Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa legitimation för fler socionomyrken, utöver hälso- och sjukvårdskuratorer, och tillkännager detta för regeringen.
Socionomutbildningen innebär 3,5 års studier av samhällsvetenskapliga ämnen som sociallagstiftning och civil lagstiftning men också sociologi och psykologiska teoribildningar. Denna kombination är det som krävs för att optimalt arbeta med rehabilitering, då kunskap både om människors psyke och om de regelsystem som styr den yttre världen är en förutsättning inom rehabiliteringsarbete.
Att kuratorer/socionomer/socialsekreterare hittills saknar legitimation beror varken på att utbildning, behandlingsansvar eller forskningsanknytning saknas. Det förtroende och ansvar i människors svåra situationer som socionomer har är ett starkt argument för att yrkeskåren ska betros med legitimation.
Utgångspunkten för diskussionen måste vara att kvalificerad kunskap och kompetens ska gagna människor i utsatta livssituationer och ingenting annat. Vi är för nationella regelverk och riktlinjer som ska garantera och säkerställa högsta möjliga kvalitet och högsta möjliga kompetens hos de personer som ska ta ansvar i enskilda människors djupt problematiska livssituationer.
Att införa legitimation för socionomer innebär en möjlighet att höja statusen för de legitimerade yrkesutövarna, exempelvis socialsekreterare, men det innebär också en utökad möjlighet att kvalitetssäkra verksamheten och stoppa olämpliga yrkesutövare.
En departementspromemoria där det föreslås att hälso- och sjukvårdskuratorer ska få yrkeslegitimation från och med den 1 januari 2019 är ute på remiss till och med den 24 november 2017. Det är ett steg i rätt riktning. Men även andra socionomer, exempelvis socialsekreterare, borde på liknande sätt få en yrkeslegitimation. Detta bör tillkännages för regeringen.
|
Yilmaz Kerimo (S) |
|