Motion till riksdagen
2017/18:924
av Johan Nissinen m.fl. (SD)

Regional tillväxt


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hållbar tillväxt för företag och medborgare i landets alla regioner och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om infrastruktur och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om transportbidrag och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att trygga en god tillgång på offentlig service till medborgare från statliga myndigheter och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bredband och tillkännager detta för regeringen.

Hela Sverige ska leva

Från Sverigedemokraternas sida ser vi positivt på landsbygdens möjligheter, samtidigt som vi inte kan blunda för stora utmaningar, inte minst vad gäller avfolkning och ofrivillig urbanisering. 1,4 miljoner svenskar bor och verkar på olika sätt på landsbygden. Dessa möjliggör en stark handelsbalans genom sitt värv inom till exempel skogs-, gruv- och metallindustrin. Växande turism skulle ha positiv effekt både på sysselsättning och inflyttning (eller minskad avfolkning). Sysselsättningstillväxten inom turism uppgick till närmare 20 procent mellan 2010 och 2016, samtidigt som den generella sysselsättningen endast växte med 8,7 procent. God infrastruktur vad gäller fysiska transporter och internet är viktiga förutsättningar för regional tillväxt.

Sverigedemokraterna anser att staten bör ha en aktiv roll vad gäller förutsättningar för regional tillväxt. Det kan finnas ett ömsesidigt positivt samspel mellan det offentliga och det privata där utmaningen inte ligger i att fördela en kaka utan i att få den att växa.

Sverigedemokraterna anser att skapandet av en uthållig och bärkraftig tillväxt fordrar teknologiska landvinningar. Olika styrmedel såsom regleringar, skatter och subventioner kan mildra vissa problem på kort sikt, men kan inte lösa de stora utmaningarna på längre sikt.

För att både företag och medborgare ska ha möjlighet att verka i hela Sverige är tillgången till både privat och offentlig service helt avgörande. I alla delar av Sverige finns inte möjligheten att ha både ett postkontor, ett apotek och en matbutik. En större samordning än i dag av offentliga och privata tjänster kan därmed vara en väg att gå. En lokal matbutiks överlevnad kan avgöras av att den får tillhandahålla offentlig service kombinerad med annan form av privat service, vilket i sin tur även gynnar den privata servicen. Vår målsättning är att skapa förutsättningar för en kraftig men hållbar tillväxt för företag och medborgare att bo och verka i landets alla regioner.

Infrastruktur

Att utjämna kostnader för transporter är avgörande i ett land som Sverige som präglas av stora avstånd. En väl utbyggd och fungerande infrastruktur för kommunikation utgör då grunden för att skapa förutsättningar för tillväxt i hela landet. Sverigedemokraterna ser härvid ett ökat behov av såväl vidmakthållande som utveckling av statens transportinfrastruktur.

Vi vill även införa en marknadspott för investeringar utöver den ordinarie budgetramen, och som bör uppgå till två procent av utgiftsområdet för kommunikationer. Denna marknadspott ska snabbt kunna användas för att bygga bort uppkomna flaskhalsar som står i vägen för betydande investeringar i näringslivet. Förslaget ligger i linje med vad som lyfts fram av Näringslivets Transportråd.

Transportbidrag

Transportbidraget är ett regionalpolitiskt stöd som ska kompensera för kostnadsnackdelar till följd av långa transportavstånd, samt stimulera till höjd förädlingsgrad inom stödområdets näringsliv. Stödområdet omfattar Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län.

Detta stöd har under vissa år haft ett större anslag än vad som har behövts för att täcka de ansökningar som har inkommit. Det finns dock, enligt Tillväxtverkets handläggare, olika delförklaringar till att allt färre söker detta bidrag. Det beror till exempel på att företag flyttar eller lägger ner och det finns också företag som inte är medvetna om att de kan ansöka om stöd. I den mån företag inom stödområdet flyttar söderut inom Sverige är det en tydlig indikation på att transportbidraget inte fullt ut fyller sitt syfte och kan betraktas som för lågt.

Sverigedemokraternas uppfattning är att det finns behov av att Tillväxtverket ökar informationsspridningen i fråga om möjligheterna att få bidraget till näringslivet inom de berörda stödområdena.

Omlokalisering av myndigheter

En grundpelare i vår regionalpolitik är att delvis utlokalisera statliga arbetstillfällen från större städer till landsbygden, att nyetablera myndigheter och verk på landsbygden samt förhindra fortsatt flytt av statliga jobb från landsbygd till storstäder. Med dagens tekniska utveckling finns det goda möjligheter att förlägga statliga arbetstillfällen utanför storstäderna och det finns därför få godtagbara skäl att generellt centralisera statliga jobb till storstäderna. Denna omlokalisering är emellertid ett långsiktigt mål. Om den sker i för snabb takt innebär den ekonomiska, sociala, logistiska och organisatoriska problem. Utlokaliseringar ska alltså ske med försiktighet som ett komplement till de nyetableringar som i huvudsak ska ske på landsbygdsorter.

Omlokaliseringar ger positiva effekter för de berörda kommunernas skatteunderlag, vilket innebär bättre välfärd i form av skola och omsorg. Detta i sig ökar i förlängningen attraktionskraften att bo på dessa orter.

Medborgarservice

En förutsättning för en levande landsbygd är god tillgång till offentlig service. Under lång tid har en ond spiral inneburit att offentlig service dragits undan från landsbygden till följd av ett minskat befolkningsunderlag, vilket i sin tur bidragit till att försämra befolkningsutvecklingen än mer. För att kompensera för detta har myndigheter och kommuner satsat allt mer på att erbjuda information och service över internet och telefon, vilket är något som för många är ett fullgott alternativ. Samtidigt kan mer än 2 miljoner människor av olika skäl inte använda datorn för detta enligt SOU 2009:92.

Sverigedemokraterna är oroade över denna utveckling och vill stärka medborgarservicen genom ökad samverkan för att bibehålla samt utveckla den offentliga servicen. Fysiska möten kan ibland av praktiska skäl inte åstadkommas, men man kan inom ramen för samverkanskontor genom teknik verka för personliga möten på distans, vilket kan ge alla medborgare en likvärdig tillgång till service.

Bredband och it

Mer och mer av våra liv förutsätter en snabb och stabil internetuppkoppling: från arbete där alltmer automatiseras med datorers hjälp till vår fritid där både underhållning och omvärldsrapportering fortsatt flyttar över till internetbaserade medier. Detta gör internettillgänglighet ytterst till en demokratifråga. Ett Sverige där alla medborgare inte har samma chans att delta i samhällsdebatten ser vi som skadligt och något som på sikt riskerar att polarisera samhället i landsbygd och stad.

Infrastruktur handlar inte endast om transportmöjligheter utan omfattar även teknisk infrastruktur för kommunikation såsom bredband. Behovet av tillgång till god infrastruktur för kommunikation blir idag allt viktigare både för näringslivet och för den enskilda medborgaren. Den ambitionsnivå som finns idag om att 90 procent av hushållen ska ha tillgång till snabbt bredband 2020 är inte tillräcklig och det noteras att landsbygden sannolikt kommer att vara kraftigt överrepresenterad bland de kvarvarande 10 procenten. Den parlamentariska landsbygdskommittén framhöll i sitt slutbetänkande ”att hela befolkningen ska ha tillgång till digital infrastruktur med hög överföringskapacitet senast 2025. Utan ett sådant mål blir det omöjligt att hävda att Sveriges landsbygder ska leva”. Detta är något de uppmanar regeringen att driva. Sverigedemokraterna delar landsbygdskommitténs mening om att 100 procent av befolkningen ska ha tillgång till snabbt bredband 2025.

 

 

Johan Nissinen (SD)

 

Mattias Bäckström Johansson (SD)

Josef Fransson (SD)