Tabell 1.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt nya och ändrade anslag 2018
Tusental kronor
|
Utgiftsområde |
Anslags-nummer |
|
Beslutad ram/ anvisat anslag |
Förändring av ram/ anslag |
Ny ram/ Ny anslagsnivå |
Avvikelse (SD) |
|
1 |
|
Rikets styrelse |
14 531 335 |
40 000 |
14 571 335 |
14 531 335 |
|
|
4:1 |
Regeringskansliet m.m. |
7 779 310 |
40 000 |
7 819 310 |
–40 000 |
|
2 |
|
Samhällsekonomi och finansförvaltning |
16 285 547 |
70 700 |
16 356 247 |
16 358 747 |
|
|
1:1 |
Statskontoret |
96 727 |
1 000 |
97 727 |
|
|
|
1:2 |
Kammarkollegiet |
71 923 |
1 200 |
73 123 |
|
|
|
1:11 |
Finansinspektionen |
602 798 |
3 000 |
605 798 |
|
|
|
1:16 |
Finansmarknadsforskning |
29 913 |
60 000 |
89 913 |
|
|
|
1:17 |
Upphandlingsmyndigheten |
94 036 |
–2 500 |
91 536 |
2 500 |
|
|
1:19 |
Statens servicecenter |
0 |
8 000 |
8 000 |
|
|
3 |
|
Skatt, tull och exekution |
11 399 384 |
75 100 |
11 474 484 |
|
|
|
1:1 |
Skatteverket |
7 590 735 |
3 100 |
7 593 835 |
|
|
|
1:2 |
Tullverket |
1 862 074 |
72 000 |
1 934 074 |
|
|
4 |
|
Rättsväsendet |
45 776 783 |
461 875 |
46 238 658 |
|
|
|
1:1 |
Polismyndigheten |
24 516 124 |
200 000 |
24 716 124 |
|
|
|
1:4 |
Ekobrottsmyndigheten |
677 008 |
20 000 |
697 008 |
|
|
|
1:5 |
Sveriges Domstolar |
5 601 459 |
10 450 |
5 611 909 |
|
|
|
1:10 |
Brottsoffermyndigheten |
47 233 |
10 000 |
57 233 |
|
|
|
1:12 |
Rättsliga biträden m.m. |
2 354 657 |
200 425 |
2 555 082 |
|
|
|
1:13 |
Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. |
39 987 |
26 000 |
65 987 |
|
|
|
1:14 |
Avgifter till vissa internationella sammanslutningar |
24 174 |
–5 000 |
19 174 |
|
|
6 |
|
Försvar och samhällets krisberedskap |
53 835 446 |
109 800 |
53 945 246 |
|
|
|
1:1 |
Förbandsverksamhet och beredskap |
34 940 784 |
102 800 |
35 043 584 |
|
|
|
2:6 |
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap |
1 169 221 |
7 000 |
1 176 221 |
|
|
7 |
|
Internationellt bistånd |
42 985 209 |
–15 000 |
42 970 209 |
42 970 209 |
|
|
1:1 |
Biståndsverksamhet |
41 606 382 |
–43 000 |
41 563 382 |
28 000 |
|
|
1:2 |
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) |
1 171 090 |
28 000 |
1 199 090 |
–28 000 |
|
8 |
|
Migration |
15 748 230 |
5 458 000 |
21 206 230 |
15 763 230 |
|
|
1:2 |
Ersättningar och bostadskostnader |
8 101 000 |
4 908 000 |
13 009 000 |
–4 908 000 |
|
|
1:3 |
Migrationspolitiska åtgärder |
77 915 |
15 000 |
92 915 |
|
|
|
1:6 |
Offentligt biträde i utlänningsärenden |
305 150 |
335 000 |
640 150 |
–335 000 |
|
|
1:9 |
Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl. |
195 000 |
200 000 |
395 000 |
–200 000 |
|
9 |
|
Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
77 696 041 |
2 146 725 |
79 842 766 |
|
|
|
1:5 |
Bidrag för läkemedelsförmånerna |
26 582 000 |
1 149 100 |
27 731 100 |
|
|
|
1:6 |
Bidrag till folkhälsa och sjukvård |
7 096 286 |
600 000 |
7 696 286 |
|
|
|
4:5 |
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet |
2 517 490 |
360 000 |
2 877 490 |
|
|
|
4:7 |
Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. |
1 508 915 |
24 125 |
1 533 040 |
|
|
|
8:1 |
Socialstyrelsen |
658 637 |
10 000 |
668 637 |
|
|
|
8:2 |
Inspektionen för vård och omsorg |
684 305 |
3 500 |
687 805 |
|
|
10 |
|
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning |
102 615 229 |
5 700 |
102 620 929 |
|
|
|
1:5 |
Ersättning inom det statliga personskadeskyddet |
33 068 |
9 000 |
42 068 |
|
|
|
2:1 |
Försäkringskassan |
8 732 772 |
–3 300 |
8 729 472 |
|
|
11 |
|
Ekonomisk trygghet vid ålderdom |
34 635 669 |
–800 |
34 634 869 |
|
|
|
2:1 |
Pensionsmyndigheten |
555 769 |
–800 |
554 969 |
|
|
13 |
|
Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering |
25 600 209 |
70 000 |
25 670 209 |
25 655 209 |
|
|
1:1 |
Etableringsåtgärder |
238 430 |
15 000 |
253 430 |
–15 000 |
|
|
3:1 |
Särskilda jämställdhetsåtgärder |
334 039 |
55 000 |
389 039 |
|
|
14 |
|
Arbetsmarknad och arbetsliv |
74 083 840 |
37 500 |
74 121 340 |
73 713 840 |
|
|
1:1 |
Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader |
8 402 329 |
7 500 |
8 409 829 |
–7 500 |
|
|
1:3 |
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser |
13 422 023 |
500 000 |
13 922 023 |
–400 000 |
|
|
1:12 |
Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar |
5 756 893 |
–495 000 |
5 261 893 |
|
|
|
2:1 |
Arbetsmiljöverket |
763 225 |
25 000 |
788 225 |
|
|
15 |
|
Studiestöd |
24 352 692 |
6 000 |
24 358 692 |
|
|
|
1:8 |
Centrala studiestödsnämnden |
869 376 |
6 000 |
875 376 |
|
|
16 |
|
Utbildning och universitetsforskning |
77 965 638 |
144 500 |
78 110 138 |
78 095 138 |
|
|
1:1 |
Statens skolverk |
1 124 218 |
19 500 |
1 143 718 |
|
|
|
1:4 |
Sameskolstyrelsen |
40 099 |
15 000 |
55 099 |
–15 000 |
|
|
1:5 |
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet |
3 685 198 |
40 000 |
3 725 198 |
|
|
|
1:10 |
Fortbildning av lärare och förskolepersonal |
308 985 |
–40 000 |
268 985 |
40 000 |
|
|
1:13 |
Statligt stöd till vuxenutbildning |
2 570 034 |
110 000 |
2 680 034 |
–40 000 |
|
17 |
|
Kultur, medier, trossamfund och fritid |
15 879 752 |
187 000 |
16 066 752 |
15 901 752 |
|
|
1:2 |
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete |
579 284 |
10 000 |
589 284 |
–10 000 |
|
|
3:1 |
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter |
155 735 |
50 000 |
205 735 |
–50 000 |
|
|
10:1 |
Filmstöd |
552 144 |
15 000 |
567 144 |
–15 000 |
|
|
12:1 |
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor |
40 813 |
3 000 |
43 813 |
|
|
|
12:3 |
Särskilda insatser inom ungdomspolitiken |
35 000 |
50 000 |
85 000 |
–50 000 |
|
|
13:1 |
Stöd till idrotten |
1 954 311 |
10 000 |
1 964 311 |
–10 000 |
|
|
14:1 |
Bidrag till folkbildningen |
4 348 183 |
10 000 |
4 358 183 |
–10 000 |
|
|
14:3 |
Särskilda insatser inom folkbildningen |
170 000 |
20 000 |
190 000 |
–20 000 |
|
|
15:1 |
Lotteriinspektionen |
50 784 |
19 000 |
69 784 |
|
|
18 |
|
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik |
6 951 648 |
110 000 |
7 061 648 |
|
|
|
1:8 |
Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande |
1 300 000 |
95 000 |
1 395 000 |
|
|
|
1:9 |
Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande |
3 200 000 |
15 000 |
3 215 000 |
|
|
20 |
|
Allmän miljö- och naturvård |
10 772 788 |
55 000 |
10 827 788 |
10 740 788 |
|
|
1:1 |
Naturvårdsverket |
590 938 |
–42 000 |
548 938 |
|
|
|
1:12 |
Insatser för internationella klimatinvesteringar |
235 000 |
10 000 |
245 000 |
|
|
|
1:16 |
Klimatinvesteringar |
1 590 000 |
50 000 |
1 640 000 |
–50 000 |
|
|
1:19 |
Elfordonspremie |
350 000 |
45 000 |
395 000 |
–45 000 |
|
|
2:1 |
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande |
103 509 |
–8 000 |
95 509 |
8 000 |
|
21 |
|
Energi |
3 588 354 |
172 500 |
3 760 854 |
3 590 854 |
|
|
1:1 |
Statens energimyndighet |
313 389 |
2 500 |
315 889 |
|
|
|
1:7 |
Energiteknik |
975 000 |
170 000 |
1 145 000 |
–170 000 |
|
22 |
|
Kommunikationer |
56 418 505 |
26 500 |
56 445 005 |
|
|
|
1:1 |
Utveckling av statens transportinfrastruktur |
25 512 794 |
16 000 |
25 528 794 |
|
|
|
1:12 |
Transportstyrelsen |
2 139 603 |
4 000 |
2 143 603 |
|
|
|
2:1 |
Post- och telestyrelsen |
42 040 |
6 500 |
48 540 |
|
|
23 |
|
Areella näringar, landsbygd och livsmedel |
19 253 779 |
373 200 |
19 626 979 |
|
|
|
1:8 |
Statens jordbruksverk |
621 432 |
4 000 |
625 432 |
|
|
|
1:12 |
Stödåtgärder för fiske och vattenbruk |
24 250 |
1 200 |
25 450 |
|
|
|
1:13 |
Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk |
194 000 |
89 200 |
283 200 |
|
|
|
1:14 |
Livsmedelsverket |
243 375 |
10 000 |
253 375 |
|
|
|
1:17 |
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur |
4 357 405 |
–1 200 |
4 356 205 |
|
|
|
1:19 |
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket |
79 830 |
270 000 |
349 830 |
|
|
|
|
Summa anslagsförändring på ändringsbudget |
|
9 534 300 |
|
–6 340 000 |
Tabell 1.2 Specifikation av ändrade beställningsbemyndiganden 2018
Tusental kronor
|
Utgifts- område |
|
Beslutat beställnings-bemyndigande |
Förändring av beställnings-bemyndigande |
Nytt beställnings-bemyndigande |
Tidsperiod |
Avvikelse (SD) |
||
|
5 |
1:2 |
Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet |
|
50 000 |
50 000 |
2019–2020 |
|
|
|
6 |
2:4 |
Krisberedskap |
1 200 000 |
|
1 200 000 |
2019–2023 |
|
|
|
7 |
1:1 |
Biståndsverksamhet |
82 000 000 |
7 778 000 |
89 778 000 |
2019–2028 |
|
|
|
9 |
7:2 |
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning |
1 280 000 |
|
1 280 000 |
2019–2022 |
|
|
|
13 |
2:2 |
Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. |
23 300 |
15 000 |
38 300 |
2019 |
|
|
|
14 |
1:3 |
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser |
8 000 000 |
1 255 000 |
9 255 000 |
2019–2028 |
|
|
|
14 |
1:13 |
Lån till körkort |
|
114 000 |
114 000 |
2019–2021 |
–114 000 |
|
|
16 |
1:18 |
Praktiknära skolforskning |
19 000 |
18 500 |
37 500 |
2019–2021 |
|
|
|
16 |
1:21 |
Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling |
|
3 500 000 |
3 500 000 |
2019 |
|
|
|
17 |
14:2 |
Bidrag till tolkutbildning |
160 000 |
|
160 000 |
2019–2023 |
|
|
|
20 |
1:4 |
Sanering och återställning av förorenade områden |
1 480 000 |
415 000 |
1 895 000 |
2019–2027 |
|
|
|
20 |
1:12 |
Insatser för internationella klimatinvesteringar |
70 000 |
779 000 |
849 000 |
2019–2025 |
|
|
|
20 |
1:20 |
Industriklivet |
80 000 |
220 000 |
300 000 |
2019–2025 |
|
|
|
21 |
1:2 |
Insatser för energieffektivisering |
185 000 |
170 000 |
355 000 |
2019–2021 |
|
|
|
22 |
1:1 |
Utveckling av statens transportinfrastruktur |
106 229 000 |
14 800 000 |
121 029 000 |
2019–2050 |
|
|
|
22 |
1:11 |
Trängselskatt i Stockholm |
29 676 000 |
7 700 000 |
37 376 000 |
2019–2057 |
|
|
|
22 |
2:5 |
Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation |
195 000 |
55 000 |
250 000 |
2019–2022 |
|
|
|
Summa förändring av beställningsbemyndigande på ändringsbudget |
36 869 500 |
|
–114 000 |
|||||
Regeringen aviserar en ökning av anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. Summan på 40 miljoner kronor motiveras med ökade växelkurser som gör att utrikesrepresentationen blivit dyrare. SD har konsekvent motsatt sig ökade utgifter för Regeringskansliet med devisen ”allt fler gör allt mindre”, detta har t.ex. märkts i att antalet regeringsbeslut sjunkit över tid samtidigt som antalet anställningsärenden ökat. Vi motsätter oss därför detta ökade anslag.
Upphandlingsmyndigheten har som uppgift att tillhandahålla stöd, information och vägledning om offentlig upphandling. Stödet handlar om hjälp i upphandlingsprocessen men också utvärdering samt uppföljning och omfattar såväl kommuner och landsting som möjliga leverantörer, exempelvis små och medelstora företag. För att effektivisera och maximera varje satsad skattekrona behöver vi förenkla upphandlingsprocessen som i dag innebär mycket krångel och arbete, särskilt för småföretagen. För skattebetalarna innebär en ineffektiv upphandlingsprocess å andra sidan fördyrningar och en sämre konkurrens på marknaden som ett resultat av ett minskat utbud. För att upprätthålla en hög kvalitet på offentliga tjänster bör man se till att en utbildningsinsats av landets upphandlingsansvariga påbörjas snarast. Sverigedemokraterna ser det därför som samhällsekonomiskt motiverat att behålla uppfört anslag för Upphandlingsmyndigheten.
Sverigedemokraterna anser att i en tid då det fortfarande råder flera allvarliga flyktingkriser och humanitära kriser är det inte läge att minska biståndsverksamheten utan regeringen bör prioritera internationell flyktinghjälp. Vi anser därför att dessa föreslagna 28 miljoner kronor ska ligga kvar i anslag 1:1 och öronmärkas för internationell flyktinghjälp genom UNHCR.
Sverigedemokraternas utgångspunkt är att nuvarande, såväl som föregående, regering har hanterat migrationspolitiken på ett närmast medvetet destruktivt sätt. Man har försatt landet i den djupaste krisen i modern tid. Som en konsekvens av detta behöver man återigen öka anslaget på migrationsområdet för att klara av hanteringen bara för innevarande år. Sverigedemokraternas inställning är att detta scenario aldrig hade inträffat med en långsiktig och ansvarstagande politik.
Som skäl till de aviserade utgiftsökningarna på anslag 1:2 uppger man högre ersättningsansökningar än beräknat, enligt det gamla ersättningssystemet. Regeringen skjuter till 4,9 miljarder kronor för detta ändamål utöver det redan uppförda anslaget på 8 miljarder kronor, ett anslag som i skrivande stund antogs för mindre än ett halvår sedan. Det föranleder en diskussion om kostnaderna i sig men också kring regeringens regelbundna felbudgetering av de migrationspolitiska utgifterna. Dessa underskattningar har satts i system av regeringen vid i princip varje ändringsbudget denna mandatperiod. I stället för att övertrassera beslutade ramar på nytt, vore ett alternativt sätt att hantera de skenande kostnaderna att komma med konkreta åtgärder som omedelbart och varaktigt sänker utgifterna. Eftersom sådana åtgärder uteblivit kan SD inte godta regeringens tillskott utan vi förespråkar att man omprioriterar inom befintligt anslag för att frigöra eventuellt nödvändiga medel så att kommunerna kompenseras. Slutligen kan vi konstatera att denna situation aldrig hade uppstått med en ansvarsfull invandringspolitik samt att SD i regeringsställning kommer att avveckla motsvarande utgifter för såväl stat som kommun.
Sverigedemokraterna är principiellt emot att flytta pengar från utgiftsområde 7 till utgiftsområde 8 då vi anser att bistånd i första hand ska gå till fattigdomsbekämpning, humanitärt arbete och internationell flyktinghjälp. Om det är så att dessa pengar som går till IOM syftar till att stödja IOM i dess arbete med att stödja flyktingar anser vi inte att det finns skäl att motsätta sig anslaget, men däremot förväntar vi oss att regeringen återkommer till riksdagen med mer uppföljning kring IOM och regeringens målsättning med det ökade stödet.
Anslagshöjningen för offentliga biträden ska täcka utgifterna som ökat med anledning av att fler asylärenden än tidigare beräknat behöver offentliga biträden och tolkar. Med Sverigedemokraternas politik hade utgifterna på motsvarande post hållits nere. Regeringen presenterar dock ingen plan för minskade kostnader, tvärtom godtar man genom budgeten en ökning. Konkreta förslag för att minska kostnaderna är emellertid inte svåra att hitta. Exempelvis kan man begränsa tillgången till biträden, något som redan föreslagits. Sverigedemokraterna har vid flera tillfällen påtalat behovet av att t.ex. minska rätten att överklaga migrationsärenden flera gånger om och begränsa rätten till tolkar om personen vistats i landet under en längre tid.
I höständringsbudgeten infördes ett nytt anslag som riktade sig till ensamkommande asylsökande som fyller 18 år under asylprocessen, ett anslag som då uppgick till 195 miljoner kronor och som nu utökas med ytterligare 200 miljoner kronor. Det faktum att en omyndig, minderårig person blir myndig och vuxen i juridisk mening är ett skäl i sig att prioritera andra politikområden med problem av betydligt mer akut karaktär, såsom sjukvård och rättsväsende. Vidare satsas det redan astronomiska summor årligen på migrationspolitiken och man kan därför på goda grunder ifrågasätta varför de ekonomiska medlen ändå inte räcker till. Man vet också att åldersbedömningar blir allt viktigare i sådana här sammanhang då såväl nationella som internationella erfarenheter unisont pekar på att det ofta råder en diskrepans mellan uppgiven ålder och faktisk ålder, primärt från de grupper som toppar statistiken vad gäller asylansökningar.
Vi säger nej till satsningar på särlösningar och ineffektiva åtgärder som är och länge har varit svensk integrationspolitik. Vår ambition är breda lösningar som gynnar alla, inte enskilda särintressen. Genom att begränsa bidrag, ersättningar och garantinivåer till främst svenska medborgare stärker vi medborgarskapet, hushållar med landets begränsade resurser och skickar en tydlig signal till dem som söker sig till vårt land. För icke-medborgare som vill göra rätt för sig finns det en tydligt utstakad väg med ett attraktivt slutmål. I de fall resurserna tagit slut menar Sverigedemokraterna att regeringen genom förändrade regleringsbrev bör omfördela medel inom anslaget i stället för att skjuta till resurser. Alternativet är att minska utgiftsnivåerna eller att inte genomföra åtgärderna över huvud taget.
Vi godtar vidare anslagshöjningen 3:1 där medlen ska gå till bl.a. kvinno- och tjejjourer och andra jämställdhetsåtgärder. Det är en viktig prioritering, och SD vill betona att det i utvecklingsarbetet för kvinnojourerna bör läggas ett särskilt fokus på specialistkompetens för hedersproblematik. Det har hittills talats för lite om jämställdhet ur detta perspektiv trots år av dokumenterad förekomst och flera medialt uppmärksammade fall. Ett jämställdhetsproblem där män kontrollerar kvinnors och flickors liv och där konsekvenserna för den drabbade ofta är ödesdigra. Av den anledningen förespråkar vi att tillskottet också nyttjas för insatser inom detta område.
Vi vänder oss kraftigt mot ökade förvaltningsanslag i syftet att fler arbetssökande ska gå till studier. Även om detta arbete ska ske i samarbete med andra parter så är vår bedömning att detta arbete kan utföras inom befintliga ekonomiska ramar. Vi säger därför nej till anslag 1:1.
Vidare vore det hutlöst att öka på den redan väl tilltagna budgeten under anslag 1:3, särskilt med tanke på att resurserna ska gå till att skapa låtsasjobb i form av extratjänster. Vi ser dock positivt på att regeringen vill öka möjligheterna att få unga i sommarjobb, varpå vi accepterar ett tillskott på 100 miljoner kronor avsatt till detta ändamål.
Slutligen, vad gäller beställningsbemyndigandet Lån till körkort, som enbart ska användas till ”vissa personer” enligt regeringen – vi vänder oss emot alla särlösningar på arbetsmarknaden, inklusive denna. Vi vill således inte se att några medel går till detta i framtiden.
Sameskolstyrelsen har under en rad av år kraftigt övertrasserat sin budget samt ökat kostnaderna på ett uppseendeväckande vis samtidigt som man inte har kunnat förklara sina kostnadsökningar på ett relevant sätt. Ekonomisk oaktsamhet ska inte premieras, därför yrkar vi avslag på denna åtgärd.
Vi vänder oss vidare emot att skära i fortbildning för lärare och förskolepersonal i syfte att finansiera sfi-undervisning. Därför reducerar vi anslaget 1:13 med motsvarande belopp och accepterar anslagsökningen i övrigt.
Sverigedemokraterna har en stark och ambitiös budget för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. Sverigedemokraterna vill värna, vårda och visa svensk kultur. För oss är det såväl de sköna konsterna som de sociala koderna. Vårt land behöver samlas kring gemensamma normer och värderingar för att hålla ihop. Särskilt viktigt är det i ett samhälle med en solidariskt finansierad välfärdsmodell, eftersom den solidaritet som håller upp systemet i sin tur baseras på en gemensam identitet och en stark känsla av gemenskap. Vår vision är att den svenska kulturen ska erkännas och blomstra.
I regeringens förslag till vårändringsbudget anser vi det motiverat att MUCF och Lotteriinspektionen i det här läget anslås förhöjda medel. I övrigt säger vi nej till flertalet av regeringens aviserade förändringar. Avseende anslag 1:2 anser vi höjningen omotiverad och har sedan tidigare där budgeterat för en lägre ram till förmån för andra prioriterade insatser. Gällande anslag 3:1 är satsningar för läsfrämjande åtgärder lovvärda och allt viktigare, däremot anser vi att det totala anslaget ligger på en redan hög nivå och förespråkar att man prioriterar inom ram. Därför säger vi nej till aviserad höjning. Vidare förespråkar Sverigedemokraterna en helt annan filmpolitik än regeringens och står bakom de tillkännagivanden som riktats till regeringen från riksdagen. Därmed säger vi nej till höjningen av anslag 10:1. När det gäller anslag 12:3 anser vi att regeringens kraftiga höjning är alltför svagt motiverad i kombination med att frågan i hög utsträckning tangerar en kommunal angelägenhet och avstyrker därför anslagshöjningen. Idrott och friluftsliv är områden där Sverigedemokraterna vill se ambitiösa insatser och god samverkan mellan det offentliga och civila samhället. Barn- och ungdomsidrott liksom elitidrott ska främjas och stärkas. Samtidigt anser vi att det är insatser som ryms inom befintlig ram och avstyrker således den aviserade höjningen. Rörande bidrag till folkbildningen, anslag 14:1, avstyrker vi även detta anslag då vi inte ställer oss bakom särlösningar för utvalda invandrade grupper, varken på arbetsmarknaden eller inom folkbildningsväsendet. Det gäller även anslag 14:3 varför vi avstyrker även det.
Nuvarande anslag 1:16 får nyttjas för stöd till installation av laddinfrastruktur för elfordon. Regeringen införde i sin höstbudget för 2018 ett tillfälligt eko-bonussystem för att flytta godstransporter från väg till sjöfart på 50 miljoner kronor som bokfördes under posten 1:1 Naturvårdsverket. Omfördelningen från 1:1 med –42 miljoner kronor till 1:16 härrör just till detta stöd. Ett eko-bonusstöd som vi tidigare motsatt oss och följaktligen därför fortsatt säger nej till.
Den tidigare elcykelpremien har nu döpts om till elfordonspremien och ska enligt regeringen numera innefatta eldrivna utombordsmotorer. Att fortsatt med stora budgetmedel gå in och stödja elcyklar m.m., anser vi vara en felaktig ekonomisk prioritering. Sverigedemokraterna tror på principen om utbud och efterfrågan och vi anser inte att det finns några skäl för staten att agera på en redan fungerande elcykelmarknad. Det ligger inte i skattebetalarnas intresse att subventionera sådana här typer av utgifter och vi säger därför nej till regeringens anslagshöjning 1:19.
Avslutningsvis ser Sverigedemokraterna anslagsminskningen 2:1 som en mindre men helt onödig besparing som vi motsätter oss.
Ett väsentligt problem gällande solceller i Sverige är den oregelbundna produktionen i och med att solceller av naturliga skäl är beroende av solljus. Detta medför att solceller producerar mycket lite el under vinterns mörka och kalla månader, när behovet är som störst. Hårdraget kan man säga att flödena av elkraft över nationsgränsen styrs av temperaturen och där vi exporterar överkapacitet på sommarhalvåret. Detta innebär i praktiken att alla subventioner till solkraft är en ren samhällskostnad då vi exporterar ett högre överskott på en marknad som inte betalar för subventionerna.
Solceller producerar som bäst från maj och några månader framåt och i princip ingenting årets mörkaste och kallaste månader. Vad detta innebär är att solceller inte kan ersätta någonting annat i energisystemet då vi ändå måste ha kapacitet att möta efterfrågan på effekt de dagar på året då efterfrågan är som högst. Dessa dagar infaller just när det är som mörkast och kallast. Detta medför att man investerar i dubbel kapacitet, vilket knappast kan betraktas som vare sig miljövänligt eller samhällsekonomiskt. Regeringen bör med anledning av det ovan anförda ompröva sin politik för en utökad kapacitet som är subventionsdriven av solcellsproducerad el och avveckla investeringsstödet.
|
Oscar Sjöstedt (SD) |
|
|
Dennis Dioukarev (SD) |
Jimmie Åkesson (SD) |