|
Konstitutionsutskottets betänkande
|
En generell rätt till kommunal avtalssamverkan
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen med några redaktionella ändringar antar regeringens förslag till ändringar i kommunallagen och i ett antal andra lagar.
Regeringens förslag innebär att nya bestämmelser som ger kommuner och landsting generella möjligheter att avtalssamverka införs i kommunallagen. Genom avtalssamverkan kan kommuner och landsting överlåta utförandet av sina uppgifter till en annan kommun eller ett annat landsting. Förenklade möjligheter till kommunal samverkan och extern delegering är ett led i att ge kommuner och landsting goda förutsättningar att möta nuvarande och framtida utmaningar.
Till följd av förslaget om generella bestämmelser i kommunallagen föreslås även ett antal följdändringar i andra lagar.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.
En motion har väckts med anledning av propositionen. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandet.
I betänkandet finns en reservation (M, SD).
Behandlade förslag
Proposition 2017/18:151 En generell rätt till kommunal avtalssamverkan.
Ett yrkande i en följdmotion.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
En generell rätt till kommunal avtalssamverkan
Uppföljning och utvärdering, punkt 2 (M, SD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
En generell rätt till kommunal avtalssamverkan |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i kommunallagen (2017:725) med den ändringen att 6 kap. 1 § andra stycket ska avslutas med en punkt,
2. lag om ändring i miljöbalken,
3. lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,
4. lag om ändring i tobakslagen (1993:581),
5. lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453),
6. lag om ändring i livsmedelslagen (2006:804),
7. lag om ändring i lagen (2006:805) om foder och animaliska biprodukter med den ändringen att ordet ”närmas” i ingressen ska bytas ut mot ”närmast”,
8. lag om ändring i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter med den ändringen att ordet ”ikraft” ska bytas ut mot ”i kraft”,
9. lag om ändring i lagen (2009:1424) om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel,
10. lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900),
11. lag om ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor,
12. lag om ändring i alkohollagen (2010:1622),
13. lag om ändring i lagen (2013:363) om kontroll av ekologisk produktion,
14. lag om ändring i lagen (2014:799) om sprängämnesprekursorer,
15. lag om ändring i lagen (2017:425) om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:151 punkterna 1–15.
|
2. |
Uppföljning och utvärdering |
Riksdagen avslår motion
2017/18:4056 av Andreas Norlén m.fl. (M).
Reservation (M, SD)
Stockholm den 14 maj 2018
På konstitutionsutskottets vägnar
Andreas Norlén
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Andreas Norlén (M), Björn von Sydow (S), Hans Ekström (S), Annicka Engblom (M), Veronica Lindholm (S), Jonas Millard (SD), Marta Obminska (M), Jonas Gunnarsson (S), Per-Ingvar Johnsson (C), Agneta Börjesson (MP), Dag Klackenberg (M), Fredrik Eriksson (SD), Tina Acketoft (L), Mia Sydow Mölleby (V), Tuve Skånberg (KD), Laila Naraghi (S) och Ida Karkiainen (S).
I proposition 2017/18:151 En generell rätt till kommunal avtalssamverkan föreslår regeringen att riksdagen antar det förslag till ändringar i kommunallagen (2017:725) som lagts fram i propositionen. Regeringen föreslår i propositionen även ett antal följdändringar i andra lagar.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Lagförslagen har granskats av Lagrådet. Regeringen har i allt väsentligt följt Lagrådets synpunkter.
En motion har väckts med anledning av propositionen. Förslaget i motionen finns i bilaga 1.
Utskottet föreslår i ärendet vissa redaktionella ändringar i regeringens lagförslag. Utskottet konstaterar i detta sammanhang när det gäller lagförslaget om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade att bestämmelsens nuvarande lydelse ska anses vara den som återges i förslagets vänsterspalt och den föreslagna lydelsen den som återges i förslagets högerspalt.
En generell rätt till kommunal avtalssamverkan
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag med några redaktionella ändringar. Riksdagen avslår ett motionsyrkande om en uppföljning och utvärdering av de föreslagna ändringarna i kommunallagen.
Jämför reservationen (M, SD).
Gällande rätt
Bestämmelser om kommunal samverkan finns i 9 kap. kommunallagen (2017:725), förkortad KL. De samverkansformer som regleras där utgörs huvudsakligen av samverkan i kommunalförbund och gemensam nämnd. Bestämmelser av betydelse för möjligheten till samverkan finns även i andra kapitel i lagen, exempelvis i 10 kap. som bl.a. reglerar kommunala bolag. Bestämmelser om samverkan finns även i speciallagstiftning.
Samverkan i avtalsform är inte utesluten men måste bedömas utifrån kommunallagens allmänna befogenhetsregler. Som grundläggande utgångspunkt gäller att kommuner och landsting får ha hand om angelägenheter som är av allmänt intresse (2 kap. 1 § KL). Detta intresse ska dessutom ha anknytning till kommunens område eller dess medlemmar (lokaliseringsprincipen). En kommun är till följd av lokaliseringsprincipen förhindrad att vidta åtgärder uteslutande eller väsentligen i en annan kommuns intresse. Det är därför generellt sett inte möjligt för kommuner och landsting att, med stöd av avtal, vidta åtgärder som i första hand riktar sig mot andra kommuners eller landstings medlemmar eller geografiska område. I speciallagstiftning har uttryckliga undantag gjorts från lokaliseringsprincipen för att möjliggöra samverkan på vissa områden.
Propositionen
Behovet av en ny reglering
Regeringen anför att samverkan genom kommunalförbund och gemensamma nämnder innebär att en relativt omfattande administrativ överbyggnad behöver skapas och att sådan samverkan därför inte alltid är ändamålsenlig. Regeringen framhåller att kommunerna till följd av samhällsutvecklingen står inför betydande utmaningar och att det i olika remissförfaranden har framkommit att kommuner och landsting ser ett stort behov av utökade möjligheter till avtalssamverkan. Mot den bakgrunden anser regeringen att det finns ett behov av förenklade möjligheter till samverkan genom civilrättsliga avtal. Behovet är särskilt tydligt när det gäller specialistkompetenser och kompetensförsörjning. Inom områden av stor demokratisk betydelse krävs dock enligt regeringen en tydlig politisk kontroll. Regeringen anser därför att det inom sådana områden framstår som mindre lämpligt med samverkan i avtalsform. Avtalssamverkan kommer enligt regeringen sannolikt främst att utnyttjas när det gäller uppgifter som innefattar myndighetsutövning.
En generell möjlighet till avtalssamverkan
Regeringen föreslår att en kommun eller ett landsting ska få ingå avtal om att dess uppgifter helt eller delvis ska utföras av en annan kommun eller ett annat landsting (avtalssamverkan). Genom ett sådant avtal får en kommun eller ett landsting utföra uppgifter åt en annan kommun eller ett annat landsting, utan att lokaliseringsprincipen hindrar det.
Mot bakgrund av de utmaningar sektorn står inför, och med beaktande av behovet av en flexibel samarbetsform, bedömer regeringen att det finns ett behov av en möjlighet till avtalssamverkan inom samtliga områden, och att det inte är lämpligt att reglera vilka uppgifter som samverkan får avse. Regeringen anser därför att det ska införas en generell regel om avtalssamverkan i kommunallagen. I praktiken kan en sådan avtalssamverkan avse olika kommunala verksamheter som bedrivs med stöd av den allmänna befogenheten i kommunallagen, men även verksamheter som kommunen eller landstinget bedriver med stöd av speciallagstiftning. Möjligheten till avtalssamverkan bör enligt regeringen gälla såväl vid utförandet av verksamhet som innebär myndighetsutövning som vid andra uppgifter, och oavsett om uppgiften är frivillig eller obligatorisk. Avsikten är emellertid inte att en kommun eller ett landsting genom avtalssamverkan ska avhända sig samtliga uppgifter.
Regeringen framhåller att förslaget inte innebär att omfattningen av de områden där samverkan är möjlig förändras. Förslaget möjliggör endast att samverkan kan ske genom avtal där andra samverkansformer tidigare var möjliga. Förslaget innebär inte heller att ansvaret för en viss uppgift överlämnas till en annan kommun eller ett annat landsting. Den kommun som genom avtalssamverkan överlåter utförandet av en uppgift har fortfarande kvar det övergripande ansvaret för uppgiften.
Regeringen föreslår att styrelsen ska ha uppsikt över kommunens eller landstingets avtalssamverkan. Styrelsen ska även rapportera om kommunens eller landstingets avtalssamverkan till fullmäktige.
Extern delegering av beslutanderätt
Regeringen föreslår att kommuner och landsting vid avtalssamverkan ska få komma överens om att uppdra åt en anställd i den andra kommunen eller i det andra landstinget att besluta på kommunens eller landstingets vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden (extern delegering). Vid extern delegering av ärenden gäller bestämmelserna i kommunallagen om delegering, jäv, begränsningar av möjligheten till delegering, vidaredelegering, brukarmedverkan och anmälan av beslut.
Behovet av avtalssamverkan är enligt regeringens mening särskilt stort när det gäller specialistkompetenser. Möjligheter till extern delegering finns i dag på vissa av de områden där avtalssamverkan är möjlig enligt speciallagstiftning, exempelvis inom miljöområdet. Regeringen anser att möjligheten till extern delegering är en viktig del i den generella möjligheten till avtalssamverkan, främst för att det ska gå att samverka om verksamhet som kräver specialistkompetens och utförande av uppgifter som innebär myndighetsutövning.
Vid extern delegering lämnas inte det övergripande ansvaret för uppgiften eller ansvaret för beslutet över. När en anställd i en annan kommun får delegation beslutar den på den delegerande kommunens eller det delegerande landstingets vägnar, och beslutet är formellt sett fattat av den kommunen eller det landstinget. Beslutet kan således överklagas på samma sätt och av samma krets som de beslut som fattas av en anställd i den delegerande kommunen eller det delegerande landstinget.
Konkurrenspåverkan
Självkostnadsprincipen innebär att kommuner och landsting inte får ta ut högre avgifter än som motsvarar kostnaden för de tjänster eller nyttigheter som de tillhandahåller. Principen gäller även i förhållande till andra än kommunmedlemmarna. Viss speciallagstiftning innehåller undantag från självkostnadsprincipen. I sådan lagstiftning anges ofta att verksamheten ska bedrivas på affärsmässiga grunder.
Regeringen anför att syftet med förslaget om en generell möjlighet till avtalssamverkan inte är att öka möjligheterna för kommuner och landsting att i konkurrens med privata företag delta i upphandlingar. Enligt regeringen skulle en sådan utveckling, förutom att påverka konkurrensen, kunna leda till att kommuner och landsting startar upphandlingsrättsliga processer mot varandra. Kommunala bolag omfattas inte av den föreslagna regleringen och kommer därför inte att med stöd av den kunna lämna anbud i andra kommuners eller landstings upphandlingar utan hänsyn till lokaliseringsprincipen. Regeringen konstaterar även att samverkan mellan kommuner om de kommunala uppgifterna i många fall inte har några konsekvenser för konkurrensen på marknaden, exempelvis när föremålet för samverkan är verksamhet som utgör myndighetsutövning.
Regeringen anför vidare att förslaget inte innebär något undantag från, eller någon förändring av, upphandlingslagstiftningen. Regeringen bedömer därför att det inte i någon större utsträckning kommer att leda till att privata leverantörer går miste om affärer. Förslaget leder visserligen till att förutsättningarna för att inrätta s.k. Hamburgsamarbeten, dvs. samarbeten mellan upphandlande myndigheter, ökar. Att sådana samarbeten kan inledas utan krav på upphandling innebär dock enligt regeringen inte per automatik att den tjänst som i slutändan utförs inte kommer att konkurrensutsättas. Enligt regeringens bedömning kommer förslaget även kunna underlätta för kommuner och landsting att samverka i upphandlingsfrågor, vilket också kan leda till att fler kontrakt utannonseras. Att kommuner och landsting behöver ta ställning till om de uppgifter som samverkan avser förutsätter tillämpning av upphandlingslagstiftningen utgör enligt regeringens mening inte tillräckliga skäl för att begränsa möjligheten till avtalssamverkan till sådan verksamhet som inte kräver upphandling. Det finns även ett behov för kommuner och landsting att kunna bistå varandra för det fall det visar sig att det inte finns någon privat marknad som kan tillgodose ett behov.
Regeringen framhåller också att förslaget inte innebär att de kommunala befogenheterna utökas avseende vilken verksamhet som får bedrivas, varken när det gäller kommunal näringsverksamhet eller annan verksamhet. Den uppgift som en kommun eller ett landsting åtar sig måste vara av allmänt intresse, vilket bl.a. innebär att den åtgärd som vidtas måste stå i rimligt förhållande till den nytta som de egna medlemmarna kan antas erhålla (RÅ 2006 ref. 81). Förslaget utgör inte heller något undantag från annan lagstiftning som påverkar kommuner och landstings agerande på en marknad. Regeringen bedömer också att självkostnadsprincipen i många fall är en begränsande faktor när det gäller risk för snedvriden konkurrens. Regeringen bedömer även att intresset för en kommun eller ett landsting att bygga upp en omfattande uppdragsverksamhet som inte får gå med vinst i de flesta fall måste anses som litet. Detta gäller särskilt med beaktande av den ekonomiska risk som det innebär att bygga upp överkapacitet. Därutöver bedömer regeringen att kommuner och landsting kommer att fortsätta att fokusera på verksamhet för de egna medlemmarna. Regeringen anger dock att den är medveten om att det finns verksamheter där det finns skalfördelar och att det inom sådana områden kan skapas incitament för en ökad verksamhet genom avtalssamverkan. Det gäller särskilt på sådana områden där det kan finnas variationer i marknadsaktörers tolkningar av ramarna för prissättning.
Regeringen understryker även att kommuner och landsting inom ramen för avtalssamverkan, liksom vid annan verksamhet, måste ta hänsyn till bestämmelserna om åtgärder mot konkurrensbegränsningar i 3 kap. konkurrenslagen (2008:579).
Avslutningsvis anförs att syftet med förslaget inte är att kommuner och landsting i högre utsträckning ska konkurrera med det privata näringslivet eller påverka någon marknadsdynamik. Regeringen anger att den avser att särskilt följa utvecklingen i dessa avseenden.
Speciallagstiftning
Den generella regeln om avtalssamverkan i kommunallagen ska enligt regeringens förslag inte tillämpas om det finns avvikande bestämmelser om avtalssamverkan i speciallagstiftning. På de områden där befintliga regler överensstämmer med de föreslagna bestämmelserna i kommunallagen och på de områden där det inte bedöms finnas skäl till en särskild reglering föreslår regeringen att regleringen i speciallagstiftningen upphävs. Möjligheten till avtalssamverkan på dessa områden kommer därmed i fortsättningen att regleras i kommunallagen.
Motionen
Andreas Norlén m.fl. (M) anför i kommittémotion 2017/18:4056 att regeringen bör göra en uppföljning och utvärdering av tillämpningen av den nya bestämmelsen om kommunal avtalssamverkan, särskilt för att ta reda på om kommuner eller landsting lämnar anbud i andra kommuners eller landstings upphandlingar. Motionärerna hänvisar till att regeringen i propositionen framhåller att syftet med bestämmelsen inte är att kommuner eller landsting ska lämna anbud i andra kommuners eller landstings upphandlingar. I den nya lagstiftningen finns dock inte något uttryckligt förbud mot sådan anbudsgivning. Det innebär enligt motionärerna att det finns en risk för att kommuner eller landsting väljer att lämna anbud i andra kommuners eller landstings upphandlingar, vilket skulle vara olyckligt. Det är därför viktigt att regeringen gör en uppföljning och utvärdering av de nya reglerna för att ta reda på om de missbrukas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom de överväganden som görs i propositionen och tillstyrker regeringens lagförslag, dock med vissa mindre ändringar av redaktionell karaktär.
Som redovisats ovan är syftet med förslaget om en generell möjlighet till avtalssamverkan inte att öka möjligheterna för kommuner och landsting att i konkurrens med privata företag delta i upphandlingar. Regeringen har angett att den avser att särskilt följa utvecklingen i detta avseende. Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte finns skäl till något sådant tillkänna-givande som föreslås i motionen. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.
av Andreas Norlén (M), Annicka Engblom (M), Jonas Millard (SD), Marta Obminska (M), Dag Klackenberg (M) och Fredrik Eriksson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:4056 av Andreas Norlén m.fl. (M).
Ställningstagande
Regeringen framhåller i propositionen att syftet med den nya bestämmelsen om kommunal avtalssamverkan inte är att kommuner eller landsting ska lämna anbud i andra kommuners eller landstings upphandlingar. I den nya lagstiftningen finns dock inte något uttryckligt förbud mot sådan anbudsgivning. Det innebär att det finns en risk för att kommuner eller landsting väljer att lämna anbud i andra kommuners eller landstings upphandlingar, vilket skulle vara olyckligt. Det är därför viktigt att regeringen gör en uppföljning och utvärdering av de nya reglerna för att ta reda på om de missbrukas. Uppföljningen bör inledas relativt kort tid efter bestämmelsernas ikraftträdande för att möjliggöra för regeringen och riksdagen att ingripa snabbt om det visar sig att reglerna missbrukas. En uppföljning bör också göras när reglerna har varit i kraft en längre tid för att se om de har haft avsedd effekt och om missbruk har förekommit.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2017/18:151 En generell rätt till kommunal avtalssamverkan:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i kommunallagen (2017:725).
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i tobakslagen (1993:581).
5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453).
6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i livsmedelslagen (2006:804).
7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:805) om foder och animaliska biprodukter.
8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter.
9.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2009:1424) om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel.
10.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900).
11.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor.
12.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i alkohollagen (2010:1622).
13.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:363) om kontroll av ekologisk produktion.
14.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:799) om sprängämnesprekursorer.
15.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:425) om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare.
2017/18:4056 av Andreas Norlén m.fl. (M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör göra en uppföljning och utvärdering av tillämpningen av den nya bestämmelsen om kommunal avtalssamverkan, särskilt för att ta reda på om kommuner eller landsting lämnar anbud i andra kommuners eller landstings upphandlingar, och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
