Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör förhindra att myndigheter förbjuder en skogsägare att avverka utan att rimlig ersättning betalas och tillkännager detta för regeringen.
Sverige är en demokrati och ett rättssamhälle. Vi har också ett samhälle med en stark, grundlagsfäst äganderätt. Detta har varit förutsättningen för det välfärdsbygge som gjort Sverige till ett av världens rikaste länder.
Ibland finns det dock skäl att ta privat mark i anspråk när det finns ett ”allmänt angeläget intresse”, exempelvis för infrastruktur, bostäder eller naturvård. Det har då varit en självklarhet sedan lång tid tillbaka att samhället då betalar ersättning till den som drabbas av intrånget.
Tyvärr ser vi nu en glidning inom framförallt naturvården där staten vill utöka skyddet av mark, men utan att betala någon ersättning.
Ett av de mer uppmärksammade exemplen är Sveriges överimplementering av EU:s artskyddsförordning, samt tolkningen av våra svenska fridlysningsregler. Genom att använda regelverket på ett nytt sätt har staten försett sig själv med redskap att försöka stoppa avverkning på stora arealer – samtidigt som artskyddet inte innehåller någon rätt till ersättning för markägaren. Det har bland annat handlat om bombmurkla, tjäder och lavskrika.
Detta är djupt problematiskt och vi – i likhet med många andra – efterlyser en översyn av artskyddsförordningen i syfte att göra den tydligare och mer rättssäker.
Ett annat exempel är de ökade inventeringarna av nyckelbiotoper som regeringen aviserat i sin budget. Eftersom skogsbranschens egen certifiering innebär att man inte handlar med virke från nyckelbiotoper så är det extra viktigt att statens inventeringar inte leder till att enskilda skogsägare drabbas orimligt hårt.
Vi motsätter oss inte naturvårdsarbetet men konstaterar att även detta måste lyda under rimlighetens gränser. De värdefullaste områdena ska skyddas men detta får inte ske på den enskildes bekostnad. Samtidigt är skogen vårt gröna guld. Den är ryggraden i omställningen till ett biobaserat samhälle där fossilt baserad energi och material ersätts med förnybart.
Miljöarbetet i skogen måste därför utvecklas tillsammans med skogsägare och brukare. Om staten genom att ändra tolkningar av regelverk förhindrar eller kraftigt försvårar skogsbruk utan att ge någon ersättning så äventyras trovärdigheten för naturvårdspolitiken och detta kommer inte att vara till fördel för miljön.
Därför bör riksdagen ge regeringen tillkänna att man bör se över artskyddsförordningen med de utgångspunkter vi anfört, samt skapa ett närmare samarbete med skogsbranschen i arbetet med nyckelbiotopsinventeringen.
|
Daniel Bäckström (C) |
Staffan Danielsson (C) |