vinproducent i ett annat EU-land omfattas av bestämmelserna om flyttning under uppskovsförfarande i denna lag när varorna befinner sig på svenskt territorium om

1.den avsändande vinproducenten enligt nationella bestämmelser med stöd av artikel 40 i rådets direktiv 2008/118/EG undantas från kraven i kapitel IV i direktivet,

2.varorna flyttas under uppskovsförfarande enligt de nationella kraven i avsändarmedlemsstaten, och

3. varorna flyttas till en sådan destination som anges i artikel 17 i direktivet.

3. varorna flyttas till en sådan destination som anges i artikel 17 i direktivet, med undantag för en sådan som anges i 17.1.a.iii.

Den administrativa referenskod som enligt artikel 21.6 i direktivet ska följa varorna under flyttningen får i de fall som avses i första stycket ersättas av ett följedokument för transport av vinprodukter enligt artikel 24.1.a.iii i kommissionens förordning (EG) nr 436/2009 av den 26 maj 2009 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 479/2008 när det gäller vinodlingsregistret, de obligatoriska deklarationerna och framtagningen av uppgifter för marknad