Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra metoderna för framtagning av konsekvensanalyser av propositioner och tillkännager detta för regeringen.
Under de senaste åren har regeringen lagt fram en lång rad propositioner som har fått allvarlig kritik från bland andra Regelrådet, för att konsekvenserna av framlagda lagförslag inte har varit tillräckligt utredda. Jag anser att det är en viktig fråga att, med tillräcklig noggrannhet, försöka klarlägga vilka konsekvenser eller effekter ett lagförslag kommer att få.
Det finns alltid ett syfte, eller ett antagande om att ett förslag till ny lag eller ändringar i en befintlig lag skall leda utveckling framåt i något avseende. Om man inte lägger ner tillräcklig möda för att visa att det framtagna förslaget når fram till syftet eller det antagande om en viss effekt som låg till grund för förslaget, är förslaget inte tillräckligt bra och bör ej läggas fram som en proposition till riksdagen. Det måste gå att, med en rimlig sannolikhet, beskriva vilka resultat man förväntar sig av ett lagförslag.
Det är därför viktigt att regeringen rutinmässigt gör väl avvägda konsekvensanalyser av sina lagförslag. Ibland förekommer det sådana och det är bra. Men alltför ofta ser vi propositioner som inte håller måttet och därför får kritik av till exempel Lagrådet för att propositionen ifråga brister i detta avseende.
Därför bör processen kring arbetet med att ta fram och presentera konsekvensanalyser i propositioner stärkas. Modellen för hur det skall göras bör uppdateras och granskas av Riksrevisionen, så att väl avvägda konsekvensanalyser blir regel snarare än undantag i propositioner i Sveriges lagstiftningsprocess. Även Lagrådet bör få möjlighet att ha synpunkter på modellens innehåll och utformning. Det handlar i slutänden om att förbättra träffsäkerheten i vår lagstiftning.
|
Olle Felten (SD) |
|