Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intentionerna bakom LSS-lagstiftningen ska gälla och tillkännager detta för regeringen.
Sedan LSS-reformen (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) tillkom 1994 har många människor fått en högre livskvalitet. Denna unika rättighetslagstiftning är en viktig frihetsreform. Dess syfte är att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för funktionshindrade. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Intentioner som den socialdemokratiska kongressen ställde sig bakom och som regeringen vill. Lagens utformning ger personer med funktionsnedsättningar få möjligheter att leva som andra, få möjligheter till delaktighet i samhällslivet, självbestämmande och jämlikhet i levnadsvillkor.
Regeringen har tillsatt en bred utredning av LSS som ska vara klar under hösten 2018 därför det finns brister i nuvarande lagstiftning såsom gränsproblematik mellan huvudmännen, skillnad mellan insatserna beroende på var du bor. Tillämpning av kriterier och rättssäkerhet är inte enhetlig. Svårigheten är att lagen är stor och komplex, tidigare utredningar har inte lett fram till några större beslut.
Ett flertal domar som avgjorts av Högsta förvaltningsdomstolen. De senaste två åren 2012 och 2015 har skapat en ny praxis för Försäkringskassan om hur rätten till statlig assistansersättning ska tillämpas. Det är inom grundläggande behov, egenvård och ingående kunskap som nya juridiska tolkningar gjorts. I förlängningen har det medfört att färre personer beviljas assistans.
Regeringen har gett Försäkringskassan och Socialstyrelsen i uppdrag att förhindra att brukare faller mellan stolarna i de fall assistansersättningen dras in, samt att analysera konsekvenserna av de prejudicerande domarna i Högsta förvaltningsdomstolen 2012 respektive 2015. Dessa uppdrag ska redovisas i september respektive december. Sedan tidigare har också ISF (Inspektionen för socialförsäkringen) gett ut ett antal rapporter de sista åren.
Det är först under 2016–2017 som effekterna av rättspraxis började märkas. Då antalet beviljade ärenden minskades. Men samtidigt har antal beviljande timmar inte ändrats nämnvärt. Men för varje person som drabbas så innebär det oro och svårigheter. Även om hjälpen ges av annan huvudman.
Många är oroliga för att LSS idag inte fungerar som det är tänkt och man har sett flera fall som är oroande. Regeringen har gett ett flertal myndigheter i uppdrag att noggrant granska hur Försäkringskassans bedömningar förändras till följd av ett antal domar.
Regeringen kritiseras felaktigt för rådande utveckling. Att färre personer får hjälp via LSS beror inte på nedskärningar eller besparingar. Det beror inte heller på nuvarande regleringsbrev till Försäkringskassan utan är en följd av domar som också fanns under alliansregeringens tid. Regeringens uppfattning är tydlig: Samhället ska ge stöd till de individer som behöver det mest. Intentionerna bakom LSS-lagstiftningen ska gälla. Och det ska vara möjligt att jobba och vara förälder även för den som har barn med funktionsnedsättning. Därför måste effekterna av rättspraxis förändras genom tydligare lagstiftning så fort det går utan att ge avkall på kvalitén i underlagen.
|
Lars Mejern Larsson (S) |
|