Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Socialstyrelsen i uppdrag att utreda och sammanställa statistik i enlighet med motionen och tillkännager detta för regeringen.
Hundratals barn har förgiftats av centralstimulerande narkotika amfetamin/metylfenidat som i folkmun kallas adhd-mediciner enligt uppgift från Giftinformationscentralen (GIC). Det totala antalet förgiftningsfall av adhd-droger bland barn – avsiktliga och oavsiktliga – var 1 664 för de fyra åren 2011–2014.
De samtal som även kom in till giftcentralen gällande barn och ungdomar som var suicidbenägna med preparaten uppgick till 158 rapporter i åldersgruppen 10–19 år. Under perioden 2011–2016 har siffran vuxit till 710 barn och ungdomar där bara tre av fallen – 0,4 % – rapporterades från läkare till biverkningsregistret. Detta trots bindande regler om att alla sådana fall ska rapporteras dit. Samtidigt förespråkar BO, Barnombudsmannen, att fler flickor ska få adhd-diagnos och att det bör bli lag på att skolpersonal ska utbildas i den medicinska synen på adhd så att de kan komma i behandling. Ett uttalande som förmodligen gjorts utan ovan nämnda information.
Långtidsstudier, MTA-studien, som nu hållit på i 16 år, har slutgiltigt bevisat att adhd-droger saknar de effekter man tidigare hoppats på men ger desto mer skador som bland annat tillväxtstörningar. Den studie som slutligen skulle bevisa att psykostimulantia (Ritalin, Concerta) var en säker och effektiv långtidsbehandling för barn som fått diagnosen adhd. Studien är utförd av forskare som varit hängivna förespråkare för adhd-diagnoser och behandling av barn med psykostimulantia. I forskningsrapporterna från MTA-studiens 36-månadersuppföljning kan man läsa: ”pågående användning av medicin vid 36-månaders bedömning var förenat med en lätt nackdel snarare än en relativ fördel”.
I 36-månadersstudien kan man också läsa under stycket ”Antisocialt beteende och brottslighet av behandling med adhd-droger” att efter både 24 och 36 månaders-uppföljning så var ”fler dagars förskrivning av medicin förenat med mer allvarlig brottslighet”. I och med detta har man nu inte enbart funnit incitament för självskadligt beteende utan även risk för högre kriminalitet.
För att allmänheten ska kunna få en komplett bild av risker kring ökad självmordsstatistik och andra oönskade effekter av preparaten är det därför av största vikt att information om detta synliggörs och att Läkemedelsverket i högre grad får inlämnat denna typ av biverkningar för att dessa ska kunna bli utredda. Läkemedelsverket ska enligt egen uppgift ”aldrig tumma på patientsäkerheten” och Socialstyrelsen skrev den 8 juni 2016 att de ”följer noga utvecklingen” vad gäller adhd-droger. Trots detta tycks informationen inte tagits upp i regeringens uppdrag till Läkemedelsverket om ”säkrare läkemedelshantering till barn”.
Socialstyrelsen har tidigare haft i uppdrag av regeringen om att ge en sådan komplett bild som möjligt om risker och biverkningar av användningen som här visat sig vara bristfällig och därför bör på ett tydligt sätt sammanställas.
|
Margareta Larsson (-) |
|