Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten att göra en genomlysning av det svenska systemet för beskattning av olika skattebaser och tillkännager detta för regeringen.
I början av 1990-talet genomfördes det som kom att kallas århundradets skattereform. Det är snart trettio år sedan. Reformen karakteriserades av breddade skattebaser och sänkta skattesatser. De grundläggande principerna bakom skattereformen sades vara enkelhet, likformighet och neutralitet i beskattningen, där likformighet innebär att inkomster som är lika stora ska beskattas lika och neutralitet innebär att hushålls och företags handlingsalternativ ska vara oberoende av beskattningen.
Sedan reformen har dock en lång rad ändringar genomförts. Exempel på detta är differentierad moms, avdragsrätt för vissa tjänsteköp (RUT och ROT), införandet av jobbskatteavdraget och att fastighetsskatten har bytt namn till kommunal fastighetsavgift samtidigt som den blivit regressiv.
Skatteverket har sex olika kolumner för inkomstbeskattning samt olika beskattning av inkomster av kapital. Den statliga inkomstskatten betalas i två olika steg, alltså beskattas inkomster i Sverige på många olika sätt, som är mycket svåra att förstå och nästan omöjligt att ha överblick över. Det av regeringen föreslagna höjda grundavdraget för de med sjuk- och aktivitetsersättning kommer att innebära en ny, sjunde kolumn för inkomstbeskattningen.
Skattesystemet har blivit ett lapptäcke av olika skattesatser och avdrag. Det finns ett behov av en djupgående skatteöversyn, och jag föreslår därför att en parlamentarisk utredning tillsätts för att utvärdera dagens skattesystem och föreslå förändringar. En av utgångspunkterna för en ny skatteutredning bör vara att garantera en långsiktig finansiering av välfärden samt enkelhet, rättvisa och skatt efter bärkraft.
|
Adnan Dibrani (S) |
|
|
Hans Hoff (S) |
Jennie Nilsson (S) |