Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn som betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigaste verktygen i byggandet av det goda samhället. Partiets övergripande mål är att formera en demokratisk, politisk rörelse som slår vakt om den gemensamma nationella identitet som har utgjort grunden för framväxten av välfärdsstaten och vårt lands fredliga och demokratiska utveckling.
Sverigedemokraterna eftersträvar ett försiktigt framåtskridande som baseras på varsamhet, eftertanke och långsiktigt ansvarstagande. Vi eftersträvar ett demokratiskt, jämställt och miljövänligt samhälle där alla medborgare skyddas av, och är lika inför, lagen. Genom att kombinera frihet och trygghet, individualism och gemenskap hoppas vi kunna skapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet.
Sverigedemokraterna står fria från såväl socialismens som liberalismens ekonomiska teorier och kan därför inta ett pragmatiskt och verklighetsanpassat förhållningssätt i ekonomiska frågor. Förutsatt att det kan gagna Sverige och dess medborgare är vi öppna för samtal, diskussioner och samarbeten med alla andra partier. I vår höstbudget stakar vi ut våra viktigaste visioner för de kommande åren. Vi visar att det inte måste finnas någon motsättning mellan ekonomisk tillväxt och sysselsättning å den ena sidan och allmän välfärd, trygghet och socialt ansvarstagande å den andra.
Kommande år innebär val och vi har därmed innevarande regerings facit. Mandatperioden har präglats av handlingsförlamning, skandaler och fortsatt hög invandring. Av detta har följt terrorattentat, otrygghet och splittring. Även om regeringen låter manna regna från himlen så fördelas de offentliga medlen inte på ett ändamålsenligt sätt. Det är inte bara utgiftsområdena för migration och etableringsåtgärder som återigen tillåts ta oproportionerligt stor andel av reformutrymmet i anspråk. Den destruktiva politiken sätter sina spår överallt i samhället. Valår till trots så krävs mer effektiva och ansvarstagande åtgärder än att enkom anslå mer pengar till samma strukturella problem.
Vi skär ner på bidragen till politiska partier och på Regeringskansliets anslag. De politiska partierna bör i större grad finansiera sin egen verksamhet. Regeringen med sitt regeringskansli bör i egenskap av styrande föregå med gott exempel och klara sig med färre medel. Vi kan biträda flertalet av de transfereringar mellan utgiftsområden och anslag som föreslås samt tvingas tyvärr konstatera att ytterligare en negativ effekt av den hittills förda politiken är att säkerhetshöjande åtgärder måste vidtas. Rent generellt anser vi dock att en regering där antalet avgjorda regeringsärenden stadigt sjunker samtidigt som den vanligast förekommande ärendetypen är anställningsärenden torde ha betydande utrymme för effektiviseringar.
Vi avser att helt skrota den särskilda satsningen på den nationella minoriteten romer, eftersom det är olyckligt att en enskild satsning bär en sådan tydlig etnisk prägel. Vad gäller övriga nationellt erkända minoriteter så är vi i dagsläget inte beredda att utöka verksamheten med fler förvaltningsområden. Dock ställer vi oss positiva till att de statliga myndigheter som arbetar med att utveckla och säkra dessa gruppers rättigheter, såsom Institutet för språk och folkminnen, Statens skolverk samt Universitets- och högskolerådet med flera, tilldelas ytterligare resurser och föreslår att den aktuella anslagsökningen fördelas till sådana aktörer istället.
Vi halverar anslag 8:1 Presstöd, utifrån 2018 års nivåer. Halveringen avser dock inte distributionsstödet, som behålls oförändrat. Vi uppmärksammar och välkomnar vidare att regeringen äntligen har för avsikt att efterkomma riksdagens tillkännagivande från år 2002 om att avskaffa reklamskatten. Härutöver föreslår Sverigedemokraterna dessutom åtgärder även på andra områden, såsom lindring av sjuklöneansvaret och sänkta arbetsgivaravgifter för småföretagare, vilka torde kunna underlätta för framförallt mindre redaktioner som idag kanske inte ens uppbär presstöd. Detta menar vi är mer ändamålsenligt för att främja lokal och differentierad medienärvaro än det av regeringen föreslagna nya mediestödet, vilket sålunda kan utgå. Som en direkt logisk konsekvens av detta behöver då inte heller Myndigheten för press, radio och tv utökade resurser för att hantera detsamma.
Avslutningsvis sänker vi tills vidare anslaget till Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) samt EU-information. I förlängningen vill vi reformera och fokusera uppdraget för Sieps till att bli mer av ett reviderande organ av utvecklingen och förvaltningen inom EU samt vilka konsekvenser detta medför för Sverige. Snarare än att vara något som i dag närmast kan liknas vid en av allmänheten finansierad reklambyrå för EU skulle det då kunna ingå att upprätta ett EU-bokslut och redovisa hur mycket självbestämmande som flyttats från Sverige till EU.
Sverigedemokraterna anser att anslaget till sametinget bör förstärkas. Detta då vi menar att Sveriges urfolk har en så tydlig särställning att det motiverar ett ökat anslag för Sametingets arbete med delaktighet och självbestämmande. Av den anledningen ökar vi anslaget med fem miljoner kronor mer än regeringen.
Det finns goda skäl att stärka såväl riksdagens som det svenska folkets kontroll över regeringen och dess myndigheter. En instans som gör ett viktigt arbete för medborgarna är Riksdagens ombudsmän, JO. Myndigheten har bedömt att ärendehandläggningen håller samma kvalitet som innan men konstaterar att antalet fullt utredda ärenden har minskat i förhållande till tidigare år, likaså har ärendebalansen ökat. Vi välkomnar den föreslagna förstärkningen men kan också utläsa att denna inte inrymmer några utökade möjligheter att bedriva egna inspektioner. Således anslår vi ytterligare 25 miljoner kronor extra per år för detta viktiga arbete, som verkligen kan komma de svagaste och mest utsatta i samhället till del.
Då vi också vill öka riksdagens tillsyn över dess egna myndigheter så förstärker vi samtidigt riksdagens förvaltningsanslag, utöver de aktiviteter och åtgärder som föreslås vad avser kommande val och demokratijubileum etc., med ytterligare tio miljoner kronor. Av dessa är fem miljoner avsedda för att anställa utskottspersonal att bereda ärenden som i första hand rör uppföljning av JO och Riksrevisionen. Resterande fem miljoner tillförs riksdagens utredningstjänst. Härutöver bör övervägas att återinföra konstitutionsutskottets JO-delegation, inom ramen för anslaget.
Sverigedemokraterna ställer sig positiva till att regeringen numera förefaller ha kommit fram till samma slutsats som vi om att fortsättningsvis tillföra extra medel för länsstyrelsernas djurskyddskontroller. Då frågor om djurskydd generellt blivit än mer viktiga än tidigare, bland annat med anledning av invandring från länder där synen på djurskydd är en annan än vår, menar vi att anslaget bör höjas ytterligare. Därför anslår Sverigedemokraterna ytterligare fem miljoner kronor för detta arbete.
Vi har inga invändningar mot angivna transfereringar mellan olika utgiftsområden och anslag, men anser inte att de föreslagna tillskotten avseende tillsyn över gränsöverskridande transporter respektive arbetet med civilt försvar förslår. Sålunda höjer vi omedelbart dessa till full ambitionsnivå direkt, inklusive en utökning om 64 miljoner kronor utöver totalförsvarsöverenskommelsens nivåer. Härutöver omlokaliserar vi ytterligare 25 miljoner kronor inom anslaget, från länsstyrelsernas arbete med mottagande och bosättning av nyanlända till identifierade behov inom krisberedskap och civilt försvar samt deras regionalt brottsförebyggande arbete. Vidare låter vi föreslagna medel för en eventuell kommande reform avseende omplaceringar av så kallade ensamkommande barn utgå.
Att allmänna val är i antågande ger sig onekligen tillkänna i årets budgetproposition, inte minst i jämförelse med fjolårets dito. Självfallet tarvar detta tillkommande resurser för valens genomförande. Även här medför tyvärr den tidigare förda politiken att säkerhetshöjande åtgärder kommer att krävas, vilka vi tvingas tillstå och biträda. Vi delar regeringens uppfattning att det är angeläget med högt valdeltagande och ett förstärkt skydd för valhemligheten. Dock tror vi inte alls på regeringens förslag om hur detta ska åstadkommas. Vare sig särskilda resurscenter i förorten, statligt vinklade propagandamegafoner eller ogenomtänkta lösningar som inbjuder till valfusk, som att placera alla partiers enskilda valsedlar innanför valskärmarna, torde vara rätt väg att gå. Istället vill vi, som den folkrörelse vi är, lägga ett betydligt större ansvar på partierna att själva föra ut sin politik och möta väljarna. Sverigedemokraterna föreslår istället att motsvarande satsningar görs på ytterligare utbildning av de som arbetar i vallokalerna. Genom att valförrättare och eventuell annan personal också får ökad kunskap minskar vi risken för fusk. Denna åtgärd skulle också medföra att det fusk som ändå förekommer kan hanteras på ett adekvat sätt. Som bekant förordar vi också ett system med gemensamma valsedlar för alla partier, vilket får ses som både billigare och säkrare än att en valförrättare manuellt måste gå in och kontrollera ordningen i valbåset efter varje väljare. Härutöver anslår vi även fem miljoner mer på tillgänglighetsanpassning av vallokaler och -system samt ytterligare fem miljoner kronor för att möjliggöra fler hågkomstresor till inte enbart Förintelsens minnesplatser, utan även dylika resor till andra betydelsefulla platser som präglats av övriga socialistiska ideologiers fasansfulla övergrepp mot mänskligheten.
Sedan Datainspektionen grundades på 1970-talet har mängden data i samhället ökat på ett sätt som nog ingen då kunde förutse. Vi välkomnar regeringens anslagsförstärkning till myndigheten, som man motiverat med bland annat arbetet med EU:s nya dataskyddsförordning. Det är dock uppenbart att myndigheten har ett behov av ytterligare förstärkning och nyrekrytering. Dessutom menar vi att arbetet med it-säkerhet och personlig integritet måste prioriteras högre. Vi ökar därför anslagen till Datainspektionen med 25 miljoner kronor utöver det som regeringen redan har satsat.
Tabell 1 Anslagsförslag 2018 för utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen (SD) |
|
|
1:1 |
Kungliga hov- och slottsstaten |
139 199 |
|
|
2:1 |
Riksdagens ledamöter och partier m.m. |
904 666 |
|
|
2:2 |
Riksdagens förvaltningsanslag |
814 471 |
+10 000 |
|
2:3 |
Riksdagens fastighetsanslag |
120 000 |
|
|
2:4 |
Riksdagens ombudsmän (JO) |
96 689 |
+25 000 |
|
3:1 |
Sametinget |
53 901 |
+5 000 |
|
4:1 |
Regeringskansliet m.m. |
7 779 310 |
−450 000 |
|
5:1 |
Länsstyrelserna m.m. |
2 978 666 |
+78 200 |
|
6:1 |
Allmänna val och demokrati |
555 890 |
+5 000 |
|
6:2 |
Justitiekanslern |
49 576 |
|
|
6:3 |
Datainspektionen |
85 314 |
+25 000 |
|
6:4 |
Valmyndigheten |
19 937 |
|
|
6:5 |
Stöd till politiska partier |
166 950 |
−17 000 |
|
7:1 |
Åtgärder för nationella minoriteter |
122 917 |
|
|
7:2 |
Åtgärder för den nationella minoriteten romer |
14 500 |
−15 000 |
|
8:1 |
Presstöd |
567 119 |
−284 000 |
|
8:2 |
Myndigheten för press, radio och tv |
33 967 |
|
|
9:1 |
Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information |
28 263 |
−18 000 |
|
|
Summa |
14 531 335 |
−635 800 |
|
Jonas Millard (SD) |
|
|
Fredrik Eriksson (SD) |
Patrick Reslow (-) |