Motion till riksdagen
2017/18:358
av Paula Bieler m.fl. (SD)

med anledning av prop. 2016/17:220 Utvidgat skydd mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen avslår proposition 2016/17:220 Utvidgat skydd mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda effekter av att låta mindre företag omfattas av lagstiftningen och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett borttagande av varaktighetsrekvisitet och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Regeringen föreslår en ändring i diskrimineringslagen (2008:567) i den del som avser bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. När lagstiftningen på detta område kom på plats infördes ett undantag för företag som tillhandahåller varor och tjänster samt vid det senaste kalenderårsskiftet sysselsatte färre än tio arbetstagare. Den nu föreslagna ändringen innebär att undantaget tas bort och att även dessa företag ska omfattas av förbudet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet.

Det aktuella undantaget diskuterades redan vid lagstiftningens antagande, under riksmötet 2013/14. Dess bakgrund är bl.a. ett tillkännagivande om att regeringen skulle beakta förutsättningarna för näringslivets utveckling när lagstiftning på området togs fram. Dessutom lyftes vikten av att företag inte tyngs av en alltför stor administrativ börda. Dessa faktorer har inte minskat i vikt sedan dess.

I remissbehandlingen av regeringens förslag framkommer att flera organisationer som företräder arbetsgivarna har avstyrkt förslaget. De lyfter fram att bestämmelsen om bristande tillgänglighet är otydlig och svårtolkad. Det blir därmed svårt för företagen att på förhand avgöra vilka tillgänglighetsåtgärder som behöver vidtas, och risken är att detta för små företag skulle innebära en ökad ekonomisk risk och administrativ börda. Även Sveriges advokatsamfund är inne på samma linje: de lyfter att det kan bli svårt för den enskilda näringsidkaren att veta vad som gäller för att uppfylla lagens krav. Sveriges advokatsamfund påpekar också att de kostnader som kan uppkomma för att anpassa sig till förslaget är mer betungande för mindre företag och att antalet anmälningar till DO med efterföljande tvister vid domstol troligen kommer att öka. Detta riskerar att ge enskilda näringsidkare höga rättegångskostnader.

Regeringen menar att endast rimliga kostnader för anpassningsåtgärder kan komma i fråga. De har dock inte genomfört någon genomgående utredning för att säkerställa att så är fallet.

Sverigedemokraterna instämmer i regeringens åsikt att samtliga företag på sikt bör omfattas, men anser att undantaget för företag med färre än tio arbetstagare i dagsläget bör kvarstå. Det är vår mening att regeringen först bör utreda följdeffekter för de företag som kommer att omfattas av dess avskaffande samt i denna utredning också se över eventuella åtgärder som kan underlätta för företag att göra erforderliga anpassningar.

En annan brist som diskuterades redan när lagstiftningen antogs, och som nu lyfts av bl.a. Myndigheten för delaktighet och Synskadades Riksförbund, är det varaktighetsrekvisit som ingår i den skälighetsbedömning, vilken avgör de insatser som kan förväntas av företag. Sverigedemokraterna var redan vid lagstiftningens införande starkt kritiska till att ett krav på varaktig relation skulle vara avgörande för krav på tillgänglighet, eftersom det är svårt att åstadkomma en varaktig relation med ett otillgängligt företag. Det är därför Sverigedemokraternas mening att även varaktighetsrekvisitets effekter och dess borttagande snarast bör utredas.

 

 

Paula Bieler (SD)

 

Sven-Olof Sällström (SD)

Magnus Persson (SD)