Motion till riksdagen
2017/18:3791
av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD)

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs långsiktiga förutsättningar som stimulerar det privata riskkapitalet att våga investera i gröna företag i utvecklingsfaser och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftningen så att rådigheten över fler styrmedel kan läggas på kommunal nivå och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ansvarsfull offentlig upphandling och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla ett gemensamt system för bonus–malus inom EU med miljöklasserna A–G och tillkännager detta för regeringen.


Tabeller 

Tabell 1 Kristdemokraternas förslag till anslag för 2018 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag

Anslagsförslag 2018 för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (KD)

1:1

Naturvårdsverket

590 938

−110 000

1:2

Miljöövervakning m.m.

410 214

−55 000

1:3

Åtgärder för värdefull natur

1 247 535

−250 000

1:4

Sanering och återställning av förorenade områden

868 018

−105 000

1:5

Miljöforskning

78 825

 

1:6

Kemikalieinspektionen

274 741

−11 000

1:7

Avgifter till internationella organisationer

315 131

 

1:8

Supermiljöbilspremie

250 000

 

1:9

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

245 724

−16 000

1:10

Klimatanpassning

214 000

 

1:11

Åtgärder för havs- och vattenmiljö

949 565

−157 000

1:12

Insatser för internationella klimatinvesteringar

235 000

−50 000

1:13

Internationellt miljösamarbete

45 900

−25 000

1:14

Skydd av värdefull natur

1 418 000

−740 000

1:15

Havs- och vattenmyndigheten

244 280

−11 000

1:16

Klimatinvesteringar

1 590 000

−1 590 000

1:17

Elbusspremie

100 000

 

1:18

Investeringsstöd för gröna städer

100 000

−100 000

1:19

Elcykelpremie

350 000

−350 000

1:20

Industriklivet

300 000

 

2:1

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

103 509

 

2:2

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning

841 408

−100 000

 

Nytt anslag

 

 

 

Arbete för Östersjön

 

+100 000

 

Summa

10 772 788

−3 570 000

 

 


Tabell 2 Kristdemokraternas förslag till anslag för 2018 till 2020 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag

Miljoner kronor

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

2018

2019

2020

Naturvårdsverket

–110

–113

–116

Miljöövervakning m.m.

–55

–55

–55

Åtgärder för värdefull natur

–250

–300

–300

Sanering och återställning av förorenade områden

–105

–125

–170

Kemikalieinspektionen

–11

–12

–14

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

–16

–17

–18

Åtgärder för havs- och vattenmiljö

–157

–235

–270

Insatser för internationella klimatinvesteringar

–50

–50

–50

Internationellt miljösamarbete

–25

–25

–25

Skydd av värdefull natur

–740

–740

–740

Havs- och vattenmyndigheten

–11

–14

–16

Klimatinvesteringar

–1 590

–2 090

–3 090

Investeringsstöd för gröna städer

–100

–500

–550

Elcykelpremie

–350

–350

–350

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

 

–1

–1

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning

–100

–273

–285

Nytt anslag

 

 

 

Arbete för Östersjön

+100

+150

+200

Summa

–3 570

–4 750

–5 850

Den kristdemokratiska förvaltarskapsprincipen

Kristdemokraternas miljöpolitik grundar sig på förvaltarskapsprincipen. Människan har ett ansvar att förvalta de ändliga resurserna och naturvärdena. Vi som lever nu ska överlämna en jord som nästa generation kan ha som hem. Politiken ska därför, grundad på försiktighetsprincipen, utformas så att både det offentliga, våra företag, civil­samhället och enskilda ges förutsättningar att göra rätt, dvs. styra mot ett gott förvaltar­skap och en hållbar utveckling.

Miljöpolitiken är inte enbart en nationell angelägenhet då miljöproblemen inte stannar vid nationsgränserna. Det är därför ett måste att miljöfrågorna hanteras internationellt. Många problem kan lösas på EU-nivå medan andra frågor kräver globala beslut.

Kring de internationella klimatfrågorna råder i nuläget en stor blocköverskridande enighet i Sverige. Efter klimatmötet i Paris i slutet av 2016 har världens länder enats om att försöka hejda den globala uppvärmningen till max 2 grader, helst max 1,5 grader. Däremot behövs ytterligare åtgärder för att uppnå detta.

Den offentliga sektorn har en viktig roll som föregångare och pådrivare inom miljöarbetet. Inte minst i kommuner och regioner/landsting pågår på många håll ett offensivt utvecklingsarbete, dock ofta med en otålighet över hinder i vägen för att kunna göra ännu mer. Utfasning av fossila bränslen och kemikalier, hållbar stadsplanering, utbyggd kollektivtrafik och naturvård är några nyckelområden där mycket har gjorts. Samtidigt kan mycket mer göras. Inom exempelvis offentlig upphandling finns stor potential för att gå före och påverka genom tuffare miljökrav.

Kristdemokraternas förhållningssätt till miljön sammanfattas i det vi kallar förvaltarskapsprincipen. Med detta menas att människan är förvaltare av – och inte herre över – skapelsen. Det ger oss människor ett speciellt ansvar. Vi ska agera med en långsiktig helhetssyn med respekt för vår samtida omgivning och kommande generationer. Förvaltarskapsprincipen sträcker sig över alla aspekter av hållbar utveckling: ekologisk, ekonomisk och social. Därför utformas den kristdemokratiska miljöpolitiken på ett sätt som harmonierar med ökad tillväxt och fler jobb.

Ansvaret, som är grundbulten i förvaltarskapsprincipen, är både personligt och gemensamt. Människan är en rationell varelse, ansvarig för sina handlingar. Hon kan själv göra medvetna val för att ta tillvara både sina egna och andras yttre resurser. Det går inte att vältra över ansvaret på andra personer, eller på samhället i stort, när det gäller att ändra livsstil. Strävan att använda energi mer effektivt och minska koldioxid­utsläppen är ett personligt ansvar och en nödvändighet för mänsklighetens långsiktiga överlevnad.

Samtidigt räcker det inte med bara individuella beslut. Det behövs övergripande ramar och förutsättningar som möjliggör och uppmuntrar en långsiktigt hållbar livsstil. Olika styrmedel, såväl informativa och regulativa som ekonomiska, kompletterar varandra och kan användas var för sig eller tillsammans, beroende på verksamhets­område. Lagstiftning med förbud och gränsvärden, en skattepolitik som värnar klimatet samt klimatvänlig offentlig upphandling är exempel på strategiska instrument som måste användas på ett ändamålsenligt sätt.

Politiskt ansvar för miljön och klimatet

Att ställa om vår livsstil för att minska utsläppen kan ha stor påverkan på enskildas och familjers vardagsliv. På miljöområdet krävs aktivt engagemang av oss alla. Det är politikens uppgift att få till stånd lösningar och en fungerande infrastruktur för exempelvis en effektiv materialåtervinning, men i slutänden avgörs framgången i ett sådant system av människors vilja och motivation att medverka. Därför krävs att de beslut som fattas är väl underbyggda av forskning och att sambanden på ett trovärdigt sätt kan förklaras för dem som berörs.

I miljö- och klimatpolitiken är det angeläget med en bred politisk samsyn om de övergripande miljöpolitiska målen som håller över tid. Självklart behöver de politiska målen och ambitionerna vässas i takt med att forskningen gör framsteg och samhällsutmaningarna växlar. Men för en hållbar miljö- och klimatpolitik behövs ett slags grundläggande långsiktig riktning, som inte riskerar att förändras dramatiskt vid varje riksdagsval. Detta behövs inte minst för att säkra investeringar som gynnar en klimatvänlig utveckling. Stora och små företag måste våga göra även dyra – men långsiktigt lönsamma och för miljön nödvändiga investeringar i den egna verksamheten. Det kan handla om exempelvis energieffektivisering eller andra miljöanpassningar. För att detta ska ske behöver det finnas ett relativt stort mått av förutsägbarhet att bygga kalkylerna på. Miljöskatter och andra regler bör utformas på ett så teknikneutralt sätt som möjligt, eftersom utvecklingen hela tiden går framåt och det är svårt att idag förutspå vilken energiteknik, byggnadsteknik eller vilka drivmedel som är aktuella om fem eller tio år.

Kristdemokraterna välkomnar bildandet av en statlig fond som tillsammans med privat kapital kan investera i svenska innovativa företag med tillväxtpotential inom exempelvis grön teknik eller energibranscherna. Marknaden är en effektiv motor för förändring och det behövs förutsättningar som stimulerar det privata riskkapitalet att våga investera i gröna företag i utvecklingsfaser. För detta är långsiktiga spelregler en förutsättning.

Öka möjligheterna för lokal miljöpolitik

Miljöutmaningarna ser väldigt olika ut lokalt och regionalt. När man på vissa håll kämpar med höga utsläpp i luften från tät trafik och trängsel på gatorna, kan markutsläpp från gammal industrimark eller alltför många enskilda avlopp i dåligt skick vara de största problemen någon annanstans. Att Sverige har en varierad natur och växlande karaktär i olika landsändar är en rikedom att ta tillvara. Det innebär också att en enskild miljöpolitisk reform sällan slår lika väl ut överallt i vårt land.

Den kristdemokratiska subsidiaritetsprincipen bör tillämpas även på det miljö­politiska området, och ansvaret för fler åtgärder fördelas på ett ändamålsenligt sätt. Sveriges kommuner har olika förutsättningar och det är viktigt att statliga initiativ, styrmedel och skatter inte missgynnar någon del av landet. Ett sätt att undvika detta kan vara att ge rådigheten över fler styrmedel till kommunal nivå och på så sätt möjliggöra för kommuner att själva genomföra åtgärder som bäst passar deras geografiska förutsättningar. Det skulle möjliggöra för fler kommuner att på ett bättre sätt möta de utmaningar som just de står inför. Det kan till exempel röra trafikpolitiska bestämmelser såsom möjligheten att besluta om hur man i kommunen disponerar intäkter från trängselavgifter i de fall kommunen själv är väghållare. En segdragen fråga är att kommuner idag inte har rätt att reservera p-platser enbart för miljöbilar eller ge dessa nedsatt parkeringsavgift.

Kommuner och regioner bör ges stor frihet för att kunna erbjuda nya tjänster eller organisatoriska lösningar för att påskynda omställningsarbetet. Lagstiftningen bör ses över och hinder tas bort för att möjliggöra detta.

En ansvarsfull offentlig upphandling

Den offentliga sektorn har en stor möjlighet att påverka utsläppen av koldioxid och miljögifter via upphandlingen av såväl tjänster som varor, inte minst av livsmedel. Genom en offentlig upphandling som drivs av värden om hållbarhet och bygger på en grundlig livscykelanalys gynnas såväl klimatet som produktkvaliteten. I den offentliga upphandlingen bör hänsyn tas till faktorer som miljö- och klimatpåverkan.

Fortsatt skatteväxling

Kristdemokraterna har länge drivit på för en grön skatteväxling och lagt flera skarpa förslag. Detta vill vi fortsätta med. Generellt vill vi sänka skatten på arbete och pensioner och höja skatten på miljöförstörande verksamhet. 

Slopad skattenedsättning i gruvindustriell verksamhet

OECD har riktat kritik mot de svenska reglerna som innebär att vissa delar av industrin antingen är undantagna från energi- och koldioxidskatterna eller är berättigade till nedsättningar i dessa skatter. Förra året minskades nedsättningarna i koldioxidskatten för diesel i gruvindustriell verksamhet och vi föreslår att dessa nedsättningar i nästa steg helt slopas. För ytterligare klimateffekt föreslår vi också att energiskattebefrielsen för samma fordonstyp tas bort.

Skatt på torv

Torv är ett energislag som idag varken beskattas med koldioxid- eller energiskatt. Utsläpp av koldioxid från torvförbränning rapporteras till FN som ett fossilt bränsle och när torv eldas i större kraftvärmeverk inom EU måste de inneha utsläppsrätter. Aktuella studier visar att torv ur växthusgassynpunkt motsvarar fossila bränslen i ett tidsperspektiv upp till några hundra år. Vi anser därför att befrielsen från koldioxidskatt för torv bör tas bort.

Råvaruskatt på textilier

I Sverige konsumeras cirka 15 kilo textilier per person och år. Av dessa går endast cirka 3 kilo till återanvändning. IVL Svenska Miljöinstitutet genomförde 2013 en samhällsekonomisk analys av etappmål för textil och textilavfall.[1] Enligt IVL är Sverige bland de sämsta i Europa när det gäller insamling av textilier. Analysen visade att ett utökat producentansvar är det styrmedel som har bäst förutsättningar att öka insamlingen, återanvändningen och återvinningen. I rapporten föreslås ett styrmedelspaket med producentansvar i kombination med reparationsavdrag, förbättrad information, återvinningscertifikat, råvaruskatt och kvalitetsmärkning. Detta skulle sammantaget öka återanvändningen av textilier samtidigt som fler entreprenörer skulle få jobb och staten skulle få ökade intäkter. Utifrån informationen i rapporten kan man dra slutsatsen att de ekonomiska effekterna för staten med en råvaruskatt på 10 000 kr/ton skulle innebära skatteintäkter på 1 056 Mkr/år om vi antar att 20 procent av all nyproducerad textil ska vara återvunnet textilmaterial.

I augusti 2014 gav dåvarande alliansregeringen Naturvårdsverket i uppdrag att utveckla förslag om hantering av textilier (M2014/1901/Ke). Förslagen ska styra mot att nå högre upp i avfallshierarkin genom såväl avfallsförebyggande åtgärder som ökad återanvändning och materialåtervinning av textilier, samt mot giftfria kretslopp. Utgångspunkten för förslagen ska vara principen om att det är förorenaren som betalar. Uppdraget ska genomföras i samråd med berörda myndigheter, kommuner och aktörer. I september 2016 redovisade Naturvårdsverket sitt uppdrag. Naturvårdsverket föreslår att mängden textilavfall i restavfallet ska minska med 60 procent från år 2015 till år 2025. Det innebär att mängden textilavfall i restavfallet ska minska från omkring 7,6 kg per person 2015 till 3 kg per person år 2025. Naturvårdsverket föreslår också att 90 procent av det textilavfall som samlas in separat ska gå till förberedelse för återanvändning eller materialåtervinning år 2025.

Kristdemokraterna föreslår att en råvaruskatt på icke återvunna textilier införs på 10 000 kronor per ton. Detta skulle innebära ökade skatteintäkter på omkring 1 000 miljoner kronor per år.

Skatt på plastkassar

Plast bryts ner mycket långsamt i naturen. Därför ökar successivt halterna av så kallade mikroplaster i sjöar och hav. Mikroplaster kan vara ett dödligt hot mot fiskar, som får i sig de små plastpartiklarna. Eftersom de inte bryts ner i djuren, ansamlas mikroplasterna allt högre upp i näringskedjan. En konsekvens är att en del av plasten slutligen hamnar i människornas kroppar. Plast – inte minst från plastkassar som vi bär hem våra varor i – utgör ett påtagligt nedskräpningsproblem. Plast är ett sällsynt slitstarkt och slagtåligt material – perfekt för produkter som behöver tåla mycket och hålla länge. Vi behöver dock minska det onödiga användandet av plast i engångsprodukter, till exempel plastpåsar, då det idag finns bättre och mer miljövänliga alternativ. Enligt ett EU-direktiv från 2015 ska alla medlemsstater reducera förbrukningen av tunna plast­bärkassar.[2]

Kristdemokraterna föreslår att en skatt på plastkassar införs, som ska uppgå till 1 kr/st. Idag betalar konsumenterna 1,50 till 2 kronor styck för de vanliga plastbär­kassarna. En minskning av försäljningen av plastbärkassar kan då väntas, vilket skapar miljönytta. Kristdemokraterna räknar med skatteintäkter på 600 miljoner år 2018, 450 miljoner 2019 och 300 miljoner 2020. Förbrukningen av plastpåsar kan förväntas sjunka snabbt med ett sådant förslag, varför skatteintäkterna långsiktigt är svåra att beräkna.

Från och med 1 juni 2017 är handeln, enligt en ny förordning[3], tvungen att informera kunderna om plastkassars miljöpåverkan. Samma krav finns också i en EU-förordning. En utvärdering av effekterna av denna bestämmelse föreligger inte i nuläget. Sedan juni 2017 har vissa klädkedjor börjat ta betalt (1–3 kronor) för sina plastpåsar. Enligt medieuppgifter[4] har denna förändring inneburit att endast 30 procent av kunderna valt att köpa en plastpåse. Dessa uppgifter indikerar att ekonomiska incitament har stor betydelse för kundernas beslut om huruvida de behöver plastpåsar eller ej.

Inför en skatt på förbränning av osorterade sopor

Den höga materialåtervinningsgraden av avfall i Sverige är naturligtvis positiv och vi vill verka för att den ska öka ytterligare. Under senare år har dock importen av sopor för förbränning i Sverige ökat markant. Det har vissa positiva effekter i form av stärkt energiförsörjning här och minskade deponimängder i länder med sämre möjligheter till effektiv förbränning i kraftvärmeverk. Men i avfallshierarkin är energiåtervinning, det vill säga förbränning av sopor, den näst sämsta lösningen ur klimatsynpunkt. Vi vill därför införa en skatt på förbränning av osorterade sopor med 100 kronor per ton för att öka materialåtervinningen och minska utsläppen av miljöfarliga ämnen och koldioxid. En sådan skatt beräknas stärka statens budget med 770 miljoner kronor årligen.

Omställning av fordonsflottan

Bonus–malus för personbilar

Kristdemokraterna har drivit frågan om att införa ett så kallat bonus–malus-system där miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid får en bonus vid inköpstillfället medan fordon med höga utsläpp av koldioxid får högre skatt. För att skapa enkelhet för den enskilda bilköparen förordar vi ett system med tydliga miljöklasser A–G, där A–C ger olika nivåer av bonus och E–G olika nivåer av avgifter. Ett sådant system kan enkelt modifieras till att också ta hänsyn till utsläpp av avgaser och partiklar. Systemet bör utformas så att nettoeffekten för staten är positiv, såsom i 2030-sekretariatets förslag, där nettovinsten beräknas till omkring 700 miljoner per år.
I likhet med 2030-sekretariatet föreslår vi att bonusen betalas ut direkt vid köpet medan malus fördelas på fyra år. I samband med att bonusmalus-systemet införs avskaffas samtidigt supermiljöbilspremien.

Det förslag till bonusmalus som regeringen föreslagit tillgodoser inte fullt ut Kristdemokraternas önskemål. Det är i nuläget emellertid inte realistiskt att föreslå någon annan modell som kan sjösättas redan 2018. Kristdemokraterna anser därför att Sveriges regering ska verka för en modell med miljöklasser A–G enligt ovan i samband med att ett gemensamt system för bonusmalus förhandlas och införs inom EU, lämpligtvis från och med år 2021.

Ändrade regler för förmånsbeskattning av bilar

Idag är förmånsvärdet för miljöbilar nedsatt i reglerna för förmånsbeskattning. I stället föreslår vi att det nedsatta förmånsvärdet för miljöbilar avskaffas samtidigt som förmånsvärdet höjs för bilar som inte är miljöbilar. Förmånsvärdet för sådana bilar höjs med 20 procent eller maximalt 16 000 kronor.

Rädda Östersjön

Östersjön lider av övergödning. Utsläpp av kväve och fosfor, främst från jordbruket, leder till onaturligt kraftig algblomning och döda bottnar. De senaste åren har kunskapen vuxit om det giftiga ämnet BMAA, som produceras av blåalger som en del av blomningen. Nervgiftet har konstaterats ge neurologiska sjukdomar som ALS, alzheimer och parkinson. Ämnet kan överföras via livsmedel men även vid direkt kontakt. När algerna dör sjunker de till botten och bryts ner av bakterier och andra mikroorganismer. Under processen förbrukas det syre som finns bundet i vattnet, vilket leder till syrebrist. Bottnarna dör! Fisken kan inte föröka sig. Särskilt utsatt är torsken, vars yngel växer till på stora djup. Därmed finns ett direkt samband mellan övergöd­ningen och torskbristen i Östersjön.

Det behövs radikala insatser för att rädda Östersjöns hälsa. Alla nationer runt Östersjön har anledning att skyndsamt finna och komma överens om lösningar, som hanterar den allvarliga situationen. Sverige måste ta initiativet! Lösningen är att tillföra syre i betydande mängder till bottnarna på valda områden samt att balansera själva utsläppet.

Ett försök med syresättning genomfördes 2010–2011 i Byfjorden i Bohuslän. Halten av fosfor i bottenvattnet minskade kraftigt, samtidigt som livet återvände till de döda bottnarna i fjorden. Nästa steg bör vara att genomföra en storskalig insats i Östersjön. Vi bör kunna dela kostnaden med våra grannländer. Som en inledning bör Sverige kunna avsätta 100 miljoner kronor år 2018, 150 miljoner år 2019 och 200 miljoner år 2020.

Prioritera sanering av vrak

Regeringen föreslår omfattande ökningar av anslagen till havsmiljön. Däribland en satsning på 25 miljoner årligen i tio år för att komma till rätta med de miljörisker som sjunkna vrak utgör. Kristdemokraterna välkomnar denna satsning, som vi vill prioritera inom anslaget 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö. I övrigt tillbakavisar Kristdemokraterna regeringens nya förslag inom området.

Tveksam nytta av regeringens förslag

Regeringen föreslår i årets budgetproposition en mycket kraftig ökning av det ekonomiska anslaget till utgiftsområde 20. Nyttan av de olika satsningarna kan dock ifrågasättas. Konjunkturinstitutet (KI) tillhör de som instämt i kritiken. I flera fall harmonierar förslagen dåligt med EU:s politik på respektive område; inte sällan motverkas de effekter som uppstår i Sverige av effekter i övriga medlemsstater. Nedan berörs några av de satsningar som regeringen aviserat och som Kristdemokraterna avvisar. Grundtanken i regeringens miljöpolitik tycks vara att ge ut olika stöd som ska godkännas av byråkrater. I stället vill Kristdemokraterna flytta fokus till generella ekonomiska incitament, främst i form av en grön skatteväxling.

Klimatklivet

Konjunkturinstitutet har påkallat allvarliga brister i utformningen av tidigare investeringsstöd, inte minst på grund av bristande kostnadseffektivitet och additionalitet. Visserligen konstaterar KI att Klimatklivet kan tidigarelägga verksamma åtgärder, men kan även innebära kostsamma satsningar på åtgärder vilka sannolikt ändå skulle genomföras.

Ladda-hemma-stöd

Att kunna ladda sin elbil hemma underlättar väsentligt för det enskilda hushållet. Det är därför troligt att de flesta hushåll som väljer att genomföra åtgärden skulle gjort detta ändå, även utan stöd. Installation av laddutrustning höjer också fastighetens värde. Man kan ifrågasätta om det är statens uppgift att så specifikt stödja enskilda hushåll. Kristdemokraterna föreslår i stället bredare stöd till hushållen, främst genom skattesänkningar. Därigenom kan de enskilda hushållen och deras medlemmar själva prioritera utifrån sin aktuella situation, exempelvis genom att investera i laddutrustning, elcykel eller solpaneler.

Däremot finns det anledning för det offentliga att stödja investeringar i publik laddutrustning, eftersom användningen av denna kommer till nytta för en stor mängd bilister som var för sig inte skulle ha möjlighet att sätta upp denna utrustning. Kristdemokraterna föreslår också att 125 miljoner kronor anslås för detta ändamål i utgiftsområde 22.

Investeringsstöd för gröna städer

Ansvaret för att städerna (och för den delen också de mindre tätorterna och landsbygderna) ställs om till långsiktig hållbarhet både ekologiskt och socialt, vilar i första hand på kommunerna. Kristdemokraterna ser därför ingen anledning till den statliga satsningen på gröna städer.              

Elcykelpremie

Regeringen föreslår införandet av ett stöd till elcyklar på 350 miljoner kronor årligen. Detta framstår i viss mån som att sparka in öppna dörrar eftersom elcykelbranschen är snabbt växande med en fördubbling av försäljningen den senaste tvåårsperioden[5]. I stället föreslår Kristdemokraterna att dessa 350 miljoner kronor riktas till en satsning på cykelinfrastruktur, vilket skulle beröra fler personer och samtidigt förbättra folkhälsan för fler. Denna satsning återfinns i utgiftsområde 22 i Kristdemokraternas budgetförslag. 

Industriklivet

Även när det gäller Industriklivet kan man ifrågasätta om staten ska finansiera insatser som troligtvis ändå skulle genomföras. I och med den prissättning av koldioxidutsläpp som uppstått genom EU:s gemensamma system för utsläppsrätter (ETS) finns redan idag ett tydligt ekonomiskt incitament för svensk industri att minska sina koldioxid­utsläpp. Svensk industri har historiskt sett visat sig kunna samarbeta ändamålsenligt för att möta gemensamma behov av forskning och utveckling.

Avvisande av regeringens förslag

Kristdemokraternas budgetförslag innebär en avveckling av de i BP 2015/16, BP 2016/17 och BP 2017/18 introducerade reformerna, samt av de i BP 2018/19 aviserade reformer som ej efterfrågats av Kristdemokraterna av vilka flera är beskrivna ovan.

Kristdemokraterna bedömer att det finns utrymme för en justering av anslagen till de myndigheter som tillämpar pris- och löneomräkning (PLO). Lönekostnader svarar för en betydande del av myndigheternas utgifter. En nedjustering av PLO skulle bidra till effektivisering av myndigheterna, samtidigt som det finansierar prioriterade satsningar. Justeringen är beräknad som en 30-procentig minskning av PLO-uppräkningen under 2018–2020.

 

 

Lars-Axel Nordell (KD)

 

Emma Henriksson (KD)

Magnus Oscarsson (KD)

Roland Utbult (KD)

Annika Eclund (KD)

 


[1] http://www.ivl.se/download/18.343dc99d14e8bb0f58b52ef/1443178173502/B2132.pdf.

[2] Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/720 om ändring av direktiv 94/62/EG.

[3] SFS 2016:1041.

[4] SvD 5 juli 2017.

[5] Pressmeddelande från Svensk Cykling 170928: http://svenskcykling.se/category/pressmeddelanden/.