Förslag till riksdagsbeslut
Svårt synskadade och helt blinda individer har behov av stöd för att klara sitt vardagliga liv. Vilka metoder för stöd individen väljer kan ha flera orsaker. För att klara sig utomhus, exempelvis på väg till jobbet eller affären och åter till bostaden är käppen ett vanligt hjälpmedel. En del föredrar att ha en ledarhund som de anser ger större trygghet.
Behovet av ledarhundar är konstant väldigt högt men tillgången inte lika stor. Det leder till lång väntan och behov av svåra prioriteringar.
Det förekommer dock att den som använder ledarhund ibland kan få problem med att uträtta sina ärenden på grund av att ledarhunden inte är välkommen. Det finns butiker, kaféer och restauranger som inte låter ledarhundar vistas i lokalerna.
Det tar tid att utbilda lämpliga hundar till ledarhundar vilket innebär att brukartiden inte blir så lång. Synskadade med ledarhund behöver därför med jämna mellanrum få möjlighet till en ny hund. Även om det är en hög kostnad att ta fram en sådan hund så ger det individen så mycket större möjlighet att klara sitt liv utan övrig hjälp att det med stor sannolikhet ändå är en ren vinst för samhället när brukare väljer att söka om att få ledarhund. Utan hunden skulle dessa individer troligen kräva betydligt mer stöd från personal i många situationer.
Ledarhundarna måste självklart kunna följa sin brukare in i många lokaler som exempelvis butiker, apotek, Försäkringskassan, kaféer och restauranger. I dagligvaruhandelns branschriktlinjer 4.9.7 står exempelvis att ägaren till en restaurang bör släppa in ledarhundar och att ledarhundar får vistas i alla utrymmen i en affär, utom där opaketerade varor saluförs.
Det händer dock att kunder med ledarhundar blir avvisade exempelvis med motiveringen att andra kunder med allergier kan drabbas om hundar finns i lokalerna.
Behovet av ledarhundar växer och riksdagen bör därför ge en tydlig signal till regeringen att det är rimligt med åtgärder så att tillgången på hundar med tiden kan bli bättre. En ökad tillgång på hundar innebär troligen en ren besparing för samhället som helhet.
Att brukare ibland blir avvisade och därmed diskriminerade när de behöver ta ledarhunden med sig in i olika lokaler är inte en situation vi vill se. Det går för det mesta att lösa konflikter mellan olika grupper av personer med funktionsvariationer så att alla kan ges tillgänglighet.
Branschorganisationer och andra aktörer har en vilja att hitta lösningar men kanske krävs det även förtydliganden i form av lagstiftning. Riksdagen bör därför ge regeringen i uppdrag att exempelvis med stöd av en samordnare eller liknande funktion se till att konflikter mellan olika grupper, exempelvis allergiker och hundförare, kan få en rimlig lösning.
|
Jan Lindholm (MP) |
|