Motion till riksdagen
2017/18:4038
av Stefan Jakobsson och Robert Stenkvist (båda SD)

med anledning av prop. 2017/18:182 Samling för skolan


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att precisera skollagens paragraf om social sammansättning till upptagningsområden och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förtydliga åtgärder mot frånvaro och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att precisera befattningen skolchefs ansvar på nationell nivå och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka regeringens åtgärdspaket för huvudmän med ytterligare ett trappsteg och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Regeringens proposition Samling för skolan innehöll flera bra förslag och vi anser precis som regeringen att de områden propositionen berör är viktiga områden där förändringar behöver genomföras för att skolan ska fungera bättre. Vi välkomnar regeringens förslag om rättelse gällande huvudman. Möjligheten finns redan enligt propositionen att begära rättelse för huvudman, en möjlighet som aldrig tillämpats, vilket i sig är anmärkningsvärt. 

  1. Gällande åtgärder för att öka den sociala sammansättningen är den föreslagna lagtexten otydlig och intetsägande. Åtgärderna för att differentiera den sociala sammansättningen är begränsade såvida vi inte ska införa bussning av skolelever, något vi sverigedemokrater vänder oss starkt emot. Det enskilda huvudmän kan göra, när det lämpar sig, är att införa upptagningsområden i stället för att låta närhetsprincipen gälla strikt. Detta för elever som inte aktivt sökt och kommit in på den skola de själva valt. Denna möjlighet föreligger redan, men eftersom alla kommuner inte uppfattat detta behöver det förtydligas. Detta måste göras och beslutas av enskilda huvudmän där det är lämpligt och bedömningen måste göras lokalt. Skolsegregationen ska i övrigt huvudsakligen motverkas med kompensatoriska åtgärder.
  2. Förslaget om utredning om skolfrånvaro är kontroversiellt och den föreslagna åtgärden om utredning är väl det som sannolikt redan görs i dag på de flesta skolor. Ett regeringsförslag ska föra utvecklingen framåt. Vi vill att förslaget kompletteras med krav på ett åtgärdsprogram för att komma till rätta med frånvaron i de fall då detta inte är uppenbart obehövligt. Denna plan ska undertecknas av målsmän/målsman. Dessutom ska frånvaro föras in i slutbetyget.
  3. Att tillsätta en nationellt lagstadgad befattning utan att närmare precisera dennes ansvarsområden ter sig märkligt. Det måste ju finnas en orsak till att skapa denna befattning där det i dag råder brister. Därför behöver skolchefens direkta ansvarsområde preciseras. Skolchefens ansvarsområden ska huvudsakligen vara nationellt reglerade om befattningen ska vara meningsfull, där kommunen kan komplettera med ansvarsområden. Att enbart låta kommunerna definiera skolchefens ansvarsområden anser vi vara i det närmaste meningslöst. 
  4. Att ge regeringen utökade möjligheter att agera kraftfullt mot huvudmän är ett utmärkt förslag som vi stöder. Förslaget till rättelse i regeringens proposition är ett bra förslag och lär fylla sin funktion om det används på rätt sätt. Sverigedemokraterna vill dock utöka möjligheterna för staten med ytterligare ett sanktionssteg. Vid skolor som år efter år inte ger tillräckligt med kunskap och inga förbättringar kan skönjas trots rättelse och andra påpekanden från regeringen, ska staten kunna besluta om att ta över driften eller lägga ned en skola. Den statligt tillsatta rektorn ska också erhålla utökade befogenheter för att på effektivaste sätt kunna styra upp verksamheten.

 

 

Stefan Jakobsson (SD)

Robert Stenkvist (SD)