Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om analys av inkomstklyftorna i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Vinstandelen i Sveriges ekonomi har ökat sedan 1980-talet på bekostnad av löneandelen. Under samma tid har antalet anställda i offentlig sektor i förhållande till befolkningen minskat och offentliga försäkringar och bidrag begränsats. Det finns dessutom stora skillnader i hur arbete, pension och kapital beskattas.
Från och med 2006 till 2014 genomfördes de största skattesänkningarna i modern tid i Sverige. Under denna tid växte inkomstskillnaderna i Sverige. Från att vara världsledande i jämlikhet på 1980-talet tillhör Sverige numera de västländer där ojämlikheten har ökat snabbast.
I boken ”Jämlikhetsanden” av Richard Wilkinsson och Kate Pickett presenteras omfattande forskning som visar att ojämlika samhällen leder till ökad ohälsa, brottslighet och förtida död för dem som befinner sig på samhällets botten. Men ohälsan drabbar även mellanskiktet, en bred medelklass mår också sämre och upplever otrygghet i dessa samhällen. De enda som mår bra är de absolut rikaste, det vill säga en ytterst liten minoritet av befolkningen.
I jämlika samhällen ses motsatt resultat: Hälsan och tryggheten ökar, brottsligheten minskar. Detta gäller inte bara för de sämst ställda grupperna utan för majoriteten av befolkningen. De enda som inte påverkas nämnvärt är den lilla minoritet som redan befinner sig på toppen.
När inkomstskillnaderna i samhället minskas mår människor bättre, och det gäller även för dem som inte får mer pengar eller andra tillgångar. Det handlar inte bara om att minska den absoluta fattigdomen, utan i synnerhet den relativa fattigdomen. Det innebär att skillnaden i inkomst mellan olika grupper minskas.
Vid en analys av den S-ledda regeringens budgetar under mandatperioden syns en tydlig jämlikhets- och jämställdhetsprofil: De som har minst har fått mest av budgetutrymmet. Låginkomsttagare och kvinnor har fått mest, höginkomsttagare och män har fått minst.
Detta är naturligtvis mycket positivt för jämlikheten! Men det skulle behövas en ännu mer genomgripande analys av hela samhällsstrukturen för att förklara ojämlikheten i Sverige och föreslå ytterligare åtgärder för jämlikhet.
Under LO:s kongress 2016 beslutades om en jämlikhetsutredning som ska arbeta under fyra år. Bland annat ska utredningen analysera den ökade ojämlikheten i samhället och föreslå åtgärder för att minska ojämlikheten.
En statlig utredning på detta tema vore mycket välkommen!
Regeringen bör mot bakgrund av detta överväga en framtida ekonomisk utredning där inkomstskillnaderna mellan hög-, medel- och låginkomsttagare belyses och orsakerna till de ökade inkomstklyftorna förklaras. En sådan genomlysning skulle ge en god grund för att vidta åtgärder för ekonomisk jämlikhet!
|
Hillevi Larsson (S) |
|
|
Carina Ohlsson (S) |
Eva-Lena Jansson (S) |
|
Veronica Lindholm (S) |
Paula Holmqvist (S) |
|
Anna Wallén (S) |
Monica Green (S) |