Motion till riksdagen
2017/18:3212
av Ewa Thalén Finné m.fl. (M)

Associationsrätt


 

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om regelförenklingar och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att s.k. mikroföretag bör undantas från en del administration och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om implementering av EU-beslut och svensk konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rätten till tjänstledighet för att starta företag bör förlängas till minst ett år och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera rekonstruktionslagstiftningen och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

En central del i Moderaternas politik för ett starkare Sverige handlar om att skapa förutsättningar för tillväxt i hela landet. Företagsamhet är grunden för vårt välstånd och det som driver samhället framåt. Det är också vägen till fler jobb, eftersom jobben inte kommer av sig själva. Vi vet att fyra av fem jobb skapas hos småföretagare, och då måste vi ha en politik som underlättar. Jobb skapas när det går att anställa till rimliga villkor och regelverken inte skapar onödigt höga trösklar till nyföretagande.

Sveriges största samhällsproblem är det nya och växande utanförskap som drabbar utrikes födda och personer utan gymnasieutbildning. För att bryta utanförskapet och öka vår konkurrenskraft måste Sveriges företagsamhet och förmåga att skapa nya jobb – i hela landet – stärkas. Detta gäller såväl enkla jobb som de jobb som kräver lång utbildning och erfarenhet. Bara genom goda villkor för företagande och företagsamhet kan vi klara de samhällsproblem vi står inför.

Ett fortsatt regelförenklingsarbete

En viktig förutsättning för att företag ska kunna fortsätta växa och anställa är att vi inte har fler regler än nödvändigt och att reglerna som finns är förutsägbara och tydliga. Därför genomförde alliansregeringen omfattande reformer för att minska krånglet för entreprenörer så att företag kan växa och anställa fler. Moderaterna anser att arbetet med att förenkla för företagande och entreprenörskap måste fortsätta om Sverige ska klara sig väl i den internationella konkurrensen och förmå bekämpa utanförskap och arbetslöshet.

Under alliansregeringens tid vid makten minskade de administrativa kostnaderna för företagen med 7 miljarder kronor, och närmare 600 förenklingsförslag genomfördes för att göra vardagen lättare för företagen. Det tillväxthämmande regelkrånglet för företagen har sedan 2006 minskat från 30 till 22 procent, enligt undersökningar av Tillväxtverket.

Moderaterna anser att det är bra att regelrådet är permanent. Regelrådets uppgift är att granska förslag till nya och ändrade regler från departement och myndigheter. Erfarenheter från andra länder visar att en oberoende granskning av nya regler minskar onödigt regelkrångel. Regeringen har flyttat regelrådet från en självständig organisation till Tillväxtverket. Denna organisatoriska lösning bör utvärderas efter tre år. Fram till dess måste Regelrådet få tillräckliga, oberoende och egna resurser inom Tillväxtverket för att kunna utveckla och kvalitetssäkra sin granskningsfunktion. Dessutom bör Regelrådets mandat breddas så att rådet i sina yttranden beaktar samtliga konsekvenser av regelgivning för företag, inte enbart företagens administrativa kostnader.

I rapporten Doing Business om Sverige 2015 rankas Sverige som nummer 35 av 189 länder när det gäller hur enkelt det är att starta ett företag. I den rankingen vägs såväl administration som företagarens kostnader i form av avgifter etc. in. Den globala ekonomin innebär hård konkurrens, och bland annat därför måste regelförenklingsarbetet vara prioriterat. Regelförenklingsarbetet måste omfatta många regler, och förenklingsbehoven ser olika ut i olika branscher. Moderaterna föreslår bland annat följande för att förenkla regelverken:

Mikroföretag

Möjligheten att driva så kallade mikroföretag bör införas, vilket riksdagen har tillkännagivit för regeringen (bet. 2015/16:CU6). Mikroföretag är aktiebolag som har låg omsättning och få anställda, vilket gör att de bör undantas från vissa krav på administration, exempelvis att skicka in årsredovisningar till Bolagsverket, samtidigt som de kvalificerar för möjligheten att avstå från att använda sig av en revisor. Mikroföretag bör undantas från en del administration så att de kan fokusera mer på kärnverksamheten. Exempelvis kan reglerna för moms-redovisning ses över.

Sänkt krav på aktiekapital

Fler entreprenörer som satsar på sina idéer för att skapa fler jobb och en bättre välfärd behövs. Därför vill Moderaterna sänka trösklarna för att starta företag. Fler företag behövs om jobben ska bli fler.

Den 1 april 2010 trädde nya regler avseende minimikravet på aktiekapital i privata aktiebolag, som står att finna i aktiebolagslagen, ikraft. Detta gjordes för att Sverige skulle klara konkurrensen bättre i ett EU och Europa där stora länder som Storbritannien och Tyskland har gjort det möjligt att starta nya företag med enbart symboliska aktiekapitalskrav i storleksordningen runt en euro. Därtill är aktiebolagsformen en bra konstruktion som fler borde använda. Inte minst är det angeläget i ett läge när servicesektorn växer. Många branscher växer fram med små initiala investeringar i form av inventarier m.m.

Moderaterna anser att detta var ett steg i rätt riktning, men otillräckligt. Vi menar att det alltjämt upprätthållna kravet på bundet eget aktiekapital för att kunna starta ett aktiebolag medför större skada än gagn för svensk ekonomi, och för jobben. Dessvärre riskerar vi att inlåsningseffekter skapas när ett bolag ska expandera och bolagsmännen tvingats välja en bolagsform som egentligen inte är optimal, bara därför att man inte kunnat uppbringa tillräckligt med aktiekapital vid startögonblicket.             

God näringspolitik bygger i grunden på att trösklarna för att starta och driva företag sänks. Genom en näringspolitik som syftar till att ge fler möjligheten att starta aktiebolag bidrar vi till att säkra jobben och framtidens välfärdsutmaningar. Moderaterna anser att kravet på aktiekapital bör ändras så att det inte är högre trösklar för att starta företag i Sverige än i våra viktiga konkurrentländer. Riksdagen tillkännagav för regeringen i januari 2017 (Bet. 2016/17:CU6) att kravet på aktiekapital ska sänkas till 25 000 kronor. Regeringen har hittills inte tagit några steg för att genomföra denna viktiga förändring. Moderaterna förväntar sig att det görs skyndsamt.

EU-harmonisering och implementering av EU-beslut

Hur EU-regler implementeras får direkta följder på Sveriges konkurrenskraft gentemot våra europeiska grannar. Därför bör alltid miniminivåer anges inför implementering av direktiv.

Det bör också införas krav på tydligare redovisning i konsekvensutredningar i samband med genomförande av EU-lagstiftning. Konsekvensutredningarna ska innehålla en beskrivning av det för företagen minst ingripande sättet att genomföra rättsakten. I de fall miniminivån överskrids ska konsekvensutredningen innehålla en motivering till varför, en beskrivning av vilka genomförandeåtgärder som föreslås och en bedömning av vilka effekter detta får för företag. Myndigheter bör få i uppdrag att i sin verksamhet och vid normgivning beakta åtgärdernas påverkan på svenskt näringslivs konkurrenskraft.

Därtill vore möjligheten att se över en benchmarking mellan länders skatter, regler och kostnader inom respektive bransch ett viktigt verktyg för att Sverige fortsatt ska kunna ligga i världstoppen när det gäller företagsamhet och konkurrensvillkor. Möjligheten till en kontinuerlig jämförelse av branschspecifika kostnader och regler i våra konkurrentländer bör ses över så att Sverige inte förlorar konkurrenskraft och arbetstillfällen. En kontinuerlig översyn och utvärdering av befintlig lagstiftning för att säkerställa att denna är tidsenlig och ändamålsenlig bör också övervägas.

Ledighet för att starta företag

Det är önskvärt att fler människor väljer att starta eget företag. För att nå dit är det viktigt att jobba med attityder, men också att sänka trösklar och ta bort hinder. Enligt Tillväxtverket kan ungefär 50 procent av svenskarna tänka sig att starta ett eget företag, däremot är det bara runt 10 procent som gör det i slutändan. För många är även klivet från anställning till eget företag ett hinder. Därför vill vi utöka möjligheten till tjänstledighet från dagens sex månader till minst ett år när man vill starta företag.

Jämställdhet och kvotering

Jämställdheten i arbetslivet behöver bli bättre. Särskilt utrikes födda kvinnors möjligheter till jobb och egen försörjning måste förbättras. Det kräver konkreta reformer för att minska bidragsberoende och skapa fler vägar in på arbetsmarknaden. Det är en central fråga för att stärka jämställdheten i Sverige. Här borde regeringen lägga sitt fokus i stället för att rikta in sig på mer av symbolpolitik såsom förslaget om kvotering av bolagsstyrning.

Sverige behöver fler kvinnor som är chefer och har ledande befattningar eller sitter i bolagsstyrelser. Näringslivet har ett stort ansvar för att uppnå detta. Men att lagstifta om kvotering är inte rätt väg att gå och inte det som bör prioriteras i jämställdhetspolitiken. Riksdagen har tydligt meddelat regeringen om detta förhållningssätt (bet. 2016/17:CU6).

Företagsrekonstruktion

Lagstiftningen kring företagsrekonstruktion är viktig för att fler företag ska få en möjlighet till en andra chans. Ett företag som långsiktigt bedöms ha överlevnadsförmåga, men som mer eller mindre tillfälligt har hamnat i betalningssvårigheter, ska kunna rekonstrueras i stället för att försättas i konkurs. Företagsrekonstruktion är därför ett sätt att minska risken för att misslyckande, men möjligheten används i liten utsträckning. För att fler krisande företag ska använda sig av företagsrekonstruktion och att antalet lyckade rekonstruktioner ska öka behöver borgenärerna ha förtroende för institutet. Genom reformer i enlighet med förslagen i Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet (SOU 2016:72), som tar hänsyn till borgenärernas intressen och som borgenärerna känner sig trygga med, bör även företagens möjlighet till krediter och tillväxt förbättras.

Utträde ur ekonomiska föreningar och kooperativ

Den kooperativa rörelsen har sedan mycket lång tid bidragit till att skapa fler företag och fler jobb, både på landsbygden och på orter i hela landet. Framväxten av kooperativa föreningar har dessutom bidragit till att skapa sådana företag som idag verkar på en global marknad och har skapat många nya jobb inom och utanför Sverige.

Dagens lagstiftning för hur en medlem kan träda ut ur ett kooperativ eller ekonomisk förening innebär att det inte är möjligt att få del av värdetillväxten. Det kan medföra att medlemmarna saknar incitamentet att låta överskott från föreningens verksamhet stanna kvar. Istället blir det fördelaktigt att löpande ta ut föreningens hela överskott genom lön och annan ersättning. I förlängningen innebär det att den ekonomiska föreningen inte tar tillvara sin fulla tillväxtpotential, vilket kan gå ut över jobb och ekonomisk utveckling.

För att lösa denna problematik har riksdagen tillkännagivit för regeringen att man bör återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att en arbetskooperativ förening ges en vidgad möjlighet att återbetala medlemsinsatser med högre belopp än insatsernas nominella värde (bet. 2015/16:CU10).

 

 

Ewa Thalén Finné (M)

 

Carl-Oskar Bohlin (M)

Thomas Finnborg (M)

Mats Green (M)

Lars Beckman (M)