Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att finansieringsmodellen för Lantmäteriets geodataförsörjning bör utredas och tillkännager detta för regeringen.
2016 gavs Lantmäteriet i uppdrag av regeringen att kartlägga effekterna av öppna geodata och deras konsekvenser i form av intäkter och kostnader. Öppna geodata innebär data som utan kostnad får användas, ändras och delas fritt.
Rapporten som kom sommaren 2017, ”Effekter och konsekvenser av öppna data”, visar att den mindre mängd geodata som Lantmäteriet redan öppnat: översiktlig kart-, höjd- och positioneringsinformation, gjort efterfrågan än större. Dagens finansieringsmodell har dock sina brister då avgifterna anses för höga, särskilt av den ideella sektorn.
En studie vid Handelshögskolan 2016, visar på samhällsekonomiska vinster med öppna geodata, till exempel besparingar vid arbete med miljökonsekvensbeskrivningar, förenklingar vid bygglovsprocesser och besparingar vid anläggningsarbeten.
Inte minst kan öppna geodata användas av offentliga aktörer, som exempelvis vid räddningsinsatser eller för polis och ambulanspersonal så att de kan hitta rätt och rädda liv och egendom i tid.
Den totala avgiftsfinansieringen av geodata i Sverige bedömdes i mars 2017 uppgå till närmare 600 miljoner kronor per år, där statens del är ca 390 miljoner och kommunernas del ungefär 200 miljoner kronor per år. En ny finansieringsmodell bör utredas för att tillgängliggöra mer öppna geodata för både ideella och offentliga verksamheter och näringsverksamheter, för gemensamma samhällsvinster.
|
Penilla Gunther (KD) |
|