|
Miljö- och jordbruksutskottets betänkande
|
Bränslekvalitetsdirektivets specificerade rapporteringskrav och utsläppsmål
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i drivmedelslagen.
Lagförslaget innebär att leverantörer av vissa drivmedel kommer att behöva minska de växthusgasutsläpp som drivmedlen orsakar till en fastställd målnivå senast under 2020. För utsläpp som överstiger målnivån ska drivmedelsleverantören betala utsläppsavgift. Förslaget innebär också att regeringen eller en myndighet får rätt att utfärda bestämmelser om hur utsläppen ska beräknas. En leverantör som inte lämnar in en rapport över drivmedlens utsläpp i rätt tid kommer att kunna bli skyldig att betala en förseningsavgift.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 november 2017.
Behandlade förslag
Proposition 2016/17:193 Bränslekvalitetsdirektivets specificerade rapporteringskrav och utsläppsmål.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Genomförande av bränslekvalitetsdirektivets rapporteringskrav och utsläppsmål
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Genomförande av bränslekvalitetsdirektivets rapporteringskrav och utsläppsmål |
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i drivmedelslagen (2011:319).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:193.
Stockholm den 21 september 2017
På miljö- och jordbruksutskottets vägnar
Matilda Ernkrans
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Matilda Ernkrans (S), Kristina Yngwe (C), Johan Hultberg (M), Sara Karlsson (S), Martin Kinnunen (SD), Åsa Coenraads (M), Johan Büser (S), Gunilla Nordgren (M), Monica Haider (S), Jens Holm (V), Lars-Axel Nordell (KD), Marianne Pettersson (S), Petra Ekerum (S), Jesper Skalberg Karlsson (M), Emma Nohrén (MP), Nina Lundström (L) och Josef Fransson (SD).
Ärendet och dess beredning
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens proposition 2016/17:193 Bränslekvalitetsdirektivets specificerade rapporteringskrav och utsläppsmål. Lagförslaget syftar till att genomföra den nya EU-lagstiftningen om beräkningsmetoder och rapporteringskrav enligt bränslekvalitetsdirektivet[1].
Regeringens förslag till riksdagsbeslut redovisas i bilaga 1, och regeringens lagförslag redovisas i bilaga 2. Lagförslagen har granskats av Lagrådet, och regeringen har med anledning av Lagrådets synpunkter gjort justeringar i lagförslaget och i propositionstexten i övrigt.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Ändringarna i drivmedelslagen (2011:319) föreslås i syfte att genomföra den nya EU-lagstiftningen om beräkningsmetoder och rapporteringskrav enligt bränslekvalitetsdirektivet. Den nya EU-lagstiftningen utgörs dels av ett tilläggsdirektiv[2] till bränslekvalitetsdirektivet, dels av det s.k. ILUC-direktivet[3] som bl.a. ändrar bränslekvalitetsdirektivet.
I propositionen föreslås att drivmedelsleverantörerna ska minska de växthusgasutsläpp som drivmedlen orsakar med 6 procent jämfört med 2010 senast under 2020. Kravet på drivmedelsleverantörerna preciseras genom att man anger en målnivå för utsläppsminskningen. En utsläppsavgift ska betalas för utsläpp som överstiger målnivån och som är gjorda under 2020. Leverantörerna kan vidta åtgärder och rapportera tillsammans. Regeringen föreslår också ett utökat bemyndigande att utfärda bestämmelser om rapporteringsskyldigheten och om hur åtgärder får tillgodoräknas och minskningar beräknas. En förseningsavgift ska kunna tas ut av den som inte har rapporterat i rätt tid. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 november 2017.
Efter 2020 kommer EU:s krav på utsläppsminskningar sannolikt inte längre att hanteras i bränslekvalitetsdirektivet, utan i direktivet om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor[4]. Även nationellt pågår ett arbete med ett långsiktigt styrmedel för biodrivmedel som syftar till att minska växthusgasutsläppen från transportsektorn. Regeringen uppger att det nationella arbetet kommer att presenteras för riksdagen under hösten 2017. Det kommande förslaget om ett långsiktigt styrmedel för biodrivmedel och förslaget i denna proposition ska samverka med varandra.
Det kan noteras att regeringen även har överlämnat en proposition till riksdagen med ändringar i lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen i syfte att genomföra andra delar av ILUC-direktivet. Genom den propositionen ändras kraven på minskning av växthusgasutsläppen från biobränslen, och en utökad skyldighet att lämna uppgifter införs. Propositionen om hållbarhetskriterier är planerad att behandlas i utskottet före årsskiftet 2017/18.
Genomförande av bränslekvalitetsdirektivets rapporteringskrav och utsläppsmål
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i drivmedelslagen.
Propositionen
I proposition 2016/17:193 föreslår regeringen att en drivmedelsleverantör ska lämna en kvalitetsrapport om sålda mängder och kvaliteter på bensin och dieselbränslen samt en utsläppsrapport med uppgifter om de levererade drivmedlens typ, volym, energimängd, innehåll, ursprung, inköpsställe och utsläpp av växthusgaser under hela livscykeln.
Drivmedelsleverantören ska också vidta de åtgärder som behövs för att de levererade drivmedlens utsläpp av växthusgaser från hela livscykeln senast 2020 uppgår till högst 88,5 gram koldioxid eller koldioxidekvivalenter per megajoule. Med koldioxidekvivalent avses den mängd dikväveoxid eller metan som medför en lika stor klimatpåverkan som koldioxid. Drivmedelsleverantören får tillgodoräkna sig åtgärder som vidtas i samarbete med andra drivmedelsleverantörer, om samarbetet redovisas i utsläppsrapporten.
I förslaget ges regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer rätt att utfärda bestämmelser om hur koldioxidekvivalenter ska beräknas, hur åtgärder får tillgodoräknas som minskning av utsläpp och hur minskning av utsläpp ska beräknas.
Den drivmedelsleverantör som inte har lämnat en utsläppsrapport i rätt tid ska betala en förseningsavgift med 1 000 kronor. Drivmedelsleverantören får befrias från förseningsavgiften om förseningen är ursäktlig med hänsyn till omständigheter i det enskilda fallet eller om det annars finns synnerliga skäl. Avgiften tillfaller staten.
Den som levererat drivmedel som överstiger 88,5 gram koldioxid eller koldioxidekvivalenter per megajoule ska betala en utsläppsavgift med 7 kronor per kilo koldioxid eller koldioxidekvivalenter som överstiger den angivna mängden. Drivmedelsleverantören får helt eller delvis befrias från avgiften om det finns synnerliga skäl. Även denna avgift tillfaller staten.
Tillsynsmyndigheten ska pröva frågor om avgifter. En förseningsavgift eller utsläppsavgift ska betalas inom trettio dagar från det att myndighetens beslut att ta ut avgiften fick laga kraft eller inom den längre tid som anges i beslutet. Om avgiften inte betalas i rätt tid ska avgiftsbeslutet verkställas och den obetalda avgiften lämnas till indrivning. Avgiften ska falla bort om beslutet inte har verkställts inom fem år från det att beslutet att ta ut den fick laga kraft.
Ändringarna ska träda i kraft den 1 november 2017. Bestämmelsen om vilka uppgifter som ska ingå i en utsläppsrapport och bestämmelsen om förseningsavgift för sent inlämnad utsläppsrapport ska tillämpas första gången i fråga om den rapportering som avser levererade drivmedel under 2018. Bestämmelsen om utsläppsavgift ska tillämpas för första gången i fråga om drivmedel som har levererats under 2020.
Utskottets ställningstagande
Det har inte framställts några motioner med anledning av propositionen. Utskottet ansluter sig till regeringens överväganden och tillstyrker regeringens lagförslag.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2016/17:193 Bränslekvalitetsdirektivets specificerade rapporteringskrav och utsläppsmål:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i drivmedelslagen (2011:319).
Bilaga 2
