Riksdagen antar regeringens förslag till beslut med ändringen att de sändningstillstånd som beviljas närmast efter ikraftträdandet för Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion ska gälla i sex år och att de nya bestämmelserna om åttaåriga sändningstillstånd ska tillämpas första gången för tillstånd som gäller fr.o.m. den 1 januari 2026.
Det råder en bred enighet i riksdagen om betydelsen av public service. Från Centerpartiet står vi bakom detta och vill framhålla att det uppdrag som utförs av Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion är viktigt och grundläggande för vår demokrati och vårt öppna samhälle.
Däremot har finansieringen av public service genom radio- och tv-avgiften länge varit omdiskuterad. Framför allt finns det stora problem när det gäller teknikneutraliteten. I dag betalar den som äger en tv-mottagare avgift, men vad som är en tv-mottagare blir allt svårare att definiera. Särskilt när konsumtionen i dag görs i nästan lika stor grad på webben eller genom mobilapplikationer som via traditionell broadcasting – något som också har uppmärksammats vid flera av Centerpartiets partistämmor där man tagit fram förslag på att i stället för dagens tv-avgift gå över till en public service-avgift. En förändrad finansieringsmodell måste också ha hög legitimitet hos befolkningen för att vara långsiktigt hållbar.
Ett av ledorden i den parlamentariska public service-utredningens betänkande är legitimitet. Med det förslag som kommittén lade fram i sitt delbetänkande blir det för de flesta hushåll ingen eller liten skillnad i förhållande till hur det fungerar i dag. Samtidigt innebär det lättnader eller förenklingar för den med väldigt små eller inga marginaler. Centerpartiet ställde sig bakom förslaget till ny finansiering av radio och tv, som Public service-kommittén presenterade hösten 2017.
Regeringen föreslår i sin proposition att tillståndsperioden för public service-bolagen ska vara tio år från 2020, för att efter 2030 övergå till att vara åttaåriga tillståndsperioder. I den parlamentariska public service-utredningens delbetänkande lades förslaget att tillståndsperioden för public service-bolagen framöver ska vara åtta år. För att anpassa tillståndsperioden till riksdagens mandatperioder föreslog utredningen att den första tillståndsperioden skulle fastställas till sex år och gälla 2020–2026, för att därefter övergå till åttaåriga tillstånd.
Centerpartiet anser att en tioårig tillståndsperiod är alltför lång. Flera remissinstanser har också angett den snabbt föränderliga mediemarknaden som försvårande omständigheter när det gäller längden på tillståndsperioden. Vi delar den uppfattningen och vidhåller därför utredningens förslag om att tillståndsperioden från 2020 bör vara på sex år. Bestämmelserna om åttaåriga tillstånd bör därefter tillämpas fr.o.m. den 1 januari 2026.
|
Per Lodenius (C) |
|