Förslag till riksdagsbeslut
Förutom en bristfällig skolgång har en stor andel av de barn som placerats i samhällets vård bristande fysisk, psykisk och psykosocial hälsa. Socialstyrelsen och Skolverket kom 2013 med en vägledning för placerade barn ”Placerade barns skolgång och hälsa – ett gemensamt ansvar” där man bland annat pekar på att det för många placerade barn saknas uppgifter om hälsokontroller och vaccinationer. Det gäller rimligen också de som idag är vuxna men växte upp i samhällets vård. Vi vet också att den som varit placerad som barn löper stora överrisker för psykisk ohälsa som vuxen.
Idag finns heller ingen nationell uppföljning över hur många barn som är eller har varit placerade i samhällets vård, hur länge de har varit det eller hur det har gått för dem. Det finns inte heller något register över orosanmälningar. Kommunerna har sina egna register men de ser olika ut och håller olika kvalitet. Det finns oerhört lite forskning på området men de studier som finns pekar på att ungefär en fjärdedel av alla anmälningar leder till insatser. Problemet är att vi inte vet om det beror på att det inte behövdes insatser för övriga tre fjärdedelar som anmälts eller av andra skäl. Vi vet heller inte hur effektivt skyddet är när det gäller barn som far illa. En nationell uppföljning skulle också underlätta för att säkerställa så att alla omhändertagna barn får del av en obligatorisk hälsovårdsplan samt screening av kunskapsnivå för att bättre kunna få rätt stöd i skolan.
En nationell uppföljning skulle därtill ge möjlighet att få kunskap om de barn som avlider under omhändertagandet vilket man idag inte har. Det behövs rutiner och fasta nationella regler för vilka åtgärder som skall vidtas när barn avlider i samhällets vård. Vanvårdsutredningen visade på att många barn placerade i samhällets vård utsatts för såväl övergrepp och misshandel som ren vanvård. Efter utredningen kom har alltför lite gjorts för att försöka följa upp de barn som idag är vuxna, trots att vi vet att många av dem saknar vaccinationer, har bristfällig skolgång och lider av posttraumatisk stress.
Det behövs mer forskning om och uppföljning av placerade barn för att öka kunskapen hos vården och psykiatrin och för att kunna nå de som tidigare varit placerade. Det behövs mer kunskap om socialtjänstens insatser för barn som far illa. Anmälningar, insatser och placeringar bör följas upp nationellt, inklusive uppföljning av hur det går för placerade barn senare i livet.
Därtill behövs regler, riktlinjer och rutiner för vilka åtgärder som ska vidtas när ett barn avlider i samhällets vård.
|
Christina Örnebjär (L) |
|