Förslag till riksdagsbeslut
Allt fler upptäcker Sveriges fantastiska fjällvärld både under sommaren och vintern. Det är en i grunden mycket positiv utveckling ur flera perspektiv. Den ökade fjällturismen skapar jobb, inte minst på mindre orter och i glesbygd, samtidigt som ökat friluftsliv ger positiva effekter på folkhälsan och ökar människors kunskaper om natur och miljö.
I takt med att allt fler ger sig ut i fjällvärlden, många för första gången, ökar antalet larmsamtal till 112 om fjällräddning liksom antalet faktiska insatser. Under årets första åtta månader har 335 fjällräddningar utförts varav 133 stycken under sommarmånaderna. Det är en rejäl ökning. I Norrbotten var antalet fjällräddningar dubbelt så många i somras jämfört med tidigare år. De flesta fjällräddningsinsatser är motiverade och handlar om att undsätta skadade och sjuka personer. Många insatser hade dock varit möjliga att undvika om den som begärt hjälpen bara hade varit något bättre förberedd. Vidare är det många som larmar fjällräddningen felaktigt och helt i onödan. Att man är trött, har fått skavsår eller bara tycker att slalombacken är för brant är inte skäl att larma 112 och fjällräddningen, men tyvärr sker detta enligt aktiva fjällräddare.
Onödiga larm och räddningsinsatser kostar stora pengar samtidigt som en onödig insats kan innebära att andra i verkligt hjälpbehov försätts i större fara när väntan på räddning dröjer. Fjällräddningens resurser måste användas med stor försiktighet. Därför finns det skäl för regeringen att undersöka möjligheten att göra större förebyggande och informationsspridande insatser genom att förslagsvis utveckla Fjällsäkerhetsrådets arbete. Dessa insatser bör dels handla om att sprida information om hur man undviker att komma i fara på fjället och dels information om vad fjällräddningen är till för samt konsekvenserna av att larma i onödan. Insatser kan med fördel göras i samarbete med exempelvis den ideella medlemsorganisationen Svenska Turistföreningen som redan gör betydande insatser för att sprida information och kunskap om fjällvärlden och fjällsäkerhet.
Den som larmar fjällräddningen utan att vara i nöd riskerar idag att straffas för falsklarm eller missbruk av larmanordning. Regeringen bör dock utreda om dagens lagstiftning är tillräcklig för att avskräcka från falsklarm samt om dagens lagstiftning ger tillräckliga möjligheter för staten att utkräva kostnadsansvar av den som uppenbart larmat i onödan.
|
Johan Hultberg (M) |
|