Utrikesutskottets utlåtande

2017/18:UU4

 

Kommissionens arbetsprogram 2018

Sammanfattning

I detta utlåtande behandlar utskottet kommissionens arbetsprogram för 2018.

Kommissionen antog arbetsprogrammet den 24 oktober 2017. Kammaren har med stöd av 9 kap. 20 § riksdagsordningen hänvisat kommissionens arbetsprogram till utrikesutskottet för granskning och utlåtande. Utskottet föreslår att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.

I sitt årliga arbetsprogram anger kommissionen de politiska prioriteringarna för det kommande året. Den här gången består arbetsprogrammet av två delar: en del med initiativ som ska presenteras före maj 2018 för att hinna behandlas av rådet och Europaparlamentet före Europaparlamentsvalet 2019 och en del med mer framåtblickande förslag med 2025 eller ännu senare som tidshorisont.

Utskottet ser positivt på att kommissionen presenterar ett arbetsprogram med specifika initiativ då det underlättar medlemsstaternas planering av EU-arbetet och bidrar till öppenhet kring kommissionens prioriteringar. Vidare är utskottet positivt till att kommissionen behåller fokus på de tio prioriteringar som den tagit fram för sin mandatperiod. Det är välkommet att kommissionen prioriterar att omsätta redan utlovade förslag till lagstiftning och därefter genomföra dessa. Utskottet anser att EU måste uppfylla sina förpliktelser på de områden som unionen har åtagit sig och där det finns ett tydligt europeiskt mervärde. Det är även viktigt att kommissionen fortsätter att främja arbetet med bättre lagstiftning och genomförandet av det interinstitutionella avtalet.

Yttranden har lämnats av konstitutionsutskottet, finansutskottet, skatteutskottet, justitieutskottet, försvarsutskottet, miljö- och jordbruksutskottet och arbetsmarknadsutskottet.

I utlåtandet finns tio motivreservationer (S, SD, MP, V, L).

 

Granskade dokument

Kommissionens arbetsprogram 2018 – En agenda för ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU (KOM(2017) 650).

 

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Meddelandets huvudsakliga innehåll

Utskottets granskning

1. Övergripande om arbetsprogrammet

2. En ny satsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar

3. En motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik

4. En fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industribas

5. En djupare och mer rättvis ekonomisk och monetär union

6. Ett område för rättvisa och grundläggande rättigheter som grundar sig på ömsesidigt förtroende

7. En starkare global aktör

8. En union i demokratisk förändring

Reservationer

1.Övergripande om arbetsprogrammet, punkt 1 – motiveringen (SD)

2.En motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik, punkt 3 – motiveringen (SD)

3.En motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik, punkt 3 – motiveringen (V)

4.En fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industribas, punkt 4 – motiveringen (S, MP)

5.En fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industribas, punkt 4 – motiveringen (V)

6.Ett område för rättvisa och grundläggande rättigheter som grundar sig på ömsesidigt förtroende, punkt 6 – motiveringen (SD)

7.Ett område för rättvisa och grundläggande rättigheter som grundar sig på ömsesidigt förtroende, punkt 6 – motiveringen (V)

8.Ett område för rättvisa och grundläggande rättigheter som grundar sig på ömsesidigt förtroende, punkt 6 – motiveringen (L)

9.En starkare global aktör, punkt 7 – motiveringen (SD)

10.En starkare global aktör, punkt 7 – motiveringen (V)

Särskilda yttranden

1.En union i demokratisk förändring, punkt 8 (S, MP, L)

2.Särskilt yttrande (SD)

3.Särskilt yttrande (V)

Bilaga 1
Förteckning över granskade dokument

Bilaga 2
Förteckning över utlåtanden

Bilaga 3
Konstitutionsutskottets yttrande 2017/18:KU3y

Bilaga 4
Finansutskottets yttrande 2017/18:FiU2y

Bilaga 5
Skatteutskottets yttrande 2017/18:SkU7y

Bilaga 6
Justitieutskottets yttrande 2017/18:JuU4y

Bilaga 7
Försvarsutskottets yttrande 2017/18:FöU4y

Bilaga 8
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2017/18:MJU3y

Bilaga 9
Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2017/18:AU2y

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

1.

Övergripande om arbetsprogrammet

Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.

Reservation 1 (SD) – motiveringen

2.

En ny satsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar

Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.

3.

En motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik

Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.

Reservation 2 (SD) – motiveringen

Reservation 3 (V) – motiveringen

4.

En fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industribas

Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.

Reservation 4 (S, MP) – motiveringen

Reservation 5 (V) – motiveringen

5.

En djupare och mer rättvis ekonomisk och monetär union

Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.

6.

Ett område för rättvisa och grundläggande rättigheter som grundar sig på ömsesidigt förtroende

Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.

Reservation 6 (SD) – motiveringen

Reservation 7 (V) – motiveringen

Reservation 8 (L) – motiveringen

7.

En starkare global aktör

Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.

Reservation 9 (SD) – motiveringen

Reservation 10 (V) – motiveringen

8.

En union i demokratisk förändring

Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.

Stockholm den 5 december 2017

På utrikesutskottets vägnar

Kenneth G Forslund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Kenneth G Forslund (S), Karin Enström (M), Olle Thorell (S), Sofia Arkelsten (M), Markus Wiechel (SD), Margareta Cederfelt (M), Kerstin Lundgren (C), Göran Pettersson (M), Krister Örnfjäder (S), Björn Söder (SD), Birgitta Ohlsson (L), Yasmine Posio Nilsson (V), Sofia Damm (KD), Maria Andersson Willner (S), Emilia Töyrä (S), Emma Nohrén (MP) och Marie-Louise Rönnmark (S).

 

 

 

 

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Kommissionen antog den 24 oktober meddelandet Kommissionens arbetsprogram 2018 – En agenda för ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU (KOM(2017) 650). Den svenska översättningen kom in till riksdagen den 7 november. Kammaren har med stöd av 9 kap. 20 § riksdagsordningen hänvisat kommissionens arbetsprogram för 2018 till utrikesutskottet för granskning och utlåtande.

I enlighet med det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning är arbetsprogrammet del av en process där EU-kommissionen, rådet och Europaparlamentet diskuterar och enas kring lagstiftningsprioriteringar inför kommande år genom en gemensam deklaration, vanligen i december.

Utskottet har gett övriga utskott möjlighet att yttra sig över arbets-programmet. Yttranden har lämnats av konstitutionsutskottet, finansutskottet, skatteutskottet, justitieutskottet, försvarsutskottet, miljö- och jordbruksutskottet och arbetsmarknadsutskottet. Samtliga yttranden finns som bilagor till detta utlåtande.

Regeringen har lämnat in en faktapromemoria (2017/17:FPM24).

Utskottet följer löpande EU-frågorna inom utskottets beredningsområde. Utskottet får föredragningar av regeringen inför möten i rådet för utrikesfrågor. Därutöver äger särskilda föredragningar om EU-frågor rum. Under riksmötet 2017/18 har utskottet fått följande föredragningar på EU-området (fram till justeringen av detta betänkande):

       Ett permanent strukturerat samarbete inom den gemensamma försvars- och säkerhetspolitiken (Pesco). Information den 28 september av utrikesrådet Anna Karin Eneström och den 9 november av kabinettssekreterare Annika Söder, båda från Utrikesdepartementet.

       EU:s framtid. Sammanträde den 28 september med EU-kommissionär Cecilia Malmström.

       Partnerskap mellan EU-länderna och länder i södra Afrika (Sadc). Information den 10 oktober av utrikesrådet för handelsfrågor Teppo Tauriainen, Utrikesdepartementet.

       Brexit. Information den 12 oktober av statssekreterare Hans Dahlgren, Statsrådsberedningen.

       Östliga partnerskapet. Information den 9 november av kabinettssekreterare Annika Söder.

Meddelandets huvudsakliga innehåll

I sitt årliga arbetsprogram anger kommissionen de politiska prioriteringarna för det kommande året. Den här gången består arbetsprogrammet av två delar: en del med initiativ som ska presenteras före maj 2018 för att hinna behandlas av rådet och Europaparlamentet före Europaparlamentsvalet 2019 och en del med mer framåtblickande förslag med 2025 eller ännu senare som tidshorisont. Nya förslag listas i en bilaga till arbetsprogrammet.

Vidare finns ett antal bilagor som innehåller initiativ inom kommissionens program om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refitprogrammet), liggande förslag som bör behandlas prioriterat, förslag som kommissionen väntas dra tillbaka och förslag på rättsakter som bör upphävas eftersom kommissionen inte längre anser dem relevanta.


Utskottets granskning

1. Övergripande om arbetsprogrammet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.

Jämför motivreservation 1 (SD).

Arbetsprogrammet

Arbetsprogrammet består denna gång av två delar: en del med initiativ som ska presenteras före maj 2018 för att hinna behandlas av rådet och Europaparlamentet före Europaparlamentsvalet 2019 och en del med mer framåtblickande förslag med 2025 eller ännu senare som tidshorisont. Kommissionen framhåller att tonvikten nu bör ligga på att omsätta förslag som redan har lagts i praktiken.

Den första delen av arbetsprogrammet är strukturerad kring den nuvarande kommissionens tio prioriterade områden:

 

1. en ny satsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar

2. en sammankopplad digital inre marknad

3. en motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik

4. en fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industribas

5. en djupare och mer rättvis ekonomisk och monetär union

6. en balanserad och progressiv handelspolitik för att styra globaliseringen

7. ett område för rättvisa och grundläggande rättigheter som grundar sig på ömsesidigt förtroende

8. mot en ny migrationspolitik

9. en starkare global aktör

10. en union i demokratisk förändring.

 

I arbetsprogrammet redovisas kommissionens prioriteringar för respektive område, och ett antal nya förslag listas i en bilaga till arbetsprogrammet.

Den andra delen av arbetsprogrammet innehåller ett antal initiativ med längre tidshorisont och tar sikte på 2025 och senare. Initiativen utgår från ett EU med 27 medlemsstater och är en del av den framtidsdiskussion som för närvarande pågår inom EU och som inleddes med kommissionens vitbok om EU:s framtid som kom tidigare under 2017. Dessa förslag avser kommissionen att lägga fram före mandatperiodens slut.

Vidare finns ett antal bilagor som innehåller initiativ inom kommissionens program om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refitprogrammet), liggande förslag som bör behandlas prioriterat, förslag som kommissionen väntas dra tillbaka och förslag på rättsakter som bör upphävas eftersom kommissionen inte längre anser dem relevanta.

Regeringens faktapromemoria

Regeringen välkomnar i stort kommissionens arbetsprogram och ser positivt på att kommissionen behåller fokus på de tio prioriteringar som den tagit fram för sin mandatperiod. Arbetet fortsätter med bl.a. strategin för den digitala inre marknaden, kapitalmarknadsunionen, cirkulär ekonomi och migrationsagendan. Även kommissionens övergripande ambition om EU som en starkare global aktör och fortsatta frihandelsförhandlingar välkomnas. Regeringen anser det dock problematiskt att kommissionen öppnar för större reciprocitet i handelsutbytet med länder utanför EU. Det är därför viktigt att kommande förslag utformas så att de inte leder till ökad protektionism, vilket är negativt för EU och Sverige. Regeringen står inte bakom målet om en försvarsunion inom EU.

Regeringen välkomnar att kommissionen prioriterar att omsätta redan utlovade förslag till lagstiftning och därefter genomför dessa. EU måste uppfylla sina förpliktelser på de områden som unionen åtagit sig och där det finns ett tydligt europeiskt mervärde. Det är även viktigt att kommissionen fortsätter att främja arbetet med bättre lagstiftning och genomförandet av det interinstitutionella avtalet. Regeringen anser att det är positivt att kommissionen har en längre tidshorisont för genomförandet av Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling inklusive Parisavtalet samt klimat- och energipolitiken. Det är även viktigt att kommissionen presenterar ett förslag till modern långtidsbudget under nästa år. Regeringen ser även fram emot att kommissionen lägger fram ett förslag om rättsstatens principer i slutet av nästa år. Regeringen framhåller att varje enskilt initiativ som presenteras måste bedömas och beredas på sina egna meriter och kommer att få anledning att återkomma till riksdagen allteftersom de enskilda lagstiftningsinitiativen presenteras.

Utrikesutskottets överväganden

Utskottet är positivt till att kommissionen presenterar ett arbetsprogram med specifika initiativ då det underlättar medlemsstaternas planering av EU-arbetet och bidrar till öppenhet kring kommissionens prioriteringar. Utskottet konstaterar att arbetsprogrammet, sedan det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning trädde i kraft 2016, är en del av en process där kommissionen, rådet och Europaparlamentet diskuterar och enas kring lagstiftningsprioriteringar inför kommande år genom en gemensam deklaration. Utskottet vill framhålla de nationella parlamentens roll i detta sammanhang. Diskussionerna om prioriteringarna för kommande år inleds redan i juni genom diskussioner i allmänna rådet. För påverkan i ett tidigt skede eftersträvar riksdagen en kontinuerlig dialog med regeringen med de instrument som står till riksdagens förfogande, såsom information, överläggning och samråd enligt de bestämmelser som finns för utskotten och EU-nämnden. Utskottets granskning av arbetsprogrammet innebär en möjlighet för riksdagen att i en samlad form förmedla sin bild av de frågor som ska behandlas inom EU-samarbetet kommande år till regeringen och kommissionen och skapa debatt kring frågorna inför att förslagen presenteras.

Utskottet är liksom regeringen positivt till att kommissionen behåller fokus på de tio prioriteringar som den tagit fram för sin mandatperiod. Precis som flera utskott framhåller i sina yttranden är det välkommet att kommissionen prioriterar att omsätta redan utlovade förslag till lagstiftning och därefter genomföra dessa. Utskottet konstaterar även att ordföranden i Europeiska rådets s.k. ledaragenda som stats- och regeringscheferna ställde sig bakom den 20 oktober 2017 ska tjäna samma syfte. Utskottet anser precis som regeringen att EU måste uppfylla sina förpliktelser på de områden som unionen har åtagit sig och där det finns ett tydligt europeiskt mervärde. Det är även viktigt att kommissionen fortsätter att främja arbetet med bättre lagstiftning och genomförandet av det interinstitutionella avtalet. Utskottet instämmer med de utskott som i sina yttranden välkomnar kommissionens avsikt att arbeta för att medlemsstaterna i högre utsträckning ska omsätta EU-rättsakter till nationell lagstiftning och att kommissionen ska stödja och samverka med medlemsstaterna för att kontrollera efterlevnaden av regelverket och hantera överträdelser.

Arbetsprogrammet för 2018 består som beskrivits ovan av två delar, en med initiativ som ska presenteras före maj 2018 för att hinna behandlas före Europaparlamentsvalet 2019 och en med mer framåtblickande förslag med 2025 eller ännu senare som tidshorisont. Den senare delen har en koppling till den s.k. framtidsagendan. Precis som finansutskottet framhåller i sitt yttrande noterar utskottet att arbetsprogrammet innehåller flera långtgående initiativ med betydelse för unionens framtida inriktning. Utskottet välkomnar kommissionens ambition att föra en bred diskussion om EU:s framtid och att samsyn söks. Den demokratiska förankringen är viktig. I ljuset av Storbritanniens kommande utträde ur EU vill utskottet betona vikten av att EU hålls samman, och att ett gott samarbete och likvärdighet mellan medlemsländerna främjas. Utskottet har följt framtidsfrågorna, t.ex. genom sin granskning av kommissionens vitbok om EU:s framtid (utl. 2016/17:UU18). Då underströk utskottet bl.a. behovet och värdet av EU-samarbete i ljuset av de gränsöverskridande utmaningar som möter dagens Europa och framhöll samtidigt att EU-samarbetet måste fortsätta att utvecklas och förbättras för att behålla sin legitimitet.

Nedan kommenterar utskottet några av de områden och förslag som kommissionen tar upp i sitt arbetsprogram. Vad gäller förslag som har presenterats under föregående år men som ska tas vidare vill utskottet hänvisa till att det finns en bilaga till detta utlåtande som listar alla granskningsutlåtanden och prövningsutlåtanden i subsidiaritetsärenden som fackutskotten har gjort under 2017 (t.o.m. den 30 november 2017).

Utskottet ser fram emot att regeringen återkommer till riksdagen allteftersom de enskilda förslagen i kommissionens arbetsprogram presenteras.

Med hänvisning till det anförda ovan föreslår utskottet att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.

 

2. En ny satsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.

 

 

Kommissionens meddelande

Arbetsprogrammet täcker under denna prioritering en mängd olika områden, såsom investeringar, industripolitik, den cirkulära ekonomin och kompetens. Kommissionen avser att presentera ett begränsat antal förslag för att genomföra handlingsplanen för den cirkulära ekonomin. Förslagen rör bl.a. plastanvändning och minimikvalitetskrav för återanvänt vatten. Vidare ska kommissionen i maj 2018 lägga fram ett förslag om den fleråriga budgetramen efter 2020. Förslaget ska inkludera systemet för egna medel, dvs. inkomsterna till EU-budgeten.

Finansutskottets yttrande

Finansutskottet vill med anledning av det kommande förslaget om EU:s fleråriga budgetram efter 2020 framhålla vikten av att man inom EU uppnår högsta möjliga effektivitet och sparsamhet i budgetrelaterade frågor, och att unionen och medlemsländerna blir bättre och snabbare på att uppfylla sina förpliktelser i enlighet med gemensamma beslut. Sverige ska även i fortsättningen verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU, vilket innebär en kostnadseffektiv användning av EU:s medel och en strikt budgetdisciplin. Den svenska restriktiva grundhållningen i EU-budgetpolitiken är fast förankrad i riksdagen. Utskottet ser de kommande förhandlingarna som ett tillfälle att ytterligare modernisera EU-budgeten. En omprioritering till förmån för åtgärder med ett tydligt europeiskt mervärde som främjar ekonomisk förnyelse bör vara vägledande i arbetet. EU-budgeten ska inte finansieras genom att EU får beskattningsrätt.

Finansutskottets yttrande behandlar även utvärdering av den Europeiska fonden för strategiska investeringar och den europeiska planeringsterminen.

Skatteutskottets yttrande

När det gäller frågan om egna medel delar skatteutskottet regeringens syn att dagens system för egna medel huvudsakligen är ändamålsenligt. Utskottet anser också liksom regeringen att en omprioritering av utgifter är att föredra framför att föreslå ny finansiering och nya intäktskällor. Fördragsändringar som innebär att EU får en utökad beskattningsrätt är inget som har föreslagits i den diskussion som pågår. Enligt utskottets uppfattning är detta en riktig utgångspunkt. I diskussioner med alternativa framtidsscenarier där samarbetet fördjupas markant och där EU-budgeten finansieras med olika EU-skatter bör Sverige markera att vi är starkt emot detta. Regeringens ståndpunkt bör därför förtydligas med att Sverige ska motverka att EU får beskattningsrätt. Utskottet anser liksom regeringen att diskussionerna om EU:s framtid bör utgå från den befintliga kompetensfördelningen mellan EU och dess medlemsstater. Detta gäller även skatteområdet.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet konstaterar att kommissionens handlingsplan för den cirkulära ekonomin är en viktig utgångspunkt för det fortsatta arbetet med övergången till en cirkulär ekonomi såväl inom EU som internationellt. En fungerande cirkulär ekonomi bör vara baserad på giftfria, biobaserade och resurseffektiva kretslopp. För att åstadkomma detta behövs en bättre samordning av avfalls-, kemikalie- och produktlagstiftningen inom EU. En översyn av berörda regelverk på europeisk nivå är angelägen enligt utskottet. Hur enskilda länder använder sina egna naturresurser är emellertid en fråga som ska avgöras på nationell nivå.

När det gäller det nya initiativet om bl.a. plaster välkomnar utskottet att kommissionen under 2018 kommer att presentera den strategi för användning, återanvändning och återvinning av plast som beskrivs i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin. Utskottets förhoppning är att strategin kommer att innehålla konkreta förslag för att möjliggöra ett giftfritt kretslopp. Enligt utskottet bör kommissionens målsättning inte enbart vara att minska den totala mängden plaster utan också att fasa ut fossila plaster och främja en infasning av biobaserade plaster. Det är enligt utskottet viktigt att slå vakt om cirkulära system, men samtidigt måste regelverket vara utformat på ett sådant sätt att plastmaterial kan bytas ut mot material som är förnybara och att plasterna verkligen återvinns.

Utrikesutskottets överväganden

Utrikesutskottet instämmer i yttrandena och har inget övrigt att anföra. Därmed föreslår utskottet att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.

3. En motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.

Jämför motivreservation 2 (SD) och 3 (V).

Kommissionens meddelande

Kommissionen kommer att fortsätta arbetet med att förverkliga den s.k. energiunionen, bl.a. vad gäller gasförsörjning. Kommissionen avser att föreslå gemensamma regler för gasledningar som kommer in på EU:s inre gasmarknad. På längre sikt avser kommissionen att presentera ett meddelande om framtiden för EU:s energi- och klimatpolitik och ett diskussionsunderlag om ett hållbart EU 2030 med en uppföljning av FN:s mål för hållbar utveckling och Parisavtalet om klimatförändringar (det senare återfinns i arbetsprogrammet under rubriken En ny satsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar).

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Vad gäller de långsiktiga förslagen med sikte på 2025 anser miljö- och jordbruksutskottet att EU ska fortsätta att vara drivande i de frågor som är betydande för möjligheten att kontinuerligt höja den globala ambitionen i klimatarbetet genom den femåriga cykeln för utsläppsminskningar och dess globala översyn. Man bör också verka för utvecklingen av ett starkt gemensamt uppföljningssystem och att nästa års stödjande dialog utformas så att den skapar ett politiskt tryck att öka ambitionen för de utsläppsminskningsåtaganden som läggs fram eller revideras 2020. Det är också angeläget att slå fast vikten av EU:s globala ledarskap, såväl i de internationella klimatförhandlingarna som i genomförandet av Parisavtalet inom och utanför EU.

Utskottet behandlar i yttrandet även sin syn på klimatpaketet. Frågor som tas upp är handeln med utsläppsrätter, utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) samt ansvarsfördelning för utsläppsminskningar i de icke-handlande sektorerna inom EU. När det gäller LULUCF måste enligt utskottet ambitionen och miljöintegriteten så långt som möjligt bevaras när LULUCF inkluderas i klimatramverket till 2030. För att säkra miljöintegriteten ska regelverket vara transparent och robust, samtidigt som det svenska självbestämmandet i skogsfrågor inte får äventyras. Referensnivåer för skogsbruket ska beräknas, och vid behov revideras, av medlemsländerna själva. Det måste också säkerställas att skogsrika länder med liknande förutsättningar ska behandlas på ett rättvist sätt utan att konkurrensen mellan dem snedvrids.

Avslutningsvis vill utskottet ge uttryck för en oro över att vissa förändringar i EU-regelverket kan komma att förhindra eller fördröja en övergång till ett biobaserat samhälle. En sådan övergång kan ske genom en långsiktigt ökad och hållbar produktion av bioenergi, livsmedel och fossilsnåla material från jord- och skogsbruket samt genom en utveckling och användning av förnybara och klimatsmarta drivmedel (se bilaga 8 för överväganden kring övriga punkter).

Utrikesutskottets överväganden

Utrikesutskottet instämmer i yttrandena och har inget övrigt att anföra. Därmed föreslår utskottet att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.

4. En fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industribas

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.

Jämför motivreservation 4 (S, MP) och 5 (V).

Kommissionens meddelande

Förslagen under denna rubrik spänner över flera områden. Kommissionen avser att se över bolagsrätten, föreslå åtgärder för att förbättra livsmedelskedjan och se över vaccinationspolitiken. Nya förslag väntas även vad gäller rättvisa skatter i den digitala ekonomin och för att färdigställa den s.k. kapitalmarknadsunionen. Vidare avser kommissionen att presentera ett paket om social rättvisa som bl.a. väntas innehålla ett förslag om en europeisk arbetsmarknadsmyndighet.

Finansutskottets yttrande

Utskottet anser att det är angeläget att kapitalmarknaderna integreras ytterligare, med ett fullgott konsument- och investerarskydd och utan att den finansiella stabiliteten undergrävs. Utskottet vill också påminna om att riksdagen anser att kommissionens förslag om ändrade regler för tillsyn av centrala motparter i EU och i tredjeland strider mot subsidiaritetsprincipen, och att Europeiska centralbankens (ECB) rekommendation om att ändra i sina stadgar är en oönskad konsekvens av kommissionens förslag.

Skatteutskottets yttrande

Utskottet ser positivt på det arbete som pågår på EU-nivå för att skapa ett momssystem som är mer motståndskraftigt mot bedrägerier. Utskottet välkomnar också initiativ som rör momssatser och förenkling av gränsöverskridande e-handel inom den digitala inre marknaden eftersom det är viktigt att potentialen i den digitala inre marknaden utnyttjas till fullo. Utskottet välkomnar också fler åtgärder för att förenkla momsen, inte minst för småföretag och för att lägga grunden för ett modernt, effektivare momssystem.

När det gäller arbetet på området för företagsbeskattning ser utskottet positivt på en utveckling inom området som även i detta sammanhang utnyttjar potentialen i den inre marknaden och som gör det lättare att bekämpa skattebedrägerier och skatteflykt. Utskottet är dock fortsatt skeptiskt till ett beskattningssystem som bygger på en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. Utskottet står dessutom fast vid att ett system för beskattning av finansiella transaktioner måste utformas på ett sådant sätt att det inte påverkar de länder som liksom Sverige väljer att inte delta i ett närmare samarbete på detta område.

Utskottet efterlyser liksom föregående år förnyade initiativ när det gäller arbetet med ett nytt energiskattedirektiv. Ett nytt och modernare energiskattedirektiv skulle underlätta för Sverige att agera målinriktat och ha en högre ambitionsnivå på energi- och klimatområdet. Betydelsen av ett modernt system för ekonomiska styrmedel på detta område kan inte nog framhållas.

Vad gäller det aviserade förslaget om EU-regler för skatt på vinster i multinationella företag i den digitala ekonomin vill utskottet i avvaktan på förslaget rent generellt redan nu anföra att man ser med stor tvekan förslag som innehåller avsteg från de grunder för beräkning av inkomst som traditionellt sett används vid inkomstbeskattningen av företags vinster.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet anser att frågor som rör sysselsättning och socialpolitik är fundamentala för alla medlemsstater. EU arbetar i många avseenden med dessa frågor. Exempelvis finns gemensamma regler för skydd av arbetstagare, och medlemsländerna samordnar sin politik på sysselsättningsområdet inom ramen för EU:s tillväxtstrategi, Europa 2020. I huvudsak tillhör dock dessa frågor medlemsländernas kompetens. Utskottet noterar att förslaget om en ny arbetsmarknadsmyndighet finns under rubriken En fördjupad och mer rättvis inre marknad, vilket tyder på att kommissionen har mer långtgående ambitioner än att samordna medlemsstaternas politik. Utskottet är positivt till att förbättra samverkan mellan medlemsländerna för att motverka kringgående av lagstiftning, förbättra genomförandet, skydda arbetstagare och hantera gränsöverskridande frågor. Utskottet kan se ett behov av att samordna medlemsstaternas myndigheter men anser inte att en ny myndighet på EU-nivå behöver inrättas för att hantera dessa frågor. Samverkan bör i första hand förbättras genom att befintliga processer och strukturer utnyttjas. Exempelvis har det s.k. tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet medfört nya bestämmelser om administrativt samarbete mellan myndigheter på utstationeringsområdet.

Kommissionen har ännu inte presenterat sitt konkreta förslag, men utskottet hade den 21 november 2017 en tidig överläggning med regeringen för att Sverige ska ha reella möjligheter att påverka i frågan om huruvida en ny myndighet ska inrättas. Utskottet vill framhålla att det är centralt att respektera nationella arbetsmarknadsmodeller och medlemsstaternas kompetens på det sociala området och på sysselsättningsområdet. Utskottet kan inte ställa sig bakom en idé om att en europeisk arbetsmarknadsmyndighet skulle ha mandat att utföra självständiga kontroller och inspektioner eller omfatta obligatoriskt gränsöverskridande samarbete på operativ nivå mellan medlemsstaternas nationella myndigheter. Utskottet anser att det kan ifrågasättas vilket mervärde en ny myndighet skulle ha och anser till skillnad från regeringen att Sverige aktivt bör arbeta för att en arbetsmarknadsmyndighet på EU-nivå inte inrättas.

Utskottet anser att en ny europeisk arbetsmarknadsmyndighet inte bör finnas med i den gemensamma programförklaring med prioriteringar för det kommande året som EU:s institutioner väntas skriva under i december 2017. Utskottet anser även att en förbättrad samverkan i första hand bör ske genom att befintliga processer och strukturer utnyttjas och att det kan ifrågasättas vilket mervärde en ny europeisk arbetsmarknadsmyndighet skulle ha.

Utrikesutskottets överväganden

Utrikesutskottet instämmer i yttrandena och har inget övrigt att anföra. Därmed föreslår utskottet att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.

5. En djupare och mer rättvis ekonomisk och monetär union

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.

 

Kommissionens meddelande

Kommissionens ambition är att redan före 2017 års slut föreslå ett omfattande åtgärdspaket. Förslag väntas bl.a. för att omvandla Europeiska stabiliseringsmekanismen till en europeisk valutafond inom EU-rättens ram och för att inrätta en särskild budgetpost för euroområdet i EU-budgeten, inklusive ett finansiellt instrument till stöd för de medlemsstater som är på väg att gå med i euron. I paketet väntas även ett förslag till lagstiftning för att flytta in sakinnehållet i fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen (den s.k. finanspakten) under EU-rätten, samtidigt som man tar hänsyn till den flexibilitet som är inbyggd i stabilitets- och tillväxtpakten. Kommissionens avsikt är även att lägga fram ett paket med flera förslag för att komplettera den s.k. bankunionen. Med sikte på 2025 nämner kommissionen förslag som inrättande av en europeisk ekonomi- och finansminister och förslag om en europeisk s.k. säker placering.

Finansutskottets yttrande

Finansutskottet anser att det är viktigt att EU hålls samman och att frågor som rör hela EU diskuteras och beslutas av samtliga medlemsländer. Utskottet har förståelse för euroländernas behov av att ytterligare fördjupa samarbetet sinsemellan för att säkerställa en väl fungerande valutaunion. Utskottet vill framhålla att valutaunionens funktionssätt kan förbättras om medlemsländerna nationellt för en ekonomisk politik som är förenlig med att de har euron som valuta. Det är i sammanhanget helt centralt att länderna för en ekonomisk politik med respekt för de finanspolitiska reglerna och att det finns ett nationellt ägarskap för genomförandet av olika strukturreformer.

Utskottet betonar att prioritet bör ges åt att effektivt genomföra de åtgärder som redan vidtagits för att förbättra valutaunionens funktionssätt, snarare än att etablera nya förfaranden och institutioner. Utskottet ifrågasätter om tidpunkten är den rätta för diskussioner om mer långtgående förslag såsom inrättandet av en europeisk finansminister och en europeisk säker placering. Sådana förslag kan med fördel anstå till dess att ett effektivt genomförande av existerande funktioner och redan beslutade åtgärder kan konstateras. Utskottet vill i sammanhanget också framhålla att en gemensam representation för euroområdet i Internationella valutafonden (IMF) inte får ske på bekostnad av det väl fungerande samarbete som i dag finns i valutafonden mellan de nordisk-baltiska länderna.

Sverige står utanför valutaunionen, och betydelsen av detta måste vara reell. En eventuell ökad överstatlig styrning av euroområdet som motiveras av valutaunionens funktion får inte innebära bindningar för Sverige per automatik, och riksdagens finansmakt får inte urholkas.

Liksom tidigare vill utskottet också framhålla att olika instrument för riskdelning till sin natur kan ha en negativ påverkan på medlemsländernas incitament att föra en ansvarsfull politik. Åtgärder för riskminimering bör utformas på ett sådant sätt att de ger utrymme för medlemsländerna att ta hänsyn till landsspecifika risker och vidta åtgärder för att säkerställa den finansiella stabiliteten på nationell nivå. Utskottet påminner om att riksdagen anser att kommissionens förslag om ändrade regler i tillsynsförordningen och i kapitaltäckningsdirektivet strider mot subsidiaritetsprincipen och minskar medlemsländernas flexibilitet när det gäller att hantera identifierade system- och makrotillsynsrisker.

Utskottet konstaterar slutligen att regeringen avser att utreda vad det skulle betyda för Sverige att gå med i bankunionen.

Utrikesutskottets överväganden

Utrikesutskottet instämmer i yttrandet och har inget övrigt att anföra. Därmed föreslår utskottet att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.

6. Ett område för rättvisa och grundläggande rättigheter som grundar sig på ömsesidigt förtroende

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.

Jämför motivreservation 6 (SD), 7 (V) och 8 (L).

Kommissionens meddelande

Kommissionen aviserar ett antal förslag för att färdigställa den s.k. säkerhetsunionen. Det rör bl.a. förslag om kompatibilitet mellan EU:s informationssystem för säkerhet, gräns- och migrationshantering, förslag om bättre gränsöverskridande tillgång för brottsbekämpande myndigheter till elektroniska bevis, Refit-översyn av förordningen om saluföring och användning av s.k. sprängämnesprekursorer samt initiativ för lättare tillgång till och användning av finansuppgifter av brottsbekämpande myndigheter. På längre sikt vill kommissionen lägga fram ett förslag om att eventuellt utöka den nya Europeiska åklagarmyndighetens uppgifter till bekämpning av terrorism. Kommissionen nämner även förslag för att stärka konsumenters rättigheter, eventuell lagstiftning för att kunna ta bort terroristrelaterat innehåll på nätet, förslag om datalagring och förslag om datasamarbete med Japan. Kommissionen kommer att föreslå en stärkning av civilskyddsmekanismen så att den får en egen operativ kapacitet. Kommissionen vill fortsätta stärka cybersäkerheten och bygga upp ett nätverk av kompetenscentrum för cybersäkerhet (behandlas i arbetsprogrammet under rubriken En sammankopplad digital inre marknad). Med sikte på 2025 avser kommissionen att föreslå ett initiativ för att stärka efterlevnaden av rättsstatsprincipen inom EU.

Justitieutskottets yttrande

Justitieutskottet anser att kommissionen bör lägga större vikt vid att analysera den gällande lagstiftningen när ny lagstiftning förbereds. I synnerhet när det gäller ny straffrättslig lagstiftning på EU-nivå ska sådan tas fram endast om det står klart att det bidrar med ett betydande mervärde.

Utskottet ser positivt på kommissionens ambition att färdigställa säkerhetsunionen. Ett flertal av de förslag som berör justitieutskottets beredningsområde är förslag om åtgärder mot terrorism. Utskottet anser att arbetet med att förebygga och bekämpa terrorism måste bedrivas på alla nivåer och bygga på demokratiska och rättvisa grunder. Det är viktigt med en balans mellan insatserna mot terrorism och respekten för de grundläggande fri- och rättigheterna.

Utskottet är kritiskt till att den nya Europeiska åklagarmyndigheten ska få utökade uppgifter som inkluderar terrorismbekämpning. Utskottet anser att terrorism är ett nationellt och globalt hot mot allas säkerhet och det demokratiska samhället. Arbetet med att förebygga och bekämpa terrorism måste därför bedrivas på alla nivåer och bygga på demokratiska och rättssäkra grunder. Detta arbete bör enligt utskottet i sin helhet bedrivas på en bredare bas än genom den europeiska åklagarmyndigheten, inte minst mot bakgrund av att ett flertal medlemsländer inte deltar i samarbetet. För att kunna uppnå resultat är det viktigt att arbetet mot terrorism inte bara har ett starkt stöd från alla medlemsländer utan att alla medlemsländer också fullt ut deltar i detta arbete. Om man överlämnar delar av arbetet mot terrorism till den nya Europeiska åklagarmyndigheten finns det en risk för att arbetet med terrorismbekämpning kommer att bli lidande.

Utskottet kommenterar i yttrandet även två förslag som kommissionen redan har lagt fram och som den anser bör prioriteras. Det första rör inrättandet av ett centraliserat system för identifiering av medlemsstater som har uppgifter om fällande domar mot tredjelandsmedborgare och statslösa personer för att komplettera och stödja det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister. Det andra rör en ändring av bestämmelserna om tillfälligt återinförande av gränskontroller vid de inre gränserna. Vad gäller det andra förslaget anser utskottet att det är positivt att kommissionen har gjort en översyn av förslaget. Mot bakgrund av att det är varje medlemsstats ansvar att upprätthålla lag och ordning och skydda den nationella säkerheten anser utskottet att berörda medlemsstater ska ges större inflytande i förfarandet (se ytterligare information i bilaga 6).

Försvarsutskottets yttrande

När det gäller förslaget om en stärkt civilskyddsmekanism och utvecklingen av dess operativa kapacitet anför försvarsutskottet att det är värdefullt att EU utvecklas inom säkerhets- och försvarsområdet. Samtidigt anser utskottet att det är viktigt att värna om medlemsstaternas kompetens på området och att det bör finnas handlingsfrihet för dem att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att främja utvecklingen på nationell nivå. Utskottet ser därmed fram emot kommissionens konkreta förslag om en stärkt civilskyddsmekanism och utvecklingen av dess operativa kapacitet.

EU ska ta sig an de stora gränsöverskridande utmaningarna och kunna hantera många olika hot och risker. Vad EU kan göra för att stärka säkerheten genom ett fördjupat och utökat samarbete är därmed av största vikt. Försvarsutskottet anser att det är positivt att EU utvecklas inom försvars- och säkerhetsområdet och att utvecklingen bör fördjupas inom bl.a. cybersäkerhet. Cyberfrågorna är av stor vikt, och Sverige måste se dessa med ett strategiskt och långsiktigt perspektiv. Sverige bör verka för att fortsätta sitt ledarskap inom EU på det digitala området och driva den digitala agendan framåt.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet framhåller att respekten för rättsstaten och mänskliga rättigheter utgör fundament i en demokrati, och utskottet värdesätter och vill ånyo framhålla vikten av att kommissionen fortsätter sitt arbete med att stärka och försvara rättsstatsprincipen. Utskottet välkomnar även fortsättningsvis arbete för att motverka radikalisering och för att förebygga våldsbejakande extremism.

Utrikesutskottets överväganden

Utrikesutskottet instämmer i yttrandena och har inget övrigt att anföra. Därmed föreslår utskottet att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.

7. En starkare global aktör

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.

Jämför motivreservation 9 (SD) och 10 (V).

Kommissionens meddelande

Den övergripande målsättningen är att fortsätta genomföra den europeiska globala strategin. Kommissionen vill se ett ökat samarbete inom försvarspolitiken. Vidare avser kommissionen att föreslå en strategi för att stärka förbindelserna mellan EU och Asien, ett förnyat partnerskap med Latinamerika och Västindien och nya former för kontakterna med Indien, Iran och Irak. På längre sikt avser kommissionen att presentera en strategi för EU-medlemskap för Serbien och Montenegro med avsikten att de ska vara föregångare på västra Balkan.

Försvarsutskottets yttrande

Försvarsutskottet anser att frågan om det europeiska försvarets framtid blir allt viktigare utifrån det försämrade säkerhetsläget. Sverige bör vara drivande i att utveckla samarbete på de områden där det finns samarbets- och effektiviseringsvinster och där man genom samarbete kan höja såväl enskilda försvarsförmågor som den gemensamma försvarsförmågan inom EU. Utskottet finner det angeläget med EU-samarbete för att bemöta globala utmaningar och för att förvalta och utveckla befintliga institutioner och pågående samverkan mellan EU:s medlemsstater. Utskottet är positivt till kommissionens fokus på ett ökat försvarssamarbete inom unionen. Utskottet understryker dock att det är av vikt att Sveriges intressen kan tas till vara i det allt tätare EU-samarbetet och anser att det är eftersträvansvärt att använda befintliga försvarsresurser mer effektivt. Det är samtidigt viktigt att tilldelningen av EU:s medel i samband med Europeiska försvarsfonden ger likvärdiga möjligheter till industrin i alla europeiska länder, oavsett om medlemsstaterna deltar i europeiska materialutvecklingsprojekt eller inte. Utskottet vill likaså betona att försvarssamarbetet även i fortsättningen bör ha en mellanstatlig karaktär.

Utskottet har tidigare välkomnat kommissionens arbete för att den europeiska försvarsmarknaden och industri- och kunskapsbasen ska kunna uppnå den militära kapacitet som behövs i ett längre perspektiv. Därmed ser utskottet positivt på kommissionens fortsatta arbete med det presenterade förslaget om att inrätta ett försvarsindustriellt forskningsprogram. Med tanke på försvarsmaterielmarknadens särart vill utskottet samtidigt understryka att samarbetet inom försvarsområdet bör ha en mellanstatlig tyngdpunkt och ta hänsyn till medlemsstaternas säkerhetsintressen. Utskottet lyfter avslutningsvis fram att Sverige bör fortsätta verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU.

Utrikesutskottets överväganden

Utskottet ser positivt på att kommissionen tar sitt avstamp i den globala strategin. Utskottet har vid flera tillfällen framhållit att denna strategi bör vara ramen för EU:s utrikes- och säkerhetspolitiska agerande och att det är viktigt att denna genomförs. I de utmanande tider som råder måste EU stå enat och agera gemensamt för en regelbaserad global säkerhetsordning som genomsyras av multilateralism.

Kommissionen lägger under rubriken En starkare global aktör fokus på försvarsfrågorna. En av EU:s styrkor är den breda verktygslåda som finns på utrikesområdet och som kombinerar olika instrument. I den globala strategin framhålls vad gäller konflikthantering att det ska finnas en övergripande strategi för konflikter och kriser som ska genomföras genom en enhetlig användning av EU:s hela politik. Utskottet vill därför framhålla att genomförandet av strategin bör utgå i från en samlad och modern syn på säkerhet.

Vad gäller samarbetet inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken vill utskottet hänvisa till sitt utlåtande 2017/18:UU5 om kommissionens diskussionsunderlag om det europeiska försvarets framtid. Utskottet har även behandlat frågor som rör EU:s insatser i betänkande 2017/18:UU8 och Sveriges deltagande i det permanenta strukturerade samarbetet inom Europeiska unionen i betänkande 2017/18:UFöU3. I övrigt instämmer utskottet i vad som framförs i försvarsutskottets yttrande.

Utskottet ställer sig positivt till att kommissionen tänker presentera förslag till samarbeten med Asien, Indien, Iran, Irak samt Latinamerika och Västindien för att följa upp den globala strategin. Utskottet konstaterar att en bärande del av denna strategi är partnerskap med stater, regionala organ och internationella organisationer. Utskottet avser att återkomma till förslagen när de väl läggs fram.

Utskottet välkomnar att kommissionen lanserar initiativ för att ta utvidgningen framåt under sin mandatperiod. En trovärdig utvidgningspolitik förutsätter att EU står fast vid ingångna åtaganden. Utskottet anser att arbetet för att uppmuntra samtliga länder på västra Balkan att ta steg mot ett EU-närmande bör fortsätta. EU:s utvidgning har bidragit till att stärka Europas säkerhet, stabilitet och ekonomiska utveckling, och det är fortfarande ett viktigt instrument för att främja stabilitet och utveckling i EU:s närområde. Principer om konditionalitet och framsteg på egna meriter bör ligga till grund för den fortsatta processen.

Med hänvisning till det anförda ovan föreslår utskottet att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.

8. En union i demokratisk förändring

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.

Jämför det särskilda yttrandet (S, MP, L).

Kommissionens meddelande

Kommissionen väntas presentera ett meddelande om ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU när det gäller kommunikation. Med sikte på 2025 väntas förslag som handlar om att EU ska göra mindre men effektivare i form av ett meddelande om mer subsidiaritet och proportionalitet och bättre lagstiftning i EU:s dagliga verksamhet. Vidare avser kommissionen att lägga fram ett meddelande om ett effektivare och mer demokratiskt EU som ska syfta till effektivare styrning av EU. Kommissionen föreslår även under andra rubriker ökad användning av de s.k. övergångsklausulerna inom den inre marknaden och den gemensamma utrikespolitiken.

Finansutskottets yttrande

Finansutskottet vill även fortsättningsvis markera att öppenhet, insyn och ansvarsutkrävande är grundläggande för en stabil och effektiv förvaltning. Det är därför välkommet att kommissionen vill stärka det demokratiska ansvarsutkrävandet.

Utskottet vidhåller att det är på nationell nivå som vägvalen i den ekonomiska politiken slutligen ska göras och genomföras med ett effektivt parlamentariskt deltagande och verkligt ansvarsutkrävande. Kommissionens mål om stärkta kontakter med Europaparlamentet är lovvärt, som ett komplement till processen på nationell nivå.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet värdesätter kommissionens arbete för bättre lagstiftning och välkomnar initiativ för att stärka subsidiariteten. Konstitutionsutskottet konstaterar att de nationella parlamenten har en viktig roll att spela när det gäller den s.k. passerellen eller övergångsklausulen i artikel 48.7 i EU-fördraget, d.v.s. när Europeiska rådet tar initiativ till att bemyndiga rådet att gå över från beslutsfattande med enhällighet till kvalificerad majoritet eller från ett särskilt förfarande till det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Varje sådant initiativ ska översändas till de nationella parlamenten. Om en invändning från ett nationellt parlament meddelas inom sex månader från översändandet ska något beslut om ändring inte antas. Om det saknas invändningar får Europeiska rådet anta beslutet. Enligt fördraget finns det inte någon formell skyldighet för de nationella parlamenten att pröva dessa initiativ.

Varje gång Europeiska rådet tar ett sådant initiativ krävs riksdagens godkännande enligt svensk konstitutionell rätt (9 kap. 20 § riksdags-ordningen). Innan regeringen biträder ett initiativ i Europeiska rådet bör även överläggning ha skett med berört utskott, och samråd ska ha skett i EU-nämnden. Utskottet vill dock på en övergripande nivå framhålla att utskottet är kritiskt till kommissionens ambition att fler beslut ska fattas med kvalificerad majoritet i stället för med enhällighet, eftersom detta i realiteten innebär att makt på centrala områden flyttas från medlemsstaterna. Detta kan utskottet inte stödja.

Utrikesutskottets överväganden

Utrikesutskottet instämmer i yttrandena och har inget övrigt att anföra. Därmed föreslår utskottet att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.

 

Reservationer

 

1.

Övergripande om arbetsprogrammet, punkt 1 – motiveringen (SD)

av Markus Wiechel (SD) och Björn Söder (SD).

 

 

 

Ställningstagande

Vi sverigedemokrater är generellt negativa till arbetsprogrammet i sin helhet. Även om vissa delar i sak är positiva och framtagna med goda visioner är den övergripande problematiken just att förslagen snarare baseras på visioner än på realistiska, demokratiska och ekonomiska grunder.

Vi ser med stor oro på den pågående maktförskjutningen till Bryssel. För oss är det avgörande att Sverige har inflytande över de beslut som rör Sverige, och vi anser att Sverige aktivt ska kräva bättre medlemsvillkor i EU. För varje år som går lämnas alltmer beslutanderätt från Sverige och de övriga medlemsstaterna till ett EU som saknar både insyn och folklig förankring. Vi ser därmed vikten av att kommissionen strävar efter att öka öppenheten och lyhördheten gentemot medborgarna i sitt kommande arbete.

Vi menar även att kommissionen bör fokusera på de stora frågorna och inte på de frågor som medlemsstaterna bättre kan lösa själva och som därmed kan hanteras på lokal och regional nivå. Vi anser således att det är av stor vikt att subsidiaritetsprincipen respekteras.

Vi ser särskilt vikten av att kommissionens prioriteringsområden är ekonomiskt transparenta och förankrade i de nationella parlamenten, då vi under lång tid påtalat stora brister i realistiska underlag, finansieringsmetoder och vem som egentligen bekostar EU-projekten. Det är därmed av stor betydelse att även proportionalitetsprincipen beaktas.

Dessutom har vi noterat att kommissionen väver in allt fler socioekonomiska åtgärder i projekt som inte har med sociala stödåtgärder att göra och att dessa projekt används till att gömma undan kostnader och effekter av andra politiska tillkortakommanden. Problemet med detta är att allt fler EU-projekt tappar sin legitimitet som reellt tillväxtskapande åtgärder.

 

 

2.

En motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik, punkt 3 – motiveringen (SD)

av Markus Wiechel (SD) och Björn Söder (SD).

 

 

 

Ställningstagande

Vi sverigedemokrater ser positivt på ett samarbete länder emellan när det gäller energi- och klimatfrågor. Men det är av stor vikt att då värna mellanstatlighet och varje lands rätt att själv utforma sin energipolitik.

Vi anser att försörjningstryggheten är av största vikt och att det i första hand ligger i nationernas intresse att säkra sin egen elproduktion och diversifiering. Vi inser också betydelsen av att minska importen av energi från politiskt instabila stater. Försörjningstrygghet handlar även om att göra realistiska prioriteringar av de olika energislagen.

Utmaningarna ligger i att säkerställa nationell och europeisk energitillgång samt långsiktig miljöutveckling och försörjningstrygghet tillsammans med trygg finansiering och global konkurrens. Alltför stora och dyra investeringar i europeisk infrastruktur för decentraliserad produktion och grön teknik för att säkerställa klimatmål genom väderberoende förnybar energi och i vissa fall avvecklad kärnkraft ser vi som en ekonomisk orimlighet.

Vi anser att vissa subventioner av bl.a. vindkraft bör avskaffas. Att lägga för stora kostnader på europeiska företag kommer att hämma den ekonomiska tillväxten och därmed innebära minskade resurser till forskning och utveckling.

Vi menar att det bör ligga en balans i ekonomin och miljösatsningarna. Sverigedemokraterna ser däremot positivt på ökat fokus på slutkunder. Våra viktigaste prioriteringar är därför ett minskat koldioxidläckage och en stärkt europeisk konkurrenskraft.

 

 

3.

En motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik, punkt 3 – motiveringen (V)

av Yasmine Posio Nilsson (V).

 

 

 

Ställningstagande

 

Det är olyckligt att Sverige inom ramen för den förändrade LULUCF-förordningen öppnar för en referensnivå baserad på prognos i stället för det historiska skogsbruket. Det riskerar att underminera integriteten i systemet och främja ökad skogsavverkning. Sverige måste därför tydligt motsätta sig ökade möjligheter att använda skogsbruket som en kolsänka. Vi i Vänsterpartiet anser inte att det finns någon risk för att skogsrika länder som Sverige kommer att behandlas på ett orättvist sätt och anser därmed att utskottets formuleringar på området är överflödiga.

 

 

4.

En fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industribas, punkt 4 – motiveringen (S, MP)

av Kenneth G Forslund (S), Olle Thorell (S), Krister Örnfjäder (S), Maria Andersson Willner (S), Emilia Töyrä (S), Emma Nohrén (MP) och Marie-Louise Rönnmark (S).

 

 

 

Ställningstagande

Vi anser inledningsvis att Sverige ska delta fullt ut, aktivt och konstruktivt i EU-samarbetet. Detta har vi anfört tidigare. Behovet av samarbete på lämpliga och relevanta nivåer har inte minskat. Enligt oss är den sociala dimensionen av väsentlig betydelse också för att den fria rörligheten ska fungera. Det europeiska samarbetet skapar välstånd för och sammanhållning mellan människor. För att tillväxten och konkurrenskraften ska öka samtidigt som våra samhällen ska hålla ihop krävs det också sociala reformer.

Arbetsmarknadsutskottet hade den 21 november 2017 en överläggning med regeringen om det aviserade förslaget om en europeisk arbets-marknadsmyndighet. Vår förhoppning var att utskottet skulle ge regeringen stöd att för Sveriges räkning bedriva ett aktivt påverkansarbete i frågan om hur en ny myndighet ska utformas.

Vi delar regeringens bedömning och stödjer regeringens vilja att arbeta aktivt för att vara med och påverka utformningen av den nya myndigheten. Vi beklagar att utskottet inte vill se att det behövs en konstruktiv hållning för att Sverige ska kunna vara med och påverka grundläggande frågor om myndighetens utformning och därmed bevaka svenska intressen.

Mot denna bakgrund anser vi att utrikesutskottet borde lyfta fram att det är viktigt för Sverige att påverka ett förslag om en eventuell europeisk arbetsmarknadsmyndighet i ett tidigt skede. Om Sverige ska ha inflytande i utformandet av ett sådant förslag måste vi vara aktiva i processen. När ett förslag väl finns på bordet kommer vi att ta ställning till det. Vi anser också att utrikesutskottet borde framföra att en ny myndighet på området bör ha ett tydligt mervärde för att vi ska kunna bejaka den.

Myndighetens befogenheter bör inriktas på gränsöverskridande aspekter kopplade till rörlighetsfrågor på arbetsmarknaden. Den bör inte ha mandat att utföra självständiga kontroller och inspektioner eller omfatta ett obligatoriskt gränsöverskridande samarbete på operativ nivå mellan medlemsstaternas nationella myndigheter. Myndigheten bör inte ha någon roll i att tolka nationella kollektivavtal och inte heller ta egna initiativ till att föreslå ny lagstiftning på arbetsmarknadsområdet. Vidare bör framhållas att det är angeläget att respektera fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna, nationella arbetsmarknadsmodeller och sociala trygghetssystem och principerna om subsidiaritet och proportionalitet. Det är också angeläget att finansiering sker inom de ekonomiska ramarna.

 

 

5.

En fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industribas, punkt 4 – motiveringen (V)

av Yasmine Posio Nilsson (V).

 

 

 

Ställningstagande

EU:s grundlagsfästa marknadsliberalism har sedan länge inneburit ett hinder i stärkandet av arbetstagarnas rättigheter och villkor. En viss tendens att ge arbetsrättsliga och sociala frågor ett större utrymme i överväganden inom EU-systemet kan skönjas under senare år, t.ex. i samband med den riktade omförhandlingen av utstationeringsdirektivet och i processen som nu har lett fram till antagandet av en social pelare. Det är i det perspektivet som högerpartiernas vilja att sätta käppar i hjulet för regeringens EU-arbete på arbetsmarknadsområdet generellt ska ses.

Arbetsmarknadsutskottet hade den 21 november 2017 en överläggning med regeringen om det aviserade förslaget om en europeisk arbetsmarknads-myndighet. Vår förhoppning var att utskottet skulle ge regeringen stöd att för Sveriges räkning bedriva ett aktivt påverkansarbete i frågan om hur en ny myndighet ska utformas.

Vänsterpartiet delar regeringens bedömning och stöder regeringens vilja att arbeta aktivt för att vara med och påverka utformningen av den nya myndigheten. Vi beklagar att utskottet inte vill se att det behövs en konstruktiv hållning för att Sverige ska kunna vara med och påverka grundläggande frågor om myndighetens utformning och därmed bevaka svenska intressen – särskilt när det gäller en stark autonomi för arbetsmarknadens parter i alla frågor som rör förhållanden på arbetsmarknaden, och oviljan mot en självförstärkande överstatlig byråkrati.

Mot denna bakgrund anser vi att utrikesutskottet borde lyfta fram att det är viktigt för Sverige att påverka ett förslag om en eventuell europeisk arbetsmarknadsmyndighet i ett tidigt skede. Om Sverige ska ha inflytande i utformandet av ett sådant förslag måste vi vara aktiva i processen. När ett förslag väl finns på bordet kommer vi att ta ställning till det. Vi anser också att utrikesutskottet borde framföra att en ny myndighet på området bör ha ett tydligt mervärde för att vi ska kunna bejaka den.

Myndighetens befogenheter bör inriktas på gränsöverskridande aspekter kopplade till rörlighetsfrågor på arbetsmarknaden. Den bör inte ha mandat att utföra självständiga kontroller och inspektioner eller omfatta ett obligatoriskt gränsöverskridande samarbete på operativ nivå mellan medlemsstaternas nationella myndigheter. Myndigheten bör inte ha någon roll i att tolka nationella kollektivavtal och inte heller ta egna initiativ till att föreslå ny lagstiftning på arbetsmarknadsområdet. Vidare bör framhållas att det är angeläget att respektera fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna, nationella arbetsmarknadsmodeller och sociala trygghetssystem och principerna om subsidiaritet och proportionalitet. Det är också angeläget att finansiering sker inom de ekonomiska ramarna.

 

 

6.

Ett område för rättvisa och grundläggande rättigheter som grundar sig på ömsesidigt förtroende, punkt 6 – motiveringen (SD)

av Markus Wiechel (SD) och Björn Söder (SD).

 

 

 

Ställningstagande

Mot bakgrund av att det är varje medlemsstats ansvar att upprätthålla lag och ordning samt skydda den nationella säkerheten är det nödvändigt att det även råder en suverän beslutsrätt över gränskontrollerna när det gäller kommissionens engagemang för Schengensystemet.

När det gäller den nya europeiska åklagarmyndigheten är en utökning av dess uppgifter ett tydligt steg mot att ge mer makt till EU på bekostnad av medlemsstaternas suveräna självbestämmande. Den utvecklingen avvisas bestämt.

Vi menar att ett utökande av EU:s kapacitet på säkerhets- och försvarsområdet per automatik kommer att innebära att mer kontroll över försvarsfrågor skjuts över till unionen. Vi motsätter oss därför en utveckling av civilskyddsmekanismens operativa kapacitet, så länge den inte ligger på medlemsstaterna själva.

När det gäller samarbete om cybersäkerhet är det värt att påminna om att EU bara är ett samarbete och inte en statsbildning, vilket innebär att vi naturligtvis inte kan dela alla våra underrättelser med övriga medlemsstater. Detta faktum gör att it-säkerhet (cybersäkerhet) har sin lägsta effektiva nivå hos medlemsstaten, dvs. nationellt. Det är nämligen helt omöjligt att fullständigt skilja säkerheten i tekniksystemen från innehållet i databaser och kod.

 

 

7.

Ett område för rättvisa och grundläggande rättigheter som grundar sig på ömsesidigt förtroende, punkt 6 – motiveringen (V)

av Yasmine Posio Nilsson (V).

 

 

 

Ställningstagande

Som tidigare har framförts delar Vänsterpartiet inte regeringens och utskottets positiva inställning till förslaget om ändring vad gäller bestämmelserna om tillfälligt återinförande av gränskontroll vid de inre gränserna. Frågan är alltjämt problematisk ur flera perspektiv, inte minst när det gäller vilka effekter regleringen har för asylrätten. I grunden är det dessutom en fråga som medlemsstaterna helt själva bör bestämma över.

 

 

8.

Ett område för rättvisa och grundläggande rättigheter som grundar sig på ömsesidigt förtroende, punkt 6 – motiveringen (L)

av Birgitta Ohlsson (L).

 

 

 

Ställningstagande

Det är positivt att den europeiska åklagarmyndigheten föreslås få utökade uppgifter i form av terrorismbekämpning. Sverige bör aktivt delta i arbetet för att utveckla och intensifiera arbetet även på åklagarsidan, inte minst när det gäller den grova organiserade brottsligheten och arbetet mot terrorism.

 

 

9.

En starkare global aktör, punkt 7 – motiveringen (SD)

av Markus Wiechel (SD) och Björn Söder (SD).

 

 

 

Ställningstagande

Sverige bör inte delta i säkerhets- eller försvarssamarbeten inom Europeiska unionen. Sverige bör inte bidra till att militarisera EU. Att bygga upp en EU-struktur för försvar och säkerhet är att bygga en dubblerande funktion till befintliga samarbeten, inklusive Nato. Ekonomiskt och funktionellt är det bättre att satsa helt på befintliga strukturer än att investera i två olika parallella samarbeten. EU-alternativet lyfts fram som delvis mellanstatligt, men det är en illusion. Ett EU-försvar kan inte bli annat än överstatligt i det långa loppet. Investerade pengar kan inte garantera en fullständigt mellanstatlig användning. När det gäller försvarsindustriellt samarbete bör det markeras tydligare att detta enbart ska vara mellanstatligt samtidigt som enskilda länder, som Sverige, måste ha möjlighet att utveckla sin egen industri. Någon gemensam EU-försvarsförmåga bör inte byggas upp alls, även om vi välkomnar olika medlemsstaters försvarssatsningar.

 

 

10.

En starkare global aktör, punkt 7 – motiveringen (V)

av Yasmine Posio Nilsson (V).

 

 

 

Ställningstagande

Vi delar inte utskottets bedömning av kommissionens arbetsprogram 2018. Utgångspunkten för Sveriges försvars- och säkerhetspolitik ska vara att värna vårt lands säkerhet. Detta kräver att Sverige har en trovärdig militär alliansfrihet. Den militära alliansfriheten har tjänat Sverige och vår omvärld väl och har möjlighet att göra det under lång tid framöver. Den har dessutom gett oss ett utrikespolitiskt handlingsutrymme som gjort att Sverige kunnat spela en viktig internationell roll för fred och nedrustning. Vi motsätter oss militariseringen av EU och Sveriges anpassning därefter.

Att utveckla våra internationella samarbeten är viktigt och helt nödvändigt för att bygga fred och säkerhet. Det gör vi genom en framgångsrik säkerhetspolitik som byggt på militär alliansfrihet, nedrustning, fredliga lösningar på konflikter, stöd till FN och solidaritet med tredje världen, inte genom ökad militarisering och upprustning. Vi ställer oss därför inte bakom utskottets ställningstagande i frågan.

Vänsterpartiet har under lång tid uppmärksammat situationen i Iran. Vi har i motioner, interpellationer, skriftliga frågor och på demonstrationer vid en lång rad tillfällen protesterat mot regimens övergrepp mot bl.a. etniska minoriteter, kvinnor, fackföreningsaktiva och hbtq-personer. Om kommissionen ska utveckla förbindelserna med Iran är det av yttersta vikt att fokus ligger på mänskliga rättigheter och att det ska väga tyngre än handel och investeringar.

 

 

 

Särskilda yttranden

 

1.

En union i demokratisk förändring, punkt 8 (S, MP, L)

 

Kenneth G Forslund (S), Olle Thorell (S), Krister Örnfjäder (S), Birgitta Ohlsson (L), Maria Andersson Willner (S), Emilia Töyrä (S), Emma Nohrén (MP) och Marie-Louise Rönnmark (S) anför:

 

Kommissionen anför i arbetsprogrammet att den avser att komma med förslag på hur EU kan använda s.k. passereller eller övergångsklausuler inom vissa områden. Varje gång ett sådant initiativ tas kommer, som framgår av utskottets ställningstagande, det att krävas att riksdagen ger sitt godkännande. I sitt ställningstagande ger utskottet även uttryck för hur man på en övergripande nivå ser på ambitionen att fler beslut ska fattas med kvalificerad majoritet i stället för med enhällighet. Utskottet uttalar att det är kritiskt till en sådan ambition. Enligt vår uppfattning går ett sådant uttalande alldeles för långt. Vi vill i stället framhålla vikten av att noga överväga varje enskilt förslag från kommissionen när det gäller beslut som ska fattas med kvalificerad majoritet i stället för med enhällighet, eftersom detta i realiteten innebär att makt på centrala områden flyttas från medlemsstaterna. EU ska bygga på en välgrundad befogenhetsfördelning mellan unionen och medlemsstaterna. Ett sådant system innebär en reglerad makt- och ansvarsfördelning där EU ägnar sig åt frågor där de lokala, regionala och nationella nivåerna inte räcker till.

 

 

2.

Särskilt yttrande (SD)

 

Markus Wiechel (SD) och Björn Söder (SD) anför:

 

Utöver de områden som utskottet behandlar i utlåtandet vill vi göra följande särskilda yttrande.

När det gäller fullföljandet av den digitala inre marknaden är Sverigedemokraternas övergripande och generella syn att digitala EU-projekt inte ska vara kostnadsdrivande för nettobetalande medlemsländer samt att exempelvis digitala infrastrukturprojekt ska vara realistiskt förankrade. Sverigedemokraterna ser generellt positivt på digitaliseringen på den inre marknaden. Denna bidrar till att bl.a. varor, information och transaktioner kan hanteras mer effektivt samt till att den fysiska lokaliseringen av företag spelar mindre roll. Allt fler arbetsuppgifter och nya typer av lösningar kan genereras på grund av goda digitala förbindelser.

Vi ser en stor tillväxtpotential i den digitala marknaden men även försvårande omständigheter som kommissionen bör ta i största beaktning. Vi ser exempelvis behovet av lösningar och samarbeten för att försvåra för ekonomisk brottslighet och den nya typen av digitaliserad brottslighet. Även om den digitala säkerhetsmarknaden är en stor tillväxtpotential anser vi att det bör finnas en avvägning mellan tillgänglighet och säkerhet.

Kommissionen nämner även förslag om spridning av falsk information. Detta är något som vi ser positivt på, men vi menar samtidigt att detta kan misstolkas och missbrukas. Vi ser exempelvis prov på detta i en svensk myndighet där en viss typ av information i projekt kan sållas bort som ”irrelevant”. Vi menar att ”korrekt” information är av betydelse och att kommissionen bör ta detta i beaktning.

När det gäller strategin Handel för alla ställer sig Sverigedemokraterna försiktigt positivt till unionens kommande handelsavtal men med betoning på hur de slutgiltiga avtalen ser ut och hur avtalen påverkar bl.a. svensk industri, sektorer, miljö och arbetsrätt.

Vi sverigedemokrater ser generellt positivt på en fri och öppen handel med varor och tjänster. Att skapa globala handelsavtal är på ett övergripande plan eftersträvansvärt. Samtidigt är det i varje enskilt fall viktigt att förhålla sig till handelsavtalens innehåll och hur detta påverkar den svenska och europeiska marknaden. Handelsavtal kan därför riktas mot t.ex. regionala delar av världen eller slutas i form av bilaterala eller multilaterala avtal nationer emellan för att uppnå bästa möjliga effekt. Vi anser även att andra intressen än rent ekonomiska bör kunna beaktas inom handelspolitiken som t.ex. djuretik, corporate social responsibility (företagens sociala ansvar, CSR) och miljöaspekter, där prioriteringen ligger i ett minskat koldioxidläckage.

Vi anser att Sverige och EU inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO) ska verka för en öppen och fri handel och för att motverka protektionism. Få saker skulle skada Sveriges industri mer än om EU och dess handelspartner skulle börja begränsa eller på andra sätt förhindra eller fördyra internationell handel.

Vi vill i det här sammanhanget därför även betona vikten av att ett nytt handelsavtal mellan EU och Storbritannien kommer till stånd.

 

 

3.

Särskilt yttrande (V)

 

Yasmine Posio Nilsson (V) anför:

 

Utöver de områden som utskottet behandlar i utlåtandet vill vi göra följande särskilda yttrande.

Vi ser med stor oro på hur EU och EU:s medlemsstater valt att möta flyktingkrisen. I en tid av flera blodiga konflikter och de största flyktingströmmarna sedan andra världskriget skulle EU behöva värna asylrätten, arbeta för lagliga vägar och garantera att alla EU:s medlemsstater lever upp till sina internationella åtaganden. Dessa perspektiv saknas helt i arbetsprogrammet. Vänsterpartiet är starkt kritiskt till EU:s flyktingavtal med Turkiet och Libyen.

När det gäller EU:s bistånd är ambitionen att vända dagens utveckling med sjunkande biståndsnivå bra, men inte tillräcklig. Utöver målet om att utvecklingsbiståndet från EU och dess medlemsstater ska nå upp till 0,7 procent av EU:s bruttonationalinkomst (BNI) bör EU ha som mål att andelen bundet bistånd ska sjunka och att kvaliteten på biståndet ska öka. Exempelvis behöver de mycket omfattande avräkningar som en rad EU-länder genomför avvecklas. Att öka samstämmigheten inom EU:s relationer till utvecklingsländerna och öka fokus på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i unionens utvecklingssamarbete är andra centrala utmaningar.

 

 

Bilaga 1

rteckning över granskade dokument

Kommissionens arbetsprogram 2018 – En agenda för ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU (KOM(2017) 650).

 

 

 


Bilaga 2

rteckning över utlåtanden

Granskningsutlåtanden 2017

Utlåtande

Grunddokument

Beslut

2016/17:JuU23 Den parlamentariska kontrollen av Europol

Utkast till text från trojkans arbetsgrupp inför EU-talmanskonferensen den 23–25 april 2017

170201

2016/17:NU22 Granskning av meddelande om ren energi för alla i EU

KOM(2016) 860

170302

2016/17:UbU13 En rymdstrategi för Europa

KOM(2016) 705

170302

2016/17:UU4 Kommissionens arbetsprogram 2017

KOM(2016) 710

170315

2016/17:JuU30 Den parlamentariska kontrollen av Europol reviderat förslag

Ordförandeskapets kompromissförslag om formerna för den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol

170426

 

2016/17:KrU11 Mot en EU-strategi för internationella kulturella förbindelser

JOIN(2016) 29

170510

2016/17:KU12 Granskning av meddelande om EU:s stöd till förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism

KOM(2016) 379

170607

 

 

2016/17:UU18 Vitbok om EU:s framtid

KOM(2017) 2025

170614

2017/18:NU8 Granskning av kommissionens diskussionsunderlag om globaliseringen

KOM(2017) 240

171025

2017/18:UU5

Diskussionsunderlag om det europeiska försvarets framtid

KOM(2017) 315

171108

2017/18:FöU10 Start för Europeiska försvarsfonden

KOM(2017) 295

171108

2017/18:FiU18

Diskussionsunderlag om en fördjupad ekonomisk och monetär union

KOM(2017) 291

171115

2017/18:FiU17

Diskussionsunderlag om framtiden för EU:s finanser

KOM(2017) 358

171115

 

 

Prövningsutlåtanden 2017

Utlåtande

Grunddokument

Beslut

2016/17:FiU38 Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till ändringar i tillsynsförordningen och kapitaltäckningsdirektivet

KOM(2016) 850

KOM(2016) 854

170301

2016/17:AU17 Subsidiaritetsprövning av direktivförslag om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare

(minoritetsutlåtande)

KOM(2017) 253

 

 

170620

 

2017/18 FiU:7 Ändrade regler för tillsyn över centrala motparter i EU och i tredje land

KOM(2017) 331

171011

 

 

 

 

 

Bilaga 3

Konstitutionsutskottets yttrande 2017/18:KU3y

Bilaga 4

Finansutskottets yttrande 2017/18:FiU2y

Bilaga 5

Skatteutskottets yttrande 2017/18:SkU7y

Bilaga 6

Justitieutskottets yttrande 2017/18:JuU4y

Bilaga 7

Försvarsutskottets yttrande 2017/18:FöU4y

Bilaga 8

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2017/18:MJU3y

Bilaga 9

Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2017/18:AU2y