Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta den svenska marinens luftvärnsförmåga i kommande försvarsbeslut och tillkännager detta för regeringen.
Sveriges öppna ekonomi är beroende av marknadsutbyte med andra länder. En naturlig följd av detta är att handelsvägarna för varor – via lastbil, tåg och fartyg – är oerhört viktiga, men också sårbara vid eventuella angrepp från främmande makt. Merparten av Sveriges handel sker sjövägen. Det innebär att en angripare med ubåt, minering eller hot om minering kan isolera Sverige genom att kapa våra livlinor.
Kanske är det då inte konstigt att Sverige har god marin förmåga och tillsätter medel för att utveckla och stärka den. Sverige är ledande på moment som ubåtsjakt och den nya materielutredningen inkluderar frågan om minröjningsfartygens kapacitet. Men mer kommer att behövas på medellång och lång sikt.
En grundbult i den svenska marina förmågan är Korvett typ Visby, även kallad Visby-klass eller helt enkelt Visbykorvetterna. Fartygen tillhör världens mest moderna fartyg i sin klass och har tillverkats i Karlskrona. Det första fartyget i serien sjösattes år 2001 och år 2009 levererades de första två fartygen till marinen. Sedan dess har ytterligare tre fartyg tagits i tjänst – och levererat en värdefull mångsidighet i svenska marinen.
Tyvärr saknar Visbykorvetterna en vital del för att kunna verka fullt ut i exempelvis internationella insatser. Trots att fartygen är mångfacetterade saknas ett fullgott luftvärn – något som planerades initialt men som ströks av budgetskäl. Korvetterna har förvisso stealthteknik, automatkanon och radar, men med luftvärnsförmåga stärks möjligheten att skydda andra fartyg avsevärt. Lägg därtill möjligheten att beskydda hamnar och andra installationer.
Det finns flera möjligheter att bestycka Visbykorvetterna med luftförsvar. Ett system som varit i ropet tidigare är IR-målsökande luftvärnsroboten Umkhonto. Ett luftvärnsartilleri av typen Phalanx CIWS skulle kunna användas till att mota robotar – och ett antal andra system bör också beaktas. Det finns flera lösningar om den politiska viljan finns.
Sveriges öppna ekonomi säkras genom att våra handelsvägar till sjöss kan försvaras. Då kommer Sverige långsiktigt att behöva ytterligare en ubåt, stärkt förmåga till minröjning och en ny generation ytstridsfartyg. För att nå sådana högt uppsatta mål – och kunna leverera en nivå motsvarande det senaste försvarsbeslutet – behöver målet för finansiering av försvaret närma sig 2 procent av BNP. Dit har vi långt kvar.
Men en avsevärd förstärkning av de moderna Visbykorvetterna kan komma på plats innan dess. Avsikten i flera överenskommelser i Sveriges riksdag har varit att stärka försvarets närvaro runt och på Gotland – en ö som utöver namnmässiga kopplingar har stark samhörighet med svenska marinen. Mot bakgrund av detta står det klart att luftvärnsförmågan särskilt bör beaktas i kommande utredningar och överenskommelser som avhandlar försvarets marina förmåga. Detta bör ges regeringen till känna.
|
Jesper Skalberg Karlsson (M) |
|