Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skattepolitikens inriktning och tillkännager detta för regeringen.
Sverige är ett land med stora välfärdsambitioner. Därför behöver vi ha ännu större sysselsättnings- och tillväxtambitioner. Skattesystemets huvudsyfte är att finansiera de offentliga åtagandena, men i sin utformning bör det gynna strävsamhet, flit, ambition och risktagande. Det behöver motverka de klyftor vi ser växa fram och det behöver bidra till att hålla Sverige helt. Sverige en ny riktning på skattepolitiken – Sverige behöver skattereform.
Det skattesystem vi har tar inte i tillräcklig grad hänsyn till det internationella konkurrens och omvandlingstryck som globaliseringen för med sig. Samtidigt ser vi tecken på att en arbetsmarknad med högre kunskapsintensitet i kombination med en arbetskraft där alla inte har hög produktivitet riskerar att öka på en tudelning mellan de som har och de som inte har ett jobb. Vi ser ett bidragsberoende som biter sig fast och en sysslolöshet som breder ut sig. Det är uppenbart att arbetsmarknaden i dag inte är anpassad för den som har låg utbildning och låga kvalifikationer. Skattesystemet måste adressera detta och bidra till att jobben växer och bidragstagandet trycks tillbaka.
Samtidigt finns andra utmaningar skattesystemet måste möta. Fastighetsbeskattningen behöver reformeras i riktning mot ökad rörlighet samtidig som skattepolitiken bör bidra till att stabilisera prisutvecklingen på fastighetsmarknaden. Vi ser hur klimatkrisen fortsätter ställa krav på en ökad beskattning av det som bidrar till ett allt varmare jordklot och en allt ogästvänligare miljö för djur, växter och människor. Sverige behöver en ny genomgripande skattereform.
Inriktningen på en liberal skattepolitik ska vara att de skatter som håller jobben och sysselsättningen tillbaka sammantaget tydligt sänks. På sikt vill vi som liberalt parti ha ett så lågt skattetryck som möjligt, samtidigt ser vi de kommande åren enbart begränsade möjligheter att sänka skattetrycket. Det finns självfallet utrymme att sänka enskilda skatter – men vid den genomgripande reform som det svenska skattesystemet behöver måste skattesänkningarna vara fullt ut finansierade.
Liberalernas viktigaste skattepolitiska prioritering är att skatterna på arbete, på både kort och lång sikt, ska sänkas. Det är centralt för att utveckla arbetslinjen, öka antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin och stärka den svenska konkurrenskraften.
Jämfört med nästan alla andra länder har Sverige både höga marginalskatter redan vid medelhöga inkomster, och de högsta marginalskatterna på de allra högsta inkomsterna. Detta bidrar mycket starkt till att utbildningspremien i Sverige är låg. Höga marginalskatter bidrar också tydligt till ett mindre effektivt skattesystem där de arbetade timmarna hålls tillbaka – därför är det orimligt att som regeringen ständigt föreslå att höga marginalskatter ska omfatta fler.
Därför ska både värnskatten avskaffas och brytpunkten tydlig höjas. Ambitionen måste vara att återgå till den förra skattereformens princip där enbart 15 procent av löntagarna betalade statlig skatt. De högsta marginalskatterna bör närma sig snittet i OECD.
Sänkt skatt på arbete är ett led i att bryta den svenska arbetslöshetens struktur, med betydande sysselsättningsproblem för ungdomar med låg utbildning, utlandsfödda och personer med funktionsnedsättning. Höga arbetskraftskostnader håller särskilt tillbaka den del av tjänstesektorn som skulle kunna fungera som en språngbräda in på arbetsmarknaden för dessa grupper. Vi bör bygga ut sådana avdrag och riktade skattesänkningar som breddar arbetsmarknaden med fler lågtröskeljobb. Det handlar bland annat om att sänka beskattningen på en ny anställningsform för låga inkomster och samt vidga RUT-avdraget. Sverige behöver också genomföra riktade skattesänkningar som breddar arbetsmarknaden för äldre och gör det lönsamt för fler att stanna kvar i arbetslivet längre.
Den svenska fastighetsbeskattningen präglas av mycket höga skatter vid försäljning och inköp av bostäder. Sverige har sannolikt den högsta sammanlagda beskattningen på reavinster från bostadsförsäljningar i hela OECD. Det bidrar bland annat till lägre rörlighet på bostadsmarknaden och en större bostadsbrist än vad som annars vore fallet. Flyttskatten ska, exempelvis i form av uppskovsbegränsning och räntebeläggningen, sänkas.
Bolagsskatten är en central skatt för svensk konkurrenskraft och för tillväxten hos företag i vårt land. Bolagsskatten är också en av de faktorer som avgör var globala företag väljer att etablera verksamhet. Sverige har stegvis sänkt den formella bolagsskattesatsen, men så har också konkurrentländer i vår omvärld gjort. Medan vi i mitten av 1990-talet hade en bolagsskattesats som var tydligt lägre än snittet i EU och OECD är vår bolagsskattesats nu på en genomsnittsnivå jämfört med vår omvärld. Det ökar risken att företag inte väljer att investera i Sverige. En lägre bolagsskatt bör bidra till bland annat högre sysselsättning, högre kapitalstock, högre utländska direktinvesteringar och högre BNP. Detta prioriteras högre än sänkt kapitalinkomstskatt. Kapitalinkomstskatten bör däremot på sikt ta steg mot ökad enhetlighet.
Prioriterade skattesänkningar behöver i huvudsak finansieras fullt ut. Relativt hög konsumtionsbeskattning var en central del i den senaste skattereformen. Därefter har flera sänkningar genomförts vilket har urholkat beskattning av skattebasen. Beskattningen av konsumtion har fallit över tid. Generella konsumtionsskatter har lägre negativa effekter på BNP-nivå och sysselsättning än andra större typer av skatter. Därför kan det totala uttaget av konsumtionsskatter bli högre när flera andra skattebaser i en liberal skattepolitik beskattas lägre
Både bland annat Riksbanken och Konjunkturinstitutet, liksom IMF och OECD, rekommenderar Sverige att sänka eller helt fasa ut ränteavdragen. Hushållens skuldsättning är idag på en nivå som medför risker för både enskilda och samhället. Därför bör långsiktigt utfasade ränteavdrag vara en del av finansieringen i en samlad skattereform. En längre utfasning av ränteavdragen bör kopplas till successiva sänkningar av den statliga inkomstskatten.
Att sänka skatten på jobb och företagande kräver finansiering genom motsvarande skattehöjningar. Mervärdesskatten kan därför öka. Det kan bland annat åstadkommas genom att de olika momsnivåerna justeras något uppåt. Den kommunala fastighetsavgiften kan höjas och ränteavdraget fasas ut under en längre period.
Det totala uttaget av miljö- och klimatskatter kan också öka jämfört med idag. Bland de skattebaser som kan beskattas hårdare genom skatter eller avgifter finns exempelvis fordon och utsläpp från flyg. Bland annat har Liberalerna föreslagit en omvänd miljöbilsbonus och avskaffade undantag från dieselbeskattning. Liberalerna stödjer inte en flygskatt som regeringen lagt fram i budgetpropositionen. Liberalerna vill inte förhindra resandet i sig utan fokusera på att minska utsläppen. Flyget liksom andra transportslag ska stå för sina klimatkostnader genom ekonomiska styrmedel som riktas mot utsläppen. Samtidigt måste högre kostnader för flygtrafiken också beakta den roll som flyget har att hålla Sverige, ett land med långa avstånd, samman. Det är utsläppen – inte flygtrafiken i sig som är problemet.
Sverige ska driva på för en europeisk flygskatt och att flyget internationellt ska betala för sina klimatkostnader. På nationell nivå vill vi pröva ett system med differentierade landningsavgifter utifrån hur mycket biobränsle som används vid flygningar tillsammans med ett reduktionspliktsystem och klimatdeklarationer. En framtida europeisk flygskatt bör vara utformad på ett sätt så att den inte träffar all flygtrafik lika utan att den istället främjar flyg med lägre klimat- och miljöpåverkan till exempel genom att vara differentierad med avseende på bränsle, flygplansvikt och bullernivåer.
Sverige behöver en liberal skattereform för att skapa grund för högre sysselsättning och mer företagande. Det är dock avgörande för legitimiteten i en framtida samlad reform att alla både bidrar till finansieringen och får del av fördelarna. Därför är det bland annat centralt att skillnaden i beskattning mellan löntagare och pensionärer inte ökar, istället bör de ekonomiska villkoren för pensionärer fortsätta att stärkas. Skatteavdrag för barnfamiljer och höjda bostadstillägg kan vidare övervägas för att stärka vissa grupper i ljuset av bland annat höjda konsumtionsskatter. Exempel på förändringar som därutöver kan övervägas är skatteavdrag för barnfamiljer och höjda bostadstillägg.
|
Jan Björklund (L) |
|
|
Said Abdu (L) |
Tina Acketoft (L) |
|
Maria Arnholm (L) |
Emma Carlsson Löfdahl (L) |
|
Bengt Eliasson (L) |
Roger Haddad (L) |
|
Robert Hannah (L) |
Nina Lundström (L) |
|
Fredrik Malm (L) |
Christer Nylander (L) |
|
Birgitta Ohlsson (L) |
Mats Persson (L) |
|
Mathias Sundin (L) |
Lars Tysklind (L) |
|
Maria Weimer (L) |
Barbro Westerholm (L) |
|
Allan Widman (L) |
Christina Örnebjär (L) |