Finansutskottets betänkande

2017/18:FiU1

Statens budget 2018 Rambeslutet

Sammanfattning

I betänkandet behandlar finansutskottet budgetpropositionens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, förslag till statens inkomster och utgiftsramar för 2018, förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2019 och 2020, förslag till utgiftstak för 2018, 2019 och 2020 samt förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler m.m. som ligger till grund för inkomstberäkningen. Dessutom behandlas regeringens förslag om att ändra överskottsmålets nivå och att komplettera det finanspolitiska ramverket med ett skuldankare. Budgetpropositionen för 2018 bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet. I detta sammanhang behandlas också oppositionspartiernas alternativa budgetförslag i motsvarande delar. När riksdagen har behandlat detta betänkande och fattat beslut om ramar för budgetens 27 utgiftsområden är ramarna styrande för riksdagens fortsatta behandling av anslagen inom respektive utgiftsområde.

Rambeslutet

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag om att fastställa målet för den offentliga sektorns finansiella sparande (överskottsmålet) till i genomsnitt en tredjedels procent av bruttonationalprodukten över en konjunkturcykel fr.o.m. 2019 och regeringens förslag om att fastställa ett riktmärke för nivån på den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden) till 35 procent av bruttonationalprodukten fr.o.m. 2019. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till utgiftstak för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 337, 1 397 och 1 471 miljarder kronor för åren 2018–2020. Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag till utgiftsramar och beräkningen av ålderspensionssystemets utgifter för 2018, regeringens förslag till beräkning av inkomster i statens budget för 2018, regeringens förslag om övriga inkomster i statens budget för 2018 och förslag till ändrade skatte- och avgiftsregler med smärre ändringar som utskottet föreslår. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till preliminära utgiftsramar och preliminär inkomstberäkning för 2019 och 2020. Utgifterna i statens budget 2018 uppgår sammantaget till 999 miljarder kronor och de

1

2017/18:FiU1 SAMMANFATTNING

beräknade inkomsterna till 1 043 miljarder kronor. Statens budgetsaldo uppgår därmed till 44 miljarder kronor 2018.

Den ekonomiska utvecklingen

Utskottet konstaterar att konjunkturen i världsekonomin har stärkts, vilket har förbättrat utsikterna för euroområdet och flera framväxande ekonomier under 2017. Under 2018 väntas tillväxtutsikterna dämpas något i de avancerade ekonomierna och fortsätta att stärkas i de framväxande ekonomierna. Enligt regeringens bedömning uppgår den globala BNP-tillväxten till 3,5 procent 2017 och 3,7 procent 2018, vilket är i linje med vad andra bedömare räknar med.

BNP-tillväxten i Sverige har varit hög under de senaste åren och väntas 2017 uppgå till 3,1 procent, främst drivet av investeringar samt hushållens och den offentliga sektorns konsumtion. Även Konjunkturinstitutets barometer indikerar ett mycket starkt läge i svensk ekonomi och att hushållens förtroende för ekonomin ökat. Under 2018 väntas BNP-tillväxten avta något till 2,5 procent, till följd av lägre investeringstakt. Resursutnyttjandet i ekonomin bedöms vara högre än normalt 2017 och 2018, för att därefter gå mot ett mer balanserat läge. Det höga resursutnyttjandet väntas bidra till att företagen successivt kan höja sina priser och enligt regeringens bedömning bidra till att inflationen, mätt med KPIF (konsumentprisindex rensat för ränteförändringar), går från ett årsgenomsnitt på 1,8 procent 2017 till 2,0 procent 2020. Den starka efterfrågan i ekonomin väntas bidra till att arbetslösheten minskar och sysselsättningen ökar.

Utskottet vill i likhet med regeringen framhålla att prognoserna är osäkra. Faktorer som kan leda till en annan utveckling än den som prognostiserats inkluderar det pågående arbetet med utträdesförhandlingarna mellan EU och Storbritannien, innehållet i den amerikanska regeringens ekonomiska politik och den aviserade omställningen i Kinas ekonomi. Dessutom utgör den höga och ökande skuldsättningen hos svenska hushåll och stigande bostadspriser en osäkerhetsfaktor.

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Utskottet tillstyrker regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Tack vare den ansvarsfulla finanspolitik regeringen bedrivit sedan den tillträdde har underskott i de offentliga finanserna vänts till överskott, samtidigt som angelägna samhällsinvesteringar har kunnat genomföras. Sammansättningen av de offentliga utgifterna och intäkterna har sedan 2014 ändrats så att de gynnar tillväxt, sysselsättning och en bättre fördelning. Sverige och svensk ekonomi är i en styrkeposition. Styrkan ska nu användas ansvarsfullt och rättvist så att de ekonomiska framgångarna kommer alla till del, i hela landet. Utskottet välkomnar därför att regeringen nu går

2

SAMMANFATTNING 2017/18:FiU1

vidare med kraftfulla investeringar i jobb, skola och klimat med det finanspolitiska ramverket som grund för den ekonomiska politiken.

Utskottet konstaterar att utvecklingen för de offentliga finanserna har vänt efter en femårsperiod med underskott. Det strukturella sparandet har stärkts med nästan 2 procent av BNP sedan regeringen tillträdde. Trots de högre utgifter som uppstod till följd av det mycket stora antalet personer som sökte asyl i Sverige under hösten 2015 har de offentliga utgifterna vuxit betydligt långsammare än BNP. Prognosen för de offentliga finanserna har reviderats upp för 2017 och 2018 jämfört med den tidigare prognosen som redovisades i den ekonomiska vårpropositionen. Utskottet delar regeringens bedömning att både det finansiella och det strukturella sparandet ligger i linje med överskottsmålet fr.o.m. 2016 och konstaterar liksom regeringen att den finanspolitiska inriktning som presenteras i propositionen innebär en lämplig övergång till det nya lägre överskottsmålet som föreslås gälla fr.o.m. 2019. Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag på utgiftstak för 2020 och konstaterar att den föreslagna nivån gör det möjligt att genomföra prioriterade reformer i kommande budgetpropositioner.

Utskottet ställer sig också bakom både regeringens förslag om att målet för den offentliga sektorns finansiella sparande fastställs till i genomsnitt en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel fr.o.m. 2019 och förslaget om att fastställa ett riktmärke för nivån på den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, ett skuldankare, till 35 procent av BNP fr.om. 2019. Utskottet vill i sammanhanget framhålla vikten av att en uppdaterad skrivelse till riksdagen om det finanspolitiska ramverket innehåller en beskrivning av både principerna för uppföljningen och regeringens åtagande gentemot riksdagen när det gäller uppföljningen.

Utskottet delar regeringens bedömning om att det finns utmaningar och problem som behöver lösas. Sverige ska vara ett land som håller ihop, och utskottet står bakom regeringens bedömning om att inriktningen på den ekonomiska politiken ska ligga fast och att ett samhälle för trygghet och hållbar utveckling och minskade orättvisor ska fortsätta att byggas genom investeringar i samhällsbygget för fler jobb, en stärkt välfärd och en ökad trygghet.

Utskottet delar regeringens bedömning att målet om att Sverige ska ha den lägsta arbetslösheten i EU 2020 ska vara vägledande för den ekonomiska politiken. Utskottet noterar att arbetsmarknaden fortsätter att utvecklas starkt. Samtidigt behöver mer göras, särskilt för de som inte gått ut gymnasieskolan och de som är födda utanför Europa. Utskottet delar regeringens syn att det behövs fler och enklare vägar till jobb, kompetenshöjande åtgärder och särskilda insatser för att utrikes födda kvinnor ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden och välkomnar regeringens förändringar av gällande subventionerade anställningar där ett flertal stödformer ersätts med ett nytt anställningsstöd – introduktionsjobb. Utskottet ser också positivt på regeringens särskilda insatser för att nyanlända ska komma i arbete, som t.ex. omläggningen av regelverket för Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag och

3

2017/18:FiU1 SAMMANFATTNING

införandet av utbildningsplikt för alla nyanlända invandrare. Utskottet delar regeringens uppfattning att Sverige ska konkurrera med kunskap och kompetens, inte med låga löner.

Utskottet delar regeringens syn att investeringar i utbildning och kompetens ger förutsättningar för människor i hela landet att utbilda sig och stärka sina möjligheter på arbetsmarknaden och förutsättningar för omställning och välkomnar regeringens utbyggnad av Kunskapslyftet.

I likhet med regeringen anser utskottet att det ska gå att hitta en bostad i Sverige när man får jobb eller en studieplats. Utskottet står därför bakom regeringens fortsatta arbete med att genomföra det s.k. 22-punktsprogrammet för att upprätthålla en hög takt i bostadsbyggandet och effektivisera plan- och byggprocessen.

Goda skattemässiga villkor för att starta och driva företag är en förutsättning för att hela landet ska växa. Därför välkomnar utskottet regeringens utvidgning av det s.k. växa-stödet till att även omfatta aktiebolag och handelsbolag, för att på så sätt underlätta för enmansföretag att ta steget att anställa.

Sverige ska ha en jämlik kunskapsskola, och för att elever ska lära sig mer måste ojämlikheten i skolsystemet brytas. Utskottet står bakom regeringens politiska inriktning att stärka likvärdigheten och öka möjligheten till en god kunskapsutveckling genom att tillföra ökade medel till kommunsektorn, göra läraryrket mer attraktivt, förstärka och förlänga Läslyftet samt förlänga skolplikten.

I likhet med regeringen anser utskottet att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Utskottet välkomnar regeringens förstärkning av klimat- och miljöarbetet med åtgärder för ett renare hav, skydd av dricksvatten, en levande och giftfri stadsmiljö och ett främjande av fossilfria resor och transporter. Utskottet delar regeringens bedömning om att ett reduktionspliktssystem är ett långsiktigt och effektivt styrmedel som bör införas utan onödigt dröjsmål.

Utskottet anser i likhet med regeringen att Sverige ska vara ett ledande välfärdsland och välkomnar att regeringen avsätter ytterligare resurser till skolan, vården och omsorgen. Välfärden ska vara generell, omfatta alla och komma alla till del. Därför är det också glädjande att regeringen bl.a. investerar i ett jämställt föräldraskap, barn, pensionärer och sjuka genom att höja barnbidraget, sänka skatten för pensionärer och höja taket i sjukförsäkringen.

Utskottet delar vidare regeringens hållning om att Sverige ska vara ett land där alla är trygga och säkra oavsett var de bor och välkomnar regeringens kraftiga tillskott till myndigheter som t.ex. Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Kriminalvården och Tullverket.

Reservationer

I betänkandet finns 10 reservationer (M, SD, C, L och KD)

4

2017/18:FiU1

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut...............................................................

8

Redogörelse för ärendet ................................................................................

15

Ärendet och dess beredning........................................................................

15

Utskottets överväganden...............................................................................

17

1 Den ekonomiska utvecklingen...................................................................

17

1.1

Propositionen........................................................................................

17

1.2

Kompletterande information.................................................................

24

1.3

Utskottets bedömning...........................................................................

28

2 Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken ................

31

2.1

Propositionen........................................................................................

32

2.2

Motionerna ...........................................................................................

48

Allianspartiernas gemensamma riktlinjer för den ekonomiska

 

politiken......................................................................................................

48

Moderaternas riktlinjer ...............................................................................

50

Sverigedemokraternas riktlinjer .................................................................

57

Centerpartiets riktlinjer...............................................................................

64

Liberalernas riktlinjer .................................................................................

71

Kristdemokraternas riktlinjer......................................................................

78

2.3

Kompletterande information.................................................................

85

2.4

Utskottets ställningstagande .................................................................

87

3 Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens

 

budget ...........................................................................................................

96

3.1

Utgiftstak för staten ..............................................................................

97

3.2

Utgiftsramar för utgiftsområdena 2018 ................................................

98

3.3

Övriga utgifter i statens budget ..........................................................

107

3.4

Beräkningen av inkomsterna i statens budget 2018............................

108

3.5

Ändringar i skatte- och avgiftsregler ..................................................

117

3.6

Ålderspensionssystemets utgifter 2018 ..............................................

150

3.7

Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2019 och

 

2020..........................................................................................................

150

3.8

Yttranden från andra utskott över utgiftsramar och inkomster ...........

160

3.9

Kompletterande information...............................................................

161

3.10 Utskottets ställningstagande .............................................................

162

4 Bemyndiganden om lån och andra ekonomiska åtaganden......................

167

4.1

Bemyndiganden om upplåning...........................................................

167

4.2

Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar...........

168

4.3

Myndigheternas räntekontokrediter....................................................

168

4.4

Bemyndigande att överskrida ramanslag............................................

169

Reservationer ..............................................................................................

171

1. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken,

 

 

punkt 1 (M).........................................................................................

171

2. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken,

 

 

punkt 1 (SD) .......................................................................................

175

3. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken,

 

 

punkt 1 (C)..........................................................................................

179

4. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken,

 

 

punkt 1 (L)..........................................................................................

184

5

2017/18:FiU1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

 

 

5. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken,

 

 

punkt 1 (KD) ......................................................................................

188

 

6. Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens

 

 

budget, punkt 2 (M)............................................................................

193

 

7. Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens

 

 

budget, punkt 2 (SD) ..........................................................................

196

 

8. Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens

 

 

budget, punkt 2 (C).............................................................................

199

 

9. Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens

 

 

budget, punkt 2 (L) .............................................................................

202

 

10. Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens

 

 

budget, punkt 2 (KD)..........................................................................

205

 

Bilaga 1

 

 

Förteckning över behandlade förslag..........................................................

209

 

Propositionen ..........................................................................................

209

 

Motioner från allmänna motionstiden 2017/18 .......................................

213

 

Bilaga 2

 

 

Utskottets förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning 2018 .................

223

 

Bilaga 3

 

 

Reservanternas förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning 2018 .........

233

 

Bilaga 4

 

 

Regeringens lagförslag ...............................................................................

237

 

Bilaga 5

 

 

Utskottets lagförslag ...................................................................................

357

 

Bilaga 6

 

 

Utskottets förslag till preliminära utgiftsramar och

 

 

inkomstberäkningar 2019–2020..................................................................

360

 

Bilaga 7

 

 

Reservanternas förslag till preliminära utgiftsramar och

 

 

inkomstberäkningar 2019–2020..................................................................

364

 

Del 2 av betänkandet

 

 

Yttranden från andra utskott (bilaga 8–20)

 

 

Tabeller

 

 

Tabell 1.1 Nyckeltal för svensk ekonomi .....................................................

18

 

Tabell 1.2 BNP-tillväxt i världsekonomin ....................................................

20

 

Tabell 1.3 Försörjningsbalans i svensk ekonomi ..........................................

21

 

Tabell 1.4 Prognosjämförelse .......................................................................

24

 

Tabell 2.1 Finansiellt sparande i offentlig sektor och indikatorer för

 

 

avstämning mot målet för det finansiella sparandet......................................

33

 

Tabell 2.2 Utgiftstak för staten enligt regeringen .........................................

33

 

Tabell 2.3 Statens budgetsaldo och statsskulden enligt regeringen ..............

36

 

Tabell 2.4 Inkomster i statens budget enligt regeringen ...............................

37

 

Tabell 2.5 Den offentliga sektorns finansiella sparande enligt

 

 

regeringen .....................................................................................................

38

 

Tabell 2.6 Finansiellt sparande enligt olika bedömare..................................

39

 

Tabell 2.7 Den offentliga sektorns finanser (M)...........................................

51

 

Tabell 2.8 Kommunsektorns finanser (M) ....................................................

51

 

Tabell 2.9 Utgiftstak för staten (M) ..............................................................

52

 

Tabell 2.10 Statens budgetsaldo och statsskulden (M) .................................

52

6

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

2017/18:FiU1

Tabell 2.11 Inkomster i statens budget (M) ..................................................

53

 

Tabell 2.12 Den offentliga sektorns finanser (SD) .......................................

58

 

Tabell 2.13 Kommunsektorns finanser (SD) ................................................

58

 

Tabell 2.14 Utgiftstak för staten (SD)...........................................................

59

 

Tabell 2.15 Statens budgetsaldo och statsskulden (SD)................................

59

 

Tabell 2.16 Inkomster i statens budget (SD).................................................

60

 

Tabell 2.17 Den offentliga sektorns finanser (C)..........................................

65

 

Tabell 2.18 Kommunsektorns finanser (C)...................................................

65

 

Tabell 2.19 Utgiftstak för staten (C) .............................................................

66

 

Tabell 2.20 Statens budgetsaldo och statsskulden (C) ..................................

66

 

Tabell 2.21 Inkomster i statens budget (C) ...................................................

67

 

Tabell 2.22 Den offentliga sektorns finanser (L) ..........................................

72

 

Tabell 2.23 Kommunsektorns finanser (L) ...................................................

72

 

Tabell 2.24 Utgiftstak för staten (L) .............................................................

73

 

Tabell 2.25 Statens budgetsaldo och statsskulden (L) ..................................

73

 

Tabell 2.26 Inkomster i statens budget (L) ...................................................

74

 

Tabell 2.27 Den offentliga sektorns finanser (KD).......................................

79

 

Tabell 2.28 Kommunsektorns finanser (KD)................................................

79

 

Tabell 2.29 Utgiftstak för staten (KD) ..........................................................

80

 

Tabell 2.30 Statens budgetsaldo och statsskulden (KD) ...............................

80

 

Tabell 2.31 Inkomster i statens budget (KD) ................................................

81

 

Tabell 3.1 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till

 

 

utgiftstak för staten 2018–2020 ....................................................................

98

 

Tabell 3.2 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till

 

 

utgiftsramar för 2018 ..................................................................................

105

 

Tabell 3.3 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till

 

 

beräkning av inkomsterna i statens budget för 2018...................................

115

 

Tabell 3.4 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till

 

 

preliminära utgiftsramar för 2019...............................................................

152

 

Tabell 3.5 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till

 

 

preliminära utgiftsramar för 2020...............................................................

154

 

Tabell 3.6 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till

 

 

preliminär inkomstberäkning för 2019 .......................................................

156

 

Tabell 3.7 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till

 

 

preliminär inkomstberäkning för 2020 .......................................................

158

 

Tabell 3.8 Yttranden från andra utskott ......................................................

160

 

7

2017/18:FiU1

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen föreslår.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 finansplanen punkt 1 och avslår motionerna

2017/18:2487 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 1, 2017/18:3193 av Jan Björklund m.fl. (L), 2017/18:3681 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 1, 2017/18:3683 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 11, 2017/18:3716 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 1, 2017/18:3752 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 1 och

2017/18:3798 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 1.

Reservation 1 (M)

Reservation 2 (SD)

Reservation 3 (C)

Reservation 4 (L)

Reservation 5 (KD)

2.Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget

a) Målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Riksdagen fastställer målet för den offentliga sektorns finansiella sparande (överskottsmålet) till i genomsnitt en tredjedels procent av bruttonationalprodukten över en konjunkturcykel fr.o.m. 2019.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 finansplanen punkt

4.

b)Ett riktmärke för nivån på den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld

Riksdagen fastställer ett riktmärke för nivån på den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden) till 35 procent av bruttonationalprodukten fr.o.m. 2019.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 finansplanen punkt

5.

c)Utgiftstak för staten 2018–2020

Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 337 miljarder kronor 2018, 1 397 miljarder kronor 2019 och till 1 471 miljarder kronor 2020.

8

UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

2017/18:FiU1

Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 finansplanen punkterna 2 och 3 samt avslår motionerna

2017/18:2487 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 2, 2017/18:3681 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 2, 2017/18:3716 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 2, 2017/18:3752 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 2 och 2017/18:3798 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 2.

d) Utgiftsramar för utgiftsområdena 2018

Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2018 enligt utskottets förslag i bilaga 2.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 finansplanen punkt 8 och avslår motionerna

2017/18:2487 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 5, 2017/18:3681 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 3, 2017/18:3716 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 5, 2017/18:3752 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 5 och

2017/18:3798 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 3 i denna del.

e) Övriga utgifter i statens budget 2018

Riksdagen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2018, beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2018 och beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2018 enligt utskottets förslag i bilaga 2.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 finansplanen punkterna 9, 13 och 14 samt avslår motion

2017/18:3798 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 3 i denna del.

f) Beräkningen av inkomsterna i statens budget 2018

Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2018 enligt utskottets förslag i bilaga 2.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 finansplanen punkt 6 och avslår motionerna

2017/18:2487 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del, 2017/18:3681 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 5 i denna del, 2017/18:3716 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 3 i denna del, 2017/18:3752 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 3 i denna del och 2017/18:3798 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 5 i denna del.

g) Ändringar i skatte- och avgiftsregler

Riksdagen

a) antar regeringens förslag i bilaga 4 till

1.lag om skatt på flygresor,

2.lag om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen,

3.lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,

9

2017/18:FiU1

UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

4.lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,

5.lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,

6.lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),

7.lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

8.lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

9.lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

10.lag om ändring i lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus,

11.lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter,

12.lag om ändring i lagen (1999:673) om skatt på avfall,

13.lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), med den ändringen att 10 kap. 10 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 5,

14.lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980),

15.lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet,

16.lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227),

17.lag om ändring i lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen,

18.lag om ändring i lagen (2011:1200) om elcertifikat, med den ändringen att förslaget om ändring i 1 kap. 2 § ska utgå ur lagförslaget,

19.lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244), med den ändringen i 26 kap. 23 § andra stycket att orden "första stycket" ska införas efter uttrycket "11 kap. 7 §",

20.lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244),

21.lag om ändring i lagen (2015:750) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

22.lag om ändring i lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2017–2021,

23.lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik,

24.lag om ändring i lagen (2016:1073) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

25.lag om ändring i lagen (2016:1077) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244),

26.lag om ändring i lagen (2016:1079) om ändring i lagen (2016:506) om ändring i lagen (2015:750) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

27.lag om ändring i lagen (2017:387) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244),

28.lag om ändring i lagen (2017:404) om ändring i lagen (2016:1077) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244),

29.lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244),

10

UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

2017/18:FiU1

30.lag om ändring i lagen (2017:405) om ändring i lagen (2017:387) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244),

31.lag om ändring i lagen (2017:410) om ändring i lagen (2016:1073) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

32.lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

33.lag om ändring i lagen (2017:000) om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen,

34.lag om ändring i lagen (2017:000) om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen,

b) antar utskottets förslag i bilaga 5 till lag om ändring i lagen (2017:813) om ändring i lagen (2011:1200) om elcertifikat.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 finansplanen punkterna 18–29, 31–35, 36.1, 36.2 och 37–50, bifaller delvis proposition 2017/18:1 finansplanen punkt 30 och avslår motionerna 2017/18:84 av Sara-Lena Bjälkö (SD),

2017/18:929 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 1, 2017/18:1281 av Pål Jonson (M),

2017/18:1311 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 1, 2017/18:1333 av Edward Riedl (M),

2017/18:1348 av Edward Riedl (M),

2017/18:1629 av Johan Nissinen (SD) yrkandena 1 och 2, 2017/18:2487 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del, 2017/18:2523 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 3 och 4,

2017/18:2609 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) yrkande 2, 2017/18:2815 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 3, 2017/18:2819 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 4,

2017/18:2820 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 7, 9, 10, 13, 26, 31 och 35,

2017/18:3177 av Jessica Polfjärd m.fl. (M, C, L, KD) yrkandena 4 och 6,

2017/18:3182 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkandena 1 och 4, 2017/18:3295 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 1, 2017/18:3352 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 7, 2017/18:3462 av Nina Lundström m.fl. (L) yrkande 20, 2017/18:3592 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 2, 9 och 12, 2017/18:3625 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 15,

2017/18:3626 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkandena 2–7, 20 och 21, 2017/18:3628 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 2,

2017/18:3640 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2, 2017/18:3652 av Caroline Szyber m.fl. (KD) yrkandena 3–5, 18 och 51, 2017/18:3681 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 5 i denna del och 7–19,

11

2017/18:FiU1

UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

2017/18:3682 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 12, 2017/18:3683 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 3, 2017/18:3685 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 75, 2017/18:3686 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 12, 2017/18:3716 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 3 i denna del, 2017/18:3748 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 7, 2017/18:3749 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 2, 2017/18:3752 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 3 i denna del, 2017/18:3758 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 3,

2017/18:3766 av Robert Halef m.fl. (KD) yrkandena 28, 29, 38 och 45, 2017/18:3767 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 2, 2017/18:3798 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 5 i denna del, 2017/18:3833 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkandena 38 och 40, 2017/18:3836 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkandena 32 och 37, 2017/18:3839 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 1–6, 2017/18:3842 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 2 och 5, 2017/18:3863 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 8 och 2017/18:3887 av Martin Kinnunen och Runar Filper (båda SD) yrkande 18.

h) Övriga inkomster i statens budget 2018

Riksdagen godkänner att regeringen

1. under 2018 genom försäljning överlåter fastigheten Stockholm Silvieberg 3 i Stockholm,

2.från försäljningsintäkterna vid en försäljning av Stockholm Silvieberg 3 i Stockholm får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheten, dels de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten,

3.under 2018 genom försäljning överlåter fastigheten Stockholm Lysbomben 1 i Stockholm,

4.från försäljningsintäkterna vid en försäljning av Stockholm Lysbomben 1 i Stockholm får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheten, dels de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten,

5.under 2018 genom försäljning överlåter fastigheten Stockholm Smyrna 5 i Stockholm,

6.från försäljningsintäkterna vid en försäljning av Stockholm Smyrna 5 i Stockholm får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheten, dels de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten,

7.under 2018 genom försäljning överlåter del av fastigheterna Järnvägen 100:1 i Boden, Gullbergsvass 703:6 i Göteborg, Stora Älberg 2:2 i Hallsberg, Järnvägen 1:1 i Malmö, Butängen 2:1 i Norrköping och Ånge 30:1 i Ånge samt fastigheterna Brynäs 92:4 i Gävle och Tågordningen 1 i Stockholm,

12

UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

2017/18:FiU1

8. från försäljningsintäkterna vid en försäljning av fastigheterna Järnvägen 100:1 i Boden, Gullbergsvass 703:6 i Göteborg, Stora Älberg 2:2 i Hallsberg, Järnvägen 1:1 i Malmö, Butängen 2:1 i Norrköping och Ånge 30:1 i Ånge samt fastigheterna Brynäs 92:4 i Gävle och Tågordningen 1 i Stockholm får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheterna, dels de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 finansplanen punkterna 51–58.

i) Ålderspensionssystemets utgifter 2018

Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 308 661 miljoner kronor för 2018.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 finansplanen punkt 10.

j) Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2019 och 2020

Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden och den preliminära inkomstberäkningen för 2019 och 2020 som riktlinje för regeringens budgetarbete enligt utskottets förslag i bilaga 6.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 finansplanen punkterna 7 och 11 samt avslår motionerna

2017/18:2487 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 4 och 6, 2017/18:3681 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 4 och 6, 2017/18:3716 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 4 och 6, 2017/18:3752 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 4 och 6 samt 2017/18:3798 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkandena 4 och 6.

Reservation 6 (M)

Reservation 7 (SD)

Reservation 8 (C)

Reservation 9 (L) Reservation 10 (KD)

3.Bemyndigande om upplåning

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2018 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 finansplanen punkt 12.

4.Lån för myndigheternas investeringar i anläggnings- tillgångar

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2018 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används

13

2017/18:FiU1

UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

i statens verksamhet som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 39 900 miljoner kronor.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 finansplanen punkt 15.

5.Myndigheternas räntekontokrediter

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2018 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 13 800 miljoner kronor.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 finansplanen punkt 16.

6.Bemyndigande för ramanslag

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2018, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 finansplanen punkt 17.

Stockholm den 16 november 2017

På finansutskottets vägnar

Fredrik Olovsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Elisabeth Svantesson (M), Maria Plass (M), Ingela Nylund Watz (S), Oscar Sjöstedt (SD), Janine Alm Ericson (MP), Dennis Dioukarev (SD), Mats Persson (L), Ulla Andersson (V), Jakob Forssmed (KD), Niklas Karlsson (S), Björn Wiechel (S), Adnan Dibrani (S), Anette Åkesson (M), Peter Helander (C), Jenny Petersson (M) och Leif Pettersson (S).

14

2017/18:FiU1

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens och oppositionspartiernas förslag till rambeslut, dvs. utgiftsramar och beräkningar av inkomsterna i statens budget. Det gäller proposition 2017/18:1 Förslag till statens budget för 2018, finansplan och skattefrågor samt motioner som väckts under allmänna motionstiden 2017 enligt förteckningen i bilaga 1.

Oppositionspartiernas skuggbudgetar över utgiftsramar och inkomster presenteras i partimotion 2017/18:3681 av Ulf Kristersson m.fl. (M), partimotion 2017/18:2487 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD), partimotion 2017/18:3716 av Annie Lööf m.fl. (C), partimotion 2017/18:3752 av Jan Björklund m.fl. (L) och partimotion 2017/18:3798 av Andreas Carlson m.fl. (KD).

Under beredningen har Regeringskansliet informerat utskottet (dnr 514- 2017/18) om en ändring av regeringens förslag till beskattning av förmån av trängselavgift m.m. Frågan behandlas i avsnitt 3.5.

Första steget i rambeslutsprocessen

Riksdagens beslutsordning för nästkommande års budget – rambeslutsprocessen – består av två steg som framgår av 11 kap. 18 § riksdagsordningen. I det första steget, som behandlas i detta betänkande, ska riksdagen i ett och samma beslut fastställa ramarna för de olika utgiftsområdena och godkänna en beräkning av inkomsterna i statens budget. I rambeslutet ingår också att riksdagen ska godkänna en beräkning av andra betalningar som påverkar statens lånebehov, och fatta beslut med anledning av de budgetpolitiska mål som riksdagen har beslutat om att använda. Enligt tilläggsbestämmelse till 11 kap. 18 § fastställs också preliminära inkomstberäkningar och utgiftsramar för det andra och tredje tillkommande budgetåret i rambeslutet. I enlighet med etablerad praxis ingår även ett godkännande av ålderspensionssystemets utgifter. I rambeslutet ingår vidare att ta ställning till olika förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler och beräkna effekterna av dessa ändringar. Effektberäkningarna ger ett underlag för att bedöma hur stora inkomsterna i statens budget kommer att bli. Mot denna bakgrund är alla förslag som avser utgiftsramar m.m. och beräkningen av inkomsterna i statens budget sammanförda i en enda beslutspunkt, det s.k. rambeslutet i utskottets förslag till riksdagsbeslut (förslagspunkt 2, kapitel 3 i betänkandet).

De beslutade utgiftsramarna får inte överskridas i den fortsatta beredningen av anslagen, dvs. i det andra steget i rambeslutsprocessen. Ett utskotts förslag till fördelning av anslagen inom ett utgiftsområde kan inte heller behandlas av riksdagen innan riksdagen fattat beslut om utgiftsramarna. När fackutskotten

15

2017/18:FiU1

REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

 

bereder och lägger fram förslag till beslut om anslagen inom respektive

 

utgiftsområde får de inte lägga fram förslag som går utöver den fastställda

 

ramen för utgiftsområdet. Inte heller får förslag som överskrider ramen läggas

 

fram i reservationer.

Yttranden från andra utskott

Samtliga utskott har fått tillfälle att senast den 24 oktober 2017 yttra sig över utgiftsramarna och inkomsterna i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde. När det gäller skatteutskottets yttrande över skatteförslagen förlängdes tidsfristen för yttrande till den 7 november 2017.

Följande utskott har yttrat sig:

• konstitutionsutskottet (2017/18:KU1y)

• skatteutskottet (2017/18:SkU1y, 2017/18:SkU2y)

• justitieutskottet (2017/18:JuU1y)

• civilutskottet (2017/18:CU1y)

• socialförsäkringsutskottet (2017/18:SfU1y)

• socialutskottet (2017/18:SoU1y)

• kulturutskottet (2017/18:KrU1y)

• utbildningsutskottet (2017/18:UbU1y)

• trafikutskottet (2017/18:TU1y)

• miljö- och jordbruksutskottet (2017/18:MJU1y)

• näringsutskottet (2017/18:NU1y)

• arbetsmarknadsutskottet (2017/18:AU1y).

Utrikesutskottet och försvarsutskottet har avstått från att yttra sig.

16

2017/18:FiU1

Utskottets överväganden

1 Den ekonomiska utvecklingen

Utskottets bedömning i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att konjunkturen i omvärlden under 2017 har stärkts, främst baserat på ökad efterfrågan. Under 2018 väntas tillväxtutsikterna dämpas något i de avancerade ekonomierna och fortsätta att stärkas i de framväxande ekonomierna.

BNP-tillväxten i Sverige har varit hög under de senaste åren och väntas 2017 uppgå till 3,1 procent, främst drivet av investeringar samt hushållens och den offentliga sektorns konsumtion. Även Konjunkturinstitutets barometer indikerar ett mycket starkt läge i svensk ekonomi och att hushållens förtroende för ekonomin ökat. Under 2018 väntas BNP-tillväxten avta något till 2,5 procent, till följd av lägre investeringstakt. Resursutnyttjandet i ekonomin bedöms vara högre än normalt 2017 och 2018, för att därefter gå mot ett mer balanserat läge. Den starka efterfrågan i ekonomin väntas bidra till att arbetslösheten minskar och sysselsättningen ökar.

Utskottet vill i likhet med regeringen framhålla att prognoserna är osäkra. Faktorer som kan leda till en annan utveckling än den som prognostiserats inkluderar det pågående arbetet med utträdesförhandlingarna mellan EU och Storbritannien, innehållet i den amerikanska regeringens ekonomiska politik och den aviserade omställningen i Kinas ekonomi. Dessutom utgör den höga och ökande skuldsättningen hos svenska hushåll och stigande bostadspriser en osäkerhetsfaktor.

1.1 Propositionen

Sverige har de senaste två åren haft en av de högsta BNP-tillväxttakterna i Europa, och regeringen bedömer att aktivitetsnivån i ekonomin är hög. BNP- tillväxten beräknas uppgå till 3,1 procent 2017 och drivs främst av investeringar samt av hushållens och den offentliga sektorns konsumtion. Under 2018 väntas BNP-tillväxten dämpas något till följd av en lägre investeringstakt. Resursutnyttjandet i ekonomin, mätt med BNP-gapet, bedöms vara högre än normalt 2017, och regeringen bedömer att det stiger ytterligare något 2018. Därefter förväntas ekonomin gradvis gå mot ett mer balanserat läge.

17

2017/18:FiU1

1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

 

Efter en något dämpad ekonomisk utveckling i omvärlden 2016 bedömer

 

regeringen att BNP-tillväxten i världsekonomin ökar till 3,5 procent 2017 och

 

3,6 procent 2018, främst baserat på stigande efterfrågan och starkare

 

förtroende bland hushåll och företag. Osäkerhetsfaktorer i prognosen utgörs

 

bl.a. av resultatet av brexit-förhandlingarna, inriktningen på den amerikanska

 

regeringens ekonomiska politik och säkerhetspolitik samt risken för en

 

inbromsning i den kinesiska ekonomin. I Sverige bidrar en fortsatt hög

 

efterfrågan på bostäder, i kombination med kapacitetsbegränsningar i

 

byggsektorn, till osäkerhet i prognosen.

Tabell 1.1 Nyckeltal för svensk ekonomi

Procentuell förändring. Utfall för 2016, prognos för 2017–2020.

 

2016

2017

2018

2019

2020

BNP1

3,2

3,1

2,5

2,0

2,3

BNP-gap2

–0,2

0,8

1,0

0,8

0,6

Sysselsatta, 15–74 år

1,5

2,3

1,2

0,6

0,5

Arbetade timmar

1,7

2,0

1,3

0,6

0,6

Produktivitet

1,0

1,5

1,4

1,4

1,4

Arbetslöshet3

6,9

6,6

5,9

5,9

5,9

Timlön4

2,4

2,7

3,0

3,2

3,4

KPI, årsgenomsnitt

1,0

1,6

1,7

2,1

2,5

KPIF5, årsgenomsnitt

1,4

1,8

1,7

1,9

2,0

Reporänta, årsgenomsnitt

–0,5

–0,5

–0,3

0,0

0,6

1 Fasta priser, referensår 2016.

2 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. 3 I procent av arbetskraften, 15–74 år.

4 Nominell löneutveckling. Mätt enligt konjunkturlönestatistiken (prognos även för 2016). 5 Mått på underliggande inflation.

Källa: Budgetpropositionen för 2018.

Som framgår av tabell 1.1 räknar regeringen med att BNP-tillväxten i Sverige minskar från 3,1 procent 2017 till 2,5 procent 2018, för att minska ytterligare något 2019. Prognosen för 2017 respektive 2018 är högre än vad som presenterades i 2017 års ekonomiska vårproposition. Den främsta anledningen till revideringen för 2017 är en starkare tillväxt av investeringar, framför allt i bostadsbyggande. En något starkare tillväxt av hushållens konsumtion bidrar också. Regeringen bedömer att de aviserade och föreslagna åtgärderna i budgetpropositionen ökar tillväxten i offentlig konsumtion, vilket bidrar till upprevideringen av BNP-tillväxten för 2018.

Regeringen har reviderat ned prognosen för arbetslösheten för 2018–2020, till följd av en fortsatt konjunkturuppgång och de aviserade och föreslagna åtgärderna i budgetpropositionen. Timlönerna bedöms stiga långsammare 2017–2019 än vad som redovisades i vårpropositionen, vilket främst beror på att de avtalade löneökningarna för bl.a. industrisektorn blev lägre än förväntat. Den lägre löneökningstakten bidrar även till att regeringen reviderat ned sin prognos för reporäntan för 2019 och 2020.

18

1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

2017/18:FiU1

Utvecklingen i världsekonomin

Regeringen konstaterar att konjunkturuppgången i omvärlden fortsätter, även om den globala tillväxten är lägre än den i genomsnitt har varit under 2000- talet. Tillväxten i de avancerade ekonomierna stärktes under inledningen av 2017. Enligt regeringen förefaller den ekonomiska utvecklingen inte ha påverkats nämnvärt av den förhöjda politiska osäkerheten i Europa och USA. BNP-tillväxten i euroområdet var jämförelsevis snabb under första halvåret 2017, och den förväntas fortsätta i stadig takt under andra halvåret. Regeringen bedömer att en starkare efterfrågan från omvärlden och stigande kapacitetsutnyttjande bidrar till en något starkare handels- och investeringsutveckling i euroområdet. Under 2018 bedöms BNP-tillväxten avta något. Penningpolitiken i euroområdet förväntas fortsätta att vara expansiv eftersom löner och priser endast bedöms öka i måttlig takt.

Regeringen konstaterar att den brittiska ekonomin hittills har utvecklats bättre än vad de flesta bedömare hade väntat sig efter landets beslut att lämna EU. Den expansiva penningpolitiken har bidragit till att mildra de negativa ekonomiska effekterna av ökad osäkerhet, och en försvagning av pundet understödjer exportsektorn. BNP-tillväxten har dock mattats av något under det första halvåret 2017 till följd av en svagare utveckling av hushållens konsumtion. Även osäkerheten om utgången i brexit-förhandlingarna väntas bidra till en lägre tillväxt 2017 och 2018.

I USA har BNP-tillväxten stärkts efter en svag inledning på året och väntas blir högre 2017 och 2018 jämfört med 2016. Investeringarna har ökat under senare tid, och förtroendet bland hushåll och företag ligger fortfarande på höga nivåer. Ekonomin bedöms vara nära fullt resursutnyttjande. Trots detta har inflationen vänt ned något sedan början av 2017, och löneökningstakten är förhållandevis måttlig. Den påbörjade normaliseringen av penningpolitiken med höjd styrränta väntas dock fortsätta.

Återhämtningen i flera av de framväxande ekonomierna understöds av ökad efterfrågan från Kina och de avancerade ekonomierna. Kinas ekonomi har under 2016 och i inledningen av 2017 stimulerats av en expansiv penning- och finanspolitik. Ökade bostads- och infrastrukturinvesteringar har lett till ökad import, vilket i sin tur har bidragit till uppgången i världshandeln. Samtidigt har bostadspriser och kreditgivning i landet ökat. De kinesiska myndigheternas avisering om att finansiell stabilitet kommer att prioriteras högre framöver innebär sannolikt att politiken blir något mindre expansiv. Det väntas i sin tur bidra till en viss avmattning i BNP-tillväxten 2017 och 2018. Regeringen bedömer att BNP-tillväxten i Ryssland stärks under 2017 och 2018, främst drivet av stigande oljepriser och ökad inhemsk konsumtion. Regeringen väntar sig även en viss återhämtning i Brasilien, där penningpolitiska stimulanser bidragit till att öka efterfrågan. BNP-tillväxten väntas dock bli jämförelsevis dämpad de närmaste åren, eftersom politisk osäkerhet väntas ha negativ effekt på utvecklingen.

19

2017/18:FiU1 1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

Tabell 1.2 BNP-tillväxt i världsekonomin

Procentuell förändring, fasta priser om inget annat anges. Utfall för 2016, prognos för 2017–2020.

 

2016

2017

2018

2019

2020

Euroområdet

1,8

2,0

1,8

1,6

1,5

USA

1,5

2,1

2,2

2,0

2,0

Kina

6,7

6,6

6,2

6,0

5,8

Världen1

3,1

3,5

3,6

3,7

3,8

Svensk exportmarknad2

3,0

5,0

4,5

4,3

4,3

1PPP-vägd, dvs. BNP-prognoser för omvärlden sammanviktade med köpkraftsjusterade BNP-vikter enligt Internationella valutafonden (IMF).

2 Den sammanvägda importen i de länder som Sverige exporterar till. Respektive lands vikt utgörs av dess andel i svensk varuexport.

Källa: Budgetpropositionen för 2018.

Utvecklingen i svensk ekonomi

Tabell 1.3 visar försörjningsbalansens utfall 2016 och regeringens prognos för perioden 2017–2020. I detta avsnitt kommenteras utvecklingen för 2017 och 2018. BNP-tillväxten har de senaste åren främst drivits av investeringar samt av hushållens och den offentliga sektorns konsumtion. Regeringen bedömer att tillväxten dämpas något 2018, till följd av en lägre investeringstakt. Det förklaras av att nivån på investeringarna nu är hög, vilket ger en snabbt ökande kapitalstock.

Regeringen bedömer att hushållens konsumtion stärks baserat på låga räntor, ett högt hushållssparande, höga förtroendeindikatorer och en positiv utveckling på arbetsmarknaden. Den kommunala konsumtionen bedöms växa starkt 2017, eftersom behovet av kommunala tjänster väntas öka som en följd av den demografiska utvecklingen. Den statliga konsumtionen väntas krympa något under 2017, bl.a. till följd av minskade kostnader relaterade till migration. Förslagen i budgetpropositionen väntas bidra till ökad statlig konsumtion 2018.

Bostadsinvesteringarna bedöms öka även 2017, till följd av ett fortsatt behov av bostäder, för att sedan plana ut på en hög nivå framöver då resursutnyttjandet i byggsektorn blir alltmer ansträngt. Industrin bedöms kunna möta omvärldens efterfrågan utan omfattande nyinvesteringar, och de offentliga investeringarna bedöms fortsätta öka 2017 men utvecklas långsammare 2018. Sammantaget väntar sig regeringen att investeringarna i hela ekonomin växer i en långsammare takt framöver, när ökningen i bostadsbyggandet dämpas.

Exporten utvecklades svagt under första halvåret 2017, särskilt exporten av tjänster. Enligt regeringen har dock förutsättningarna för varuexporten förbättrats. Under andra halvåret 2017 och för 2018 bedöms den fortsätta gynnas av en global investeringsuppgång i framför allt Europa. Då importen väntas växa måttligt innebär det att nettoexporten förväntas ge ett positivt bidrag till BNP 2017 och 2018.

20

1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN 2017/18:FiU1

Tabell 1.3 Försörjningsbalans i svensk ekonomi

 

Mdkr

 

Procentuell förändring, fasta priser

 

2016

2016

2017

2018

2019

2020

Hushållens konsumtion

1 949

2,4

2,4

2,9

3,0

3,0

Offentlig konsumtion

1 144

2,9

0,7

1,4

0,3

0,7

Fasta bruttoinvesteringar

1 055

5,3

7,1

2,7

2,5

2,8

Lagerinvesteringar1

25

4,6

–0,1

–0,2

0,0

0,0

Export

1 943

3,5

2,9

3,9

3,3

3,8

Import

1 741

3,8

2,6

3,5

3,7

4,1

BNP

4 375

3,2

3,1

2,5

2,0

2,3

BNP, kalenderkorrigerad

 

2,9

3,4

2,6

2,0

2,0

1Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter. Källa: Budgetpropositionen för 2018.

Arbetsmarknad

Baserat på indikatorer såsom antalet lediga jobb och företagens anställningsplaner bedöms efterfrågan på arbetskraft vara stark även i fortsättningen. Den starka konjunkturutvecklingen och regeringens åtgärder bedöms medföra att arbetslösheten fortsätter att minska, till 5,9 procent 2018. Regeringen bedömer att antalet sysselsatta fortsätter att öka under andra halvåret 2017 och även under 2018. Arbetskraftsdeltagandet har ökat sedan 2010, särskilt bland utrikes födda, och bedöms framöver stabiliseras på en internationellt sett hög nivå. Arbetskraftsdeltagandet är totalt sett lägre bland kvinnor än bland män, även om skillnaden har minskat eftersom kvinnors arbetskraftsdeltagande ökat. Skillnaden i arbetskraftsdeltagande mellan kvinnor och män väntas dock inte fortsätta minska, vilket förklaras av att befolkningen främst väntas öka bland utomeuropeiskt födda och att arbetskraftsdeltagandet är betydligt lägre bland kvinnor än män i denna grupp.

Resursutnyttjande

Enligt regeringen tyder indikatorer på att resursutnyttjandet har stigit under senare år och att det är högre än normalt. BNP-gapet bedöms vara nära 1 procent av potentiell BNP både 2017 och 2018. Andelen företag som enligt Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer rapporterar om brist på arbetskraft är runt 40 procent, och Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning visar att bristen på arbetskraft inom den offentligt sektorn är stor. Regeringen bedömer att de höga bristtalen indikerar att resursutnyttjandet på arbetsmarknaden är högre än normalt.

Löner, inflation och ränta

Den totala löneökningstakten 2017 och 2018 väntas bli lägre än genomsnittet 1993–2016, baserat på de avtal som omförhandlats under avtalsrörelsen 2017. Samtidigt väntas det stigande resursutnyttjandet på arbetsmarknaden påverka

21

2017/18:FiU1

1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

 

löneökningstakten med viss fördröjning och medföra något större

 

löneökningar 2018. Inflationstakten ökade under 2016 och första halvåret

 

2017, främst drivet av högre priser på tjänster och till viss del även högre

 

energipriser. Ett starkt efterfrågeläge förväntas öka företagens möjligheter att

 

höja sina priser även 2018, men enligt regeringen motverkas de positiva

 

effekter detta kan ha på inflationen av att energipriserna väntas öka i lägre takt.

 

Sammantaget leder det till en något lägre inflationstakt 2018, mätt med KPIF

 

(konsumentprisindex rensat för ränteförändringar). Reporäntan förväntas stiga

 

i långsam takt.

Utvecklingen efter 2018

Regeringens bedömning av utvecklingen 2019–2020 bestäms av utbudsfaktorer, såsom den potentiella produktiviteten och det potentiella antalet arbetade timmar i ekonomin. Vidare antas att inga nya störningar påverkar ekonomin under perioden och att inga regeländringar genomförs utöver de som föreslås och aviseras i budgetpropositionen för 2018.

Potentiell BNP bedöms av regeringen växa med 2,2 procent 2019 och 2020. Det är en något lägre ökningstakt än åren dessförinnan, vilket främst beror på den demografiska utvecklingen. Samtidigt bedöms jämviktsarbetslösheten minska något fram till 2020. Under de närmaste åren träder många nyanlända in på arbetsmarknaden, och ett ökat arbetskraftsutbud skapar förutsättningar för en högre sysselsättning på längre sikt. Det ökade arbetskraftsutbudet väntas bidra till en högre jämviktsarbetslöshet under en period.

I de avancerade ekonomierna väntas BNP 2019 och 2020 växa i linje med den genomsnittliga tillväxttakten 1993–2016, medan tillväxten i de framväxande ekonomierna bedöms bli lägre än genomsnittet. Det beror i huvudsak på en något lägre tillväxt i Kina jämfört med tidigare år. Regeringen bedömer att svensk exportmarknad växer med 4,3 procent under 2019 och 2020, dvs. 1 procentenhet lägre än den genomsnittliga tillväxttakten 1993– 2016.

Resursutnyttjandet i svensk ekonomi förväntas bli lägre 2019 och 2020, eftersom den offentliga konsumtionen givet oförändrade regler i finanspolitiken förväntas utvecklas relativt svagt. En penningpolitik som fortsätter att vara expansiv och låga räntor väntas dock bidra till att hålla uppe efterfrågan och resursutnyttjandet. Sysselsättningen väntas växa med i genomsnitt drygt 0,5 procent per år 2019 och 2020. Andelen sysselsatta i befolkningen i åldern 15–74 år väntas stabiliseras på drygt 68 procent. Arbetslösheten förväntas kvarstå på 5,9 procent 2019 och 2020, givet de åtgärder som regeringen hittills genomfört och som aviseras i budgetpropositionen.

Inflationen, mätt med KPIF, bedöms av regeringen nå 2 procent 2020 eftersom det stigande resursutnyttjandet ger möjlighet för företagen att successivt höja sina priser. Riksbanken antas höja reporäntan gradvis, vilket bidrar till stigande statsobligationsräntor. De låga styrräntorna i omvärlden

22

1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

2017/18:FiU1

antas resultera i att reporäntan höjs i jämförelsevis långsam takt för att under 2020 i genomsnitt uppgå till 0,6 procent.

Risker och alternativa utvecklingsscenarier

Regeringen redogör för några faktorer som skulle kunna leda till en utveckling som skiljer sig från regeringens prognos. Internationellt utgörs de i huvudsak av resultatet av brexit-förhandlingarna, inritningen på den amerikanska regeringens ekonomiska politik och säkerhetspolitik samt risken för inbromsning i den kinesiska ekonomin. Även den europeiska banksektorn utgör en källa till osäkerhet. Därtill kan ändrade förväntningar om penningpolitiken leda till en snabb och kraftig korrigering av tillgångspriser, med minskad konsumtion och minskade investeringar som följd.

Det finns flera osäkra faktorer när det gäller utvecklingen i den svenska ekonomin. Konsumtionsutvecklingen skulle kunna bli starkare än i prognosen om hushållens sparande minskar. Även hushållens höga skuldsättning och stigande bostadspriser kan påverka konsumtionen. Bostadsinvesteringarna kan utvecklas starkare än väntat, detta eftersom efterfrågan på bostäder fortfarande är hög och byggföretagen enligt konjunkturbarometern ser arbetskraftsbrist som det främsta hindret för ökat byggande. Prognosen för hur arbetslösheten utvecklas är också osäker; bl.a. är det svårt att bedöma i vilken takt nyanlända får arbete.

Regeringen redovisar två alternativa scenarier för den ekonomiska utvecklingen. I det första alternativscenariot antas att en åtstramning av penningpolitiken i USA sker snabbare än väntat och leder till låga räntor och stigande riskpremier. Det skulle sammantaget medföra att tillväxten i omvärlden blir lägre än i huvudscenariot. I sin tur skulle det medföra en lägre svensk exportefterfrågan och därmed dämpa BNP-tillväxten. Sammantaget väntas BNP-tillväxten i scenariot bli lägre 2018 och 2019 och arbetslösheten bli något högre.

I det andra alternativscenariot antas att uppgången i euroområdet blir starkare än i huvudscenariot. Enligt regeringen är det möjligt att den expansiva penningpolitiken, i kombination med en starkare efterfrågan, kan leda till en starkare investeringsutveckling än vad som antagits i prognosen. Svensk exporttillväxt skulle stärkas och BNP-tillväxten bli högre. Sammantaget väntas BNP-tillväxten i scenariot bli högre 2018 och 2019 och arbetslösheten lägre än i huvudscenariot.

Jämförelser med andra bedömningar

I tabell 1.4 jämförs regeringens prognos för den svenska ekonomin med Konjunkturinstitutets (Konjunkturuppdatering augusti 2017) och Riksbankens (Penningpolitisk rapport september 2017) bedömningar. Konjunkturinstitutets och Riksbankens prognoser publicerades cirka sex respektive två veckor före regeringens prognos. Riksbankens prognos avser 2017–2019, medan

23

2017/18:FiU1

1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

 

 

 

 

 

Konjunkturinstitutets avser 2017–2018. Som framgår av tabellen räknar

 

Konjunkturinstitutet med en något lägre BNP-tillväxt än vad regeringen räknar

 

med 2017 och 2018, medan Riksbanken räknar med en något högre tillväxt.

 

Konjunkturinstitutet har ungefär samma bedömning av arbetslösheten 2017

 

men beräknar att den stiger mer 2018, jämfört med regeringens bedömning.

 

Riksbanken räknar inte med att arbetslösheten kommer att sjunka lika mycket

 

under 2017 och 2018. Enligt regeringen kan en förklaring till skillnaden i

 

arbetslöshetsprognoserna vara att effekterna av de åtgärder som föreslås och

 

aviseras i budgetpropositionen inte beaktats i de andra prognoserna.

 

 

Tabell 1.4 Prognosjämförelse

 

 

 

 

 

Årlig procentuell förändring

 

 

 

 

 

 

2016

2017

2018

2019

 

BNP, årlig procentuell förändring

 

 

 

 

 

Regeringen

3,2

3,1

2,5

2,0

 

Konjunkturinstitutet

3,2

3,0

2,2

 

 

Riksbanken

3,2

3,2

2,7

2,0

 

Inflation (KPIF), årsgenomsnitt

 

 

 

 

 

Regeringen

1,4

1,8

1,7

1,9

 

Konjunkturinstitutet

1,4

1,9

1,7

 

 

Riksbanken

1,4

2,0

1,9

2,1

 

Arbetslöshet, procent av arbetskraften

 

 

 

 

 

Regeringen

6,9

6,6

5,9

5,9

 

Konjunkturinstitutet

6,9

6,6

6,4

 

 

Riksbanken

6,9

6,7

6,5

6,5

 

Reporänta

 

 

 

 

 

Regeringen

–0,5

–0,5

–0,3

0,0

 

Konjunkturinstitutet

–0,5

–0,5

–0,25

 

 

Riksbanken

–0,5

–0,5

–0,4

0,0

Anm.: Regeringens prognos presenterades den 20 september, Konjunkturinstitutets den 4 augusti och Riksbankens den 7 september.

1.2 Kompletterande information

Konjunkturinstitutets prognos för den ekonomiska utvecklingen

Konjunkturinstitutet bedömer i sin prognos från oktober 2017 att oväntat starka utfall för näringslivets fasta bruttoinvesteringar och hushållens konsumtion bidrar till att BNP-tillväxten för 2017 revideras upp till 2,8 procent jämfört med juniprognosen (men revideras ned med 0,2 procentenheter jämfört med augustiuppdateringen). Den expansiva finanspolitiken, i kombination med justeringen av de fasta bruttoinvesteringarna, bidrar till att prognosen för BNP-tillväxten för 2018 revideras upp till 2,7 procent. Prognosen för arbetslösheten revideras ned för 2018 till 6,3 procent. Prognosen för inflationen (KPIF) för 2017 uppgår till 2,0 procent 2017, en

24

1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

2017/18:FiU1

upprevidering med 0,1 procentenheter jämfört med augustiuppdateringen 2017.

Riksbankens penningpolitiska rapport

Riksbanken bedömer i sin penningpolitiska rapport från oktober 2017 att världshandeln ökar i god takt och även om det fortfarande finns både politisk och ekonomisk osäkerhet i omvärlden är stämningsläget gott bland såväl hushåll som företag i många länder.

I Sverige visar såväl inhemsk efterfrågan som export styrka, och indikatorer tyder på en fortsatt god tillväxt de närmaste kvartalen. För både 2017 och 2018 väntas BNP-tillväxten uppgå till 2,9 procent (jämfört med 3,2 procent respektive 2,7 procent i septemberprognosen) och växla ned till 2,0 procent 2019 och 1,9 procent 2020. Nedväxlingen beror på att tillväxten på Sveriges exportmarknader dämpas och att bostadsinvesteringarna i Sverige sjunker något. Inflationen mätt med KPIF väntas uppgå till 1,9 procent 2017 och 1,8 procent 2018, en nedrevidering med 1 procentenhet för respektive år jämfört med septemberprognosen. Prognosen för 2019 är oförändrad. Riksbankens prognos för arbetslösheten är oförändrad jämfört med prognosen i september.

IMF:s prognos för världsekonomin

Sammantaget räknar IMF med en BNP-tillväxt i världsekonomin på 3,6 procent 2017 och 3,7 procent 2018, vilket är 0,1 procentenheter högre för respektive år jämfört med IMF:s prognos i april. Starkare tillväxtutsikter för euroområdet, Japan och flera framväxande ekonomier kompenserar för något sämre utsikter för USA och Storbritannien.

Prognosen för BNP-tillväxten i de avancerade ekonomierna har justerats upp med 0,2 procentenheter för 2017, då det första halvåret 2017 utvecklades starkare än förväntat i främst euroområdet, Japan och Kanada. Den största justeringen gäller euroområdet, som väntas växa med 2,1 procent 2017, vilket är 0,4 procentenheter högre än i aprilprognosen. BNP-prognosen 2018 för de avancerade ekonomierna har justerats ned med 0,1 procentenheter, baserat på något sämre utsikter för Storbritannien och USA. Den brittiska ekonomin förväntas växa med 1,7 procent 2017 och 1,5 procent 2018. USA:s BNP- tillväxt förväntas uppgå till 2,2 procent 2017 och 2,3 procent 2018.

EU-kommissionens höstprognos 2017

Enligt kommissionens höstprognos för 2017 väntas ekonomin i euroområdet växa i den snabbaste takten på tio år. BNP-tillväxten beräknas uppgå till 2,2 procent 2017, vilket är en ökning med 0,5 procentenheter jämfört med vårprognosen. BNP-tillväxten bedöms fortsätta att växa i samma takt 2018 för att dämpas något 2019 till 1,9 procent.

25

2017/18:FiU1

1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

 

Enligt kommissionen förväntas tillväxten i Sverige fortsätta vara stark 2017

 

och 2018 för att därefter avta något 2019. BNP väntas växa med 3,2, 2,7 och

 

2,2 procent för åren 2017–2019. Den inhemska efterfrågan, och då framför allt

 

investeringar från byggsektorn, bedöms främst ligga bakom den starka

 

tillväxten. Investeringarna väntas emellertid komma att avta, och en förstärkt

 

aktivitet i den globala ekonomin bedöms i större utsträckning bidra till den

 

svenska tillväxten.

 

Kommissionen konstaterar att gynnsamma ekonomiska förutsättningar

 

bidrog till en sysselsättningsnivå på 81,2 procent i Sverige 2016, den högsta

 

nivån i EU. Som en följd av en akut brist på utbildad arbetskraft kommer

 

nedgången i arbetslöshet sannolikt att bromsas, enligt kommissionens

 

bedömning. Arbetslösheten väntas fortsätta att minska från 6,9 procent 2016

 

till 6,3 procent 2019.

 

Inflationen förväntas förbli strax under 2 procent över prognoshorisonten

 

som en följd av en försvagad krona och lägre energipriser.

Ny statistik över läget i svensk ekonomi

Regeringens prognos i budgetpropositionen bygger på information som fanns tillgänglig fram till den 22 augusti 2017. Nedan redovisas ett antal indikatorer över den svenska ekonomins utveckling som publicerats efter det datumet.

BNP steg med 1,3 procent under det andra kvartalet 2017 jämfört med första kvartalet och med 3,1 procent jämfört med andra kvartalet 2016. Det visar Statistiska centralbyråns (SCB) andra beräkning av nationalräkenskap- erna för andra kvartalet 2017. Enligt den första beräkningen, som publicerades i juli 2017 och som ligger till grund för regeringen prognos, steg BNP med 1,7 procent under det andra kvartalet jämfört med det första kvartalet 2017, och med 4,0 procent jämfört med andra kvartalet 2016. Det var främst export och fasta bruttoinvesteringar som bidrog till uppgången. Den faktiska BNP-ut- vecklingen för helåret 2016 reviderades upp med 0,1 procentenheter till 3,3 procent. (Källa: SCB, publicerat den 13 september 2017.)

Inflationstakten, mätt enligt konsumentprisindex (KPI), steg till 2,1 procent i september, en ökning med 0,1 procent från augusti. Inflationstakten mätt enligt det underliggande inflationsmåttet KPIF (dvs. KPI rensat för ränteförändringar) var i september 2,3 procent, vilket är en oförändrad inflationstakt jämfört med augusti. (Källa: SCB, publicerat den 12 oktober 2017.)

Enligt arbetskraftsundersökningen (AKU) var 5 052 000 personer sysselsatta i september 2017 (inte säsongsrensat), vilket är en ökning med 136 000 personer jämfört med september 2016. Det motsvarar en sysselsättningsgrad på 68,1 procent. Andelen arbetslösa uppgick till 6,2 procent, en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med september 2016. Bland ungdomar i åldern 15–24 år var 95 000 personer arbetslösa, vilket är 9 000 fler jämfört med september 2016. Andelen arbetslösa ungdomar uppgick i september till 16,1 procent, 1,1 procentenheter högre än i september 2016.

26

1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

2017/18:FiU1

Säsongsrensade och utjämnande data visar på en fortsatt ökning av både antalet och andelen sysselsatta. (Källa: SCB, publicerat den 19 oktober 2017.)

Arbetsförmedlingens månadsstatistik visar att 359 263 personer var inskrivna som öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd i september 2017, vilket är 1 650 personer fler jämfört med samma period i fjol. Antalet inskrivna inrikes födda har under året minskat med 7,5 procent till 151 298 personer, medan antalet inskrivna födda utanför Europa ökade med 9,9 procent till 169 854 personer. Enligt Arbetsförmedlingen var 7,4 procent av den s.k. registerbaserade arbetskraften arbetslös, 0,1 procentenheter lägre än september 2016. Arbetslösheten bland inrikes födda uppgick till 3,9 procent, medan den var 22,1 procent bland utrikes födda. Andelen arbetslösa i åldern 18–24 år uppgick till 10,4 procent, 1,3 procentenheter lägre än i fjol. I september varslades 2 547 personer om uppsägning, en minskning med 1 500 personer jämfört med september 2016. Antalet nyanmälda lediga platser var 102 000 i september 2017, mot 104 000 samma månad förra året. (Källa: Arbetsförmedlingen, publicerat den 10 oktober 2017.)

Hushållskonsumtionen ökade med 3,2 procent under augusti 2017 jämfört med motsvarande månad 2016, i kalenderkorrigerade tal. Enligt säsongsrensade uppgifter ökade hushållskonsumtionen med 0,4 procent under perioden juli–augusti 2017. (Källa: SCB, publicerat den 9 oktober 2017.)

Enligt SCB:s småhusbarometer steg huspriserna med nästan 3 procent under tredje kvartalet 2017 jämfört med andra kvartalet. På årsbasis steg huspriserna med nästan 9 procent. (Källa: SCB, publicerat den 12 oktober 2017.)

Tillväxttakten för hushållens lån uppgick till 7,1 procent i september 2017, en oförändrad tillväxttakt jämfört med augusti. Totalt ökade hushållens lån med 263 miljarder kronor i september jämfört med motsvarande månad 2016. Bostadslånen uppgick till 3 057 miljarder kronor i september, en ökning med 204 miljarder kronor jämfört med i fjol. Det innebär att bostadslånens årliga tillväxttakt i september uppgick till 7,3 procent. (Källa: SCB, publicerat den 26 oktober 2017.)

Produktionsvärdeindex för det totala näringslivet ökade med 5,2 procent i september 2017 jämfört med motsvarande månad förra året, i kalenderkorrigerade tal. Produktionsutvecklingen inom byggsektorn ökade med 5,9 procent, tjänstesektorn med 5,9 procent och industrisektorn med 3,6 procent, på årsbasis och i kalenderkorrigerade tal. (Källa: SCB, publicerat den 6 november 2017.)

Antalet nyregistrerade bilar uppgick till 33 226 i oktober 2017, en ökning med 0,1 procent jämfört med oktober i fjol. (Källa: SCB, publicerat den 2 november 2017.)

Enligt Konjunkturinstitutet sjönk konjunkturbarometern, som visar det aktuella stämningsläget i den svenska ekonomin, från 113,9 i september till 113,3 i oktober. Det är sjunde månaden i rad som indikatorn överstiger 110, dvs. indikerar betydligt starkare tillväxt än normalt i svensk ekonomi. Den marginella nedgången förklaras av tillverkningsindustrin vars

27

2017/18:FiU1

1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

 

konfidensindikator backade något från den högstanivå som uppmättes i

 

september. Industriföretagen är fortfarande nöjda med orderstockarna, och

 

produktionskapaciteten har byggts ut ytterligare. Kapaciteten anses trots det

 

inte vara tillräcklig, och det främsta hindret för ökad produktion uppges vara

 

brist på maskin- och anläggningskapacitet. Indikatorerna för samtliga övriga

 

sektorer steg och hushållens förtroende för ekonomin ökade. (Källa:

 

Konjunkturinstitutet, publicerat den 27 oktober 2017.)

1.3 Utskottets bedömning

Utskottet konstaterar inledningsvis att regeringen i propositionen redovisar en prognos över ekonomins utveckling tillsammans med en utvärdering av olika bedömares prognoser för BNP-tillväxten i enlighet med budgetlagen (9 kap. 3 § och 9 kap. 5 §). Utskottet konstaterar att den prognos som presenteras i propositionen över den ekonomiska utvecklingen också är den som oppositionspartierna baserar sina alternativa beräkningar på.

Förbättrade utsikter i omvärlden

Utskottet noterar att konjunkturen i världsekonomin har stärkts, där utsikterna för euroområdet och flera framväxande ekonomier har förbättrats under 2017. Utskottet kan även notera att Europeiska kommissionen räknar med att ekonomin i euroområdet är på väg att växa i den snabbaste takten på tio år. Under 2018 väntas tillväxtutsikterna dämpas något i de avancerade ekonomierna och fortsätta att stärkas i de framväxande ekonomierna. Enligt regeringens bedömning uppgår den globala BNP-tillväxten till 3,5 procent 2017 och 3,7 procent 2018, främst drivet av ökad efterfrågan och starkare förtroende bland hushåll och företag. Utskottet konstaterar att prognosen är i linje med vad andra bedömare räknar med.

Som en liten öppen ekonomi påverkas Sverige i hög grad av konjunkturutvecklingen i omvärlden. Utskottet noterar regeringens bedömning om att svensk exportmarknad kommer att växa med 5 procent 2017 och 4,5 procent 2018, för att sedan avta något till 4,3 procent under 2019 och 2020, vilket är en procentenhet lägre än den genomsnittliga tillväxttakten 1993–2016.

Stark svensk ekonomi

Utskottet konstaterar att BNP-tillväxten i Sverige har varit hög under de senaste åren. För 2016 uppgick BNP-tillväxten till 3,3 procent, och enligt regeringens prognos uppgår BNP-tillväxten för 2017 till 3,1 procent, främst drivet av investeringar samt hushållens och den offentliga sektorns konsumtion. Prognosen för BNP-tillväxten 2017 är högre än vad som presenterades i 2017 års ekonomiska vårproposition, vilket till stor del beror på starkare tillväxt i investeringar i bostadsbyggande. Även

28

1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

2017/18:FiU1

Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer indikerar ett mycket starkt läge i svensk ekonomi och att hushållens förtroende för ekonomin ökat.

För 2018 väntas BNP-tillväxten avta något till 2,5 procent som en följd av lägre investeringstakt och åren närmast därefter till 2,0–2,3 procent då bidraget från nettoexporten väntas minska något och utvecklingen av den offentliga konsumtionen dämpas.

Baserat på indikatorer såsom antalet lediga jobb och företagens anställningsplaner bedömer regeringen att efterfrågan på arbetskraft fortsätter att vara stark. Antalet sysselsatta väntas öka under 2017 och 2018, och arbetslösheten bedöms av regeringen minska från 6,6 procent 2017 till 5,9 procent under respektive år 2018–2020. Utskottet noterar att andelen arbetslösa i september uppgick till 6,2 procent enligt Arbetsförmedlingens arbetskraftsundersökning.

Resursutnyttjandet, mätt med BNP-gapet, bedöms av regeringen vara högre än normalt 2017 och det bedöms stiga ytterligare något under 2018. Regeringens prognos bygger i enlighet med praxis på en oförändrad politik, och resursutnyttjandet förväntas under 2019–2020 gradvis balanseras eftersom den offentliga konsumtionen utvecklas relativt svagt. Det höga resursutnyttjandet väntas bidra till att företagen successivt kan höja sina priser och enligt regeringens bedömning bidra till att inflationen, mätt med KPIF, går från ett årsgenomsnitt på 1,8 procent 2017 till 2,0 procent 2020.

Utskottet noterar att regeringens prognos för BNP-utvecklingen i stort sett ligger i linje med de bedömningar som gjorts av andra efter det att budgetpropositionen överlämnades. Regeringen är något mer positiva i sin bedömning av BNP-utvecklingen 2017 (3,1 procent jämfört med 2,8–2,9 procent), medan andra bedömare prognostiserar en starkare utveckling under 2018 (2,7–2,9 procent jämfört med 2,5 procent). Regeringens prognos för arbetslösheten för 2017 är i linje med andra bedömares, men något lägre för 2018 (5,9 procent jämfört med 6,3–6,5 procent). Prognosen för inflationsutvecklingen 2017 och 2018 är i huvudsak i linje med andra bedömares.

Utskottet kan notera att den årliga tillväxttakten av hushållens bostadslån uppgick till 7,3 procent i september, vilket var en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med augusti, enligt SCB:s finansmarknadsstatistik. Utskottet noterar även att SCB:s småhusbarometer visar på en ökning i huspriser med nästan 9 procent under det tredje kvartalet jämfört med motsvarande period i fjol.

Utskottet vill i likhet med regeringen framhålla osäkerheten i prognosen för den makroekonomiska utvecklingen. Det finns ett antal faktorer som kan leda till att utvecklingen blir en annan än den som nu prognostiseras, t.ex. det pågående arbetet med utträdesförhandlingarna mellan EU och Storbritannien, innehållet i den amerikanska regeringens ekonomiska politik och den aviserade omställningen i Kinas ekonomi. Dessutom utgör den höga och ökande skuldsättningen hos svenska hushåll och stigande bostadspriser en

29

2017/18:FiU1

1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

 

osäkerhetsfaktor som kan leda till en annan utveckling än den som nu

 

prognostiseras.

30

2017/18:FiU1

2 Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Utvecklingen för de offentliga finanserna har vänt efter en femårsperiod med underskott, och det strukturella sparandet har stärkts med nästan 2 procent av BNP sedan regeringen tillträdde. Sverige och svensk ekonomi är i en styrkeposition som nu ska användas ansvarsfullt och rättvist så att de ekonomiska framgångarna kommer alla till del, i hela landet. Det ska ske genom kraftfulla investeringar i jobb, skola och klimat som också kommer att bidra till en mer jämlik fördelning. Utgiftstaket för 2020 gör det möjligt att även framöver genomföra prioriterade reformer. Inriktningen på den ekonomiska politiken och budgetpolitiken innebär en lämplig övergång till det nya lägre överskottsmålet som föreslås gälla fr.o.m. 2019.

Målet om att Sverige ska ha den lägsta arbetslösheten i EU 2020 ska vara vägledande för den ekonomiska politiken. Mer ska göras för att få fler i arbete. Vägarna till arbete ska bli fler och enklare genom subventionerade anställningar och genom en omläggning av etableringsuppdraget. Kunskapslyftet ska byggas ut så att människor i hela landet får bättre förutsättningar att utbilda sig och stärka sina möjligheter på arbetsmarknaden. Investeringar i bostadsbyggandet ska fortsätta så att det går att hitta en bostad när man får jobb eller en studieplats. Politiken ska präglas av jämställdhet. För att uppnå en jämlik kunskapsskola behöver både lärare och elever prioriteras.

Sverige ska vara ett ledande välfärdsland och välfärden ska vara generell, omfatta alla och komma alla till del. Vården och omsorgen ska få utökade resurser.

Klimat- och miljöarbetet ska stärkas så att Sverige kan bli ett fossilfritt välfärdsland.

Sverige ska vara ett tryggt land, och en ökad polisnärvaro är angelägen.

Jämför reservation 1 (M), 2 (SD), 3 (C), 4 (L) och 5 (KD).

I detta kapitel behandlas riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Propositionens förslag till riktlinjer beskrivs i avsnitt 2.1 och oppositionspartiernas förslag i avsnitt 2.2.

31

2017/18:FiU1

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2.1 Propositionen

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Finanspolitikens övergripande inriktning

I propositionen framhålls att en ansvarsfull finanspolitik under de tre senaste åren i kombination med tillväxten i svensk ekonomi har gjort det möjligt både att vända det stora underskottet på 60 miljarder kronor 2014 till ett stort överskott och att finansiera angelägna samhällsinvesteringar. Sverige och svensk ekonomi är enligt regeringen i en styrkeposition, och det är nu dags att de ekonomiska framgångarna kommer alla till del i hela landet. Med starka statsfinanser och med allt fler som arbetar kan regeringen nu gå vidare med kraftfulla investeringar i jobb, skola och klimat. Med den svenska modellen som grund och moderniseringen som verktyg vill regeringen bygga ett hållbart samhälle där ingen lämnas efter och ingen heller hålls tillbaka. Den generella och gemensamt finansierade välfärden är en central del i denna modell. Skattepolitikens främsta syfte är att finansiera den gemensamma välfärden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter. Enligt regeringen ska skattepolitiken skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt och hög sysselsättning, ett rättvist fördelat välstånd samt ett miljömässigt och socialt hållbart samhälle.

Det finanspolitiska ramverket är grunden för regeringens ekonomiska politik. Tack vare stärkta offentliga finanser och en förväntat god BNP-tillväxt beräknas den offentliga sektorns skuldkvot minska i snabb takt, och regeringen konstaterar att statsskuldskvoten är på sin lägsta nivå sedan 1977. Regeringen bedömer att det finansiella sparandet 2018 ligger i nivå med överskottsmålet på 1 procent av BNP över en konjunkturcykel. Den finanspolitiska inriktning som presenteras i propositionen anser regeringen innebär en lämplig övergång till det nya lägre överskottsmålet på en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel som föreslås gälla fr.o.m. 2019.

Uppföljning av målet för det finansiella sparandet

Enligt 2 kap. 1 a § budgetlagen ska regeringen vid minst två tillfällen under året redovisa för riksdagen hur målet för det finansiella sparandet uppnås. Regeringen ska då beakta effekterna av beslutade och för riksdagen presenterade budgetpolitiska åtgärder.

I tabell 2.1 redovisas utfall och regeringens prognos för det finansiella sparandet, de indikatorer som ligger till grund för analysen av måluppfyllelsen och de indikatorer som används för att bedöma budgetutrymmet mot målet för det finansiella sparandet i ett framåtblickande perspektiv. Indikatorerna i tabellen utgår från antagandet om oförändrade regler, dvs. fr.o.m. 2019 ingår inga nya regeländringar eller förslag utöver de som föreslås och aviseras i propositionen.

Det genomsnittliga finansiella sparandet uppgick till 0,2 procent av BNP 2007–2016. Enligt regeringen förklaras den låga nivån delvis av den utdragna

32

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

lågkonjunkturens effekter på de offentliga finanserna, men också av de ofinansierade skattesänkningar som den förra regeringen genomförde. Sjuårsindikatorn visar att det finansiella sparandet understeg målnivån 2016 men den förbättras med 0,4 procent av BNP till 2017. Regeringen bedömer att både det finansiella och det strukturella sparandet ligger i linje med överskottsmålet fr.o.m. 2016 och framåt.

Tabell 2.1 Finansiellt sparande i offentlig sektor och indikatorer för avstämning mot målet för det finansiella sparandet

Procent av BNP respektive potentiell BNP Utfallsdata för 2016 och prognoser för 2017–2020

 

2016

2017

2018

2019

2020

Finansiellt sparande

0,9

1,0

0,9

1,0

1,5

Bakåtblickande tioårssnitt

0,2

 

 

 

 

Sjuårsindikatorn

0,2

0,6

 

 

 

Strukturellt sparande

1,0

0,8

0,6

0,7

1,1

BNP-gap

–0,2

0,8

1,0

0,8

0,6

 

 

 

 

 

 

Källa: Budgetpropositionen för 2018.

 

 

 

 

 

Utgiftstaket för staten – uppföljning och förslag

Enligt 9 kap. 3 § ska regeringen i budgetpropositionen redovisa prognoser över utgifterna under utgiftstaket. Om det finns risk för att ett beslutat utgiftstak kommer att överskridas ska regeringen enligt 2 kap. 4 § budgetlagen för att undvika detta vidta sådana åtgärder som den har befogenhet till eller föreslå riksdagen nödvändiga åtgärder.

Tabell 2.2 Utgiftstak för staten enligt regeringen

Miljoner kronor

 

2017

2018

2019

2020

Summa utgifter exkl. statsskuldsräntor

936 879

980 680

1 001 593

1 022 548

därav Minskning av anslagsbehållningar

−8 479

−5 134

−4 698

Utgifter för ålderspensionssystemet vid

299 062

308 661

318 871

328 877

sidan av statsbudgeten

 

 

 

 

Takbegränsade utgifter

1 235 941

1 289 351

1 320 474

1 351 435

Budgeteringsmarginal

38 059

47 649

76 526

119 565

Budgeteringsmarginal i procent av

 

 

 

 

takbegränsade utgifter

3,1

3,7

5,8

8,8

Utgiftstak för staten

1 274 000

1 337 000

1 397 000

1 471 000

Utgiftstak för staten i procent av

 

 

 

 

potentiell BNP

27,8

28,0

28,1

28,4

Anm.: Prognos för 2017.

Källa: Budgetpropositionen för 2018.

I tabell 2.2 redovisas de utgiftstak riksdagen beslutat om fram till 2019 och regeringens förslag till utgiftstakets nivå 2020 tillsammans med prognosen för

33

2017/18:FiU1

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

 

de takbegränsade utgifterna. Regeringen bedömer att budgeterings-

 

marginalens storlek är tillräcklig för att hantera den osäkerhet som finns i

 

prognoserna över utgiftsutvecklingen 2017–2019. Regeringen bedömer också

 

att budgeteringsmarginalen blir något större 2017 jämfört med den prognos

 

som redovisades i 2017 års ekonomiska vårproposition, medan den för 2018

 

och 2019 blir något mindre. Regeringen anger att detta främst förklaras av de

 

reformer som föreslås i propositionen.

 

I propositionen lämnar regeringen i enlighet med 2 kap. 2 § budgetlagen

 

förslag till nivå på utgiftstaket för staten för det tredje tillkommande året.

 

Regeringen föreslår att utgiftstakets nivå för 2020 ska uppgå till 1 471

 

miljarder kronor. Då regeringen i 2016 års ekonomiska vårproposition första

 

gången redovisade en bedömning av nivån för 2020 utgjorde den i det

 

närmaste samma andel av potentiell BNP som utgiftstaket för 2019. Förslaget

 

till nivå innebär att utgiftstakets andel av potentiell BNP växer från 27,8

 

procent till 28,4 procent 2017–2020.

 

Efter att hänsyn tagits till regeringens riktlinje för budgeteringsmarginalens

 

minsta storlek vid budgeteringstillfället medger förslaget till utgiftstak enligt

 

regeringen att de takbegränsade utgifterna 2020 blir ca 100 miljarder kronor

 

högre än vad som prognostiseras i dagsläget. Utrymmet för möjliga

 

utgiftsökningar motsvarar ca 1,9 procent av BNP 2020 konstaterar regeringen.

 

Samtidigt betonar man att reformer på utgiftssidan kan göras först efter

 

avstämning mot överskottsmålet och de inkomstförstärkningar som kan

 

komma att krävas.

 

Förslaget innebär en större årlig ökning av utgiftstaket än den

 

genomsnittliga årliga ökningen av nivån sedan utgiftstaket infördes –

 

5,3 procent jämfört med 3,1 procent. Till följd av ökningstakten ökar även

 

budgeteringsmarginalens storlek relativt snabbt och uppgår 2020 till 8,8

 

procent av de takbegränsade utgifterna. Regeringen konstaterar att en

 

budgeteringsmarginal som endast motsvarar säkerhetsmarginalen skulle

 

kunna medföra att möjligheterna att genomföra prioriterade reformer på

 

utgiftssidan under mandatperioden begränsades. Om det under de kommande

 

åren bedöms förenligt med överskottsmålet är det rimligt att reformer kan

 

genomföras på budgetens utgiftssida. Samtidigt betonar regeringen att

 

förekomsten av ett utrymme under utgiftstaket i sig inte betyder att det

 

kommer att användas för att öka de faktiska takbegränsade utgifterna.

 

Med anledning av tillkännagivandet som riksdagen riktade till regeringen

 

våren 2017 om att utgiftstakets nivå bör sättas så att det återfår sin styrande

 

effekt (bet. 2016/17:FiU20, rskr. 2016/17:349) konstaterar regeringen att nya

 

bedömningar av utgiftstakets nivå normalt lämnas i vårpropositionen, varför

 

regeringen avser att återkomma i frågan i 2018 års ekonomiska vårproposition.

 

Avslutningsvis föreslår regeringen i propositionen att de sedan tidigare

 

beslutade utgiftstaken för 2018 och 2019 höjs med 5 miljarder kronor

 

respektive år till följd av tekniska justeringar.

34

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

Ändringar i det budgetpolitiska ramverket

Regeringen bedömde i 2017 års ekonomiska vårproposition, i enlighet med Överskottsmålskommitténs (SOU 2016:67) förslag, att nivån på överskottsmålet bör ändras till en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel och att det budgetpolitiska ramverket bör kompletteras med ett skuldankare för den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, den s.k. Maastrichtskulden. I vårpropositionen redogjorde regeringen också närmare för motiven bakom bedömningarna och för remissinstansernas synpunkter. I budgetpropositionen hänvisas till att finansutskottet vid behandlingen av vårpropositionen välkomnade regeringens bedömningar (bet. 2016/17:FiU20 s. 71) och att utskottet i betänkandet framhöll att det medelfristiga perspektivet även i fortsättningen är helt centralt i den statliga budgetprocessen. En förstärkt uppföljning och utvärdering av överskottsmålet förutsatte enligt utskottet en tydlig redovisning i budgetpropositionen av budgeteffekter av regeringens förslag. Regeringen refererar också till att utskottet välkomnade regeringens avsikt att överlämna en skrivelse om det finanspolitiska ramverket i vilken gällande regler och riktlinjer presenteras samlat.

I propositionen föreslår regeringen att målet för den offentliga sektorns finansiella sparande (överskottsmålet) fastställs till i genomsnitt en tredjedels procent av bruttonationalprodukten över en konjunkturcykel fr.o.m. 2019. Regeringen hänvisar till de skäl som anfördes i 2017 års ekonomiska vårproposition om att ett överskottsmål på en tredjedels procent av BNP innebär att den offentliga finansiella nettoförmögenheten och skulden inte förväntas nå kritiska nivåer ens under relativt negativa scenarier, varken under det närmaste decenniet eller på längre sikt. Finanspolitiken kommer därmed att vara långsiktigt hållbar. Statsskulden och Maastrichtskulden kommer även med detta överskottsmål att ligga på nivåer som fortfarande gör det möjligt att aktivt motverka en djup konjunkturavmattning. Regeringen bedömer att förslaget även går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges medlemskap i EU.

De grundläggande motiven för överskottsmålet, långsiktig offentligfinansiell hållbarhet och stabiliseringspolitiskt handlingsutrymme, är i grunden kopplade till skuld och förmögenhetsnivåer, snarare än till det finansiella sparandet. Den offentliga skuldsättningen är avgörande för den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna. Av den anledningen finns det skäl att ge den offentliga skulden en mer framträdande roll i ramverket. I propositionen föreslår regeringen därför att ett riktmärke för nivån på den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden) fastställs till 35 procent av bruttonationalprodukten fr.o.m. 2019. En sådan nivå på Maastrichtskulden ger enligt regeringen en mycket god marginal till EU:s skuldgräns och de kritiska gränser för skulden som har identifierats i internationella studier inom detta område. Skuldankaret är dock inget operativt mål, utan ska ses som en riktlinje och som ett komplement till överskottsmålet.

35

2017/18:FiU1

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Prognoser över statens budget, statsskulden och de offentliga finanserna 2018–2020

Enligt 9 kap. 3 § budgetlagen ska regeringen redovisa prognoser över bl.a. statens inkomster och utgifter, statens lånebehov och den offentliga sektorns inkomster, utgifter och skulder.

Regeringens prognos visar att inkomsterna i statens budget väntas öka med ca 9 procent och utgifterna med ca 5 procent under perioden 2018–2020. Statens budget visar under samma period ett överskott, dvs. ett negativt lånebehov, vilket bidrar till en lägre statsskuld (se tabell 2.3). Statsskulden fortsätter att minska både nominellt och uttryckt som andel av BNP. I slutet av 2020 beräknas statsskuldskvoten, dvs. den konsoliderade statsskulden som andel av BNP, uppgå till knappt 20 procent. Den konsoliderade bruttoskulden, den s.k. Maastrichtskulden, beräknas minska under prognosperioden. År 2020 beräknas bruttoskulden, med nu aviserad politik, uppgå till ca 32 procent av BNP. Referensvärdet i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt är 60 procent.

Tabell 2.3 Statens budgetsaldo och statsskulden enligt regeringen

Miljoner kronor

 

2018

2019

2020

Inkomster i statens budget

1 042 901

1 095 786

1 139 033

därav Inkomster av försåld egendom

5 000

5 000

5 000

Utgifter i statens budget

998 584

1 024 234

1 049 898

därav Statsskuldsräntor

11 355

25 655

22 155

Riksgäldskontorets nettoutlåning

6 548

−3 014

5 195

Kassamässig korrigering

0

0

0

Statens budgetsaldo

44 317

71 552

89 135

Statsskuld vid årets slut

1 182 513

1 109 639

1 020 162

Statsskuld i procent av BNP

24,5 %

22,2 %

19,5 %

Källa: Budgetpropositionen för 2018.

I propositionen redovisar regeringen en dekomponering av prognosen för utgiftsförändringarna när det gäller de takbegränsade utgifterna som visar att utgiftsökningarna 2018–2020 framför allt väntas följa av beslutade, föreslagna och aviserade reformer (+46 miljarder kronor) och av makroekonomiska förändringar (+48 miljarder kronor).1 Till följd av makroekonomiska föränd- ringar väntas bl.a. utgifterna för ålderspensionssystemet och biståndet öka. Förändringar av volymer i transfereringssystemen väntas minska utgifterna med sammanlagt 22 miljarder kronor 2018–2020. De takbegränsade utgifterna beräknas öka till följd av pris- och löneomräkning med 13 miljarder kronor under samma period.

1 Någon dekomponering av utgiftsförändringarna på statens budget, dvs. inklusive utgiftsområde 26 och exklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget, redovisas inte i propositionen.

36

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

I tabell 2.4 redovisas inkomsterna i statens budget fördelat på olika inkomstslag. Enligt regeringen väntas samtliga skattebaser bidra till ökningen av inkomsterna på statens budget.2

Tabell 2.4 Inkomster i statens budget enligt regeringen

Miljoner kronor

 

2018

2019

2020

Direkta skatter på arbete

657 127

677 967

700 318

Indirekta skatter på arbete

581 913

605 005

629 102

Skatt på kapital

255 613

265 423

284 443

Skatt på konsumtion och insatsvaror

580 892

606 232

632 989

Övrigt

15 255

15 164

11 655

Offentliga sektorns skatteintäkter

2 090 800

2 169 790

2 258 506

Avgående poster, skatter till andra sektorer

−998 581

−1 037 648

−1 077 375

Statens skatteintäkter

1 092 220

1 132 142

1 181 131

Periodiseringar

−6 990

8 183

−771

Statens skatteinkomster

1 085 230

1 140 325

1 180 360

Övriga inkomster

−42 328

−44 539

−41 327

Inkomster i statens budget

1 042 901

1 095 786

1 139 033

Källa: Budgetpropositionen för 2018.

I tabell 2.5 redovisas den offentliga sektorns finansiella sparande och dess fördelning på respektive delsektor. Den gradvisa förstärkningen av den offentliga sektorns finansiella sparande förklaras huvudsakligen av utvecklingen i staten. Från och med 2018 beräknas det finansiella sparandet i staten successivt stärkas till följd av att den aktiva finanspolitiken är något mindre omfattande än det utrymme som enligt regeringen ges utifrån den s.k. automatiska budgetförstärkningen. Tillsammans med att utgifterna för migration och integration successivt väntas minska medför detta att det finansiella sparandet i staten förstärks t.o.m. 2020.

Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet förväntas i stort sett uppvisa balans hela perioden fram t.o.m. 2020. Kommunsektorns finansiella sparande bedöms vara negativt under samma period, men samtidigt uppfylla balanskravet med god marginal. Kommunsektorns inkomster ökar i en något långsammare takt 2018–2020 jämfört med tidigare, och det beror främst på att sysselsättningens tillväxt dämpas och att statsbidrag kopplade till migration minskar. Enligt regeringen gör de ökade statsbidrag som man föreslår i propositionen det möjligt för kommunsektorn att öka konsumtionen i takt med de demografiskt drivna behovens utveckling 2018–2020 utan att höja kommunalskatten.

2 Någon redovisning av effekten på statens budget (kassamässigt) av de budgetpolitiska åtgärder som föreslås på inkomstsidan finns inte i propositionen. Den redovisning som finns för vart och ett av förslagen (tabell 6.30) utgår från effekten på det finansiella sparandet av förslagen. I tabell 7.9 redovisas förändringar av skatteintäkter (periodiserat) till följd av regeländringar; där särredovisas inte de förslag som presenteras i budgetpropositionen. Vilken inkomsttitel eller inkomsttyp som påverkas av respektive förslag framgår inte av tabellerna.

37

2017/18:FiU1 2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Tabell 2.5 Den offentliga sektorns finansiella sparande enligt regeringen

Miljoner kronor

 

2018

2019

2020

Offentlig sektors inkomster

2 357 519

2 444 616

2 546 712

Offentlig sektors utgifter

2 315 155

2 392 124

2 468 490

Finansiellt sparande

42 364

52 492

78 222

Staten

57 105

71 147

95 810

Ålderspensionssystemet

457

222

3 426

Kommunsektorn

−15 198

−18 878

−21 013

Finansiellt sparande i procent av BNP

0,9 %

1,0 %

1,5 %

Källa: Budgetpropositionen för 2018.

 

 

 

Uppföljning av statens budget och de offentliga finanserna 2017

Enligt 9 kap. 1 § budgetlagen ska regeringen följa hur statens inkomster, utgifter och upplåning utvecklas i förhållande till beräknade och beslutade belopp, och i budgetpropositionen förklara väsentliga skillnader mellan budgeterade belopp och beräknat utfall för det innevarande budgetåret.

Enligt prognosen för 2017 väntas inkomsterna i statens budget att bli ca 5 miljarder kronor högre än vad som beräknades i statens budget för 2017. I förhållande till prognosen i 2017 års vårproposition väntas inkomsterna bli 14 miljarder kronor högre. Högre kapitalvinster och utdelningsinkomster för hushållen tillsammans med högre skatteinkomster på konsumtion och insatsvaror förklarar till stor del skillnaden.

Utgifterna i statens budget bedöms bli ca 16 miljarder kronor lägre än det som ursprungligen anvisades. Med beaktande av vår- och höständringsbudgetarna bedöms utgifterna bli ca 38 miljarder kronor lägre. De utgiftsområden med de största sammantagna avvikelserna är utgiftsområde 8 Migration (+6 miljarder kronor), utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (–4 miljarder kronor), utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (–6 miljarder kronor), utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (–3 miljarder kronor), utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. (–5 miljarder kronor) samt utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen (–8 miljarder kronor).

Statens budgetsaldo 2017 beräknas till ett överskott på 24 miljarder kronor, vilket kan sättas i relation till de 7 miljarder kronor som prognosticerades i budgetpropositionen för 2017.

Regeringen har reviderat upp prognosen för den offentliga sektorns finansiella sparande för 2017 till 46 miljarder kronor. I förhållande till prognosen som redovisades i budgetpropositionen för 2017 innebär det att prognosen reviderats upp med 58 miljarder kronor, och i förhållande till prognosen i 2017 års ekonomiska vårproposition handlar det om en upprevidering med 12 miljarder kronor. Regeringen anger att det i huvudsak är intäkterna från skatt på kapitalvinster och konsumtion som beräknas bli högre än i de föregående beräkningarna.

38

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

Finansiellt sparande enligt olika bedömare

Regeringen jämför i propositionen olika bedömningar av det finansiella och det strukturella sparandet för den offentliga sektorn, se tabell 2.6. Detta följer av att regeringen enligt 9 kap. 5 § budgetlagen regelbundet ska redovisa en utvärdering av sina prognoser.

Regeringen konstaterar att både Ekonomistyrningsverket och Konjunkturinstitutet bedömer att det finansiella sparandet utvecklas i linje med regeringens prognos för 2017 och att prognoserna är relativt samstämmiga även för 2018. Justerat för skillnader i de båda myndigheternas prognoser till följd av olika antaganden om åtgärder visar deras prognoser på ett svagare finansiellt sparande, vilket i huvudsak förklaras av en försiktigare bedömning av skatteintäkter. EU-kommissionen beräknar att det finansiella sparandet 2017 och 2018 blir lägre än de inhemska bedömarnas beräkning. Skillnaderna i prognoserna beror framför allt på olika förväntningar om den ekonomiska återhämtningen, konsumtionsefterfrågan, utvecklingen på aktiemarknaden och inflationsutvecklingen. När det gäller regeringens bedömning av det strukturella sparandet är skillnaderna i vissa fall större i förhållande till andra bedömare, vilket dels beror på olika prognoser för BNP- gapet, dels på olika beräkningsmetoder.

Tabell 2.6 Finansiellt sparande enligt olika bedömare

Procent av BNP eller potentiell BNP

 

2017

2018

2019

2020

Finansiellt sparande

 

 

 

 

Regeringen

1,0

0,9

1,0

1,5

Konjunkturinstitutet

0,9

1,0

1,0

0,8

Konjunkturinstitutet exkl. åtgärder

0,9

1,1

1,9

2,5

Ekonomistyrningsverket

1,2

0,9

1,4

2,1

Riksbanken

0,9

0,7

0,8

 

EU-kommissionen

0,4

0,7

 

 

OECD

1,0

1,0

 

 

IMF

–0,3

–0,2

0,0

0,3

Strukturellt sparande

 

 

 

 

Regeringen

0,8

0,6

0,7

1,1

Konjunkturinstitutet

0,4

0,5

0,5

0,5

Konjunkturinstitutet exkl. åtgärder

0,4

0,7

1,4

2,1

Ekonomistyrningsverket

0,1

0,4

1,1

1,9

EU-kommissionen

0,4

0,8

 

 

OECD

0,1

0,0

 

 

IMF

–0,7

–0,6

–0,2

0,2

Anm.: Publiceringsdatum för Konjunkturinstitutet 2017-08-04, Konjunkturinstitut exkl. åtgärder 2017- 06-20, Ekonomistyrningsverket 2017-09-06, Riksbanken 2017-09-07, EU-kommissionen 2017-05-11, OECD 2017-06-07 och IMF 2017-04-18.

Källa: Budgetpropositionen för 2018.

39

2017/18:FiU1

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Regeringens inriktning för den ekonomiska politiken

Regeringen vill föra en politik som bidrar till en hållbar utveckling och som minskar klyftorna i samhället. Sverige ska vara ett land som håller ihop. Arbetslösa och nyanlända ska komma i arbete eller utbildning. Sverige ska konkurrera med kunskap och kompetens, inte med låga löner. En växande befolkning, med fler barn och äldre, kräver enligt regeringen gemensamt finansierade investeringar i sjukvården, äldreomsorgen, förskolan och skolan. På så sätt framtidssäkras välfärden. Sverige ska vara ledande i klimat- omställningen. Regeringen anser inte att det är kommande generationers ansvar att hantera dagens miljöproblem. Ambitionen är att Sverige ska bli ett fossilfritt välfärdsland. Samhällsbygget ska vara rättvist och Sveriges fram- gångar ska komma alla till del, i hela landet. Ojämlikhet ska bekämpas. När Sverige står starkt ska det märkas i vardagen också för pensionärer, barn- familjer och studenter. Regeringen anser att Sverige behöver framtids- investeringar i samhällsbygget – inte skattesänkningar och nedskärningar. Politiken ska vidare inriktas på att skapa ett Sverige som är tryggt.

Fler ska komma i arbete

Målet om att Sverige ska ha den lägsta arbetslösheten i EU 2020 vägleder regeringens ekonomiska politik. Sedan regeringen tillträdde 2014 har sysselsättningen ökat med över 200 000 personer. Sysselsättningsgraden är den högsta i EU och den högsta i Sverige sedan 1992. Arbetsmarknaden bedöms fortsätta att utvecklas starkt. Men fortfarande har alltför många svårt att få ett arbete, särskilt de som är födda utanför Europa eller inte gått ut gymnasieskolan. Regeringen anser därför att vägarna till jobb måste blir fler och enklare. Färre, enklare och mer kraftfulla stöd bedöms bidra till att öka arbetsgivares vilja att anställa med stöd och därigenom minska arbetslösheten. Regeringen avser därför att ersätta vissa tidigare stöd med ett nytt och enhetligt särskilt anställningsstöd – introduktionsjobb. För att skapa fler och enklare vägar till jobb föreslås satsningar inom vissa näringar, t.ex. inom skogsbruket. Taket i lönebidragen föreslås höjas stegvis för att ytterligare stärka möjligheterna till arbete för personer med funktionsnedsättning.

Regeringen vill genomföra ytterligare reformer för utbildning och kompetens som svarar mot arbetsmarknadens behov och föreslår därför att Kunskapslyftet byggs ut med ytterligare ca 18 000 utbildningsplatser. Samtidigt avskaffas traineejobben.

För att rekrytera fler till studier vill regeringen höja bidragsdelen inom studiemedlet med ca 300 kronor per studiemånad.

Kommunerna föreslås få ökade medel för att bättre kunna möta utbildningsbehovet bland nyanlända. Särskilda insatser föreslås för att öka nyanlända och utrikes födda kvinnors möjligheter att lära sig svenska, bl.a. undervisning i svenska under föräldraledigheten och utökat stöd för utrikes födda kvinnors företagande. Så kan enligt regeringen den arbetskraftsbrist som håller tillbaka svensk tillväxt avhjälpas och Sveriges konkurrenskraft stärkas.

40

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

Enligt regeringen ska det gå att hitta en bostad när man får ett jobb eller en studieplats. För att upprätthålla en hög takt i bostadsbyggandet vill regeringen fortsätta arbetet med det tidigare beslutade bostadspaketet och det s.k. 22- punktsprogrammet. Regeringen har också för avsikt att arbeta för att effektivisera plan- och byggprocessen. Investeringsstödet för att stimulera byggandet av äldre- och trygghetsboenden föreslås utökas enligt tidigare beslut.

Framgångsrika och innovativa företag i hela landet är enligt regeringen en förutsättning för Sveriges välfärd. Fler och växande företag skapar jobb. Alla regioner ska därför ges möjlighet att växa och utvecklas efter sina egna förutsättningar. Regeringen vill bl.a. att socialförsäkringsskyddet för företagare utvidgas så att fler vågar starta företag. För att få fler företag i de glest befolkade delarna av landet vill regeringen att mervärdesskatten på bl.a. förevisning av naturområden utanför tätort sänks.

För att underlätta för fler enmansföretag att ta steget och anställa vill regeringen utvidga det s.k. växa-stödet till att även omfatta aktiebolag och handelsbolag. Regeringen anser också att förutsättningarna för unga, små företag att rekrytera och behålla nyckelpersoner måste bli bättre, varför en förändring av beskattningen av personaloptioner föreslås.

Sverige ska ha en jämlik kunskapsskola

Regeringens mål är att Sverige ska ha en jämlik kunskapsskola. Alla ska ges goda möjligheter att rustas för vidareutbildning, arbetsmarknaden och samhällslivet. Alla skolor ska vara bra skolor. Enligt regeringen har redan 11 miljarder kronor investerats i en mer jämlik kunskapsskola 2017, och sedan regeringen tillträdde har 20 000 fler anställts i skolväsendet. Medel har också tillförts för bl.a. höjda lärarlöner, och för att säkerställa att alla elever får stöd i tid har medel avsatts för en läsa-skriva-räkna-garanti. För att målet om en jämlik kunskapsskola ska nås krävs enligt regeringen ytterligare åtgärder. Utifrån Skolkommissionens förslag vill regeringen att det införs ett statligt stöd för att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen. Resurserna ska gå till just det de är avsedda för och viktas därför med hänsyn till elevernas förutsättningar. Andra åtgärder som regeringen vill genomföra är en förlängning och en förstärkning av Läslyftet samt en förlängning av skolplikten genom att förskoleklassen görs obligatorisk.

Regeringen vill också genomföra ytterligare åtgärder för att få fler att utbilda sig till lärare och för att förbättra genomströmningen och kvaliteten i gymnasieskolan, bl.a. genom att förstärka den pedagogiska utbildningen och genom att återinföra grundläggande behörighet till högskolan för elever på yrkesprogrammen.

Sverige ska bli ett fossilfritt välfärdsland

Målet för miljöpolitiken är att kunna lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta. En central del i det moderna

41

2017/18:FiU1

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

 

samhällsbygget är att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria länder och

 

därigenom visa globalt ledarskap. Enligt regeringen har de största satsningarna

 

i svensk historia på miljö och klimat gjorts sedan regeringen tillträde hösten

 

2014. Ett klimatpolitiskt ramverk med en klimatlag har införts. Regeringens

 

bedömning är att avståndet till att uppnå Sveriges klimatmål med enbart

 

inhemska åtgärder till 2020 har minskat. För att uppnå målet vill regeringen

 

ytterligare förstärka klimat- och miljöarbetet; man föreslår bl.a. ett s.k.

 

industrikliv, i form av stöd till innovativa processer för att minska industrins

 

utsläpp av växthusgaser, och en förstärkning av det s.k. Klimatklivet. För att

 

minska utsläppen från transportsektorn vill regeringen införa ett

 

reduktionspliktssystem, en premie för elcyklar och lättare elfordon samt ett

 

bonus–malus-system. Åtgärderna ska stimulera användningen av elfordon och

 

hållbara transporter.

 

Regeringen föreslår att det införs en skatt på flygresor för att bidra till målet

 

att Sverige ska bli en av världens första fossilfria välfärdsnationer.

 

Regeringens mål är 100 procent förnybar energiproduktion 2040 samt 50

 

procent effektivare energianvändning 2030 jämfört med 2005. Arbete med att

 

uppnå målet fortsätter, och ytterligare medel föreslås avsättas för

 

energieffektivisering inom industrin, stöd till kommuner för etablering av

 

vindkraftverk samt ett fortsatt och utökat investeringsstöd för solceller.

 

Regeringen föreslår också att medel avsätts för insatser som syftar till att

 

förbättra havs- och vattenmiljön.

 

Välfärden ska stärkas

 

Regeringen vill att den generella välfärden ska fortsätta att utvecklas. Alla ska

 

bidra efter förmåga och alla ska få del av det växande välståndet. Enligt

 

regeringen främjar en väl utformad gemensamt finansierad generell

 

välfärdssektor en god ekonomisk utveckling samtidigt som den utjämnar

 

livsvillkoren och bidrar till en ökad jämställdhet. Den generella välfärden

 

utgör en helt central del i den svenska modellen, och en väl utbyggd barn- och

 

äldreomsorg av god kvalitet bedöms som centralt för kvinnors livsvillkor.

 

Behoven av välfärdstjänster bedöms öka som en följd av att vi lever allt

 

längre och föder allt fler barn. För att möta det ökande behovet vill regeringen

 

förstärka resurserna till skolan, vården och omsorgen, bl.a. genom att avsätta

 

medel till skolan för att i större utsträckning än tidigare fördela resurserna efter

 

elevernas socioekonomiska bakgrund. För 2019 och 2020 föreslås att de

 

generella statsbidragen till kommuner och landsting höjs permanent med

 

5 respektive 10 miljarder kronor.

 

Resurserna i välfärden ska komma brukarna, eleverna och barnen till del.

 

Vinstjakten som incitament hör enligt regeringen inte hemma i

 

välfärdssektorn.

 

Vården ska vara trygg, behovsanpassad och jämlik i hela landet. Genom

 

bl.a. ökade medel till förlossningsvård, barnhälsovård, psykisk hälsa och

42

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

psykiatri vill regeringen skapa bättre förutsättningar för en mer jämlik vård i hela landet.

För att förbättra samordningen inom vården och för att korta köerna föreslås att en patientmiljard införs. Svensk hälso- och sjukvård bedöms hålla en hög kvalitet samtidigt som det på vissa håll råder brist på arbetskraft. Därför vill regeringen att ytterligare medel avsätts för sjukvårdens personal. Medlen ska t.ex. användas för att förbättra personalsituationen och utveckla vårdens verksamheter genom förbättrade arbetsvillkor.

Den ekonomiska familjepolitiken framhålls som en grundläggande del i den svenska modellen. För att förbättra villkoren för familjer med barn föreslås ett flertal åtgärder, bl.a. en höjning av barnbidraget, studiebidraget och underhållsstödet. Regeringen vill också att det skapas förutsättningar för kommuner att kunna erbjuda avgiftsfri simskola för barn och avgiftsfri kollektivtrafik för ungdomar under sommarlovet, och föreslår att medel avsätts för det.

En konsekvens av det jobbskatteavdrag som infördes av den förra regeringen är att pension i flera fall beskattas hårdare än lön. Det bedöms som både principiellt fel och fördelningspolitiskt dåligt. Regeringen avser därför att sluta klyftan i beskattning mellan pension och lön fullt ut till 2020. För 2018 föreslås ändringar som innebär att skillnaden i beskattning försvinner för inkomster upp till ca 17 000 kronor i månaden. För att ytterligare förbättra pensionärernas ekonomiska situation föreslås förbättringar i bostadstillägget.

I propositionen framhålls att personer med sjuk- och aktivitetsersättning varken får jobbskatteavdrag eller det förhöjda grundavdraget för äldre, och de bedöms ofta ha en låg ekonomisk standard. I syfte att förbättra den ekonomiska situationen för dessa personer vill regeringen införa en skattereduktion för sjukersättning och aktivitetsersättning. Dessutom föreslås att garantinivån i sjuk- och aktivitetsersättningen höjs fr.o.m. 1 juli 2018.

Socialförsäkringarna bedöms vara en central del i den svenska modellen. De ger trygghet och motverkar ekonomisk utsatthet. Regeringen föreslår att taket i sjukförsäkringen höjs.

Regeringen föreslår vidare att det införs en skattereduktion för fackföreningsavgifter, vilket också bedöms stärka den svenska modellen.

Sverige ska vara tryggt

Sverige ska vara ett land där alla kan vara trygga oavsett var de bor. För att öka tryggheten och bekämpa den alltmer komplexa brottsligheten föreslås att Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Kriminalvården tillförs ökade medel. Trafikverket föreslås också få utökade medel för en ökad trygghet och säkerhet på järnvägsstationer.

I propositionen anförs att Sverige ska vara ett öppet och välkomnande land. Sveriges gränser ska vara säkra. För att stoppa illegal handel med narkotika och vapen vill regeringen att Tullverket tillförs ökade medel.

43

2017/18:FiU1

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

 

Som en följd av det säkerhetspolitiska läget föreslås att totalförsvarets

 

förmåga stärks genom en resursförstärkning på 2,7 miljarder kronor årligen

 

fr.o.m. 2018.

 

En hörnsten i svensk säkerhetspolitik är enligt regeringen att bygga

 

samverkan med andra länder och organisationer. Därför föreslås att

 

biståndsramen höjs till 1 procent av bruttonationalinkomsten (BNI), vilket

 

bedöms innebära en betydande förstärkning.

Granskning och ekonomisk styrning

I kapitel 11 i budgetpropositionen lämnar regeringen sin syn på EU:s rekommendationer till Sverige inom ramen för den europeiska planeringsterminen och sina bedömningar med anledning av de rekommendationer och bedömningar som Finanspolitiska rådet framfört i sin årliga rapport 2017. I ett avsnitt redovisar regeringen också det arbete man bedrivit i syfte att utveckla den ekonomiska styrningen i staten.

Den europeiska terminen och EU:s rekommendation till Sverige

Den europeiska terminen är ett ramverk som används inom EU för att öka samstämmigheten i rapporteringen och granskningen av de åtgärder som medlemsstaterna vidtar inom ramen för EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi, stabilitets- och tillväxtpakten samt förfarandet för övervakning av makroekonomiska obalanser. I november 2017 inleddes den sjunde europeiska terminen.

Inom ramen för den ekonomisk-politiska samordningen riktas landsspecifika rekommendationer till medlemsländerna. Rådet för ekonomiska och finansiella frågor antog formellt de landspecifika rekommendationerna den 11 juni 2017. Sverige rekommenderades att ta itu med risker kopplade till hushållens skuldsättning, framför allt genom att stegvis begränsa avdragsrätten för utgiftsräntor på bostadslån eller genom att höja fastighetsskatten, och att främja bostadsinvesteringar och effektivisera bostadsmarknaden, bl.a. genom att införa större flexibilitet i hyressättningen och genom att se över beskattningen av kapitalvinster.

Regeringen delar Europeiska kommissionens bedömning att hushållens ökade skuldsättning utgör en risk för den makroekonomiska stabiliteten. Ett flertal åtgärder har enligt regeringen vidtagits; t.ex. har bolånetak, höjda riskvikter för bolån, skärpta kapitalkrav och amorteringskrav införts. Ökade amorteringar väntas komma att minska skuldsättningen och förbättra hushållens motståndskraft mot störningar. På förslag av Finansinspektionen skärps amorteringskravet ytterligare. Inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att förtydliga Finansinspektionens möjligheter att vidta ytterligare makrotillsynsåtgärder. Regeringen och berörda myndigheter följer utvecklingen av hushållens skuldsättning noga, och regeringen är beredd att vidta ytterligare åtgärder om det skulle krävas.

44

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

Regeringen delar rådets bedömning om att utformningen av skattesystemet kan påverka hushållens skuldsättning. Samtidigt framhålls vikten av att upprätthålla stabila och förutsebara regler för så betydelsefulla beslut som köp av bostad. Behovet av åtgärder på området måste enligt regeringen ses långsiktigt och hanteras varsamt. Regeringen framhåller också att den tidigare statliga fastighetsskatten ersattes med det nuvarande systemet med fastighetsavgift då skatten av många ansågs vara orättvis och därför saknade folkligt stöd. För att öka rörligheten på bostadsmarknaden har reglerna för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad ändrats.

Regeringen delar också rådets bedömning om att det finns stora utmaningar på den svenska bostadsmarknaden. Flera åtgärder har vidtagits för att öka utbudet och ytterligare åtgärder planeras, vilket beskrivs närmare i propositionen.

När det gäller hyressättningssystemet är regeringens bedömning att en övergång till en hyressättning som i högre grad styrs av efterfrågan inte leder till att fler bostäder som ekonomiskt svaga hushåll kan efterfråga blir tillgängliga.

Finanspolitiska rådets bedömningar

I maj 2017 lämnade Finanspolitiska rådet sin rapport om svensk finanspolitik till regeringen. I rapporten redovisar rådet sina bedömningar och rekommendationer. Regeringen delar flera av rådets bedömningar, t.ex. att överskottsmålet inte nåtts under delar av perioden 2006–2015, att nivån på överskottsmålet ska sänkas och ett skuldankare införas, att risken är låg för en finanspolitiskt ohållbar utveckling till 2030, att en högre pensionsålder stärker arbetsutbudet och bidrar till att förbättra finanspolitikens hållbarhet och att situationen på arbetsmarknaden är särskilt svår för personer födda utanför Europa och personer med kort utbildning.

Däremot delar regeringen inte rådets bedömning om att den aktiva finanspolitiken inte är väl avvägd. Regeringen framhåller att det strukturella sparandet stärkts med nästan 2 procent av BNP sedan regeringen tillträdde, vilket anses vara en åtstramande politik. Vidare bedöms det för närvarande finnas få tecken på överhettning i ekonomin som motiverar en ytterligare åtstramning. Regeringen delar inte heller rådets bedömning om att det strukturella sparandet ligger tydligt under vad gällande överskottsmål kräver, eller att regeringen 2017 försvagar de offentliga finanserna. Enligt regeringens beräkningar uppvisar de offentliga finanserna överskott fr.o.m. 2015 och framåt, och både det finansiella och det strukturella sparandet bedöms ligga i linje med överskottsmålet. Regeringen framhåller vidare att det finns marginaler i förhållande till både överskottsmålet och utgiftstaket för att hantera eventuella oförutsedda utgiftsökningar utan att riskera att bryta mot det finanspolitiska ramverket.

När det gäller utgiftstaket anser rådet att det på några års sikt är historiskt högt och att det därför inte utgör något stöd för överskottsmålet. Rådet anser

45

2017/18:FiU1

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

 

att regeringen bör redogöra för vad den anser vara en lämplig utgiftsutveckling

 

och ett rimligt skatteuttag de kommande fyra åren. Enligt regeringen betyder

 

ett ledigt utrymme under utgiftstaket i sig inte att det finns ett utrymme för

 

reformer som ökar de takbegränsade utgifterna. Reformer på utgiftssidan

 

kommer även fortsättningsvis att genomföras först efter avstämning mot

 

överskottsmålet och de eventuella inkomstförstärkningar som kan komma att

 

krävas.

 

Utvecklingen av den ekonomiska styrningen

 

Arbetet med utvecklingen av den ekonomiska styrningen i staten bedrivs med

 

utgångspunkt i regeringens behov av att styra olika verksamheter för att

 

genomföra sin politik och nå de beslutade målen för olika områden samt

 

regeringens och riksdagens behov av att följa upp genomförandet av och

 

måluppfyllelsen i verksamheten.

 

Regeringen konstaterar att man vidtagit flera åtgärder för att utveckla

 

resultatredovisningen av statens insatser, både vad gäller myndigheternas

 

redovisning till regeringen och regeringens redovisning till riksdagen. De

 

senaste årens utvecklingsarbete har tagit fasta på att synliggöra resultat och att

 

arbeta med rätt information på rätt plats och därmed göra

 

resultatredovisningen mer stringent. Regeringen hänvisar till finansutskottets

 

uttalanden bl.a. om att det är rimligt att utvecklingsarbetet inriktas mot att

 

koncentrera resultatredovisningen till att beskriva och bedöma resultat av

 

statliga insatser i förhållande till de mål riksdagen beslutat.

 

I propositionen beskriver regeringen att man inför budgetpropositionen

 

2018 bedrivit ett utvecklingsarbete inom områdena internationell samverkan

 

(utgiftsområde 5), funktionshinderspolitiken (utgiftsområde 9), migration

 

(utgiftsområde 8) och miljö- och naturvård (utgiftsområde 20) för att åstad-

 

komma en utvecklad resultatinformation. Det har bl.a. handlat om utvecklade

 

resultatindikatorer, förlängda tidsserier, förbättrad resultatanalys, ökad läsbar-

 

het, tydligare koppling mellan olika avsnitt och redovisning av resultat i

 

förhållande till anslagsutveckling. Med grund i Ekonomistyrningsverkets

 

(ESV) rapport Resultatuppföljning av statens budget (ESV 2017:46) kommer

 

regeringen att fortsätta sitt arbete med att utveckla resultatanalyser, resultat-

 

styrning och resultatredovisning. I budgetpropositionen har regeringen i syfte

 

att göra den s.k. härledningstabellen mer transparent fr.o.m. denna proposition

 

för vart och ett av förslagen till anslag specificerat vad som är nya beslut (till

 

skillnad från tidigare beslutade och aviserade beslut) och vad som är över-

 

föringar mellan anslag.

 

ESV har utrett konsekvenserna av att slopa det generella kravet på

 

delårsrapport för myndigheter som omfattas av internrevisionsförordningen

 

(2006:1228). Mot bakgrund av utredningen och för att förenkla för

 

myndigheterna har regeringen beslutat om ändringar i förordningen om

 

årsredovisning och budgetunderlag som innebär att kravet på delårsrapport

 

slopas. Regeringen har också beslutat om ändringar i anslagsförordningen för

46

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

att förtydliga reglerna om redovisning mot anslag vad gäller utgifter för avhjälpande av miljöskador på mark, vattenområden eller grundvatten. Vidare har ESV beslutat om ändringar i föreskrifter och allmänna råd till anslagsförordningen och förordningen om årsredovisning och budgetunderlag för att åstadkomma en mer överskådlig och enhetlig redovisning av statens garantier och utlåning.

Intern styrning och kontroll samt internrevision

ESV har i rapporten Redovisning över den statliga internrevisionen och myndigheternas interna styrning och kontroll (ESV 2017:14) redovisat en samlad bedömning av att den statliga internrevisionen fungerar väl. ESV påpekar dock att av de 69 myndigheter som ska inrätta internrevision har nio myndigheter haft en halv årsarbetskraft eller mindre för internrevision under 2016. ESV menar att det finns en risk att tiden inte räcker till för att genomföra internrevisionsuppdraget på det sätt som god internrevisions- och internrevisorssed kräver. Regeringen bedömer, främst mot bakgrund av ESV:s rapport, att internrevisionen i allt väsentligt fungerar tillfredsställande i staten som helhet men är angelägen om att myndigheterna tilldelar internrevisionen tillräckliga resurser för att den ska kunna utföra sitt uppdrag.

I propositionen framhåller regeringen att man ser mycket allvarligt på den senaste tidens händelser som tyder på en bristande intern styrning och kontroll hos vissa myndigheter. Regeringen är också mycket angelägen om att myndigheter vidtar åtgärder för att motverka korruption och andra oegentligheter i förvaltningen och framhåller att Statskontoret bl.a. inrättat ett nätverk mot korruption.

Tillkännagivande om åtgärder för att förenkla skattesystemet

Riksdagen har i ett tillkännagivande förklarat att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att öka takten i regelförenklingsarbetet för företagen (bet. 2016/17:SkU27, rskr. 2016/17:257). Regeringen anför i budget- propositionen att den snabba samhällsutvecklingen ställer allt större krav på lagstiftarens förmåga att anpassa lagstiftningen så att reglerna blir verkningsfulla och rättssäkra. Att samtidigt se till att regelverket är möjligt att förstå och inte leder till onödigt stora administrativa kostnader för företagen som tillämpar reglerna är avgörande för legitimiteten och förtroendet för skattesystemet. Regeringen överväger därför alltid noggrant möjligheterna till förenklingar i varje enskilt lagstiftningsarbete.

Regeringen konstaterar att det vid utformningen av skatteregler ofta uppstår målkonflikter mellan önskemålet att åstadkomma förenklingar och andra principer och värden. I vissa fall kan de skäl som talar för ett förslag såsom behovet av att värna skatteintäkterna och att motverka skattefusk och skatteundandragande, eller avsikten att skapa goda villkor för företag väga så tungt att reglerna får anses motiverade trots att de medför en viss ökad komplexitet av skattesystemet. Förslagen i budgetpropositionen om

47

2017/18:FiU1

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

utvidgning av växa-stödet och lättnader i beskattningen av personaloptioner innebär viss ökad komplexitet, men förenklar vardagen för företagen genom att det dels blir billigare för aktiebolag och handelsbolag att anställa en första person, dels underlättar för små, unga företag att rekrytera och behålla nyckelpersoner.

För att förenkla för företag med mycket liten omsättning infördes den 1 januari 2017 en omsättningsgräns för mervärdesskatt. Åtgärden innebär att det är frivilligt för företag att registrera sig för mervärdesskatt om företagets omsättning understiger 30 000 kronor per år. Vidare har regeringen gett en särskild utredare i uppdrag att göra en strukturell översyn av hela mervärdesskattelagen (dir. 2016:58). Målsättningen är dels att regelverket ska få en tydligare struktur och bli mer överskådligt, dels att det strukturellt och begreppsmässigt ska stämma bättre överens med EU:s mervärdesskattedirektiv. I budgetpropositionen aviseras även en översyn av kupongskattelagen. Dagens reglering är mycket föråldrad vilket skapar oklarhet och osäkerhet för många företag. Reglerna behöver bl.a. anpassas till EU-rätten i flera avseenden. Syftet med översynen av kupongskattelagen är att ta fram förslag till ett effektivt, modernt och förutsägbart regelverk som är förenligt med EU-rätten. Genom dessa ytterligare åtgärder ökar regeringen takten för att göra det enklare för företagen, samtidigt som regeringen beaktar de motstående intressen som också måste värnas.

Regeringen anser att tillkännagivandet härmed är slutbehandlat.

2.2 Motionerna

Allianspartiernas gemensamma riktlinjer för den ekonomiska politiken

I de fyra partimotionerna från Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna presenterar motionärerna en samsyn kring den ekonomiska politiken i form av alliansgemensamma riktlinjer. Det görs i partimotionerna 2017/18:3681 av Ulf Kristersson m.fl. (M), 2017/18:3716 av Annie Lööf m.fl. (C), 2017/18:3752 av Jan Björklund m.fl. (L) och 2017/18:3798 av Andreas Carlson m.fl. (KD).

Alliansen sätter människan i centrum, och politiken syftar till att bygga ett samhälle som tar till vara varje människas förmåga, där alla får förutsättningar att växa och skapa sin egen väg och där man gemensamt skapar trygghet och sammanhållning. Det krävs en ansvarsfull ekonomisk politik som bygger upp motståndskraft mot kriser och det kräver reformer som leder till att fler kommer i arbete.

Alliansen ser i huvudsak fem områden där regeringen styr Sverige i fel riktning. För det första lever en av sju svenskar i arbetsför ålder på bidrag i stället för arbete. För det andra måste finanspolitiken utformas utifrån den högkonjunktur som nu råder och de risker som byggs upp. För det tredje har Sverige flera problem som hotar den långsiktiga förmågan att skapa jobb och välstånd. Produktivitetsutvecklingen har varit svag under det senaste decenniet

48

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

och bostadsbristen skapar problem. Skolresultaten och kunskapsnivåerna i den svenska skolan är otillräckliga. Miljö- och klimatutmaningarna kräver kraftfulla och effektiva svar. För det fjärde minskar en alltmer utbredd otrygghet tilltron till samhället och till varandra. För det femte måste samhället hålla ihop. Med stora grupper som står långt från arbetsmarknaden riskerar Sverige att glida isär. Alla barn och vuxna måste få samma chans att lyckas. Det kräver att välfärdens kärna – skola, vård, omsorg och rättsstat – är av så hög kvalitet att den ger alla möjlighet till trygghet och utveckling. Dessutom måste flit, ambition, studier och hårt arbete alltid löna sig.

Alliansen välkomnar överenskommelsen om ett nytt finanspolitiskt ramverk. Alliansen vill se permanenta budgetförstärkningar på motsvarande 0,2 procent av BNP, eller 10 miljarder kronor, fr.o.m. 2018. Alliansens utgiftstak är betydligt lägre än regeringens, och minskar som andel av BNP.

Alliansen vill få fler i arbete genom stärkta drivkrafter och sänkta trösklar in på arbetsmarknaden. Anställningskostnaderna måste sänkas för att öka efterfrågan på arbetskraft med lägre kvalifikationer. Inträdesjobb, en förenklad anställning för nyanlända och unga upp till 23 år utan gymnasieexamen, bör därför införas.

RUT-avdraget ska utvecklas så att fler jobb med enklare kvalifikationer blir möjliga. Taket i RUT-avdraget bör tredubblas och RUT-avdraget vidgas till fler tjänster.

Arbetsförmedlingen bör läggas ned i sin nuvarande form. Andra, mer framgångsrika, matchningsaktörer bör ta vid för att matchningen mellan arbetssökande och arbetsgivare ska bli mer effektiv. Det är fortfarande viktigt att det lönar sig att arbeta vid låga inkomster i Sverige. Drivkrafterna att arbeta måste vara starkare än drivkrafterna att vara frånvarande från arbetsmarknaden. Drivkrafterna för utbildning och entreprenörskap måste värnas. Den statliga inkomstskatten bör omfatta färre än i dag och företagsskatterna bör värna drivkrafterna för entreprenörskap.

För att företag ska kunna växa måste tillgången på kompetens och kapital vara god. För att förbättra tillgången på kompetens krävs en bättre fungerande bostadsmarknad. Ett genomgripande regelförenklingsarbete hör till det som bör genomföras. De byggsubventioner som regeringen infört bör avskaffas. Bättre regler för personaloptioner i tillväxtföretag krävs.

Systemet för arbetskraftsinvandring bör ses över i syfte att förenkla och snabba på internationella rekryteringar. Tillgången på kapital är också en nyckelfråga för att företag ska kunna växa. En av flera åtgärder är fond-i-fond- lösningar som bör användas brett för att effektivisera det offentliga riskkapitalet. Alliansen vill vidare se över och förenkla regelverken för att främja delningsekonomin.

Sverige måste vara pådrivande i omställningen till en klimatneutral ekonomi och ett giftfritt samhälle. Miljö och tillväxt kan gå hand i hand. Genom att förorenaren betalar kan skatten i gengäld sänkas på jobb och företagande. Den svenska fordonsflottan ska bli mer hållbar och utsläppen från transportsektorn minska. Nya styrmedel för att minska användningen av gifter

49

2017/18:FiU1

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

i vardagen krävs också. Därtill måste krafttag tas för att värna havsmiljön. Sverige måste arbeta oförtröttligt på den internationella arenan för att bidra till de globala utsläppsreduktioner som behöver uppnås.

Tryggheten är en förutsättning för människors frihet och välmående. När tryggheten utmanas både på hemmaplan och i omvärlden krävs kraftfulla åtgärder. Alliansen har krävt en snabb ökning av antalet poliser och skärpta straff för grova brott. Samtidigt måste samhällets förebyggande insatser utvecklas och Sveriges försvar stärkas.

Alliansen står för en trygg och tillgänglig välfärd. Skola, vård och omsorg måste värnas och utvecklas. En mångfald av aktörer är en förutsättning för valfrihet. Rätten att själv få välja var och hur man tar del av vård, skola och omsorg är en viktig del i att kunna utforma sitt eget liv och sin egen tillvaro. Alliansen vill införa ett nytt ramverk för kvalitet i välfärden. All kommunal och fristående välfärdsverksamhet ska kräva tillstånd och styras med tydliga kvalitetskrav och sanktionsmöjligheter.

Alliansens mål för skolan är att Sverige inom tio år ska ligga på topp tio i PISA-mätningarna. För att nå dit bör antalet timmar i skolbänken öka, fler karriärlärartjänster införas och mer resurser tillföras till utsatta skolor och svaga elever. Dessutom bör lärarutbildningen reformeras med ökat fokus på kunskap och inlärning. Alliansen vill stärka sjukvården och förkorta vårdköerna. Incitament för landstingen att stärka vårdgarantin måste återinföras. Äldreomsorgen ska präglas av valfrihet, hög kvalitet och ett värdigt bemötande.

Sverige ska bedriva en långsiktigt hållbar migrationspolitik som inom ramen för den reglerade invandringen värnar asylrätten, underlättar rörlighet över gränser och inte ställer upp byråkratiska hinder för arbetskraftsinvandring. För att uppfylla ett sådant åtagande krävs genomgripande reformer som skapar hållbara förutsättningar för migration och integration på både kort och lång sikt. På kort sikt måste det först och främst säkerställas att mottagandet fungerar och är kostnadseffektivt. På medellång sikt krävs genomgripande strukturella reformer av arbetsmarknaden, utbildningssystemet och bostadsmarknaden så att alla människor som ska etableras i Sverige har en möjlighet att få ett arbete, egenförsörjning och frihet över sitt eget liv.

Moderaternas riktlinjer

I partimotion 2017/18:3681 av Ulf Kristersson m.fl. (M) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. De alliansgemensamma riktlinjerna har redovisats inledningsvis i avsnitt 2.2.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Motionärerna konstaterar att även om den nuvarande högkonjunkturen följer det normala mönstret i många delar, avviker den också i vissa avseenden från tidigare högkonjunkturer. På flera områden syns stora brister, t.ex. att

50

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

arbetslösheten för utomeuropeiska invandrare är kvar på över 20 procent, samtidigt som penningpolitiken och finanspolitiken är expansiv. Motionärerna kritiserar regeringen som i budgetpropositionen föreslår ofinansierade åtgärder på 40 miljarder kronor 2018 och konstaterar att det är den största medvetna försvagningen av de offentliga finanserna sedan det nuvarande finanspolitiska ramverket infördes. Man ifrågasätter regeringens argument att ungefär lika mycket sparas, dvs. att de offentliga finanserna visar ett överskott på 0,9 procent av BNP.

Av tabell 2.7 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med Moderaternas budgetalternativ jämfört med regeringens budgetförslag. Det finansiella sparandet är ca 10 miljarder kronor högre än vad regeringen redovisar för åren 2018–2020, vilket motsvarar ett starkare finansiellt sparande i procent av BNP på ca 0,2 procentenheter för vart och ett av åren.

Tabell 2.7 Den offentliga sektorns finanser (M)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

 

2018

2019

2020

Offentlig sektors inkomster

−25 132

−24 575

−27 529

Offentlig sektors utgifter

−35 133

−34 647

−37 541

Finansiellt sparande

+10 001

+10 072

+10 012

Staten

+12 205

+12 846

+12 686

Ålderspensionssystemet

−1 947

−2 157

−2 057

Kommunsektorn

−257

−617

−617

Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)

1,1 %

1,2 %

1,7 %

Källa: Moderaternas partimotion 2017/18:3681.

De effekter som Moderaternas budgetalternativ väntas få på kommunsektorns finanser framgår av tabell 2.8. Effekterna förklaras i huvudsak av att motionärerna vill se utökade medel till kommunsektorn för bl.a. en jobbstimulans i försörjningsstödet, mer undervisningstid i lågstadiet, utökad lovskola och obligatorisk läxhjälp. Samtidigt avvisar man gratis tandvård från 22 till 23 år och regeringens förslag till läsa-skriva-räkna-garanti.

Tabell 2.8 Kommunsektorns finanser (M)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

 

2018

2019

2020

Kommunernas inkomster

+2 822

+3 082

+1 532

Kommunal inkomstskatt

−2 557

−2 917

−2 717

Kapitalinkomster och övriga inkomster

±0

±0

±0

Statsbidrag inom utg.omr. 25

+5 379

+5 999

+4 249

därav ekonomiska regleringar

±0

±0

±0

Statsbidrag från övriga utgiftsområden

±0

±0

±0

Utgifter

+3 079

+3 699

+2 149

Finansiellt sparande i kommunsektorn

−257

−617

−617

Källa: Moderaternas partimotion 2017/18:3681.

 

 

 

51

2017/18:FiU1

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

 

 

Moderaternas förslag till utgiftstak framgår av tabell 2.9. Det är 52 miljarder

 

kronor lägre än det beslutade utgiftstaket för 2018, 77 miljarder kronor lägre

 

än det beslutade utgiftstaket för 2019 och 106 miljarder kronor lägre än det

 

utgiftstak som regeringen föreslår för 2020. Tillsammans med Centerpartiet,

 

Liberalerna och Kristdemokraterna vänder man sig mot regeringens mycket

 

kraftiga höjning av utgiftstaken som möjliggör regeringens expansiva

 

ekonomiska politik. Allianspartiernas utgiftstak minskar som andel av BNP.

 

Om de kraftigt ökade skatteintäkterna som finansierar de ökade utgifterna

 

skulle visa sig vara tillfälliga befarar motionärerna att detta kommer att kräva

 

åtstramningar längre fram som kan riskera att leda till neddragningar i

 

välfärden eller skattehöjningar som i sin tur slår mot jobb och företagande.

 

Tabell 2.9 Utgiftstak för staten (M)

 

 

 

 

Miljoner kronor

 

 

 

 

Avvikelse från regeringens förslag

 

 

 

 

 

2018

2019

2020

 

Takbegränsade utgifter

−34 780

−34 504

−37 498

 

Budgeteringsmarginal

−17 220

−42 496

−68 502

 

Utgiftstak för staten

−52 000

−77 000

−106 000

Källa: Moderaternas partimotion 2017/18:3681.

I tabell 2.10 redovisas effekterna av inkomster och utgifter i statens budget i Moderaternas budgetalternativ jämfört med regeringens budgetförslag. Till följd av att man vill sänka skatten ytterligare med 22 miljarder kronor för de som arbetar är inkomsterna lägre än i regeringens förslag. Samtidigt vill man se lägre utgifter på många utgiftsområden jämfört med regeringens budgetförslag. Budgetsaldot blir därmed högre. Statsskulden minskar på samma sätt med ett högre belopp än vad som blir fallet med regeringens förslag.

Tabell 2.10 Statens budgetsaldo och statsskulden (M)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

 

2018

2019

2020

Inkomster i statens budget

−22 575

−21 588

−24 812

därav Inkomster av försåld egendom

±0

±0

±0

Utgifter i statens budget

−34 780

−34 504

−37 498

därav Statsskuldsräntor

±0

±0

±0

Riksgäldskontorets nettoutlåning

±0

±0

±0

Kassamässig korrigering

±0

±0

±0

Statens budgetsaldo

+12 205

+12 916

+12 686

Statsskuld vid årets slut

−12 205

−25 121

−37 807

Källa: Moderaternas partimotion 2017/18:3681.

Av tabell 2.11 framgår inkomsterna i statens budget med Moderaternas budgetalternativ jämfört med regeringens beräkningar fördelat på olika inkomsttyper. Ytterligare sänkta skatter för de som arbetar förklarar till stor

52

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

del varför de direkta skatterna på arbete beräknas bli lägre i Moderaternas budgetalternativ jämfört med regeringens. Skatten på kapital beräknas till ett lägre belopp än i regeringens budgetförslag, vilket förklaras av att motionärerna avvisar en höjd beskattning på investeringssparkonto. Eftersom motionärerna vill att livsmedelsmomsen ska höjas från 12 procent till 14 procent är beräkningen av skatteinkomsterna på konsumtion och insatsvaror högre än i regeringens förslag. Motionärerna avvisar också regeringens förslag om en flygskatt, vilket även det ingår i beloppet för skatt på konsumtion och insatsvaror.

Tabell 2.11 Inkomster i statens budget (M)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

 

2018

2019

2020

Direkta skatter på arbete

−27 582

−29 122

−31 222

Indirekta skatter på arbete

+1

735

+461

 

−93

Skatt på kapital

−698

−147

−207

Skatt på konsumtion och insatsvaror

+1

643

+4

543

+4

233

Offentliga sektorns skatteintäkter

−24 832

−24 205

−27 229

Avgår skatter från andra sektorer

+2

557

+2 917

+2 717

Statens skatteintäkter

−22 275

−21 288

−24 512

Periodiseringar

 

±0

 

±0

 

±0

Statens skatteinkomster

−22 275

−21 288

−24 512

Övriga inkomster

−300

−300

−300

Inkomster i statens budget

−22 575

−21 588

−24 812

 

 

 

 

 

 

 

Källa: Moderaternas partimotion 2017/18:3681.

 

 

 

 

 

 

Moderaternas riktlinjer för den ekonomiska politiken

I Moderaternas budgetmotion anförs att högkonjunkturen bör användas för reformer. För att lösa problemen med integrationen och trygghetsutmaningen och förbättra välfärden krävs ett målinriktat arbete.

Det ska alltid löna sig att arbeta

I motionen föreslås reformer som varaktigt ökar sysselsättningen och pressar ned utanförskapet. Skatten ska sänkas ytterligare för de som arbetar genom ett nytt jobbskatteavdrag. För att sänka skatten för alla som jobbar, med särskild förstärkning för dem med låga inkomster, satsas 22 miljarder kronor per år.

Moderaterna har som mål att ingen lärare eller sjuksköterska ska betala statlig skatt. Det första steget tas genom att brytpunkten för statlig skatt höjs från dagens knappa 38 000 kronor per månad till 43 000 kronor per månad. Vidare bör det förhöjda jobbskatteavdraget för äldre förstärkas ytterligare. Dessutom bör detta avdrag gälla redan från 64 års ålder.

Motionärerna vill se en genomgripande bidragsreform för att stärka arbets- linjen och göra det mer lönsamt att arbeta för de som står längst ifrån jobb. Ett

53

2017/18:FiU1

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

 

bidragstak bör införas i försörjningsstödet och etableringsersättningen. Social-

 

tjänstlagen bör skärpas så att alla kommuner ställer krav på motprestation,

 

normalt på heltid, för den som får försörjningsstöd. Jobbstimulansen i

 

försörjningsstödet bör förstärkas från 25 till 40 procent. En jobbstimulans bör

 

införas för asylsökande som går från bidrag till arbete.

 

Det är viktigt att värna a-kassans roll som omställningsförsäkring, och tiden

 

för a-kassa bör därför förkortas. Nivån på taket i a-kassan, samt ersättningens

 

avtrappning, bör tydligt uppmuntra till att söka och skaffa jobb.

 

Aktivitetsstödet bör upphöra vid arbetslöshet längre än tre år. Även

 

sjukförsäkringen bör reformeras så att den i högre utsträckning stöder

 

återgången till arbete, genom att avtrappningen av sjukpenningen ökas och en

 

karensdag införs vid övergången från sjuklön till sjukpenning.

 

Motionärerna anser att man bör få full tillgång till svenska bidrag och

 

ersättningar enbart genom eget arbete, eller genom permanent och laglig

 

bosättning i Sverige.

 

Ökade jobbchanser för alla

 

En ny förenklad anställning – inträdesjobb – för nyanlända och unga upp till

 

23 år utan gymnasieexamen bör införas. För att ta till vara sysselsättnings-

 

potentialen i RUT-sektorn ska taket tredubblas och RUT-avdraget breddas till

 

nya tjänster.

 

Subventionerade anställningar är en viktig väg in för nyanlända och

 

arbetslösa eftersom de sänker arbetsgivarnas kostnader för att anställa. Dagens

 

subventioner fungerar för dåligt och är för krångliga och administrativt

 

tungrodda. Nystartsjobben är det stöd som fungerar bäst i dag, och därför vill

 

Moderaterna att fler företag ska kunna använda dem.

 

Arbetsförmedlingen bör läggas ned till förmån för en struktur där andra

 

aktörer på arbetsmarknaden spelar en betydligt större roll. En bortre parentes

 

för den statliga arbetsmarknadspolitiken bör införas och kommunerna ta över

 

huvudansvaret för personer som varit arbetslösa under en längre tid.

 

Motionärerna vill göra det möjligt för alla människor att skaffa sig en

 

utbildning som motsvarar arbetsmarknadens efterfrågan för att skapa fler

 

chanser till jobb. Fler ska kunna skaffa sig en relevant gymnasial

 

yrkesutbildning. En valfrihetsreform bör genomföras i vuxenutbildningen där

 

den studerande fritt ska få välja att läsa inom kommunal eller annan regi. Det

 

bör finnas bättre möjligheter att finansiera högre utbildning senare i livet.

 

För att förbättra rörligheten och matchningen på arbetsmarknaden och ge

 

fler möjlighet att få ett arbete bör turordningsreglerna reformeras. En

 

turordning som i högre grad är baserad på kompetens gör det möjligt för

 

arbetsgivare att behålla dem som är bäst lämpade för arbetsuppgifterna, vilket

 

stärker företagens konkurrenskraft.

54

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

En sjukförsäkring som stöder återgång till arbete

Den som har eller får tillbaka sin arbetsförmåga måste alltid få stöd och hjälp att komma tillbaka i arbete. En särskild rehabiliteringskedja bör införas för vissa lättare psykiska diagnoser. Också i övrigt bör dagens rehabiliteringskedja stärkas med tidsgränser och regelbunden uppföljning. Vidare bör en förebyggandegaranti mot psykisk ohälsa införas.

Bättre integration med fokus på jobben

Det bör för medborgarskap i Sverige ställas krav på grundläggande kunskaper i svenska och om det svenska samhället, liksom på en utbildningsplikt som motsvarar grundskoleutbildning. Det bör införas en särskild integrationsbonus som innebär att den som har jobb och egen försörjning, samt uppfyller krav på grundläggande kunskaper i svenska och om det svenska samhället, kan beviljas medborgarskap tre år tidigare än vad som annars hade varit fallet.

Bekämpa brott och otrygghet

Sverige har en nationell polis- och trygghetskris. Till 2025 ska det finnas minst 5 000 fler poliser och därutöver lika många fler civilanställda, dvs. 10 000 fler anställda inom polisen. Polisyrket måste bli mer attraktivt, och trenden att erfarna poliser slutar i förtid måste brytas. Polisen ska ha tillgång till modern utrustning som är anpassad efter respektive tjänstgöring.

Det krävs fler verktyg mot brottsligheten, bland dem zonförbud för personer som stör lag och ordning samt trygghetskameror i utsatta områden. För att fler brott ska motverkas och klaras upp behöver samtliga brottsbekämpande myndigheter inom rättssystemet stärkas. En rad straffskärpningar bör genomföras och den nuvarande mängdrabatten förändras i syfte att höja straffet för den som begått flera brott.

Det försämrade omvärldsläget kräver ökade resurser. Sveriges försvarsbudget behöver byggas ut under en tioårsperiod för att närma sig 2 procent av BNP. Totalt satsar Moderaterna 17,7 miljarder kronor på försvaret 2018–2020, vilket är 9,6 miljarder kronor mer än regeringens förslag. Moderaterna vill att Sverige ska gå med i Nato och vill se en svensk färdplan för Natomedlemskap.

Sveriges förmåga att motverka terrorism måste stärkas. Motionärerna vill därför stärka Säpo, bl.a. genom att öka Säpos förmåga till informationsinhämtning och övervakning. Resurserna till Försvarets radioanstalt (FRA), Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) och den nationella insatsstyrkan bör öka. Våldsbejakande extremism måste, utöver rättsväsendets insatser, mötas med förebyggande åtgärder och avhopparverksamhet.

55

2017/18:FiU1

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Mer kunskap i skolan för ett växande Sverige

Det behövs mer kunskap i skolan och nolltolerans mot dåliga skolor. Skolor som trots hjälp inte lyckas lyfta resultaten ska oavsett huvudman övergå till statligt huvudmannaskap under en övergångsperiod. Vid behov läggs skolan ned. Vidare bör ett aktivt skolval införas i samtliga kommuner. Fler ska kunna lära sig mer i skolan och undervisningstiden ska öka, som ett första steg med en timme per dag i lågstadiet. Undervisningen i matematik bör öka med en timme i veckan på högstadiet. Det bör införas lovskola och läxhjälp till dem som riskerar att halka efter. Högre lön för skickliga lärare ska ges genom en utbyggnad av karriärtjänstsystemet och en utökad satsning på fler förstelärare i utanförskapsområden. Motionärerna förordar en ökning av den lärarledda utbildningstiden på lärarutbildningen. En viktig utgångspunkt när det gäller förskolan är att den ska vara mer än bara barnomsorg och ha höga ambitioner för att ge barnen pedagogisk utveckling och en bra kunskapsmässig grund att stå på inför skolstarten.

En trygg välfärd och bättre sammanhållning

Kommunernas ekonomi kommer att befinna sig under betydande press under kommande år. Motionärerna vill därför se en satsning för att stärka kommunerna när det gäller integrationsinsatser, skola, socialtjänst, välfärd och bostäder.

Fler i arbete skapar bäst förutsättningar för en trygg välfärd och bättre sammanhållning. De största utmaningarna inom hälso- och sjukvården handlar om snabbt växande vårdköer, som i ett första steg ska halveras. Det behövs en utvecklad kömiljard. En nationell primärvårdsreform behöver genomföras. Rätten att själv få välja var och hur man tar del av hälso- och sjukvården är en viktig del i att kunna utforma sitt eget liv och sin egen tillvaro. Det ska finnas tydliga och enhetliga kvalitetskrav på alla offentliga och privata utförare. En generell tillståndsplikt för alla utförare i välfärden bör införas.

Att stärka äldres rätt till ett värdigt liv handlar i grunden om att säkra äldres trygghet och välbefinnande. Bland det som framhålls i motionen finns ett måltidslyft i äldreomsorgen.

För barn till föräldrar som får försörjningsstöd eller som är långtidsarbetslösa bör rätten till förskola utökas till 30 timmar i veckan.

Tillväxt i hela landet

Människor och företag över hela landet ska ges möjligheter att växa och utvecklas, vilket kräver fortsatta ansträngningar. Svenska företag ska möta väl fungerande institutioner och regelverk, minskat krångel, ett gott innovationsklimat, tillgång till arbetskraft och kompetens samt trygga och effektiva system för infrastruktur och energi. Det finns fortfarande stora behov av både utökad kapacitet och förstärkt underhåll av såväl järnväg som väg.

Regeringens politik med höjda skatter gör det svårare att leva i många delar av Sverige. Moderaterna vill t.ex. öka skattenedsättningen för lantbruksdiesel

56

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

i syfte att minska skillnaden gentemot våra konkurrentländer och säger nej till överindexering av drivmedelsskatterna.

Moderaterna vill se en blocköverskridande och därmed långsiktigt hållbar överenskommelse om bostadsmarknadens funktionssätt som möjliggör en bättre tillgång till bostäder för fler. Hinder för byggande behöver rivas, och det befintliga bostadsbeståndet behöver användas bättre. Uppskovsräntan bör sänkas.

Det krävs bättre villkor för entreprenörskap och företagande, bl.a. genom att fler företag inkluderas i systemet för personaloptioner. Det ska vara enklare och gå snabbare att anställa utländsk kompetens. Kravet på aktiekapital bör sänkas till 25 000 kronor. Regeringens förslag om höjd skatt på investeringssparkonton avvisas.

En ansvarsfull migrationspolitik

För att skapa ett hållbart mottagande och upprätthålla förtroendet för och legitimiteten i asylsystemet behöver asylprocessen präglas av ordning och reda. Det behövs tydliga regelverk som skapar förutsättningar för ett jämnt flyktingmottagande inom EU och korta och rättssäkra processer. Den som får uppehållstillstånd ska ha goda förutsättningar att etablera sig i Sverige och få arbete och bostad. Den som nekas uppehållstillstånd ska lämna Sverige och återvända till sitt hemland.

Värna miljö och klimat med effektiva insatser

Sverige måste genom både internationellt samarbete och kostnadseffektiva lösningar på hemmaplan bekämpa klimatförändringarna. Med kostnadseffektiva lösningar och marknadsbaserade styrmedel byggda på principen om att förorenaren betalar gör miljö- och klimatpolitiken största möjliga nytta. Satsningarna inom Sveriges program för internationella klimatinvesteringar bör förstärkas.

Sverigedemokraternas riktlinjer

I partimotion 2017/18:2487 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Motionärerna konstaterar att överskottsmålet inte nås under den innevarande mandatperioden trots att regeringen tillsammans med allianspartierna är överens om att sänka ambitionsnivån för målet till en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Förklaringen är regeringens tidigare ofinansierade reformer. Samtidigt menar motionärerna att vårdköerna växer, att bostadsbristen är akut, att otrygghet och kriminalitet breder ut sig och att många pensionärer har extremt svårt att få pengarna att räcka till. Av tabell 2.12 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med

57

2017/18:FiU1

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

 

 

Sverigedemokraternas

budgetalternativ

jämfört

med

regeringens

budgetförslag. Det finansiella sparandet i procent av BNP ligger någon tiondel högre än regeringens alternativ 2018 och 2019 och är detsamma som regeringens 2020.

Tabell 2.12 Den offentliga sektorns finanser (SD)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

 

2018

2019

2020

Offentlig sektors inkomster

−23 640

−37 973

−36 526

Offentlig sektors utgifter

−27 561

−38 880

−37 795

Finansiellt sparande

+3 921

+907

+1 269

Staten

+3 024

+905

+375

Ålderspensionssystemet

+897

+2

+894

Kommunsektorn

±0

±0

±0

Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)

1,0 %

1,1 %

1,5 %

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2017/18:2487.

De effekter som Sverigedemokraternas budgetalternativ väntas få på kommunsektorns finanser framgår av tabell 2.13. Det finansiella sparandet i kommunsektorn är detsamma som i regeringens budgetförslag. Motionärerna reglerar effekten av sänkt skatt för pensionärer och anser att statsbidragen till kommunerna bör sänkas till följd av de lägre migrationsrelaterade utgifterna för kommunerna.

Tabell 2.13 Kommunsektorns finanser (SD)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

 

2018

2019

2020

Kommunernas inkomster

−2 182

−6 366

−9 126

Kommunal inkomstskatt

+21 465

+25 624

+27 261

Kapitalinkomster och övriga inkomster

±0

+200

±0

Statsbidrag inom utg.omr. 25

−23 647

−32 190

−36 387

därav ekonomiska regleringar

−23 586

−31 988

−36 250

Statsbidrag från övriga utgiftsområden

±0

±0

±0

Utgifter

−2 182

−6 366

−9 126

Finansiellt sparande i kommunsektorn

±0

±0

±0

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2017/18:2487.

Sverigedemokraternas förslag till utgiftstak framgår av tabell 2.14. Utgiftstaket för 2018 och 2019 är ca 56 respektive 101 miljarder kronor lägre än de beslutade utgiftstaken dessa år och ca 144 miljarder kronor lägre än det utgiftstak som regeringen föreslår för 2020.

58

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2017/18:FiU1

Tabell 2.14 Utgiftstak för staten (SD)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

 

2018

2019

2020

 

 

 

 

 

Takbegränsade utgifter

−48

129

−64 702

−64 162

Budgeteringsmarginal

−7

720

−36

576

−79

624

Utgiftstak för staten

−55 849

−101

278

−143

786

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2017/18:2487.

I tabell 2.15 redovisas effekterna av inkomster och utgifter i statens budget i Sverigedemokraternas budgetalternativ jämfört med regeringens budgetförslag. Inkomsterna i statens budget är lägre än i regeringens budgetförslag, och det förklaras bl.a. av att motionärerna vill sänka skatten för låg- och medelinkomsttagare och avskaffa den s.k. pensionärsskatten. Samtidigt förordar man lägre utgifter framför allt på utgiftsområdena 8 Migration, utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering och när det gäller förslag om en reformerad arbetsförmedling. Budgetsaldot blir därmed något högre än i regeringens förslag.

Tabell 2.15 Statens budgetsaldo och statsskulden (SD)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

 

2018

2019

2020

Inkomster i statens budget

−45 105

−63 797

−63 787

därav Inkomster av försåld egendom

±0

±0

±0

Utgifter i statens budget

−48 129

−64 702

−64 162

därav Statsskuldsräntor

±0

±0

±0

Riksgäldskontorets nettoutlåning

±0

±0

±0

Kassamässig korrigering

±0

±0

±0

Statens budgetsaldo

+3 024

+905

+375

Statsskuld vid årets slut

−3 024

−3 929

−4 305

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2017/18:2487.

Av tabell 2.16 framgår inkomsterna i statens budget i Sverigedemokraternas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag fördelat på olika inkomsttyper. De direkta skatterna på arbete är lägre än i regeringens budgetförslag till följd av bl.a. den sänkta skatt för låg- och medelinkomsttagare som motionärerna förordar. Den höjning av momsen på restaurang- och cateringtjänster som motionärerna vill införa avspeglar sig i högre beräknade skatteinkomster på konsumtion och insatsvaror.

59

2017/18:FiU1 2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Tabell 2.16 Inkomster i statens budget (SD)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

 

2018

2019

2020

 

 

 

 

Direkta skatter på arbete

−30 846

−25 698

−24 154

Indirekta skatter på arbete

−2 542

−19 184

−18 713

Skatt på kapital

−125

+1

072

+935

Skatt på konsumtion och insatsvaror

+13

358

+9

493

+9

327

Offentliga sektorns skatteintäkter

−20 525

−34 687

−32 975

Avgår skatter från andra sektorer

−21 470

−25 994

−27 693

Statens skatteintäkter

−41 995

−60 681

−60 668

Periodiseringar

 

±0

 

±0

 

±0

Statens skatteinkomster

−41 995

−60 681

−60 668

Övriga inkomster

−3 110

−3 116

−3 119

Inkomster i statens budget

−45 105

−63 797

−63 787

 

 

 

 

 

 

 

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2017/18:2487.

 

 

 

 

 

 

Sverigedemokraternas riktlinjer för den ekonomiska politiken

Sverigedemokraterna vill tillföra mer resurser till områden som är centrala för att medborgaren ska se relevans i samhällskontraktet. De akuta behov som finns inom vård och rättsväsen ska mötas, utan att sabotera för de goda krafter som bär upp samhället genom hårt och idogt arbete. Därtill måste situationen för landets pensionärer förbättras.

Vård och omsorg

Motionärerna anser att den svenska hälso- och sjukvården ska hålla hög internationell kvalitet. Förutsättningar för detta finns, men vården befinner sig under hård press. Personalen är överbelastad, och var tredje patient tvingas vänta på att få vård längre än vårdgarantins 90 dagar. Motionärerna förordar därför en nationell sjukvårdsreform där patientens rätt står i centrum. Det ska vara tydligt vad patienten har rätt att vänta sig av vården och möjligt att fritt kunna välja offentligt finansierad sjukvård och få behandling i tid.

Vårdgarantin ska förkortas, och senast 2021 ska vårdköerna vara borta. Patientansvarig läkare bör återinföras, vilket bidrar till kontinuitet för patienten. För äldre patienter bör det införas ett snabbspår på akuten samt kostnadsfri vård. Därutöver vill motionärerna se en utökad hemsjukvård, stärkt barn- och ungdomspsykiatri och obligatorisk hälsokontroll av nyanlända.

Sjukvårdspersonalen är en av välfärdens viktigaste yrkesgrupper, och det är angeläget att förbättra deras arbetssituation. De vårdanställda ska få stöd för vidareutbildning. De bör ha större inflytande över sitt schema och ha rätt till heltid och deltid. I ljuset av gängrelaterade våldsdåd anser motionärerna vidare att personalens trygghet måste säkras genom att säkerhetsklassade vårdplatser inrättas.

Motionärernas utgångspunkt är att Sveriges välfärdsinstitutioner, inklusive sjukvården, i första hand finns till för svenska medborgare. Därför bör

60

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

personer som beviljats uppehållstillstånd kvalificera sig t.ex. genom arbete i minst två år för att få full tillgång till sjukvården. Motionärerna anser att icke- medborgare som uppehåller sig i Sverige utan att arbeta inte ska ha full rätt till det svenska välfärdssystemet.

Trygghet, lag och ordning

I motionen framhålls att en stat som inte upprätthåller lag och ordning är en stat i sönderfall. I Sverige finns flera utsatta områden där anställda inom polisen, ambulanssjukvården, räddningstjänsten och andra viktiga samhällsfunktioner inte kan utföra sina uppgifter på ett normalt sätt. Grovt kriminella har tagit hela bostadsområden som gisslan, och vanliga familjer är de som drabbas hårdast. Motionärerna vill bana väg för de goda och konstruktiva krafterna. För att åstadkomma detta krävs det att fler poliser finns tillgängliga när medborgarna behöver dem, att resurserna finns för att utreda brott snabbt och effektivt och att det finns en styrning som säkrar polisernas arbetsvillkor.

Motionärernas målsättning är att 7 000 nya poliser ska anställas, och de vill skapa incitament för fler poliser att stanna kvar i yrket. Som ett led i att samhället återtar kontrollen över förlorade områden bör beredskapspolisen återinföras och jourdomstolar inrättas. Konsekvenserna av att begå brott måste vara kännbara och motionärerna föreslår därför skärpta straff, bl.a. för attacker mot blåljuspersonal.

Terrorism och extremism utgör ett allt större hot, både i omvärlden och i Sverige. Det behövs krafttag för att bekämpa dessa hot och skydda det svenska samhället. Att garantera medborgarnas säkerhet är en av statens allra viktigaste uppgifter. Resurserna för Säkerhetspolisen bör därför öka. Dessutom vill motionärerna se ökade medel till Åklagarmyndigheten, Kriminalvården och Brottsoffermyndigheten. Motionärerna anser att försvarsanslagen bör höjas. En trygg defensiv linje motverkar anspänningen i Östersjöområdet. För att möjliggöra en alliansfri linje krävs en svensk upprustning och helst ett försvarsförbund med Finland, anser motionärerna.

Migration och internationellt bistånd

Motionärerna anser att svensk migrationspolitik i decennier har präglats av ett stort och svagt kontrollerat mottagande av asylsökande, vilket följts av kostsamma bidragssatsningar och fruktlösa integrationsprojekt. Motionärerna vill lägga grunden för en långsiktigt hållbar politik. De förespråkar att asyl ska beviljas i det första säkra område en asylsökande når. Systemet med temporära uppehållstillstånd bör göras permanent, bidragen för asylsökande stramas åt och asylboenden återförstatligas, vilket enligt motionärerna skulle innebära en påtaglig besparing. Motionärerna förordar även en förändring av nuvarande regler för arbetskraftsinvandring genom att införa ett s.k. blåkortssystem som möjliggör ett mottagande av uteslutande högkvalificerad arbetskraft, kompletterat med ett system för arbetskraftsinvandring för bristyrken.

61

2017/18:FiU1

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

 

Mot bakgrund av det stora antalet flyktingar i världen vill motionärerna

 

även öka satsningar på internationell flyktinghjälp. För varje satsad krona går

 

det att hjälpa betydligt fler människor i krisområdenas närhet än vad som är

 

möjligt i Sverige. Den flyktingpolitik som i dag bedrivs med

 

flyktingmottagning i Sverige är därför varken klok, rättvis eller human, menar

 

motionärerna.

 

Arbetsmarknadspolitik och skatt på arbete

 

I motionen framhålls att arbetslösheten är hög trots att Sverige befinner sig i

 

en högkonjunktur. Motionärerna konstaterar att en stor grupp arbetssökande

 

inte når upp till kraven på svensk arbetsmarknad. Samtidigt står de svenska

 

företagen inför problem med kompetensförsörjning. Motionärerna anser att

 

problemet inte helt kan lösas genom utbildning och inte heller genom sänkta

 

trösklar till arbetsmarknaden. De vill därför se nya lösningar.

 

Arbetsförmedlingen måste reformeras eftersom resultaten uteblir.

 

Verksamheten behöver ersättas av andra aktörer som mer effektivt kan

 

genomföra utbildning och matchningsarbete. Det offentliga systemet måste

 

anpassas till företagen, och unga människor måste ges möjlighet att bestämma

 

över sin framtid. Motionärerna vill därför införa yrkesinriktade

 

lärlingsutbildningar och skapa en ny anställningsform, lärlingsanställning.

 

Förutom detta bör bl.a. undantagen i turordningsreglerna utökas.

 

Sverige har enligt motionärerna ett förhållandevis högt skatteuttag på

 

arbetsinkomster. Därtill börjar skatter tas ut från tämligen låga inkomstnivåer.

 

Sänkta skatter ökar drivkraften för arbete och ökar den individuella friheten. I

 

sitt budgetalternativ föreslår motionärerna därför sänkta inkomstskatter för

 

låg- och medelinkomsttagare på 20 miljarder kronor per år, genom en ökning

 

av det första inkomstintervallet. Motionärerna anser att regeringens

 

marginalskattehöjningar för höginkomsttagare är ineffektiva och att de inte tar

 

hänsyn till Sveriges internationella konkurrenskraft. Motionärerna föreslår

 

därför att utfasningen av jobbskatteavdraget för de högre inkomsterna tas bort.

 

Därutöver vill motionärerna att skiktgränserna för statlig inkomstskatt

 

återställs enligt tidigare uppräkningspraxis.

 

Motionärerna anser att äldre behöver ges positiva incitament att frivilligt

 

stanna kvar på arbetsmarknaden. Den s.k. särskilda löneskatten för äldre bör

 

därför avskaffas, och det borde vara möjligt för äldre att arbeta deltid efter

 

pensionsåldern. Motionärerna motsätter sig höjningen av den särskilda

 

inkomstskatten för personer som är bosatta utomlands, eftersom en sådan skatt

 

slår extra hårt mot pensionärer. Motionärerna vill även utvidga dagens RUT-

 

avdrag till att omfatta näst intill samtliga tjänster som utförs i eller i

 

angränsning till bostaden.

 

Övriga skatteförslag

 

Motionärerna förordar en nedtrappning av ränteavdraget till 25 procent över

 

en femårsperiod. Motionärerna anser vidare att en skatteväxling mellan moms

62

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

och arbetsinkomster vore gynnsam för Sverige, eftersom det skulle ha en positiv effekt på sysselsättningen. Motionärerna vill därför återställa momsen på restaurang- och cateringtjänster och på hämtmat.

Motionärerna säger nej till regeringens förslag om en höjning av skatten på investeringssparkonton då det skapar osäkerhet kring en sparform som många ser som ett alternativt pensionssparande.

Näringsliv, miljö, infrastruktur och samhällsplanering

Motionärerna prioriterar ett gott näringslivsklimat. Energipolitiken ska vara både miljö- och industrivänlig. Motionärerna vill se ett flertal reformer när det gäller infrastruktur och transporter. Flyget bedöms som viktigt ur många hänseenden, och motionärerna motsätter sig regeringens förslag om flygskatt. De motsätter sig också införandet av en kilometerskatt. Järnvägen anses orsaka stora merkostnader på grund av bristande funktionalitet och eftersatt underhåll. Därför förordas en marknadspott för investeringar, som användas för att bygga bort flaskhalsar som står i vägen för investeringar i näringslivet.

Balans mellan miljömål och andra samhällsintressen ska sökas och fokus vridas till miljöfrågor inom Sveriges gränser och vårt närområde. Trots goda förutsättningar har den s.k. självförsörjningsgraden i Sverige sjunkit, så att vi endast producerar hälften av det vi konsumerar. För att ändra på detta vill motionärerna bl.a. att skatten på drivmedel sänks till dansk nivå. Motionärerna vill även genomföra insatser för skogsbruket och utveckla svenskt vattenbruk, dvs. fiskodling. Motionärerna är kritiska till att införa en kemikalieskatt, eftersom de anser att det skulle leda till att jobb i Sverige går förlorade. Motionärerna vill även att skattereduktionen på biodrivmedel avskaffas, då det kan ifrågasättas om åtgärden når sitt syfte.

För att komma till rätta med bostadsbristen förordar motionärerna dels en nollvision för asyl- och anhörighetsinvandring, dels en långsiktigt hållbar samhällsplanering. Motionärerna vill införa kulturell planering, avskaffa lagen om eget boende (EBO-lagen) och ta fram en nationell handlingsplan för att identifiera otrygga områden. Motionärerna vill även minska byråkratin vid byggprocesser, bygga fler äldreboenden och studentboenden samt höja bostadsbidraget.

Socialförsäkring och socialpolitik

Motionärerna anser att välfärden ska sträcka sig genom livets alla skeenden. Pension är att betrakta som uppskjuten lön, och motionärerna vill därför att den s.k. pensionärsskatten avskaffas helt. De vill även att garantipensionen och bostadstillägget ska höjas. Motionärerna vill också underlätta situationen för personer med funktionsnedsättning och är därför avvisande till att rätten till assistansersättning måste omprövas för alla efter två år.

Motionärerna anser att uppdelningen av föräldrapenningen mellan föräld- rarna görs bäst av föräldrarna själva. Kvoteringen av föräldraförsäkringen bör därför slopas. Motionärerna vill även genomföra ett flertal åtgärder som syftar

63

2017/18:FiU1

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

 

till att stödja barnfamiljer, bl.a. återinföra vårdnadsbidraget. Motionärerna

 

anser att arbetslöshetsförsäkringen är så central att den bör betraktas som en

 

del av de generella socialförsäkringssystemen. Staten bör därför ta över

 

ansvaret för arbetslöshetsförsäkringen och den bör vara obligatorisk, helt

 

skattefinansierad och ha ett högre tak. En höjning av barnbidraget avvisas.

 

Skola och utbildning, kultur och sammanhållning

 

Motionärerna anser att ett fungerande utbildningsystem är en direkt

 

förutsättning för kultur, demokrati och hela kunskapssamhället. Motionärerna

 

presenterar en rad åtgärder för grundskola, gymnasium och högre utbildning

 

för att lotsa unga människor in i samhället och in på arbetsmarknaden. En

 

förberedelseskola för nyanlända skolungdomar och karriärtjänster för lärare

 

förordas.

 

Kulturen anses vara kittet som binder samman det svenska

 

majoritetssamhället. Målet är att hela Sverige ska samlas, medborgarskapet

 

uppvärderas och medborgarandan stärkas. Motionärerna vill bl.a. se

 

”kulturlotsar”, ett Sverigecenter och en Sverigesamling. Reformerna syftar till

 

att stärka invandrares integration i det svenska samhället, kommunernas

 

utveckling och invånares relation till sitt lokala kulturarv samt synliggöra och

 

tillgängliggöra vårt gemensamma kulturarv.

Centerpartiets riktlinjer

I partimotion 2017/18:3716 av Annie Lööf m.fl. (C) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. I avsnittet redovisas också partimotion 2017/18:3683 av Annie Lööf m.fl. (C) som i yrkande 11 framför ett behov av att verka för en ny skattereform. De alliansgemensamma riktlinjerna har redovisats inledningsvis i avsnitt 2.2.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Motionärerna konstaterar att problemen växer i svensk ekonomi mitt i en stark, internationellt driven högkonjunktur. Tudelningen ökar på den svenska arbetsmarknaden, och det finns en klyvning mellan orter som vunnit på strukturomvandling och global uppgång och orter som ställts utanför. I det läget menar motionärerna att regeringen bedriver en oansvarig löftespolitik som minskar det strukturella sparandet och förstärker obalanserna och riskerna för överhettning. Motionärerna förespråkar sparsamhet i högkonjunktur både för att ha resurser att mota nästa kris och för att inte förstärka riskerna för överhettning som kan leda till en ny kris. Centerpartiets finansiella sparande är 10 miljarder kronor högre för vart och ett av åren 2018–2020 än vad som blir fallet med regeringens politik, vilket framgår av tabell 2.17.

64

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2017/18:FiU1

Tabell 2.17 Den offentliga sektorns finanser (C)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

 

2018

2019

2020

 

 

 

 

Offentlig sektors inkomster

−31 080

−33 373

−36 209

Offentlig sektors utgifter

−41 092

−43 382

−46 718

Finansiellt sparande

+10 012

+10 009

+10 509

Staten

+11 838

+11 768

+12 199

Ålderspensionssystemet

−1 826

−1 759

−1 690

Kommunsektorn

±0

±0

±0

Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)

1,1 %

1,2 %

1,7 %

Källa: Centerpartiets partimotion 2017/18:3716.

 

 

 

De effekter som Centerpartiets budgetalternativ väntas få på kommunsektorns finanser framgår av tabell 2.18. Kommunernas inkomster är lägre än i regeringens förslag, vilket framför allt beror på att motionärerna vill ge dem lägre statsbidrag än vad regeringen vill. Centerpartiet förordar generella statsbidrag framför riktade, varför statsbidragen från andra utgiftsområden än utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner är lägre i deras förslag.

Tabell 2.18 Kommunsektorns finanser (C)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

 

2018

2019

2020

Kommunernas inkomster

−12 384

−13 015

−13 179

Kommunal inkomstskatt

−3 333

−3 194

−3 139

Kapitalinkomster och övriga inkomster

±0

±0

 

±0

Statsbidrag inom utg.omr. 25

+7 010

+8 724

+11

354

därav ekonomiska regleringar

+10

+724

+1

354

Statsbidrag från övriga utgiftsområden

−16 061

−18 545

−21 394

Utgifter

−12 384

−13 015

−13 179

Finansiellt sparande i kommunsektorn

±0

±0

 

±0

Källa: Centerpartiets partimotion 2017/18:3716.

Centerpartiets förslag till utgiftstak framgår av tabell 2.19. Det är 52 miljarder kronor lägre än det beslutade utgiftstaket för 2018, 77 miljarder kronor lägre än det beslutade utgiftstaket för 2019 och 106 miljarder kronor lägre än det utgiftstak som regeringen föreslår för 2020. Tillsammans med Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna vänder man sig mot regeringens mycket kraftiga höjning av utgiftstaken som möjliggör regeringens expansiva ekonomiska politik. Allianspartiernas utgiftstak minskar som andel av BNP. Om de kraftigt ökade skatteintäkterna som finansierar de ökade utgifterna skulle visa sig vara tillfälliga befarar motionärerna att detta kommer att kräva åtstramningar längre fram som kan riskera att leda till neddragningar i välfärden eller skattehöjningar som i sin tur slår mot jobb och företagande.

65

2017/18:FiU1 2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Tabell 2.19 Utgiftstak för staten (C)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

 

2018

2019

2020

 

 

 

 

Takbegränsade utgifter

−39 585

−41 947

−45 269

Budgeteringsmarginal

−12 415

−35 053

−60

731

Utgiftstak för staten

−52 000

−77 000

−106

000

Källa: Centerpartiets partimotion 2017/18:3716.

I tabell 2.20 redovisas inkomster och utgifter i statens budget i Centerpartiets budgetalternativ jämfört med regeringens förslag. Till följd av att motionärerna bl.a. vill se sänkta skatter för låg- och medelinkomsttagare och förordar ett s.k. ingångsavdrag är inkomsterna lägre än i regeringens budgetförslag. Samtidigt anser man att utgifterna på många utgiftsområden bör sänkas jämfört med regeringens budgetförslag. Budgetsaldot blir därmed högre. Statsskulden minskar på samma sätt med ett högre belopp än vad som blir fallet med regeringens förslag.

Tabell 2.20 Statens budgetsaldo och statsskulden (C)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

 

2018

2019

2020

Inkomster i statens budget

−27 747

−30 179

−33 070

därav Inkomster av försåld egendom

±0

±0

±0

Utgifter i statens budget

−39 585

−41 947

−45 269

därav Statsskuldsräntor

±0

±0

±0

Riksgäldskontorets nettoutlåning

±0

±0

±0

Kassamässig korrigering

±0

±0

±0

Statens budgetsaldo

+11 838

+11 768

+12 199

Statsskuld vid årets slut

−11 838

−23 607

−35 806

Källa: Centerpartiets partimotion 2017/18:3716.

Av tabell 2.21 framgår inkomsterna i statens budget med Centerpartiets budgetalternativ jämfört med regeringens beräkningar fördelat på olika inkomsttyper. De direkta och indirekta skatterna är lägre än i regeringens budgetförslag, framför allt till följd av att man vill se sänkta skatter för låg- och medelinkomsttagare och förordar ett s.k. ingångsavdrag. Genom att motionärerna vill införa bl.a. en ytterligare miljödifferentierad fordonsskatt, en sopförbränningsskatt, en skatt på plastpåsar och en kemikalieskatt på kläder beräknas skatten på konsumtion och insatsvaror till ett högre belopp jämfört med regeringens förslag.

66

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2017/18:FiU1

Tabell 2.21 Inkomster i statens budget (C)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

 

2018

2019

2020

 

 

 

 

Direkta skatter på arbete

−16 378

−15 438

−15 768

Indirekta skatter på arbete

−19 536

−22 296

−21 967

Skatt på kapital

+2

270

+2

925

+930

Skatt på konsumtion och insatsvaror

+2

766

+1

672

+849

Offentliga sektorns skatteintäkter

−31 155

−33 710

−36 529

Avgår skatter från andra sektorer

+3

311

+3

138

+3 066

Statens skatteintäkter

−27 844

−30 572

−33 463

Periodiseringar

 

±0

 

±0

±0

Statens skatteinkomster

−27 844

−30 572

−33 463

Övriga inkomster

 

+97

+393

+393

Inkomster i statens budget

−27 747

−30 179

−33 070

 

 

 

 

 

 

Källa: Centerpartiets partimotion 2017/18:3716.

 

 

 

 

 

Centerpartiets riktlinjer för den ekonomiska politiken

Centerpartiet vill att det genomförs kraftfulla strukturreformer, kombinerat med ordning och reda i statens finanser. Den kraftiga beskattningen av arbete i Sverige förvärrar enligt motionärerna tudelningen på arbetsmarknaden och bromsar välstånd och tillväxt. Skattesystemet behöver vara bättre utformat för att möta de problem Sverige står inför, varför motionärerna förordar en skattereform för ett mer transparent, enklare och enhetligare system. Det viktigaste en skattereform har att uppnå är att minska skatten på arbete, öka konkurrenskraften och trygga välfärdens framtida finansiering. Lägre skatter på arbete bedöms som grundläggande för att fler människor ska kunna jobba. Om fler personer har ett arbete att gå till ökar också skatteintäkterna till välfärden.

Jobb och företagande

I motionen framhålls att första prioritet bör vara att bryta klyvningen på arbetsmarknaden mellan dem som har ett arbete och dem som inte har något arbete. Trots ett mycket starkt konjunkturläge är utanförskapet fortfarande högt, särskilt bland nyanlända och personer med kort utbildning. För att bryta denna klyvning vill motionärerna se ansvarsfulla reformer med inriktning på jobb och företagande. Efterfrågan på arbetskraft måste fortsätta att stärkas, genom att fler företag startas och växer. Motionärerna vill därför att kostnaderna för att anställa ska sänkas, att reglerna för att starta och driva företag ska förenklas och att åtgärder ska vidtas så att det blir billigare att investera i växande företag. Reformer som förordas för att fler ska komma in på arbetsmarknaden är inträdesjobb, ingångsavdrag och sommarjobbsavdrag. Genom reformerna slopas arbetsgivaravgifterna för olika grupper, och därmed sänks kostnaderna för att anställa. RUT-avdraget bör också enligt motionärerna byggas ut genom att inkludera fler tjänster och höja taket.

67

2017/18:FiU1

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

 

Matchningen på arbetsmarknaden behöver enligt motionärerna fungera

 

bättre än i dag. Arbetsförmedlingen bedöms inte ha lyckats med sitt uppdrag,

 

varför motionärerna vill att den avvecklas och ersätts med en

 

arbetsförmedlarpeng där fristående ideella och privata aktörer hjälper till att

 

förmedla jobb. Motionärerna ser också problem med dagens subventionerade

 

anställningar bl.a. i form av det stora antalet stöd och administrativt krångel.

 

Därför förordas färre och enklare regler med större träffsäkerhet och mer

 

kostnadseffektivitet. Motionärerna vill bl.a. att extratjänsterna avskaffas och

 

ersätts av matchningsanställningar och att nystartsjobben utvecklas och

 

ersätter instegsjobb, särskilt anställningsstöd och förstärkt anställningsstöd.

 

Även utbudet av arbetskraft måste enligt motionärerna fortsätta att stärkas.

 

Det ska alltid löna sig att arbeta. Därför vill motionärerna att skatten på låga

 

inkomster sänks och att trygghetssystemen utformas på ett sätt som

 

uppmuntrar till arbete. Regeringens höjning av a-kassan bedöms inte vara en

 

ansvarsfull prioritering. Arbetslöshetsförsäkringen bör reformeras genom ett

 

höjt tak, en snabb och likformig avtrappning och ett lägre långsiktigt

 

ersättningstak. En bortre tidsgräns bör införas i aktivitetsstödet och

 

jobbstimulansen i det ekonomiska biståndet utökas. Motionärerna vill att

 

utfasningen av jobbskatteavdraget tas bort och att regeringens sänkningar av

 

skiktgränserna återställs. Vikten av att fler arbetar längre framhålls i motionen,

 

och mot den bakgrunden vill motionärerna att det förstärkta

 

jobbskatteavdraget tillgängliggörs för personer över 64 år och att den särskilda

 

löneskatten för äldre avskaffas.

 

I motionen anförs att det är de små och växande företagen som stått för fyra

 

av fem nya jobb på 2000-talet. För att svensk ekonomi och arbetsmarknad ska

 

stå stark även i framtiden behövs ett konsekvent arbete med att sänka skatte-

 

kilar och minska regelhindren för att små och medelstora företag ska kunna

 

växa och anställa. Motionärerna vill bl.a. att ingen arbetsgivaravgift ska

 

betalas när ett företag väljer att anställa sin första medarbetare, att kravet på

 

aktiekapital sänks, att reglerna och beskattningen av personaloptioner för-

 

enklas och sänks utöver vad regeringen föreslår och att reglerna för

 

investeringsavdrag kraftigt förenklas. Centerpartiet vill också att en ny

 

företagsform införs för riktigt små företag där en schablonmässigt beräknad

 

skatt ska utgå i stället för inkomstskatt, egenavgift och mervärdesskatt.

 

Regeringens förslag om en höjd beskattning av sparande på investerings-

 

sparkonto avvisas.

 

Miljö och klimat

 

Världen och Sverige bedöms stå inför stora miljöutmaningar, såsom

 

klimatförändringar, spridning av giftiga kemikalier och nedskräpning av

 

haven. Centerpartiets drivkraft är att uppnå resultat för miljön.

 

I motionen framhålls att utsläppen av växthusgaser har slutat att minska

 

sedan 2014. För att vända den utvecklingen förordas ett brett reformprogram

 

med kraftfulla styrmedel. Centerpartiet förordar en grön skatteväxling, där

68

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

skatten på utsläpp höjs genom att förorenaren betalar och intäkterna används till att sänka skatterna på arbete och företagande. En grön bilbonus införs för att snabba på omställningen till icke fossildrivna bilar. Regeringens förslag bedöms ha brister, vilket i kombination med regeringens saktfärdighet anses ha bromsat omställningen av fordonsflottan. Motionärerna vill också att det införs miljölastbilspremier, reduktionsplikt för att få ned koldioxidutsläppen, förbättrade förutsättningar för såväl stor- som småskalig produktion av förnybar energi, ökade investeringar i laddinfrastruktur och energilagring, avfallsförbränningsskatter och kemikalieskatter. För att snabbare ställa om den tunga trafikens och lantbrukets arbetsmaskiner från fossilbränsle vill motionärerna att det införs en klimatbonus. I stället för regeringens förslag om en flygskatt vill motionärerna att det införs ett krav på obligatorisk inblandning av förnybart bränsle för alla flygplan som tankas i Sverige. Det bedöms som ett mer klimat- och konstadseffektivt sätt att minska flygets klimatpåverkan.

För att rädda haven och skydda tillgången till dricksvatten vill motionärerna att det avsätts en s.k. blå miljard för rent dricksvatten och förbättrad havsmiljö, utöver de medel som regeringen föreslår.

Tillväxt och utveckling i hela landet

Oavsett var i landet man bor ska man ha likvärdiga möjligheter att leva, arbeta, driva företag och känna trygghet. Enligt motionärerna behöver politiken utformas med en insikt om att förutsättningarna ser olika ut i olika delar av landet, varför en närodlad politik förordas, där beslut fattas så nära människor som möjligt.

En väl fungerande infrastruktur bedöms vara en förutsättning för att det ska gå att bo, leva och arbeta i hela landet. Därför bör ett ökat underhåll av järnvägen, ökade och tidigarelagda investeringar i transportinfrastrukturen med hjälp av alternativa finansieringslösningar, och ytterligare investeringar i it- och bredbandsutbyggnad prioriteras. De resurser som avsätts för infrastruktur ska fördelas över hela landet, för att värna hela landets utveckling. Motionärerna anser att regeringens förslag om en kilometerskatt är skadlig för den regionala tillväxten och därför inte bör genomföras.

Andra reformer som förordas för att skapa världens modernaste landsbygd är bl.a. avskrivning av studielån på landsbygden, undantag från krav på bygglov för företagslokaler på landsbygden och slopad arbetsgivaravgift för mjölkbönder.

I motionen framhålls vidare att det måste löna sig för kommuner och regioner att förbättra sitt företagsklimat, göra produktiva investeringar och upplåta mark åt viktig infrastruktur och produktion. Motionärerna vill därför att det utreds hur ett antal skatter ska kunna regionaliseras.

Trygghet i hela landet

En av statens viktigaste uppgifter är enligt motionärerna att garantera människor säkerhet och trygghet. Sverige bedöms i grunden vara ett tryggt och

69

2017/18:FiU1

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

 

säkert land, men den oro som sprider sig måste tas på allvar. Det kräver en

 

lokalt närvarande polis och ett rättsväsen som står rustat för att hantera

 

kriminalitet. Det bedöms också behövas mer effektiva insatser mot grov

 

brottslighet, vardagsbrott och våld mot kvinnor. Motionärerna vill bl.a. se fler

 

poliser och höjda polislöner och vill att det avsätts ytterligare medel för detta,

 

utöver vad regeringen föreslår. Ökade resurser bör också avsättas för att stärka

 

rättskedjan. För att bekämpa inhemsk och utländsk terrorism vill motionärerna

 

att det bl.a. tillförs ytterligare medel till polisen.

 

Utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik

 

Det nya säkerhetspolitiska läget bedöms ställa krav på en skärpning av den

 

svenska försvarsförmågan. Motionärerna vill att försvaret ska finnas i hela

 

landet och vara tränat för att kunna agera i alla väderförhållanden som finns i

 

vårt land och där vi gör insatser. Med det förändrade säkerhetspolitiska läget

 

vill motionärerna också se en intensifiering av totalförsvarsplaneringen och ett

 

utvecklat och fördjupat försvars- och säkerhetspolitiskt samarbete. Enligt

 

motionärerna ska säkerhet byggas solidariskt tillsammans med andra.

 

Migration och integration

 

Motionärerna anser att Sveriges integrationspolitik har djupa brister och att det

 

behövs snabba och effektiva reformer som förbättrar mottagningskapaciteten.

 

Det anses vara av största vikt att alla som kommer till Sverige får möjlighet

 

att på riktigt komma in i det svenska samhället, en väg som enligt motionärerna

 

går genom arbetsmarknaden och möjligheten att komma i arbete. Mottagandet

 

måste fokusera mer på att hjälpa människor in i samhället, genom skola och

 

arbete, i stället för att sikta in sig på människors tillgång till bidrag.

 

Motionärerna vill bl.a. att samhällsorientering görs obligatorisk, att

 

utbildningen för nyanlända barn stärks och att kravet på lärarlegitimation

 

slopas för att öka utbudet av lärare. Motionärernas reformer inom ramen för

 

jobb och företagande framhålls också som åtgärder för en förbättrad

 

integration.

 

Kommunerna bedöms vara nyckelaktörer i den svenska migrations-

 

politiken, varför ansvaret för mottagande och etablering bör flyttas från staten

 

till kommunerna. För att minska kostnaderna för mottagandet vill

 

motionärerna bl.a. att etableringslån införs genom att vissa ersättningar görs

 

om till lån och att fler välfärdsförmåner görs arbetsbaserade för nyanlända.

 

Motionärerna anser att Arbetsförmedlingens etableringsansvar misslyckats

 

och vill därför att ansvaret på sikt förs tillbaka till kommunerna.

 

Välfärd

 

I motionen anförs att vården och omsorgen ska hålla hög kvalitet och finnas

 

tillgänglig för alla i hela landet. Skillnaderna i tillgång till sjukvård bedöms i

 

dag som alltför stora. Nyckeln är enligt motionärerna att bejaka

 

entreprenörskap och möjliggöra små vårdenheter. Fler fristående utförare

70

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

framställs som avgörande för öka tillgängligheten där uttag av vinst bedöms som en förutsättning.

För att korta köer och skapa förutsättningar för bättre tillgänglighet vill motionärerna att det införs en tillgänglighetsmiljard i stället för regeringens patientmiljard. Motionärerna vill också att det tillförs ytterligare medel för att stärka arbetet mot psykisk ohälsa.

I motionen anförs ett flertal reformer för att utbildning ska leda till jobb. Motionärerna vill bl.a. att det införs en vuxenutbildningspeng, fler platser på yrkeshögskolan och en utökning av karriärtjänster. Motionärerna vill också att undervisningstiden i matematik på högstadiet utökas och att studiemedelssystemet görs mer flexibelt vid studier högre upp i åldrarna.

För en tryggare ålderdom vill motionärerna bl.a. se sänkt skatt för pensionärer och en höjning av garantipensionen.

Tydliga tidpunkter för kontroll och avstämning bedöms vara fundamentala delar av en väl fungerande sjukförsäkring, varför den bortre tidsgränsen bör återinföras. För att stärka incitamenten att återgå till arbete bör också ytterligare en karensdag införas.

Riktade statsbidrag bör i så stor utsträckning som möjligt omvandlas till generella bidrag. Enligt motionärerna minskar det byråkratin och ökar effektiviteten och förutsägbarheten för Sveriges lokalpolitiker.

En bättre bostadsmarknad

Möjligheten för människor att bo är enligt motionärerna en förutsättning för tillväxt i hela landet. Trots det lider i dag nästan hela Sverige av bostadsbrist. Ett grundläggande problem bedöms vara att det byggs för lite. Motionärerna anser att det befintliga tillståndet inte utnyttjas effektivt och att prisregleringen av hyror skapar köer samtidigt som den minskar incitamenten att bygga fler bostäder. Därför vill motionärerna se omfattande regelförenklingar och förbättrad marktillgång, successivt införa en friare hyressättning, se ett mer energieffektivt byggande och fortsätta arbetet för att värna den finansiella stabiliteten. Motionärerna vill att de statliga byggsubventionerna slopas.

Liberalernas riktlinjer

I partimotion 2017/18:3752 av Jan Björklund m.fl. (L) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. I avsnittet redovisas också partimotion 2017/18:3193 av Jan Björklund m.fl. (L) med ett yrkande om skattepolitikens inriktning. De alliansgemensamma riktlinjerna har redovisats inledningsvis i avsnitt 2.2.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Motionärerna anför att man till skillnad från regeringen som lånar i högkonjunktur presenterar en budget som skapar arbete, betonar välfärdens kärna och tar ansvar för statsfinanserna. Av tabell 2.22 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med Liberalernas budgetalternativ jämfört med

71

2017/18:FiU1

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

 

 

 

regeringens budgetförslag. Det finansiella sparandet är ca 10 miljarder kronor

 

högre än vad regeringen redovisar för åren 2018–2020, vilket motsvarar ett

 

starkare finansiellt sparande i procent av BNP på ca 0,2 procentenheter för vart

 

och ett av åren.

 

 

 

 

Tabell 2.22 Den offentliga sektorns finanser (L)

 

 

 

 

Miljoner kronor

 

 

 

 

Avvikelse från regeringens förslag

 

 

 

 

 

2018

2019

2020

 

Offentlig sektors inkomster

−15 265

−15 848

−15 287

 

Offentlig sektors utgifter

−25 490

−26 108

−25 830

 

Finansiellt sparande

+10 225

+10 260

+10 543

 

Staten

+9 745

+9 590

+10 073

 

Ålderspensionssystemet

+480

+670

+470

 

Kommunsektorn

±0

±0

±0

 

Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)

1,1 %

1,3 %

1,7 %

Källa: Liberalernas partimotion 2017/18:3752.

De effekter som Liberalernas budgetalternativ väntas få på kommunsektorns finanser framgår av tabell 2.23. Kommunernas inkomster är högre än i regeringens budgetförslag för 2018. Det förklaras i huvudsak av att motionärerna vill se utökade medel till kommunsektorn för att skapa förutsättningar för bl.a. en förlängd skolplikt för nyanlända elever och för fler undervisningstimmar i grundskolan. Samtidigt avvisar man ett antal riktade statsbidrag på andra utgiftsområden, vilket sammanlagt leder till att kommunernas inkomster 2019 och 2020 är lägre än i regeringens budgetförslag.

Tabell 2.23 Kommunsektorns finanser (L)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

 

2018

2019

2020

Kommunernas inkomster

+1 074

−738

−1 762

Kommunal inkomstskatt

+1 878

+1 838

+2 208

Kapitalinkomster och övriga inkomster

±0

±0

±0

Statsbidrag inom utg.omr. 25

+3 310

+3 647

+5 148

därav ekonomiska regleringar

±0

+200

+200

Statsbidrag från övriga utgiftsområden

−4 114

−6 223

−9 118

Utgifter

+1 074

−738

−1 762

Finansiellt sparande i kommunsektorn

±0

±0

±0

Källa: Liberalernas partimotion 2017/18:3752.

Liberalernas förslag till utgiftstak framgår av tabell 2.24. Det är 52 miljarder kronor lägre än det beslutade utgiftstaket för 2018, 77 miljarder kronor lägre än det beslutade utgiftstaket för 2019 och 106 miljarder kronor lägre än det utgiftstak som regeringen föreslår för 2020. Tillsammans med Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna vänder man sig mot regeringens mycket

72

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

kraftiga höjning av utgiftstaken som möjliggör regeringens expansiva ekonomiska politik. Allianspartiernas utgiftstak minskar som andel av BNP. Om de kraftigt ökade skatteintäkterna som finansierar de ökade utgifterna skulle visa sig vara tillfälliga befarar motionärerna att detta kommer att kräva åtstramningar längre fram som kan riskera att leda till neddragningar i välfärden eller skattehöjningar som i sin tur slår mot jobb och företagande.

Tabell 2.24 Utgiftstak för staten (L)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

 

2018

2019

2020

 

 

 

 

Takbegränsade utgifter

−26 941

−27 430

−27 858

Budgeteringsmarginal

−25 059

−49 570

−78

142

Utgiftstak för staten

−52 000

−77 000

−106

000

Källa: Liberalernas partimotion 2017/18:3752.

I tabell 2.25 redovisas inkomster och utgifter i statens budget i Liberalernas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag. Till följd av att motionärerna vill se bl.a. en höjd brytpunkt för statlig skatt, avskaffad värnskatt och slopad avtrappning av jobbskatteavdraget beräknas inkomsterna till ett lägre belopp än i regeringens budgetförslag. Samtidigt förordar man minskade utgifter på många utgiftsområden jämfört med regeringens budgetförslag. Budgetsaldot blir därmed högre. Statsskulden minskar på samma sätt med ett högre belopp än vad som blir fallet med regeringens förslag.

Tabell 2.25 Statens budgetsaldo och statsskulden (L)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

 

2018

2019

2020

Inkomster i statens budget

−17 143

−17 686

−17 495

därav Inkomster av försåld egendom

±0

±0

±0

Utgifter i statens budget

−26 888

−27 276

−27 568

därav Statsskuldsräntor

+53

+154

+290

Riksgäldskontorets nettoutlåning

±0

±0

±0

Kassamässig korrigering

±0

±0

±0

Statens budgetsaldo

+9 745

+9 590

+10 073

Statsskuld vid årets slut

−9 745

−19 335

−29 408

Källa: Liberalernas partimotion 2017/18:3752.

Av tabell 2.26 framgår inkomsterna i statens budget med Liberalernas budgetalternativ jämfört med regeringens beräkningar fördelat på olika inkomsttyper. De direkta skatterna på arbete beräknas till ett lägre belopp till följd av att motionärerna bl.a. förordar en höjd brytpunkt och avskaffad värnskatt. Genom att man vill se en höjd fastighetsskatt på kommersiella lokaler beräknas skatteinkomsterna för kapital bli högre jämfört med regeringens förslag. Även skatteinkomsterna på konsumtion och insatsvaror är

73

2017/18:FiU1 2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

högre än i regeringens förslag, vilket bl.a. förklaras av att man förordar en skatt på plastpåsar och att man avvisar ett förslag om sänkt moms på naturguider.

Tabell 2.26 Inkomster i statens budget (L)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

 

2018

2019

2020

Direkta skatter på arbete

−19 332

−19 732

−19 982

Indirekta skatter på arbete

−133

 

+7

+107

Skatt på kapital

+1

680

+1

898

+2

740

Skatt på konsumtion och insatsvaror

+2

920

+2

369

+2

228

Offentliga sektorns skatteintäkter

−14 865

−15 458

−14 907

Avgår skatter från andra sektorer

−1 878

−1 828

−2 188

Statens skatteintäkter

−16 743

−17 286

−17 095

Periodiseringar

 

±0

 

±0

 

±0

Statens skatteinkomster

−16 743

−17 286

−17 095

Övriga inkomster

−400

−400

−400

Statsbudgetens inkomster

−17 143

−17 686

−17 495

 

 

 

 

 

 

 

Källa: Liberalernas partimotion 2017/18:3752.

 

 

 

 

 

 

Liberalernas riktlinjer för den ekonomiska politiken

I Liberalernas budgetmotion anförs att det är högkonjunktur och att många människor får det allt bättre, men också att det inte är högkonjunktur för alla i Sverige. Tvärtom växer klyftorna mellan den som har jobb och den som står utanför, mellan den som levt länge i Sverige och den som nyss kommit hit, mellan bostadsområden och landsändar. Det handlar nu om att skapa möjligheter, reparera tryggheten och försvara friheten.

Skapa möjligheter

Skolan ska göra klassresor möjliga med hjälp av kunskap, förväntningar och studiero. För att ge alla elever en bra skolgång bör staten ta tillbaka ansvaret för det offentliga skolväsendet. Kvaliteten och valfriheten ska värnas och det fria skolvalet försvaras. Medel avsätts för en skolkommission för ökad studiero och införandet av skriftliga ordningsomdömen. Skolstarten bör ske vid sex års ålder även i Sverige. Därmed förlängs skolplikten till tio år, och den tidigare förskoleklassen blir den första av tio årskurser i grundskolan. För att ge nyanlända elever chans att nå kunskapsmålen är det rimligt att förlänga skolplikten för dessa och ge dem som behöver mer tid att läsa svenska möjlighet till det. Medel bör föras till kommunerna för att öka kvaliteten, öka undervisningen, se till att nyanlända elever kommer ikapp och säkerställa att varje barn lär sig läsa, skriva och räkna.

Skickliga lärare är den avgörande faktorn för att höja resultaten i skolan. Motionärerna förordar högre lön åt skickliga lärare och en reformerad lärarutbildning som ska göra läraryrket attraktivt. För att minska lärarnas arbetsbörda bör en ny yrkeskategori, lärarassistenter, införas. Lärare och

74

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

rektorer som söker sig till tjänster i skolor i utanförskapsområden ska ges bättre löne- och arbetsvillkor.

Gymnasieskolan ska förbereda både för vidare studier och för arbetslivet. En försöksverksamhet kring gymnasial lärlingsutbildning, med s.k. branschlärlingar där branscher och arbetsgivare har ökat inflytande och ansvar, bör genomföras.

Det behövs en stark vuxenutbildning för dem som vill förbättra sina grundkunskaper, specialisera sig inom ett yrke eller förbereda sig för högskolestudier. Alla ska ha rätt till komvux. Motionärerna vill införa en yrkesskola, en yrkesutbildning för vuxna motsvarande gymnasial nivå med ett stort inslag av arbetsplatsförlagt lärande.

Egen försörjning är nyckeln till frihet och en bättre framtid. Det första steget in på arbetsmarknaden är det viktigaste. Nyanlända och unga upp till 23 år som saknar fullständig gymnasieutbildning ska kunna få ett inträdesjobb.

Det krävs ökade drivkrafter att gå från bidrag till jobb. Jobbstimulansen i försörjningsstödet bör därför utökas från 25 till 40 procent. Motprestation för försörjningsstöd bör bli obligatoriskt i kommunerna. Kraven på att delta i etableringsinsatser måste stärkas.

Skatter och arbetsmarknadspolitik

Liberalerna ser behov av en skattereform där inriktningen ska vara att skatter på jobb och sysselsättning sammantaget tydligt sänks. Jämfört med nästan alla andra länder har Sverige både höga marginalskatter redan vid medelhöga inkomster och de högsta marginalskatterna på de högsta inkomsterna. I motionen förordas en höjning av brytpunkten från dagens ca 36 000 kronor per månad till 43 000 kronor per månad. Därmed återställs principen från 1990 års skattereform om att maximalt 15 procent av löntagarna ska betala statlig skatt. Det andra steget i den statliga inkomstskatten, den s.k. värnskatten, bör avskaffas. Avtrappningen av jobbskatteavdraget för månadsinkomster över 50 000 kronor återställs.

Fastighetsbeskattningen behöver reformeras i riktning mot ökad rörlighet på bostadsmarknaden samtidigt som skattepolitiken måste bidra till att dämpa och stabilisera en exceptionell prisutveckling. Motionärerna vill att taket för uppskov av reavinster i samband med fastighetsförsäljning ska avskaffas permanent. Räntan på den uppskjutna reavinstbeskattningen bör avskaffas. Motionärerna förordar att åtgärderna finansieras genom att ränteavdraget sänks från 30 till 20 procent under en tioårsperiod.

Skattereglerna ska underlätta för nystartade och snabbväxande företag – i dag och i framtiden. För att göra personaloptioner enkla att använda bör det inte finnas någon storleksbegränsning på programmet eller behov av att värdera optionerna när de ställs ut. Motionärerna avvisar regeringens skattehöjning på investeringssparkonton.

75

2017/18:FiU1

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

 

Åldersgränsen för det förhöjda jobbskatteavdraget bör justeras ned med två

 

år för att även inkludera personer som vid årets ingång är 63 år. Löneskatten

 

för äldre bör slopas.

 

En grön skatteväxling med lägre skatt på jobb och höjningar av olika former

 

av miljö- och klimatpåverkande skatter och avgifter bör genomföras.

 

Miljöbilsbonusen bör utformas som en förhöjd skatt på bilar med negativ

 

klimatpåverkan. En dubbdäcksavgift bör införas och en regional anpassning

 

av reseavdraget genomföras. Förslaget innebär att reseavdraget görs mer

 

generöst i kommuner där kollektivtrafiken kan antas vara mindre väl utbyggd,

 

medan avdraget stramas åt i kommuner där möjligheten att använda

 

kollektivtrafiklösningar betraktas som större. Nedsättningen av energi- och

 

koldioxidskatt för diesel inom gruvindustriell verksamhet slopas. Liberalerna

 

avvisar regeringens förslag om en flygskatt. Sverige bör driva på för en

 

europeisk flygskatt.

 

Taket för RUT bör tredubblas och RUT-avdraget vidgas till att omfatta fler

 

tjänster. Motionärerna vill att subventionsgraden för RUT höjs från 50 till 75

 

procent för alla som vid årets ingång har fyllt 80 år.

 

Det krävs en ny arbetsmarknadspolitik. Arbetsförmedlingen i dess

 

nuvarande form måste läggas ned. Fokus ligger i dag på arbetssökande som

 

inte behöver myndighetens hjälp, när alla resurser egentligen behöver läggas

 

på att rusta dem som står längst från arbetsmarknaden för jobb och

 

sysselsättning. Det behövs en ny myndighet som prioriterar de grupper som

 

har det särskilt svårt att komma in på arbetsmarknaden på grund av t.ex. låg

 

utbildning och svag förankring på arbetsmarknaden. Det handlar framför allt

 

om nyanlända, unga och personer med funktionsnedsättning. Dessutom bör

 

myndigheten hantera frågor kring nyanländas etablering.

 

Flera anställningsstöd slås samman till en ny anställningssubvention,

 

nystartsjobb plus, med ett lönetak på 18 000 kronor i månaden.

 

I motionen förordas ett nytt sysselsättningsmål med huvudmålet att Sverige

 

ska ha 70 procents sysselsättning i åldrarna 15–74 år 2025. För att skapa fler

 

jobb krävs att politiken inriktas på de grupper där sysselsättningsgraden främst

 

kan öka. Olika förslag att öka sysselsättningen bland grupper med högst

 

förgymnasial utbildning nämns i motionen (utöver vad som redovisats ovan),

 

t.ex. snabbare nedtrappning av ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen

 

och moderna turordningsregler baserade på kompetens. Fler reformer kommer

 

att behövas fram till 2025.

 

Den svenska bostadsmarknaden behöver fler bostäder, vilket kan bli

 

verklighet genom enklare regler, mindre krångel och kortare planprocesser.

 

Regeringens bygg- och bostadssubventioner avvisas.

 

För att bryta trenden mot ökad sjukfrånvaro krävs en rad åtgärder.

 

Motionärerna vill att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen återinförs, att

 

en femtonde karensdag införs och att sjukpenningen på fortsättningsnivå

 

betalas ut tidigare än i dag.

76

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

Reparera tryggheten

De grundläggande uppgifterna i samhället måste fungera. Dit hör en rättsstat som människor kan lita på. Lika viktigt är det att alla människor känner att det går att klara sin egen försörjning – och att det finns ett skyddsnät när det behövs.

Motionärerna framhåller att den samlade nära vården och primärvården bör stärkas för att öka tillgängligheten och minska väntetiderna. Medel bör satsas på ett primärvårdslyft, med krav på landstingen att bygga ut primärvården för att göra det möjligt att lista sig hos en specifik allmänläkare, och på barn- och ungdomspsykiatrin. Vidare bör medel avsättas för karriärtjänster för specialistsjuksköterskor. Kömiljarden bör återinföras för att öka tillgången till vård. Vårdbiträdena ska återinföras i vården, vilket ger en bättre användning av vårdens resurser och gör att fler människor får möjlighet att komma in på arbetsmarknaden.

För att ge barnfamiljer med lägre inkomster en stärkt ställning på bostadsmarknaden bör bostadsbidraget för barnfamiljer höjas.

Det är centralt att öka äldres självbestämmande och makt över sin vardag, och en laga-mat-garanti för hemtjänsten bör införas. Reformer bör genomföras för att förbättra ekonomin för ekonomiskt svaga pensionärer. Motionärerna vill höja ersättningsgraden i bostadstillägget för ålderspensionärer liksom taket för hur höga boendekostnader som kan ersättas.

Det behövs en nystart för att svensk polis ska fungera bättre – i hela Sverige. Anslaget till Polismyndigheten behöver öka för att möjliggöra en förstärkning med 5 000 poliser inom sju år. Utbyggnaden behöver få genomslag i hela Sverige – både på landsbygden och i storstädernas utsatta miljöer. Utbyggnaden av antalet poliser ska åtföljas av en ökning av antalet civila utredare och andra civilanställda. En generell lönesatsning på landets poliser görs. Under en övergångstid ska staten öronmärka bidrag till kommuner så att fler ordningsvakter kan anställas i kommunal regi. Vidare bör Tullverkets brottsbekämpande förmåga stärkas liksom arbetet mot terrorism och våldsbejakande extremism. Motionärerna vill också se rejält höjda ambitioner i arbetet mot hedersförtryck.

Försvara friheten

Motionärerna vill ha ett samhällsklimat där människor får vara som de är, men också bli något annat om de vill. Jämställdhet handlar om att alla ska ha samma frihet att välja sitt eget liv. Flera förslag i motionen stärker jämställdheten och öppnar upp för entreprenörskap i kvinnodominerade sektorer. Motionärerna vill satsa på karriärtjänster för kvinnodominerade yrkesgrupper, såsom lärare och specialistsjuksköterskor.

Ingen ska behöva vara rädd för att bli utsatt för våld i hemmet eller av en närstående. Mer resurser bör läggas på arbetet mot våld mot barn, och landets kvinnojourer bör ges långsiktiga och rimliga ekonomiska villkor.

77

2017/18:FiU1

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

LSS-reformen (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) var ett stort framsteg i arbetet för full delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning. Det mest uppmärksammade inslaget i reformen var införandet av rätt till personlig assistans. Motionärerna vill förstärka den personliga assistansen så att fler människor får grundläggande frihet i vardagen.

Valfrihet i välfärden ger människor makt över sina egna liv. Regeringen flaggar för förslag om överskottsbegränsningar i välfärden, vars faktiska konsekvenser är att driva bort välfungerande och populära skolor, äldreboenden och hemtjänstföretag. Motionärerna avvisar ett sådant förslag.

Försvarsförmågan måste öka på flera sätt för att möta en ny och mer bister verklighet. Liberalerna föreslår att det satsas ca 25 miljarder kronor mer för åren 2018–2020, vilket är drygt 17 miljarder kronor mer än regeringens förslag. Ambitionen är att försvarsutgifterna till 2026 ska nå 2 procent av BNP. Bland annat flygvapnet ska förstärkas och luftförsvarsförmågan vidmakthållas. Den nationella dimensionen i försvarspolitiken ska prioriteras. Försvaret av Sverige måste vara Försvarsmaktens huvuduppgift. Samtidigt måste regeringen omedelbart ansöka om Natomedlemskap.

Kristdemokraternas riktlinjer

I partimotion 2017/18:3798 av Andreas Carlson m.fl. (KD) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. De alliansgemensamma riktlinjerna har redovisats inledningsvis i avsnitt 2.2.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

En förutsättning för att den ekonomiska politiken ska fungera på lång sikt är enligt motionärerna att det råder ordning och reda i statens och det offentligas ekonomi. Genom att ta ramverket på allvar står Sverige starkare när nästa kris kommer. Motionärerna anser att de stora och dyra reformer som regeringen genomför i en högkonjunktur är en riskabel politik. Till skillnad från regeringen är Kristdemokraterna mer rädd om skattebetalarnas och statens plånböcker, och de vill föra en politik som är 10 miljarder kronor stramare varje år, vilket framgår av tabell 2.27. Det finansiella sparandet i procent av BNP är ca 0,2 procentenheter starkare 2018–2020 än vad regeringen redovisar i budgetpropositionen.

78

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

Tabell 2.27 Den offentliga sektorns finanser (KD)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

 

2018

2019

2020

 

 

 

 

Offentlig sektors inkomster

−5 914

−10 564

−14 626

Offentlig sektors utgifter

−16 405

−21 065

−25 089

Finansiellt sparande

+10 491

+10 501

+10 462

Staten

+10 782

+13 194

+12 473

Ålderspensionssystemet

−888

−2 855

−2 171

Kommunsektorn

+597

+162

+161

Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)

1,1 %

1,3 %

1,7 %

Källa: Kristdemokraternas partimotion 2017/18:3798.

De effekter som Kristdemokraternas budgetalternativ har på kommunsektorns finanser framgår av tabell 2.28. Kristdemokraterna avvisar stora delar av de höjningar av det generella statsbidraget som regeringen genomfört 2017, och föreslagit och aviserat för 2018–2020. Motionärerna anser att medlen behöver styras till mer angelägna områden. På det sättet behålls och förstärks välfärdens resurser samtidigt som skattetrycket kan sänkas. Kristdemokraterna vill att skatten på pension och arbete ska vara lika och att kommuner och landsting inte ska drabbas av skattebortfall till följd av en sådan förändring.

Tabell 2.28 Kommunsektorns finanser (KD)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

 

2018

2019

2020

Kommunernas inkomster

−3 456

−6 266

−8 339

Kommunal inkomstskatt

+22 011

+22 060

+22 987

Kapitalinkomster och övriga inkomster

±0

±0

±0

Statsbidrag inom utg. omr. 25

−25 467

−28 326

−31 326

därav ekonomiska regleringar

+200

+200

+200

Statsbidrag från övriga utgiftsområden

±0

±0

±0

Utgifter

−4 053

−6 428

−8 500

Finansiellt sparande i kommunsektorn

+597

+162

+161

Källa: Kristdemokraternas partimotion 2017/18:3798.

Kristdemokraternas förslag till utgiftstak framgår av tabell 2.29. Det är 52 miljarder kronor lägre än det beslutade utgiftstaket för 2018, 77 miljarder kronor lägre än det beslutade utgiftstaket för 2019 och 106 miljarder kronor lägre än det utgiftstak som regeringen föreslår för 2020. Tillsammans med Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna vänder man sig mot regeringens mycket kraftiga höjning av utgiftstaken som möjliggör regeringens expansiva ekonomiska politik. Allianspartiernas utgiftstak minskar som andel av BNP. Om de kraftigt ökade skatteintäkterna som finansierar de ökade utgifterna skulle visa sig vara tillfälliga befarar motionärerna att detta kommer att kräva

79

2017/18:FiU1 2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

åtstramningar längre fram som kan riskera att leda till neddragningar i välfärden eller skattehöjningar som i sin tur slår mot jobb och företagande.

Tabell 2.29 Utgiftstak för staten (KD)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

 

2018

2019

2020

Takbegränsade utgifter

−38 707

−44 002

−49 175

Budgeteringsmarginal

−13 293

−32 998

−56

825

Utgiftstak för staten

−52 000

−77 000

−106

000

Källa: Kristdemokraternas partimotion 2017/18:3798.

I tabell 2.30 redovisas effekterna på inkomster och utgifter i statens budget i Kristdemokraternas budgetalternativ jämfört med regeringens budgetförslag. Till följd av att motionärerna vill ha både lägre skatter, bl.a. dubbla jobbskatteavdrag för unga, nyanlända och långtidsarbetslösa och en bred skattesänkning för alla hushåll, och lägre utgifter inom flera utgiftsområden jämfört med regeringens förslag blir budgetsaldot högre än i regeringens förslag. Statsskulden minskar på samma sätt med ett högre belopp än vad som blir fallet med regeringens budgetförslag.

Tabell 2.30 Statens budgetsaldo och statsskulden (KD)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

 

2018

2019

2020

Inkomster i statens budget

−27 925

−32 624

−37 613

därav Inkomster av försåld egendom

±0

 

±0

 

±0

Utgifter i statens budget

−37 707

−44 817

−49 086

därav Statsskuldsräntor

±0

 

±0

 

±0

Riksgäldskontorets nettoutlåning

+1 000

+1

000

+1

000

Kassamässig korrigering

±0

 

±0

 

±0

Statens budgetsaldo

+9 782

+12

194

+11

473

Statsskuld vid årets slut

−9 782

−21 976

−33 449

Källa: Kristdemokraternas partimotion 2017/18:3798.

Av tabell 2.31 framgår inkomsterna i statens budget med Kristdemokraternas budgetalternativ jämfört med regeringens beräkningar fördelat på olika inkomsttyper. De skattesänkningar som Kristdemokraterna vill se i form av bl.a. ett dubbelt jobbskatteavdrag för flera grupper och en bred skattelättnad för alla hushåll förklarar till stor del varför de direkta skatterna på arbete blir lägre än i regeringens budgetförslag. Den höjning av momsen med 1 procentenhet som man förordar innebär att skatten på konsumtion och insatsvaror blir ca 19 miljarder kronor högre jämfört med regeringens budgetförslag. Skatten på kapital beräknas bli högre än i regeringens budgetförslag till följd av den avtrappning av ränteavdragen som förordas.

80

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2017/18:FiU1

Tabell 2.31 Inkomster i statens budget (KD)

Miljoner kronor

Avvikelse från regeringens förslag

 

2018

2019

2020

Direkta skatter på arbete

−25 926

−30 205

−34 288

Indirekta skatter på arbete

−349

−970

−1 348

Skatt på kapital

+1

521

+1

755

+2

178

Skatt på konsumtion och insatsvaror

+18

641

+18

649

+18

538

Offentliga sektorns skatteintäkter

−6 112

−10 771

−14 919

Avgår skatter från andra sektorer

−21 712

−21 753

−22 594

Statens skatteintäkter

−27 825

−32 524

−37 513

Periodiseringar

 

±0

 

±0

 

±0

Statens skatteinkomster

−27 825

−32 524

−37 513

Övriga inkomster

−100

−100

−100

Inkomster i statens budget

−27 925

−32 624

−37 613

Källa: Kristdemokraternas partimotion 2017/18:3798.

 

 

 

 

 

 

Kristdemokraternas riktlinjer för den ekonomiska politiken

Kristdemokraterna vill ha en ekonomisk politik som stöder ett samhälle där varje människas förmåga kan tas till vara och som underlättar för alla att gå från utanförskap till arbete. Den ekonomiska politiken ska skapa förutsättningar för människor att bygga goda relationer och känna trygghet och tillit. Motionärerna vill skapa förutsättningar för ett samhälle med god ekonomisk tillväxt och ett företagsklimat som står sig starkt i den allt hårdare globala konkurrensen. Motionärerna menar att en väl fungerande ekonomisk politik ger resurser att satsa på välfärden, dvs. en god vård och omsorg och en bra skola. Den ekonomiska politiken ska också stärka familjerna och det civila samhället, vilka enligt motionärerna är grunden för ett samhälle byggt på gemenskap där människor känner tillit till varandra. Kristdemokraterna förespråkar en hållbar flyktingpolitik som präglas av humanism och medmänsklighet, en väl fungerande integration, ett generöst bistånd som når fram och en politik som främjar handel och ökade möjligheter till rörlighet över gränserna. Sverige bör enligt motionärerna vara ett föregångsland när det gäller miljö- och klimatpolitiken genom effektiva miljöåtgärder.

Fler jobb och mer företagande

Att ha ett arbete eller en annan meningsfull sysselsättning att gå till är enligt Kristdemokraterna av största vikt för varje enskild person. Arbete har också en avgörande betydelse för möjligheten att bygga trygga familjer. Arbetsmarknadspolitik handlar därför om förvaltarskap och om att se till att alla får en chans att utveckla sina förmågor.

Motionärerna anser att en av Sveriges mest angelägna utmaningar är att lösa tudelningen på arbetsmarknaden. Att på olika sätt stötta dem som står långt från arbetsmarknaden i deras strävan att få ett arbete och en egen försörjning anses mycket viktigt, och en grundförutsättning för att fler ska komma i arbete är att det lönar sig att gå från utanförskap till arbete.

81

2017/18:FiU1

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

 

Motionärerna vill kombinera de inträdesjobb man vill införa med ett dubbelt

 

jobbskatteavdrag för grupper som har svårare att ta sig in på arbetsmarknaden

 

– nyanlända, unga och personer som t.ex. på grund av arbetslöshet eller

 

sjukdom har varit borta länge från arbetsmarknaden. Motionärerna vill också

 

avskaffa löneskatten för äldre.

 

Motionärerna motsätter sig regeringens inriktning på den ekonomiska

 

politiken som man menar minskar människors frihet och möjlighet att själva

 

välja hur man vill använda sina pengar och också får negativa effekter på

 

arbetskraftsdeltagande och jobbskapande. Med färre som arbetar blir det enligt

 

motionärerna ännu svårare att över tid upprätthålla välfärden.

 

Motionärerna anser att arbetsmarknadspolitiken behöver en grundlig reno-

 

vering och vill att Arbetsförmedlingens egen arbetsmarknadsutbildning av-

 

skaffas, att Arbetsförmedlingens anslag till förberedande utbildning halveras,

 

att det skapas fler platser inom yrkesvuxutbildningen, att Arbetsförmedlingens

 

förvaltningsanslag minskas med 10 procent och att de moderna beredskaps-

 

jobben och snabbspåren avvecklas. Motionärerna kritiserar regeringens avsikt

 

att slå ihop flera olika arbetsmarknadsprogam och kalla det för introduktions-

 

jobb och menar att det inte löser problemet med de ineffektiva arbets-

 

marknadsprogrammen. Motionärerna konstaterar att subventionerade anställ-

 

ningar kommer att behövas också i framtiden och vill att trygghets- och löne-

 

bidragsanställningarna för personer med funktionsnedsättning utökas.

 

Ett gott företagsklimat är enligt motionärerna nyckeln till att möta framtida

 

utmaningar och öka resurserna till den gemensamma välfärden. Det behövs en

 

näringspolitik som är inriktad på att underlätta för företag att växa och anställa.

 

En grundförutsättning för detta är att företag har råd och möjlighet att anställa.

 

Det behöver också bli enklare att bli och vara företagare genom enklare regler,

 

ökad tillgång till riskkapital och konkurrenskraftiga skatter. Motionärerna vill

 

också att sektorer där jobb inte utförs på grund av höga skatter och avgifter

 

reformeras så att marknaderna kan växa till. Detta vill man åstadkomma

 

genom att öppna upp för nya tjänstesektorer och genom att bredda RUT-

 

avdraget.

 

Skattesänkningar för jobb, sparande och givmildhet

 

Kristdemokraterna förespråkar en inriktning på skattepolitiken med skatte-

 

sänkningar som uppmuntrar till jobb och som riktar sig till barnfamiljer och

 

pensionärer som halkat efter. Förutom de förslag man har på sänkta skatter för

 

framför allt pensionärer, barnfamiljer och de som har svårt att komma in på

 

arbetsmarknaden, vill man också se en bred skattesänkning för alla hushåll på

 

sammanlagt ca 11 miljarder kronor från 2018. Genom att avvisa flera av

 

regeringens utgiftsökningar och inkomstminskningar som anses mindre

 

lämpliga finns det enligt motionärerna utrymme för detta. Brytpunkten för den

 

statliga inkomstskatten behöver också höjas och jobbskatteavdraget för de som

 

tjänar över 50 000 kronor i månaden återställas. Eftersom motionärerna anser

 

att sparande och investeringar ska främjas motsätter man sig en höjd skatt på

82

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

investeringssparkonto. Motionärerna ser också mycket allvarligt på att regeringen tagit bort möjligheten att göra skatteavdrag för den som skänker pengar till välgörande ändamål, och de vill därför att gåvoskatteavdrag återinförs. Motionärerna eftersträvar en blocköverskridande överens- kommelse om en långsam nedtrappning av ränteavdraget och vill att avtrapp- ningen påbörjas redan under nästa budgetår. Att införa en flygskatt och kompensera regionala flygplatser för detta avvisas.

Stärk familjerna

Motionärerna anser att den ekonomiska politiken bör användas för att stödja goda mellanmänskliga relationer. Det handlar främst om att minska den politiska styrningen för att ge både det civila samhället och familjer möjlighet att utvecklas och fatta egna beslut. Det offentliga bör ge stöd, men påtvingade politiska lösningar menar motionärerna hämmar tilliten och riskerar att skada mer än att hjälpa.

Motionärerna konstaterar att barnfamiljernas disponibla inkomst under de senaste 20 åren har varit svagare än andra hushålls. Därför behöver deras ekonomi stärkas, varför motionärerna vill införa ett jobbskatteavdrag för föräldrar. En sådan konstruktion stärker drivkrafterna till arbete, vilket motionärerna tycker är en fördel eftersom den enskilt viktigaste faktorn för ett hushålls välfärd är om de vuxna i hushållet förvärvsarbetar eller inte.

Barns och ungas behov och rättigheter ska vara grunden för hur familjepolitiken och barnomsorgen utformas. Motionärerna anser att ökad psykisk ohälsa hos barn och unga är ett av vår tids största samhällsproblem och att det därför är nödvändigt med reformer som stärker elevhälsan, föräldrastödet samt barn- och ungdomspsykiatrin. Motionärerna vill också prioritera de familjer som lever i ekonomisk utsatthet genom ett höjt bostadsbidrag, en barnomsorgspeng och minskade barngrupper i förskolan.

En hälso- och sjukvård i världsklass

Kristdemokraternas hälso- och sjukvårdspolitik tar sin utgångspunkt i varje människas absoluta och okränkbara värde. De som har störst behov ska också ges företräde till den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Motionärerna vill se ökad valfrihet och makt till den enskilde och menar att en mångfald av utförare skapar positiva effekter. Att införa ett s.k. vinsttak för privata aktörer är därför ett reellt hot mot hela välfärden eftersom det i praktiken skulle innebära ett nästan totalt stopp för möjligheterna att långsiktigt driva och utveckla dessa verksamheter. I stället vill motionärerna se ändamålsenliga kvalitetskrav och uppföljning.

Enligt motionärerna är förtroendet för vården lägre i Sverige än i jämförbara länder, och tillgängligheten upplevs dessutom som låg. Vården är inte jämlik och det finns brister med överbeläggningar, patientsäkerhet och vårdköer. Samtidigt håller svensk hälso- och sjukvård mycket hög klass i ett globalt perspektiv. Att det finns brister och hög kvalitet samtidigt kräver enligt

83

2017/18:FiU1

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

 

motionärerna en politik som både stärker det som fungerar väl och vågar

 

ompröva invanda föreställningar och strukturer. I partimotionen presenteras

 

en reformagenda som enligt motionärerna gör att det välfärdssvek som den

 

nuvarande regeringen står för kan vändas till ett välfärdslöfte. För att

 

förverkliga detta vill man se en vårdplatsgaranti inom sjukhusvården som,

 

genom prestationsbaserad ersättning till landstingen, kommer att ge fler

 

tillgängliga vårdplatser. Dessutom vill man att den s.k. kömiljarden återinförs.

 

Motionärerna vill stärka primärvården genom ökad tillgänglighet, en skarpare

 

vårdgaranti och genom att återinföra patientansvariga läkare. Staten bör ta

 

huvudansvaret för sjukvården för att säkra en god, effektiv och jämlik sjukvård

 

i hela landet. Att personer med mycket omfattande stödbehov inte längre får

 

det stöd de har rätt till enligt lagen om stöd och service till vissa

 

funktionshindrade (LSS), vilket var avsikten när lagen infördes 1994, anser

 

motionärerna också måste åtgärdas.

 

Att åldras i trygghet och värdighet

 

Att bygga ett samhälle där alla kan åldras i trygghet och värdighet är ett

 

angeläget mål för Kristdemokraterna. Äldres vård och omsorg måste präglas

 

av självbestämmande och valfrihet, och motionärerna anser att ett utökat

 

självbestämmande behöver prägla såväl boende som hemsänd mat och

 

färdtjänst. Motionärerna vill se en ökad tillgång till äldreboenden genom en

 

prestationsbaserad ersättning till de kommuner som klarar att anvisa platser

 

inom tre månader och genom en äldreboendegaranti för den som fyllt 85 år.

 

För att klara det löftet behövs det enligt motionärerna fler och olika typer av

 

äldreboenden, vilket man menar kan åstadkommas med stimulansbidrag till

 

kommunerna.

 

Motionärerna betonar att en sammanhållen seniorpolitik inte bara får

 

handla om vård och omsorg. Det friska åldrandet, de äldre som en viktig resurs

 

och ett välfungerande samspel mellan generationerna är också viktiga

 

beståndsdelar i Kristdemokraternas seniorpolitik. Därför vill motionärerna se

 

fler möjligheter för äldre på arbetsmarknaden och förbättra pensionärernas

 

ekonomi genom att bl.a. ta bort skillnaden i beskattning mellan arbetsinkomst

 

och pensionsinkomst, införa ett dubbelt jobbskatteavdrag för personer över 64

 

år samt förbättra bostadstillägget för pensionärer.

 

Fler poliser för ökad trygghet och ett starkare försvar

 

Motionärerna anser att tryggheten måste öka och komma alla till del. Det

 

kräver en polis och ett rättsväsen som fungerar, är mer synligt och lokalt

 

förankrat. Tilliten hotas när människor utsätts för brott som inte klaras upp,

 

vilket är resultatet av dagens resurs- och organisationsbrister. Utvecklingen

 

behöver brytas, och på kort sikt ser motionärerna att lösningen är fler poliser

 

och ett förstärkt rättsväsen. På längre sikt behövs också bredare förebyggande

 

insatser. Motionärerna vill att 10 000 fler poliser anställs till 2025 och

84

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

konstaterar att den stora utmaningen är att få dem som i dag arbetar som poliser att stanna kvar i yrket. Arbetsvillkoren behöver förbättras.

Motionärerna anser att försvarets huvuduppgift är att värna människors liv, värdighet och frihet. Den svenska försvarsförmågan måste anpassas till en alltmer orolig omvärld. Kristdemokraterna valde att lämna försvarsöverens- kommelsen när det stod klart att regeringen inte kunde tänka sig att leverera den höjning av anslagen som försvaret behöver. Den ram som de andra partierna kommit överens om räcker inte för att åtgärda de problem Krist- demokraterna menar finns. Sammanlagt vill motionärerna se en förstärkning av försvarsanslagen med ca 4 miljarder kronor 2018–2020.

En skola där ingen lämnas efter

Skolans uppgift är enligt motionärerna att förmedla kunskap, att stimulera elevernas intellektuella utveckling och att förbereda barn och unga för vuxen- livet. För att fördjupa skolans kunskapsuppdrag vill man öka tillgången på speciallärarkompetens, införa fler karriärlärartjänster och tillföra mer resurser till utsatta skolor. Motionärerna ser både ett behov av att skolan fördjupar sitt kunskapsuppdrag och ett behov av insatser för att vända trenden med barn och unga som mår dåligt och drabbas av psykisk ohälsa. I det arbetet vill man stärka familjer, barn- och ungdomsvården, skolan och den ideella sektorn t.ex. genom evidensbaserade antimobbingsprogram och utbildningsträffar för föräldrar.

2.3 Kompletterande information

Nyligen avlämnade propositioner och utredningsbetänkanden

Proposition 2017/18:22 Ytterligare verktyg för makrotillsyn

Den 1 november överlämnade regeringen proposition 2017/18:22 till riksdagen. I propositionen föreslås lagändringar som innebär att Finansinspektionen ges ytterligare verktyg för makrotillsyn. Förslagen innebär i huvudsak att det införs krav på att kreditinstitut och företag som bedriver verksamhet enligt bolånelagen ska bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att de inte bidrar till finansiella obalanser på kreditmarknaden, att amorteringskravet ska tillämpas också av sådana kreditgivare som bedriver verksamhet enligt bolånelagen och att det införs en möjlighet att i Sverige erkänna krav som ställs upp i en offentlig reglering inom ett annat land inom EES och som motsvarar amorteringskravet eller kravet på att vissa företag ska bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att de inte bidrar till finansiella obalanser på kreditmarknaden. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 2018. Propositionen behandlas i finansutskottet under hösten, och beslutet i kammaren är planerat till den 13 december 2017.

85

2017/18:FiU1

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

SOU 2017:78 En sammanhållen budgetprocess

Kommittén har haft i uppdrag att analysera och ta ställning till vilka slags lagförslag som ska behandlas inom ramen för budgetprocessen och hur detta ska regleras i lag. I uppdraget ingick även att analysera hur förslag till budgetrelaterade tillkännagivanden ska behandlas i budgetprocessen och hur förslag som väcks inom riksdagen utanför den ordinarie budgetprocessen och som har en tydlig påverkan på statens budget ska hanteras, samt att se över i vilken utsträckning dessa frågor kan regleras i lag. Kommittén föreslår förändringar av vissa bestämmelser i riksdagsordningen och att de nya bestämmelserna ska träda i kraft den 1 september 2018.

Aktuella bedömningar av de offentliga finanserna

Konjunkturinstitutets prognos över offentliga finanser

Enligt Konjunkturinstitutets (KI) senaste prognos över offentliga finanser från den 10 oktober 2017 beräknas det finansiella sparandet till 0,6 procent av BNP 2018, vilket kan jämföras med regeringens beräkning på 0,9 procent av BNP. KI:s prognos utgår från regeringens finanspolitik som den föreslagits i budgetpropositionen för 2018. För 2019 och 2020 beräknas det finansiella sparandet till 1,3 respektive 1,0 procent av BNP, vilket är 0,3 respektive 0,5 procentenheter lägre än vad regeringen beräknar. Enligt KI försvagar budgeten för 2018 det strukturella sparandet med 40 miljarder kronor, eller 0,8 procent av potentiell BNP. Det strukturella sparandet beräknas till 0 procent 2018, vilket kan jämföras med regeringens beräkning på 0,6 procent. KI anser att det strukturella sparandet är lägre än den nivå som är förenlig med både det nuvarande och det nya föreslagna överskottsmålet och konstaterar att den underfinansierade budgeten innebär att finanspolitiken förstärker högkonjunkturen. För att nå det nya överskottsmålet behöver finanspolitiken därför vara åtstramande 2019.

Riksbankens penningpolitiska rapport

I Riksbankens penningpolitiska rapport från den 26 oktober 2017 redovisas en prognos över den offentliga sektorns finansiella sparande på 1,2, 0,9, 1,0 respektive 0,9 procent av BNP för 2017–2020, vilket för 2017–2019 är något högre jämfört med den prognos som redovisades i september. Prognosen för 2020 redovisas för första gången. I rapporten konstaterar Riksbanken att omfattningen av regeringens åtgärder redan var känd i september och då innefattades i prognosen, varför prognosen inte ändrats nämnvärt. Sammansättningen av åtgärderna blev dock lite annorlunda mot vad som antogs i septemberprognosen. Tyngdpunkten ligger nu mer på stimulanser till hushållen och något mindre på offentlig konsumtion. Riksbanken konstaterar att konjunkturen i dagsläget är stark och att skatteintäkterna bedöms öka även nästa år och att de offentliga finanserna väntas visa överskott även 2018.

86

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

Samtidigt framhåller man att det offentliga sparandet är något lägre än vad det varit historiskt vid motsvarande starka konjunkturläge.

Riksgäldskontorets prognos över statens lånebehov

I Riksgäldskontorets senaste prognos över statens finanser och upplåning för 2017–2019 från den 25 oktober 2017 konstateras att en starkare tillväxt i svensk ekonomi medför att statens budget kommer att visa ett överskott på 28 miljarder kronor 2017, vilket kan jämföras med regeringens prognos på 24 miljarder kronor. Myndighetens prognos har reviderats upp med närmare 46 miljarder kronor i förhållande till sin tidigare prognos, framför allt på grund av högre skatteinkomster. Den underliggande utvecklingen fortsätter enligt myndigheten att vara stark under prognosperioden, och budgetöverskotten ökar gradvis mellan åren. Enligt prognosen för 2018 väntas budgetens saldo bli 47 miljarder kronor, vilket kan jämföras med regeringens prognos på 44 miljarder kronor. Eftersom Riksgäldskontoret i sin prognos nu räknar med att vidareutlåningen till Riksbanken ska fortsätta tills vidare revideras budgetens saldo ned med 77 miljarder kronor jämfört med föregående prognos. Myndighetens prognos för budgetens saldo 2019 är 55 miljarder kronor, vilket kan jämföras med regeringens prognos 72 miljarder kronor. Riksgäldskontorets prognos innehåller ett antagande om ofinansierad finanspolitik motsvarande 15 miljarder kronor.

Enligt Riksgäldskontorets prognos väntas statsskulden som andel av BNP bli 28, 26 respektive 24 procent för 2017–2019, vilket kan jämföras med regeringens bedömning på 27, 24 respektive 22 procent för 2017–2019.

EU-kommissionens höstprognos 2017

EU-kommissionen har i sin höstprognos reviderat upp sin prognos för den offentliga sektorns finansiella sparande från 0,4 procent av BNP till 0,9 procent av BNP 2017, jämfört med prognosen från i maj. För 2018 är prognosen oförändrad, dvs. 0,7 procent av BNP. För 2019, som är ett nytt prognosår, räknar kommissionen med att det finansiella sparandet som andel av BNP blir 0,6 procent av BNP. Det strukturella sparandet beräknas till 0,6 respektive 0,7 procent av potentiell BNP 2018 och 2019. Maastrichtskulden kommer enligt prognosen att minska från 39,0 procent 2017 till 34,4 procent 2019.

2.4 Utskottets ställningstagande

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Finanspolitikens övergripande inriktning

Utskottet kan i likhet med regeringen konstatera att Sverige och svensk ekonomi är i en styrkeposition. Tack vare den ansvarsfulla finanspolitik regeringen bedrivit sedan den tillträdde har underskott i de offentliga

87

2017/18:FiU1

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

 

finanserna vänts till överskott, samtidigt som angelägna samhällsinvesteringar

 

har kunnat genomföras. Det betyder att åtgärder för att minska arbetslösheten,

 

stärka välfärden, öka den ekonomiska jämlikheten och främja investeringar i

 

bostadsbyggande, infrastruktur och klimatanpassning har kommit till stånd.

 

Det är reformer som utskottet anser ha varit mycket angelägna.

 

Sammansättningen av de offentliga utgifterna och intäkterna har sedan 2014

 

därmed ändrats så att de gynnar tillväxt, sysselsättning och en bättre

 

fördelning. Utskottet håller med regeringen om att styrkan i svensk ekonomi

 

nu ska användas ansvarsfullt och rättvist så att de ekonomiska framgångarna

 

kommer alla till del, i hela landet. Utskottet välkomnar därför att regeringen

 

nu går vidare med kraftfulla investeringar i jobb, skola och klimat med det

 

finanspolitiska ramverket som grund för den ekonomiska politiken.

 

Utskottet noterar att statsskuldskvoten i slutet av 2017 beräknas uppgå till

 

sin lägsta nivå sedan 1977 och att de offentliga finanserna visat överskott

 

sedan 2015. Regeringens förslag till budget innebär att 40 miljarder kronor

 

eller drygt 1 procent av BNP används för att betala av på statsskulden 2018,

 

vilket utskottet anser vara en stram och ansvarsfull finanspolitik. Det är enligt

 

utskottet också ansvarsfullt att i det här starka ekonomiska läget ta itu med de

 

utmaningar som finns i samhället. Därför välkomnar utskottet regeringens

 

finanspolitiska inriktning med viktiga strukturreformer för att stärka den

 

svenska modellen och avvisar oppositionspartiernas respektive förslag till

 

inriktning på finanspolitiken eftersom de inte gör den prioriteringen. Sverige

 

ska vara ett land i arbete och sammanhållning, i jämlikhet och hållbar

 

utveckling. Utskottet noterar med tillfredsställelse att regeringens samlade

 

politik bidrar till en mer jämlik fördelning och konstaterar att man runt om i

 

världen pekar på den svenska modellen som en förebild för att lyckas

 

kombinera hög sysselsättning, hög tillväxt och hög jämlikhet.

 

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

 

Utskottet konstaterar att utvecklingen för de offentliga finanserna har vänt

 

efter en femårsperiod med underskott, vilket som mest uppgick till

 

60 miljarder kronor eller 1,4 procent av BNP 2014. Förbättringen beror dels

 

på den starka utvecklingen i svensk ekonomi, dels på att regeringen sedan den

 

tillträdde fört en ansvarsfull ekonomisk politik. Utskottet noterar att de

 

offentliga utgifterna vuxit betydligt långsammare än BNP, trots de högre

 

utgifter som uppstod till följd av det mycket stora antalet personer som sökte

 

asyl i Sverige under hösten 2015.

 

Utskottet noterar att prognosen för de offentliga finanserna har reviderats

 

upp för 2017 och 2018 jämfört med prognosen i 2017 års ekonomiska

 

vårproposition. I huvudsak är det intäkterna från skatt på kapitalvinster och

 

konsumtion som beräknas bli högre. De åtgärder som föreslås i

 

budgetpropositionen för 2018 medför att utgifterna revideras upp men i mindre

 

utsträckning än inkomsterna. I takt med att de åtgärder som aviseras i

 

budgetpropositionen genomförs 2019 och 2020 belastas sparandet i staten,

88

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

vilket medför att prognosen för det finansiella sparandet i den offentliga sektorn successivt revideras ned i förhållande till vårpropositionen.

Oppositionspartierna framför att regeringen i rådande konjunkturläge bedriver en för expansiv finanspolitik. Utskottet ställer sig i det sammanhanget bakom det regeringen anför i propositionen som ett svar på Finanspolitiska rådets rapport 2017, dvs. att det strukturella sparandet har stärkts med nästan 2 procent av BNP sedan regeringen tillträdde och att detta enligt gängse kriterier bör anses vara en åtstramande finanspolitik. Utskottet delar också regeringens syn att det för närvarande finns få tecken på överhettning i ekonomin som motiverar ytterligare åtstramning.

Regeringens bedömning är att både det finansiella och det strukturella sparandet ligger i linje med överskottsmålet fr.o.m. 2016. Utskottet delar den bedömningen. Utskottet konstaterar liksom regeringen att den finanspolitiska inriktning som presenteras i propositionen innebär en lämplig övergång till det nya lägre överskottsmålet, en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel, som regeringen i propositionen föreslår ska gälla fr.o.m. 2019.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till utgiftstak för 2020 och konstaterar att den föreslagna nivån gör det möjligt att genomföra prioriterade reformer i kommande budgetpropositioner. Samtidigt vill utskottet liksom vid flera tillfällen tidigare betona att ett ledigt utrymme under utgiftstaket inte i sig betyder att det finns ett utrymme för reformer som ökar de takbegränsade utgifterna, utan att reformer på utgiftssidan kan genomföras först efter avstämning mot målet för det finansiella sparandet och de inkomstförstärkningar som kan komma att krävas. Utskottet noterar i det här sammanhanget att budgeteringsmarginalen 2020 är 8,8 procent av de takbegränsade utgifterna, dvs. 5,8 procentenheter högre än den minsta säkerhetsmarginal som enligt regeringen bör finnas. Utrymmet för reformer på utgiftssidan kommer enligt utskottet också att begränsas av hur stor del av budgeteringsmarginalen som de närmaste åren behöver tas i anspråk för oförutsedda utgifter, t.ex. volymförändringar i transfereringssystemen. För 2018 och 2019 föreslår regeringen att utgiftstaket till följd av tekniska justeringar fastställs till 1 337 respektive 1 397 miljarder kronor, vilket utskottet ställer sig bakom. Med anledning av riksdagens tillkännagivande till regeringen om att sätta utgiftstak så att de återfår sin styrande effekt (bet. 2016/17:FiU20, rskr. 2016/17:349) noterar utskottet att regeringen i propositionen anger att man har för avsikt att återkomma i den frågan i 2018 års ekonomiska vårproposition.

Ändringar i det finanspolitiska ramverket

Utskottet ställer sig bakom både regeringens förslag om att målet för den offentliga sektorns finansiella sparande fastställs till i genomsnitt en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel fr.o.m. 2019 och förslaget om att

89

2017/18:FiU1

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

 

fastställa ett riktmärke för nivån på den offentliga sektorns konsoliderade

 

bruttoskuld (ett skuldankare) till 35 procent av BNP fr.om. 2019.

 

I det här sammanhanget vill utskottet påminna om sitt ställningstagande

 

med anledning av 2017 års ekonomiska vårproposition då regeringen

 

aviserade förslagen (prop. 2016/17:100, bet. 2016/17:FiU20, rskr.

 

2016/17:349). Utskottet ställde sig då bakom regeringens bedömning om

 

betydelsen av att eftersträva ett brett politiskt stöd för eventuella förändringar

 

för att värna stabiliteten i det finanspolitiska ramverket. Utskottet vidhåller

 

denna uppfattning. Mot bakgrund av att regeringen inte föreslår någon

 

lagreglering när det gäller uppföljningen av skuldankaret, och därmed inte

 

heller någon reglering av regeringens skyldigheter i förhållande till riksdagen

 

i det avseendet, vill utskottet betona vikten av att en uppdaterad beskrivning

 

av både principerna för uppföljningen och regeringens åtagande gentemot

 

riksdagen när det gäller uppföljningen. Med detta sagt står utskottet

 

fortfarande bakom den process för uppföljning av skuldankaret som

 

regeringen beskrev i 2017 års ekonomiska vårproposition.

Inriktningen på den ekonomiska politiken

Utskottet delar regeringens syn att Sverige ska vara ett land i arbete, sammanhållning, jämlikhet och hållbar utveckling. Utskottet vill se ett säkert och tryggt samhälle för alla. Som regeringen framhåller finns det utmaningar och problem som behöver lösas. Fler måste komma i arbete, skolresultaten måste förbättras, fler måste få sjukvård i tid och fler brott måste klaras upp. Byggandet är på en historiskt hög nivå men samtidigt letar många fortfarande efter bostad. För att möta dessa utmaningar behöver Sverige fortsätta att investera i samhällsbygget för fler jobb, en stärkt välfärd och en ökad trygghet: investeringar och reformer som ger alla möjlighet att delta på arbetsmarknaden och minskar klyftorna, ökar tilliten och stärker ekonomin. Sverige ska vara ett land som håller ihop, och utskottet står bakom regeringens förslag om att inriktningen på den ekonomiska politiken ska ligga fast och att ett samhälle för trygghet, hållbar utveckling och minskade orättvisor ska fortsätta att byggas.

Alla som kan ska jobba

Utskottet delar regeringens bedömning att målet om att Sverige ska ha den lägsta arbetslösheten i EU 2020 ska vara vägledande för den ekonomiska politiken. Utskottet noterar att arbetsmarknaden fortsätter att utvecklas starkt, med en sysselsättning som fortsätter att öka och allt fler som deltar i arbetskraften. Sedan 2014 har sysselsättningen ökat med över 200 000 personer. Sysselsättningsgraden är den högsta i EU och den högsta i Sverige sedan 1992. Samtidigt behöver mer göras, särskilt för de som inte gått ut gymnasieskolan och de som är födda utanför Europa. Utskottet delar regeringens syn att det behövs fler och enklare vägar till jobb, kompetenshöjande åtgärder och särskilda insatser för att utrikes födda kvinnor

90

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Även arbetsmarknadsutskottet lyfter i sitt yttrande till finansutskottet fram att vägarna till jobb måste bli fler och enklare. Regeringens förslag till förändringar av gällande subventionerade anställningar, där ett flertal stödformer ersätts med ett nytt anställningsstöd – introduktionsjobb, välkomnas av arbetsmarknadsutskottet. Enligt arbetsmarknadsutskottet kan färre, enklare och mer kraftfulla stöd förväntas bidra till att öka arbetsgivares vilja att anställa med stöd och därigenom göra det lättare för grupper med svag ställning att komma in på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsutskottet ser också positivt på regeringens särskilda insatser för att nyanlända ska komma i arbete, som t.ex. omläggningen av regelverket för Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag och införandet av utbildningsplikt för alla nyanlända invandrare. Finansutskottet är inte av någon annan uppfattning.

Allianspartierna argumenterar för sänkta ingångslöner som ett sätt för bl.a. nyanlända invandrare med låg utbildning att lättare komma in på arbetsmarknaden genom s.k. inträdesjobb. Liksom arbetsmarknadsutskottet anser finansutskottet att sänkta ingångslöner riskerar att öka lönespridningen och att ett samhälle med ökande klyftor kommer att resultera i sämre förutsättningar för social rörlighet och omställning på arbetsmarknaden. Finansutskottet anser i likhet med regeringen att Sverige ska konkurrera med kunskap och kompetens, inte med låga löner.

Den svenska arbetsmarknadsmodellen utgår dessutom ifrån att det är parterna på arbetsmarknaden som huvudsakligen sköter lönebildningen. Det skulle vara ett kraftfullt avsteg från partsmodellen att i riksdagen stifta lag om lägre löner än de som parterna kommit överens om.

Finansutskottet anser att investeringar i utbildning och kompetens ger förutsättningar för människor i hela landet att utbilda sig och stärka sina möjligheter på arbetsmarknaden och förutsättningar för omställning under hela livet. Genom att investera i utbildning skapas också bättre förutsättningar för att säkra den framtida kompetensförsörjningen och Sveriges ställning som konkurrenskraftig kunskapsnation. Därför välkomnar utskottet regeringens förslag om att bygga ut Kunskapslyftet. Det är också glädjande att regeringen avser att höja bidragsdelen inom studiemedlet, vilket förväntas få fler att vilja studera.

En bättre etablering uppnås också genom regeringens förslag om att införa en möjlighet för utrikes födda kvinnor att lära sig svenska under föräldraledigheten och om att utöka stödet för deras företagande.

Utskottet kan konstatera att den politik som förts under de senaste åren med bl.a. statliga investeringsbidrag har lett till att bostadsbyggandet ökat, för att 2017 nå rekordnivåer. Byggandet av nya bostäder har inte varit så högt på flera decennier. Trots det har många ändå svårt att hitta en bostad. I likhet med regeringen anser utskottet att det ska gå att hitta en bostad i Sverige när man får jobb eller en studieplats. Utskottet står därför bakom regeringens fortsatta arbete med att genomföra det s.k. 22-punktsprogrammet för att upprätthålla en hög takt i bostadsbyggandet och effektivisera plan- och byggprocessen.

91

2017/18:FiU1

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

 

 

 

Programmet ligger också i linje med de rekommendationer som regeringen fått

 

av Europeiska kommissionen inom ramen för den europeiska

 

planeringsterminen. Kommissionen anser att hushållens ökade skuldsättning

 

utgör en risk för den makroekonomiska stabiliteten, en bedömning som

 

utskottet i likhet med regeringen delar. Utskottet kan också notera att ett flertal

 

åtgärder har vidtagits för att minska riskerna, som t.ex. bolånetak, höjda

 

riskvikter för bolån, skärpta kapitalkrav och amorteringskrav. Utskottet

 

noterar att regeringen fortsätter att följa utvecklingen av hushållens

 

skuldsättning noga och är beredd att vidta ytterligare åtgärder om det skulle

 

krävas, vilket utskottet välkomnar.

 

 

 

Goda skattemässiga villkor för att starta och driva företag är en

 

förutsättning för att hela landet ska växa. Därför välkomnar utskottet

 

regeringens förslag om att utvidga det s.k. växa-stödet till att även omfatta

 

aktiebolag och handelsbolag, för att på så sätt underlätta för enmansföretag att

 

ta steget att anställa. Utskottet är också positivt till förslaget om att ändra

 

beskattningen av personaloptioner, så att möjligheten att behålla

 

nyckelpersoner förbättras. Regeringens förslag om

att

utvidga

 

socialförsäkringsstödet för företagare kan enligt utskottet också förväntas leda

 

till att fler vågar starta företag.

 

 

 

Samtliga oppositionspartier anser att regeringens politiska prioriteringar är

 

felaktiga och att de i flera avseenden riskerar att förstärka problemen i

 

samhället. Regeringens reformer bedöms försvåra och fördyra jobbskapande.

 

Flera av oppositionspartierna föreslår att politiken i stället ska inriktas på att

 

få fler i arbete genom lägre skatter, stramare bidragsnivåer och

 

skattesubventioner för enskilda företag och hushåll som delvis ska finansieras

 

av en höjd mervärdesskatt. Utskottet delar inte den inriktningen på politiken

 

utan anser i likhet med regeringen att staten ska fortsätta att understödja

 

jobbtillväxten genom en väl avvägd finanspolitik med åtgärder inom

 

regeringens jobbagenda och med fokus på ett brett kunskapslyft, fler och

 

enklare vägar till arbete, investeringar i klimat, infrastruktur och bostäder samt

 

en aktiv närings- och innovationspolitik. Utskottet noterar också att

 

Konjunkturinstitutets bedömning är att offentliga investeringar är det mest

 

effektiva sättet att snabbt öka tillväxten och sysselsättningen. Den inriktning

 

på politiken som Sverigedemokraterna föreslår bygger i stort på att

 

integrationspolitiken slopas helt. Det är ett synsätt som utskottet tydligt tar

 

avstånd ifrån.

 

 

 

Sverige ska ha en jämlik kunskapsskola

 

 

 

För att elever ska lära sig mer måste ojämlikheten i skolsystemet brytas. Alla

 

skolor ska vara bra skolor. Stora investeringar har gjorts för en mer jämlik

 

kunskapsskola och fler än 20 000 har anställts i skolan sedan regeringen

 

tillträdde, men i likhet med regeringen anser utskottet att det krävs mer för att

 

regeringens mål om en jämlik kunskapsskola ska nås. Utskottet välkomnar

 

därför regeringens förslag om att politiken ska inriktas

att stärka

92

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

likvärdigheten och öka möjligheten till en god kunskapsutveckling genom att tillföra ökade medel till kommunsektorn, göra läraryrket mer attraktivt, förstärka och förlänga Läslyftet och förlänga skolplikten. Det finns därför inte skäl att tillstyrka motionärernas förslag, som förordar en annan politik för skolan.

Sverige ska bli ett fossilfritt välfärdsland

I likhet med regeringen anser utskottet att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Därigenom visar Sverige globalt ledarskap, vilket är en central del i det moderna samhällsbygget. Utskottet kan notera att regeringen har genomfört de största satsningarna på miljö och klimat i svensk historia. Sverige är nu närmare att nå klimatmål 2020 med enbart inhemska åtgärder. Utskottet noterar att Sverige rankas som överlägset bäst i EU när det gäller klimatarbetet men vill, i likhet med regeringen, framhålla att ambitionerna behöver höjas ytterligare om vi tillsammans ska klara klimatomställningen. Mot den bakgrunden välkomnar utskottet regeringens förstärkning av klimat- och miljöarbetet med åtgärder för ett renare hav, skydd av dricksvatten, en levande och giftfri stadsmiljö och ett främjande av fossilfria resor och transporter. I trafikutskottets yttrande till finansutskottet framhålls att omställningen till ett långsiktigt hållbart transportsystem är en av de största utmaningarna som politiken står inför och att det är viktigt att prioritera arbetet med att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta 2030. Regeringens förslag om ett reduktionspliktssystem bedöms vara ett långsiktigt och effektivt styrmedel som bör införas utan onödigt dröjsmål. Finansutskottet är inte av någon annan uppfattning. Finansutskottet delar också regeringens bedömning att det behövs skatteförändringar för att minska utsläppen från vägtransportsektorn och flyget. Regeringens förslag om att förstärka Klimatklivet och införa ett industrikliv, ett stöd till innovativa projekt och ny teknik för att minska utsläpp av växthusgaser, är enligt utskottets mening viktiga kostnadseffektiva åtgärder som förstärker klimatarbetet. Utskottet kan konstatera att den politik som regeringen vill föra innebär en ambitionshöjning i den klimatomställning som krävs för att långsiktigt hållbara utsläppsnivåer ska uppnås och anser därför att det inte finns skäl att tillstyrka motionärernas förslag.

Välfärden ska stärkas

Utskottet delar regeringens syn att Sverige ska vara ett ledande välfärdsland. Alla ska bidra och alla ska få ta del av det växande välståndet. Utskottet kan konstatera att regeringen har genomfört omfattande satsningar på välfärden, t.ex. har pengar avsatts för att öka bemanningen inom äldreomsorgen. Socialstyrelsens utvärdering av dessa medel visar att satsningen gett över 5 000 fler årsarbetskrafter i äldreomsorgen. I likhet med regeringen vill utskottet framhålla vikten av att fortsätta investera i välfärden. Med en växande befolkning kommer behoven av välfärdstjänster att öka. Utskottet kan

93

2017/18:FiU1

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

 

 

också notera att regeringen avsätter ytterligare resurser till skolan, vården och

 

omsorgen, bl.a. höjs det generella statsbidraget till kommuner och landsting.

 

Ökade resurser tillförs också för att korta köerna och förbättra samordningen

 

och arbetsvillkoren inom sjukvården. Förlossningsvården tillförs 1 miljard

 

kronor nästa år, och stora satsningar görs på psykiatri och primärvård. Totalt

 

förstärks vården med ca 5,5 miljarder 2018. Utskottet ser positivt på

 

regeringens fortsatta investeringar i välfärden och anser inte att det finns skäl

 

att tillstyrka motionärernas förslag, som också i varierande grad vill se

 

investeringar i sjukvården. Utskottet delar vidare regeringens syn att välfärden

 

ska vara generell, omfatta alla och komma alla till del. Därför är det också

 

glädjande att regeringen investerar i t.ex. ett jämställt föräldraskap, barn,

 

pensionärer och sjuka genom att bl.a. höja barnbidraget, sänka skatten för

 

pensionärer och höja taket i sjukförsäkringen.

 

 

Sverige ska vara tryggt

 

 

Utskottet delar regeringens bedömning om att Sverige ska vara ett land där

 

alla är trygga och säkra oavsett var de bor. Fler brott ska förhindras och fler

 

brott ska klaras upp och den illegala handeln ska stoppas. Som regeringen

 

framhåller är det också angeläget att hedersvåldet bekämpas. Mot den

 

bakgrunden välkomnar utskottet regeringens kraftiga tillskott till myndigheter

 

som t.ex. Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Kriminalvården

och

 

Tullverket. Utskottet kan också notera att totalförsvaret stärks i enlighet med

 

den överenskommelse som gjorts mellan regeringspartierna, Moderaterna och

 

Centerpartiet, vilket utskottet ser positivt på. Den inriktning som regeringen

 

föreslår ligger också i linje med vad flera av oppositionspartierna föreslår om

 

än med varierande belopp, varför utskottet inte finner anledning att tillstyrka

 

motionärernas förslag.

 

 

Redovisning av sysselsättningseffekter

 

 

I propositionen skriver regeringen, med anledning av Finanspolitiska rådets

 

rapport, att den bedömt att det inte är ändamålsenligt att redovisa detaljerade

 

siffersatta effektberäkningar av enskilda reformer. Det skulle enligt regeringen

 

riskera att ge en missvisande bild av effekterna, varför den i stället beskriver

 

effekterna av enskilda reformer i kvalitativa ordalag. I detta sammanhang vill

 

utskottet påminna om det tillkännagivande som riksdagen beslutade i juni

 

2017 om att redovisa sysselsättningseffekter av de reformer som föreslås och

 

aviseras i budgetpropositionen (bet. 2016/17:FiU20, rskr. 2016/17:349).

 

Utskottet förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen med anledning

 

av tillkännagivandet.

 

 

Tillkännagivande om åtgärder för att förenkla skattesystemet

 

 

I propositionen redovisar regeringen, med anledning av ett tillkännagivande

 

från riksdagen, att den alltid noggrant överväger möjligheterna

till

94

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2017/18:FiU1

förenklingar i varje enskilt lagstiftningsarbete. Vidare redovisar regeringen olika åtgärder den har vidtagit.

Utskottet delar regeringens bedömning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat.

Finansutskottet tillstyrker propositionens riktlinjer

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet propositionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. De alternativa förslagen till riktlinjer i oppositionspartiernas budgetmotioner avstyrks liksom övriga här aktuella motionsyrkanden.

95

2017/18:FiU1

3 Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen fastställer målet för den offentliga sektorns finansiella sparande till i genomsnitt en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel fr.o.m. 2019 och riktmärket för nivån på den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld till 35 procent av BNP fr.o.m. 2019.

Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 337, 1 397 och 1 471 miljarder kronor för 2018–2020.

Riksdagen beslutar om ramar för de 27 utgiftsområdena för 2018 i enlighet med regeringens förslag. Utgifterna i statens budget uppgår till 998,6 miljarder kronor 2018.

Riksdagen godkänner regeringens förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2018 och antar regeringens förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler med smärre ändringar som utskottet föreslår.

Riksdagen godkänner regeringens beräkning av utgifter för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2018.

Riksdagens godkänner de preliminära utgiftsramarna och de preliminära inkomstberäkningarna för 2019 och 2020.

Jämför reservation 6 (M), 7 (SD), 8 (C), 9 (L) och 10 (KD).

I detta kapitel behandlas de förslag som ingår i rambeslutet. I ett och samma beslut fastställer riksdagen utgiftstaken för staten och ramarna för de olika utgiftsområdena samt godkänner en beräkning av inkomsterna i statens budget. I rambeslutet ingår även att riksdagen godkänner ett antal budgetpåverkande utgiftsposter: förändringen i anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringen. I inkomstberäkningen ingår att ta ställning till olika förslag om ändrade regler för skatter och avgifter och att beräkna vad dessa förslag har för effekter på inkomsterna. Skillnaden mellan inkomsterna och utgifterna i statens budget utgör budgetsaldot, vilket är definitionsmässigt lika med statens lånebehov med omvänt tecken. Budgetsaldot och lånebehovet uppkommer således som ett resultat av de delar som bygger upp statens budget. Riksdagen tar inte ställning till saldot som sådant utan till de delar som ingår i rambeslutet. I beslutet ingår också att riksdagen godkänner en beräkning av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. För att säkerställa en helhetssyn på budgetpolitiken i ett medelfristigt perspektiv ingår också beslut

96

3 RAMBESLUTET UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2017/18:FiU1

om att godkänna preliminära inkomstberäkningar och utgiftsramar för de tillkommande budgetåren.

Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen ska fastställa överskottsmålet till i genomsnitt en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel fr.o.m. 2019. Enligt 11 kap. 18 § riksdagsordningen (RO) ska beslut med anledning av de budgetpolitiska mål som riksdagen har beslutat att använda fastställas i rambeslutet. Regeringen föreslår också att det finanspolitiska ramverket kompletteras med ett s.k. skuldankare på 35 procent av BNP fr.o.m. 2019. Skuldankaret är en ny komponent i det finanspolitiska ramverket och bör ses som en riktlinje och ett komplement till överskottsmålet. Bestämmelsen i RO reglerar inte vilken beslutsform som ska användas i fall som detta, men skuldankarets nära koppling till överskottsmålet talar för att de båda fastställs i rambeslutet. Frågorna om överskottsmål och skuldankare behandlas närmare i kapitel 2.

3.1 Utgiftstak för staten

Enligt 2 kap. 2 § budgetlagen ska regeringen lämna förslag till utgiftstak för det tredje tillkommande budgetåret. Utgiftstaket är en grundläggande del av den medelfristiga budgeteringen och principen om en beslutsordning uppifrån och ned, där beslut om en övre gräns för de totala utgifterna fattas före besluten om delarna; dvs. utgiftsramarna beslutas före anslagen.

Propositionen

I budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen fastställer dels utgiftstaken för staten 2018 och 2019 till följd av tekniska justeringar (punkt 2), dels utgiftstaket för det tredje och tillkommande budgetåret 2020 (punkt 3). Regeringen föreslår att nivån på utgiftstaken fastställs till 1 337, 1 397 och 1 471 miljarder kronor för 2018–2020 (se tabell 3.1). De föreslagna nivåerna överensstämmer med den bedömning av nivån för 2020 som gjordes i 2017 års ekonomiska vårproposition och med beslutade nivåer för 2018 och 2019, exklusive tekniska justeringar. De tekniska justeringarna förklaras i huvudsak av en neutralisering av effekten på kommunsektorn av förslaget om ett höjt grundavdrag för pensionärer. Tekniska justeringar görs t.ex. när en förändring inte har samma nettoeffekt på den offentliga sektorns konsoliderade utgifter som på de takbegränsade utgifterna. För att behålla takets stramhet görs därför en teknisk justering av utgiftstakets nivå.

Regeringens förslag till nivå på utgiftstaket för 2020 innebär att nivån ökar med 74 miljarder kronor i förhållande till föregående år. Det innebär en större ökning än den genomsnittliga årliga ökningen sedan utgiftstaket infördes 1997. Den genomsnittliga årliga ökningen i löpande priser 1997–2019 uppgår till 3,1 procent, medan motsvarande ökning för 2020 uppgår till 5,3 procent. Som en följd av utgiftstakets ökningstakt ökar även budgeteringsmarginalens storlek relativt snabbt och uppgår 2020 till 8,8 procent av de takbegränsade utgifterna.

97

2017/18:FiU1

3 RAMBESLUTET UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Motionerna

Oppositionspartiernas förslag till utgiftstak framförs i yrkande 2 i deras respektive budgetmotioner. Förslagen till utgiftstak i förhållande till regeringens förslag redovisas i tabell 3.1.

Tabell 3.1 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftstak för staten 2018–2020

Miljoner kronor

 

2018

2019

2020

Regeringens förslag till utgiftstak

1 337

000

1 397

000

1 471

000

Avvikelse från regeringen

 

 

 

 

 

 

Moderaterna

−52 000

−77 000

−106 000

Sverigedemokraterna

−55 849

−101 278

−143 786

Centerpartiet

−52 000

−77 000

−106 000

Liberalerna

−52 000

−77 000

−106 000

Kristdemokraterna

−52 000

−77 000

−106 000

Källor: Budgetpropositionen för 2018, partimotion 2017/18:3681 (M), partimotion 2017/18:2487 (SD), partimotion 2017/18:3716 (C), partimotion 2017/18:3752 (L) och partimotion 2017/18:3798 (KD).

3.2 Utgiftsramar för utgiftsområdena 2018

I regeringens förslag till statens budget ska utgifterna enligt 9 kap. 5 § i riksdagsordningen hänföras till utgiftsområden som anslagen ska fördelas på.

Propositionen

I budgetpropositionen (punkt 8) föreslår regeringen att utgifterna för 2018 fördelas på utgiftsområden enligt tabell 3.2.

De föreslagna utgiftsramarna beräknas sammantaget öka med ca 14 miljarder kronor 2018 jämfört med 2017, inklusive Vårändringsbudget för 2017 och Höständringsbudget för 2017.

I förslaget till utgiftsramar för 2018 har hänsyn tagits till tidigare beslutade och nu föreslagna utgiftsreformer. Till grund för utgiftsramarna ligger också regeringens prognos för den makroekonomiska utvecklingen, volym- antaganden för vissa transfereringssystem samt pris- och löneomräkning av främst förvaltningsanslagen. Andra faktorer som påverkar utgiftsramarna för 2018 är förändringar av nivån på medlemsavgiften till EU och tidsför- skjutningar i olika program eller utbetalningar, t.ex. olika investeringar i transportinfrastruktur och olika EU-finansierade program.

De beloppsmässigt största förändringarna av utgiftsramarna 2018 jämfört med 2017 finns inom

utgiftsområde 4 Rättsväsendet, 1,9 miljarder kronor

utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 3,1 miljarder kronor

utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, 6,2 miljarder kronor

utgiftsområde 8 Migration, – 23,7 miljarder kronor

98

3 RAMBESLUTET UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2017/18:FiU1

utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 7,3 miljarder kronor

utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, –4,6 miljarder kronor

utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, 5,2 miljarder kronor

utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering, –7,1 miljarder kronor

utgiftsområde 15 Studiestöd, 1,9 miljarder kronor

utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, 4,9 miljarder kronor

utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, 1,9 miljarder kronor

utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner, 5,8 miljarder kronor

utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., –5,1 miljarder kronor

utgiftsområde 27 Avgifter till Europeiska unionen, 9,9 miljarder kronor.

De förslag som lämnas i propositionen om att ge Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Kriminalvården förstärkta resurser medför att utgifterna inom utgiftsområde 4 beräknas öka 2018, jämfört med föregående år.

I enlighet med totalförsvarsöverenskommelsen lämnas förslag om att stärka totalförsvaret från 2018, varför utgifterna inom utgiftsområde 6 beräknas öka 2018, jämfört med föregående år.

Förslag om att höja biståndsramen till 1 procent av BNI beräknas öka utgifterna inom utgiftsområde 7 för 2018, jämfört med föregående år.

Inom utgiftsområde 8 föreslås att medel flyttas till utgiftsområde 13. Där- utöver föreslås att anvisade medel minskas som en följd av färre ärenden i migrationsdomstolen och fortsatt effektiviseringsarbete på Migrationsverket. Förslagen beräknas minska utgifterna inom utgiftsområde 8 för 2018, jämfört med föregående år.

Inom utgiftsområde 9 föreslås ett flertal reformer bl.a. inom förlossnings- vård, psykisk ohälsa, höjd schablonersättning för assistansersättning och höjt tandvårdsbidrag. Därutöver föreslås anslagsökningar för läkemedels- förmånerna. Förslagen ökar utgifterna inom utgiftsområdet för 2018, jämfört med föregående år.

Regeringens förslag om ett höjt tak i sjukförsäkringen, höjd garantinivå i sjuk- och aktivitetsersättningen och höjt bostadstillägg för ålderspensionärer och personer med sjuk- och aktivitetsersättning beräknas öka utgifterna inom utgiftsområde 10 för 2018, jämfört med föregående år. Varför utgiftsramen ändå minskar 2018 jämfört med 2017 framgår inte på ett tydligt sätt i propositionen.

Förslag om ett höjt barnbidrag och studiebidrag ökar utgifterna inom utgiftsområde 12 för 2018, jämfört med föregående år.

Förslag om statsbidrag till kommuner för mottagande av personer som vidarebosätts i Sverige och förslag om att flytta medel från utgiftsområde 13

99

2017/18:FiU1

3 RAMBESLUTET UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

 

till utgiftsområde 14 beräknas medföra att utgifterna inom utgiftsområde 13

 

minskar 2018, jämfört med föregående år.

 

Ramen för utgiftsområde 15 ökar 2018 jämfört med föregående år, bl.a.

 

som en följd av regeringens förslag om att höja bidragsdelen inom

 

studiemedlen och en förväntad ökning av antalet studiemedelsberättigade

 

eftersom bl.a. yrkesvux föreslås byggas ut.

 

Regeringen föreslår ett flertal åtgärder för att stärka likvärdigheten och

 

kunskapsutvecklingen, öka kvaliteten i gymnasieskolan, utöka antalet

 

utbildningsplatser inom vuxenutbildningen och höja kvaliteten i yrkesvux.

 

Förslagen beräknas öka utgifterna 2018 inom utgiftsområde 16, jämfört med

 

föregående år.

 

Inom utgiftsområde 20 ökar utgifterna 2018 jämfört med föregående år som

 

en följd av regeringens föreslagna reformer, bl.a. förstärkning och förlängning

 

av det s.k. klimatklivet, investeringsstöd för gröna städer och premie vid köp

 

av exempelvis elcyklar och elmopeder.

 

Regeringens förslag om att sänka skatten för pensionärer medför att

 

kommunsektorns inkomster beräknas minska. Kommunsektorn kompenserar

 

för detta genom en ökning av det generella statsbidraget, vilket i huvudsak

 

förklarar varför utgiftsramen för utgiftsområde 25 ökar 2018, jämfört med

 

föregående år. En del av den ökade ramen förklaras också av förslag om

 

statsbidrag för kommunernas arbete med långtidsarbetslösa.

 

Det framgår inte med någon tydlighet av propositionen varför utgiftsramen

 

för statsskuldsräntor minskar mellan 2017 och 2018 eller varför utgiftsramen

 

för avgiften till Europeiska unionen ökar med nästan 10 miljarder kronor

 

mellan 2017 och 2018.

Motionerna

Moderaterna

Moderaternas förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2018 framförs i yrkande 3 i deras budgetmotion. Förslaget till utgiftsramar för 2018 jämfört med regeringens förslag framgår av tabell 3.2.

Moderaternas förslag till utgiftsramar för 2018 är sammanlagt ca 35 miljarder kronor lägre än regeringens förslag till utgiftsramar. I förhållande till regeringens förslag föreslår motionärerna lägre ramar för 20 utgiftsområden, högre ramar för 3 utgiftsområden och oförändrade ramar för 4 utgiftsområden.

Större skillnader i förhållande till regeringens förslag återfinns i förslag till ramar för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (–9,4 miljarder kronor), utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (–8,5 miljarder kronor), utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (+5,1 miljarder kronor), utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (–4,1 miljarder kronor ), utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (–3,4 miljarder kronor), utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (–3,3 miljarder kronor)

100

3 RAMBESLUTET UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2017/18:FiU1

och utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (–2,6 miljarder kronor).

Den lägre ramen för utgiftsområde 10 förklaras i huvudsak av att motionärerna säger nej till regeringens höjning av taket i sjukförsäkringen och att man vill se en ökad avtrappning av sjukpenningen och införa ytterligare en karensdag. Motionärerna vill sänka ersättningsnivån i arbetslöshets- försäkringen, införa en tidsbegränsning av aktivitetsstödet och ersätta befintliga subventionerade anställningsstöd med ett stöd, vilket främst förklarar den lägre ramen för utgiftsområde 14. Ramen för utgiftsområde 25 ökar bl.a. till följd av att motionärerna vill att det införs en jobbstimulans i försörjningsstödet, mer undervisningstid i lågstadiet, utökad lovskola och obligatorisk läxhjälp samtidigt som gratis tandvård från 22 till 23 år och läsa- skriva-räkna-garantin avvisas. Motionärerna vill att byggsubventionerna ska avskaffas, vilket i huvudsak förklarar den lägre ramen för utgiftsområde 18. Den lägre ramen för utgiftsområde 7 förklaras av att motionärerna vill se en långsammare återgång till 1 procent av BNI inom biståndet, jämfört med regeringen. Motionärerna avvisar regeringens klimatinvesteringar, vilket bl.a. förklarar den lägre ramen för utgiftsområde 20. Den lägre ramen för utgifts- område 16 förklaras bl.a. av att motionärerna säger nej till ett antal av regeringens satsningar t.ex. ”Samverkan för bästa skola”.

Sverigedemokraterna

Sverigedemokraternas förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2018 framförs i yrkande 5 i deras budgetmotion. Förslaget till utgiftsramar för 2018 jämfört med regeringens förslag framgår av tabell 3.2.

Sverigedemokraternas förslag till utgiftsramar för 2018 är sammanlagt ca 48 miljarder kronor lägre än regeringens förslag till ramar. I förhållande till regeringens förslag föreslår motionärerna lägre ramar för 13 utgiftsområden, högre ramar för 11 utgiftsområden och oförändrade ramar för 3 utgiftsområden.

Större skillnader i förhållande till regeringens förslag återfinns i förslag till ramar för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (–23,6 miljarder kronor), utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (–15,4 miljarder kronor), utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (–10,5 miljarder kronor), utgiftsområde 8 Migration (–5,8 miljarder kronor), utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (–4,3 miljarder kronor), utgiftsområde 11 Ekonomisk trygg- het vid ålderdom (+4,1 miljarder kronor), utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap (+4 miljarder kronor), utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (+3,5 miljarder kronor), utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (–3,4 miljarder kronor), utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn (–3,2 miljarder kronor) och utgiftsområde 4 Rättsväsendet (+2,6 miljarder kronor).

101

2017/18:FiU1

3 RAMBESLUTET UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

 

Ramen för utgiftsområde 25 minskar i huvudsak som en följd av att

 

motionärerna reglerar effekten av bl.a. sänkt skatt för pensionärer och avvisar

 

regeringens stöd med anledning av flyktingsituationen. Som en följd av

 

Sverigedemokraternas politik på det migrationspolitiska området minskas

 

anslaget för kommunersättning vid flyktingmottagande, och etablerings-

 

ersättning till vissa nyanlända dras in som helhet, vilket i huvudsak förklarar

 

den minskade ramen för utgiftsområde 13. Motionärerna vill se minskade

 

kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser och vill att

 

instegsjobb och nystartsjobb avvecklas, vilket i huvudsak förklarar den lägre

 

ramen för utgiftsområde 14. Även ramen för utgiftsområde 8 minskas som en

 

följd av att motionärerna vill se en stramare migrationspolitik. Motionärerna

 

avvisar regeringens byggsubventioner, vilket i huvudsak förklarar den

 

minskade ramen för utgiftsområde 18. Den högre ramen för utgiftsområde 11

 

förklaras främst av att motionärerna vill se en höjd garantipension och höjt

 

bostadstillägg för pensionärer. Motionärerna förordar höjningar av

 

försvarsanslagen, bl.a. anskaffning av materiel och anläggningar, vilket till

 

stor del förklarar den ökade ramen för utgiftsområde 6. Motionärerna vill se

 

ytterligare förstärkningar inom vård och omsorg, varför ramen för

 

utgiftsområde 9 ökar. Motionärerna avvisar regeringens klimatinvesteringar

 

och skydd av värdefull natur, vilket i huvudsak förklarar den lägre ramen för

 

utgiftsområde 20. Den lägre ramen för utgiftsområde 12 förklaras främst av

 

att motionärerna avvisar regeringen höjning av barnbidraget och

 

flerbarnstillägget. Motionärerna vill ha ytterligare fler poliser och skärpta

 

straff, vilket i huvudsak förklarar den högre ramen för utgiftsområde 4.

 

Centerpartiet

 

Centerpartiets förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2018

 

framförs i yrkande 5 i deras budgetmotion. Förslaget till utgiftsramar för 2018

 

jämfört med regeringens förslag framgår av tabell 3.2.

 

Centerpartiets förslag till utgiftsramar för 2018 är sammanlagt ca 40

 

miljarder kronor lägre än regeringens förslag. I förhållande till regeringens

 

förslag föreslår motionärerna lägre ramar för 22 utgiftsområden, högre ramar

 

för 2 utgiftsområden och oförändrade ramar för 3 utgiftsområden.

 

Större skillnader i förhållande till regeringens förslag återfinns i förslag till

 

ramar för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (–12 miljarder

 

kronor), utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-

 

nedsättning (–8,8 miljarder kronor), utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och

 

social omsorg (–7,8 miljarder kronor), utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till

 

kommuner (+7 miljarder kronor), utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

 

bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (–4,1 miljarder

 

kronor), utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (–3,7

 

miljarder kronor) och utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (–2,4

 

miljarder kronor).

102

3 RAMBESLUTET UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2017/18:FiU1

Den lägre ramen för utgiftsområde 14 förklaras i huvudsak av att motionärerna vill se en reformerad arbetslöshetsförsäkring, en tidsgräns i aktivitetsstödet, ett avskaffande av arbetsmarknadsutbildningarna, ett avskaffande av extratjänsterna som ersätts med matchningsanställningar samt färre och enklare anställningsstöd.

Motionärerna vill att det införs en bortre tidsgräns i sjukförsäkringen och i aktivitetsstödet, vilket i huvudsak förklarar den lägre ramen för utgiftsområde 10. Den högre ramen för utgiftsområde 25 förklaras till stor del av att motionärerna vill ersätta riktade statsbidrag med generella statsbidrag. Motionärerna avvisar stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande och minskar investeringsstödet för anordnande av hyresbostäder, vilket främst förklarar den lägre ramen för utgiftsområde 18. Motionärerna avvisar även statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling samt ersätter vissa riktade stöd till kommunsektorn genom att göra dem generella inom utgiftsområde 25, vilket i huvudsak förklarar den lägre ramen för utgiftsområde 16. Ramen för utgiftsområde 20 minskar bl.a. som en följd av att motionärerna avvisar regeringens s.k. klimatkliv.

Liberalerna

Liberalernas förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2018 framförs i yrkande 5 i deras budgetmotion. Förslaget till utgiftsramar för 2018 jämfört med regeringens förslag framgår av tabell 3.2.

Liberalernas förslag till utgiftsramar för 2018 är sammanlagt ca 27 miljarder kronor lägre än regeringens förslag. I förhållande till regeringens förslag föreslår motionärerna lägre ramar för 17 utgiftsområden, högre ramar för 8 utgiftsområden och oförändrade ramar för 2 utgiftsområden.

Större skillnader i förhållande till regeringens förslag återfinns i förslag till ramar för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (–12 miljarder kronor), utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (–6,2 miljarder kronor), utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (–4,1 miljarder kronor), utgiftsområde 15 Studiestöd (–3,9 miljarder kronor), utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (+3,3 miljarder kronor), utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (–3,1 miljarder kronor) och utgiftsområde 4 Rättsväsendet (+2,8 miljarder kronor).

Motionärerna vill att ineffektiva arbetsmarknadspolitiska program ska avvecklas, vilket i huvudsak förklarar den lägre ramen för utgiftsområde 14. Den lägre ramen för utgiftsområde 10 förklaras bl.a. av att motionärerna säger nej till regeringens höjning av taket i sjukförsäkringen och vill att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen ska återinföras. Motionärerna avvisar regeringens byggsubventioner, vilket i huvudsak förklarar den lägre ramen för utgiftsområde 18. Motionärerna avvisar också regeringens förslag till utbyggnad av vuxenutbildning och höjning av studiemedel, vilket bl.a. förklarar den lägre ramen för utgiftsområde 15. Ramen för utgiftsområde 25

103

2017/18:FiU1

3 RAMBESLUTET UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

 

ökar i huvudsak som en följd av att motionärerna tillför medel för att skapa

 

förutsättningar för en förlängd skolplikt för nyanlända elever och för fler

 

undervisningstimmar i grundskolan. Motionärerna avvisar regeringens

 

klimatinvesteringar, vilket bl.a. förklarar den lägre ramen för utgiftsområde

 

20. Motionärerna vill se ytterligare fler poliser och höja polisernas löner, vilket

 

i huvudsak förklarar den högre ramen för utgiftsområde 4.

 

Kristdemokraterna

 

Kristdemokraternas förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för

 

2018 framförs i yrkande 3 i denna del i deras budgetmotion. Förslaget till

 

utgiftsramar för 2018 jämfört med regeringens förslag framgår av tabell 3.2.

 

Kristdemokraternas förslag till utgiftsramar för 2018 är sammanlagt ca 39

 

miljarder kronor lägre än regeringens förslag. I förhållande till regeringens

 

förslag föreslår motionärerna lägre ramar för 17 utgiftsområden, högre ramar

 

för 8 utgiftsområden och oförändrade ramar för 2 utgiftsområden.

 

Större skillnader i förhållande till regeringens förslag återfinns i förslag till

 

ramar för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (–25,5 miljarder

 

kronor), utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (+8,7

 

miljarder kronor), utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (–8,1

 

miljarder kronor), utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning

 

och byggande samt konsumentpolitik (–4,1 miljarder kronor), utgiftsområde

 

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (–3,9 miljarder

 

kronor), utgiftsområde 15 Studiestöd (–3,8 miljarder kronor), utgiftsområde

 

20 Allmän miljö- och naturvård (–3,6 miljarder kronor) och utgiftsområde 12

 

Ekonomisk trygghet för familjer och barn (+2,8 miljarder kronor).

 

Ramen för utgiftsområde 25 minskar i huvudsak som en följd av att

 

motionärerna reglerar effekten på kommunsektorns skatteintäkter av en sänkt

 

skatt för pensionärer. Motionärerna vill se ytterligare reformer inom vård och

 

omsorg, bl.a. förstärkt primärvård, återinförd kömiljard och fler

 

sjukvårdsplatser, vilket förklarar den högre ramen för utgiftsområde 9.

 

Motionärerna avvisar regeringens arbetsmarknadspolitiska program, vilket i

 

huvudsak förklarar den lägre ramen för utgiftsområde 14. Motionärerna säger

 

nej till regeringens byggsubventioner, vilket i huvudsak förklarar den lägre

 

ramen för utgiftsområde 18. Motionärerna avvisar regeringens höjning av

 

taket i sjukförsäkringen och vill att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen

 

återinförs, vilket förklarar den lägre ramen för utgiftsområde 10. Den lägre

 

ramen för utgiftsområde 15 förklaras bl.a. av att motionärerna vill att

 

pensionsrätten för studiemedel slopas. Motionärerna avvisar även flera av

 

regeringens miljö- och klimatreformer, vilket förklarar den lägre ramen för

 

utgiftsområde 20. Den högre ramen för utgiftsområde 12 förklaras i huvudsak

 

av att motionärerna vill se en stärkt pensionsrätt för barnår.

104

3 RAMBESLUTET UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2017/18:FiU1

Tabell 3.2 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftsramar för 2018

Miljoner kronor

Utgiftsområde

Regeringens

 

Avvikelse från regeringen

 

 

 

förslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

M

 

SD

C

L

KD

 

 

 

 

 

 

 

 

1

Rikets styrelse

14 531

−171

−636

−423

−100

−251

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

16 286

−101

 

−12

−329

−157

−240

3

Skatt, tull och exekution

11 399

+45

+354

−142

+9

−51

4

Rättsväsendet

45 777

+361

+2

650

+938

+2 824

+150

5

Internationell samverkan

2 009

±0

+1

011

−64

−12

−46

6

Försvar och samhällets krisberedskap

53 836

±0

+4

000

−3

+1 187

+540

7

Internationellt bistånd

42 985

−3 423

+250

±0

±0

+9

8

Migration

15 748

−576

−5 797

−45

−349

+1 513

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

77 696

−1 457

+3

548

−7 825

+1 115

+8 732

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

102 615

−9 402

+2

774

−8 795

−6 214

−3 946

 

funktionsnedsättning

 

 

 

 

 

 

 

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

34 636

−400

+4

145

−785

−357

+1 538

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

94 586

−284

−3 221

−1 303

+473

+2 757

13

Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

25 600

−355

−15 449

−405

+1 299

−932

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

74 084

−8 513

−10 509

−11 995

−11 977

−8 142

15

Studiestöd

24 353

−1 437

−575

−1 522

−3 919

−3 812

16

Utbildning och universitetsforskning

77 966

−2 593

+468

−3 731

−643

+1 372

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

15 880

−1 222

−530

−902

−667

−823

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt

6 952

−4 055

−4 350

−4 057

−4 079

−4 137

 

konsumentpolitik

 

 

 

 

 

 

 

19

Regional tillväxt

3 922

−42

 

±0

−507

−613

−496

20

Allmän miljö- och naturvård

10 773

−3 287

−3 440

−2 430

−3 108

−3 570

21

Energi

3 588

−1 235

−905

−150

−900

−683

105

2017/18:FiU1

3 RAMBESLUTET UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgiftsområde

Regeringens

 

Avvikelse från regeringen

 

 

 

 

förslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

M

SD

C

L

KD

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

22

Kommunikationer

56 419

−386

+2 000

−1 469

−1 454

−606

 

23

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

19 254

−790

+90

−42

−1 011

−798

 

24

Näringsliv

7 371

−838

−350

−610

−1 598

−1 318

 

25

Allmänna bidrag till kommuner

111 385

+5 379

−23 647

+7 010

+3 310

−25 467

 

26

Statsskuldsräntor m.m.

11 355

±0

±0

±0

+53

±0

 

27

Avgiften till Europeiska unionen

39 511

±0

±0

±0

±0

±0

 

Summa utgiftsområden

1 000 515

−34 780

−48 129

−39 585

−26 888

−38 707

 

Minskning av anslagsbehållningar

−8 479

±0

±0

±0

±0

±0

 

Summa utgifter

992 036

−34 780

−48 129

−39 585

−26 888

−38 707

 

Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto

6 548

±0

±0

±0

±0

+1 000

 

Kassamässig korrigering

0

±0

±0

±0

±0

±0

 

Summa

 

998 584

−34 780

−48 129

−39 585

−26 888

−37 707

Källor: Budgetpropositionen för 2018, partimotion 2017/18:3681 (M), partimotion 2017/18:2487 (SD), partimotion 2017/18:3716 (C), partimotion 2017/18:3752 (L) och partimotion 2017/18:3798 (KD).

106

3 RAMBESLUTET UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2017/18:FiU1

3.3 Övriga utgifter i statens budget

Övriga utgifter i statens budget är Minskning av anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering. Enligt 3 kap. 3 § budgetlagen ska regeringens förslag till statens budget omfatta alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov redovisas Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigering på statens budget.

Minskning av anslagsbehållningar: Statliga myndigheter har vissa möjligheter att omfördela utgifter över tiden genom att spara anslag till efterföljande år (anslagssparande) eller låna av efterföljande år (anslagskredit). Förskjutningar av detta slag redovisas i budgetförslaget som beräkningsposten Minskning av anslagsbehållningar, som är gemensam för alla anslag och utgiftsområden. Beräkningsposten ingår i de takbegränsade utgifterna.

Riksgäldskontorets nettoutlåning: Nettoutlåningen omfattar både löpande statlig verksamhet, som t.ex. studielån, och tillfälliga poster som ofta beslutas med kort varsel och därför är svåra att förutse. På grund av sådana engångseffekter varierar Riksgäldskontorets nettoutlåning kraftigt från år till år.

Kassamässig korrigering: En kassamässig korrigering kan uppstå dels om betalningar respektive anslagsavräkningar görs olika år, dels om det förekommer transaktioner över statsverkets checkräkning som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar, eller omvänt.

Propositionen

Minskning av anslagsbehållningar

I propositionen (punkt 9) föreslår regeringen att riksdagen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2018. För 2018 beräknar regeringen att posten Minskning av anslagsbehållningar uppgår till ca –8 miljarder kronor. Det innebär ett anslagssparande på 8 miljarder kronor, dvs. att statens utgifter 2018 sammantaget beräknas bli lägre än vad regeringen föreslår budgeteras på anslag.

Riksgäldskontorets nettoutlåning

I propositionen (punkt 13) föreslår regeringen att riksdagen godkänner beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2018. Regeringen beräknar att nettoutlåningen blir ca 7 miljarder kronor 2018.

Kassamässig korrigering

I propositionen (punkt 14) föreslår regeringen att riksdagen godkänner beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2018 till 0 kronor.

107

2017/18:FiU1

3 RAMBESLUTET UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Motionen

Kristdemokraterna redovisar i sin budgetmotion (yrkande 3 i denna del) en avvikelse från regeringen när det gäller posten Riksgäldskontorets nettoutlåning (se tabell 3.2). Kristdemokraterna avviker med +1 miljard kronor.

3.4 Beräkningen av inkomsterna i statens budget 2018

Propositionen

I propositionen (punkt 6) föreslår regeringen att riksdagen godkänner beräkningen av inkomster i statens budget för 2018.

Statens skatteinkomster

För 2018 beräknas statens skatteinkomster (inkomsttitel 1000) till ca 1 085 miljarder kronor 2018 (se tabell 3.3), vilket motsvarar en ökning med 56 miljarder kronor eller ca 5,5 procent jämfört med 2017. Samtliga skattebaser (arbete, kapital och konsumtion) beräknas bidra till ökningen. Lönesumman som utgör underlag för skatt på arbete väntas dock växa långsammare under perioden 2018–2020 jämfört med 2017 (detta som en följd av att timlönens ökningstakt förväntas vara relativt oförändrad samtidigt som antalet arbetade timmar ökar i en lägre takt). Från och med 2018 antas det att hushållens kapitalvinster successivt återgår till den historiskt genomsnittliga nivån på 3,7 procent av BNP. Kapitalvinsterna antas således öka något långsammare än BNP, vilket enligt regeringen är förenligt med en lugnare utveckling på bostadsmarknaden. (Kapitalvinsterna begränsas också av att en ökad andel av hushållens tillgångar väntas vara placerade på investeringssparkonton.) En fortsatt hög ökningstakt för bostadsinvesteringar, låga räntor, högt sparande och sjunkande arbetslöshet väntas bidra till en god utveckling av hushållens konsumtion.

Enligt regeringen beräknas de lagförslag och aviseringar som lämnas i propositionen sammantaget medföra att den offentliga sektorns skatteintäkter brutto minskar med mellan 5 och 16 miljarder kronor 2018–2020.

Regeringens förslag om att sänka skatten för pensionärer genom en förstärkning av det förhöjda grundavdraget bedöms minska intäkterna från skatt på arbete med ca 4,5 miljarder kronor per år fr.o.m. 2018. Förslag om lättnader i beskattningen av personaloptioner bedöms minska intäkterna av skatt på arbete med ca 0,4 miljarder kronor per år. En höjd särskild inkomstskatt för de som är bosatta utomlands beräknas öka intäkterna med 0,8 miljarder kronor per år. Förslag om att införa en skattereduktion för personer med sjuk- och aktivitetsersättning beräknas minska skatteintäkterna med ca 0,5 miljarder kronor. Regeringens förslag om att utvidga det s.k. växa-stödet till att omfatta flera beräknas komma att minska intäkterna från skatt på arbete med 2,3 miljarder kronor 2018. Ett återinförande av skattereduktion för

108

3 RAMBESLUTET UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2017/18:FiU1

fackföreningsavgift beräknas minska intäkterna av skatt på arbete med ca 1,3 miljarder kronor 2018.

Förslag om att höja beskattningen av sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring väntas öka intäkterna av skatt på kapital med ca 0,8 miljarder kronor 2018.

Intäkterna från mervärdesskatten väntas minska med 0,3 miljarder kronor 2018 som en följd av regeringens förslag om en sänkning av mervärdesskatten på förevisning av naturområden från 25 procent till 6 procent.

När det gäller punktskatter beräknas de komma att öka med mellan 1 och 3 miljarder kronor per år som en följd av de regeländringar som föreslås och aviseras i propositionen. Det handlar bl.a. om en skatt på flygresor och förändringar av fordonskatten där ett bonus–malus-system införs.

Restförda och övriga skatter beräknas öka med ca 2,7 miljarder kronor mellan 2017 och 2018, vilket främst förklaras av förslaget om ett förändrat avgiftsuttag för resolutionsavgiften.

Övriga inkomster

Posten Övriga inkomster innefattar inkomsttyperna 2000–8000. År 2018 beräknas dessa uppgå till –42,3 miljarder kronor. Jämfört med 2017 ökar avräkningarna i anslutning till skattesystemet, vilket innebär att posten Övriga inkomster sammantaget ökar från –41,4 till –42,3 miljarder kronor mellan 2017 och 2018.

Inkomster av statens verksamhet (inkomsttyp 2000) beräknas uppgå till ca 31 miljarder kronor 2018, vilket är en ökning med 2,7 miljarder kronor jämfört med 2017. Ökningen förklaras av att inkomster från statens aktieinnehav beräknas bli högre.

Inkomster av försåld egendom (inkomsttyp 3000) avser förslag om försäljning av olika slags statlig egendom, framför allt aktier i statligt ägda bolag. För 2018 antas försäljningsinkomsterna beräkningstekniskt uppgå till 5 miljarder kronor.

Återbetalning av lån (inkomsttyp 4000) redovisar bl.a. inbetalda studiemedelsavgifter (för lån upptagna före 1989) och övriga lån. För 2018 beräknas inkomsterna av denna typ uppgå till 0,8 miljarder kronor, vilket är oförändrat jämfört med 2017.

Kalkylmässiga inkomster (inkomsttyp 5000) avser vissa avskrivningar, amorteringar och statliga pensionsavgifter som utgör merparten av inkomsterna. För 2018 beräknas inkomsterna till 11,9 miljarder kronor, en ökning med 0,5 miljarder kronor jämfört med 2017, vilket förklaras av att inkomsterna från statliga pensionsavgifter förväntas öka.

Bidrag m.m. från EU (inkomsttyp 6000) består av bidrag från olika EU- fonder. De största enskilda bidragen kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Inkomsterna för 2018 beräknas sammantaget uppgå

109

2017/18:FiU1

3 RAMBESLUTET UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

 

till 12,9 miljarder kronor, vilket är en ökning med ca 1,7 miljarder kronor

 

jämfört med 2017.

 

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet (inkomsttyp 7000) består

 

dels av tillkommande inkomster, dels av avräkningar i anslutning till

 

skattesystemet. Statliga och kommunala myndigheters kompensation för

 

betald mervärdesskatt utgör den största delen av avräkningarna. Sammantaget

 

beräknas inkomsttypen uppgå till –103,7 miljarder kronor 2018, vilket innebär

 

en ökning med –5,4 miljarder kronor jämfört med 2017.

 

Under inkomsttypen 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på

 

skattekonto redovisas stöd som enligt nationalräkenskaperna är att likställa

 

med utgifter. Från och med 2016 redovisas och budgeteras inga sådana utgifter

 

på budgetens inkomstsida.

 

I propositionen lämnar regeringen förslag om försäljning av fastigheter

 

under 2018 som bedöms påverka statens övriga inkomster. Kostnaderna för att

 

lösa lånen på fastigheterna och de direkta försäljningskostnader som

 

uppkommer för staten föreslås avräknas från försäljningsintäkterna innan

 

dessa redovisas mot inkomsttitel.

Motionerna

Moderaterna

Moderaternas förslag till beräkning av statens inkomster för 2018 framförs i yrkande 5 i denna del i deras budgetmotion. Förslag till beräkning av inkomsterna för 2018 jämfört med regeringens förslag framgår av tabell 3.3.

I Moderaternas förslag till beräkning av statens inkomster för 2018 är inkomsterna ca 22,6 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsttyp 1100) är ca 27,6 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Det förklaras i huvudsak av att motionärerna vill att det införs ett nytt jobbskatteavdrag med förstärkning för låga inkomster och ett utökat jobbskatteavdrag för äldre. Motionärerna vill också att skiktgränsen för statlig inkomstskatt höjs. Inkomsterna från indirekta skatter på arbete (inkomsttyp 1200) är ca 1,7 miljarder kronor högre än i regeringens förslag, vilket i huvudsak förklaras av att motionärerna avisar regeringen förslag om växa-stöd. De högre inkomsterna motverkas till viss del av att motionärerna vill att det införs s.k. inträdesjobb. Inkomsterna från skatt på kapital (inkomsttyp 1300) är ca 0,7 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag, vilket främst förklaras av att motionärerna vill se en sänkt uppskovsränta. Motionärerna avvisar regeringens förslag om en höjd beskattning av sparande på investeringssparkonto. Inkomsterna från skatt på konsumtion är ca 1,6 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Det förklaras bl.a. av att motionärerna vill att mervärdesskatten på livsmedel höjs från 12 procent till 13 procent 2018. Motionärerna avvisar regeringens förslag på flygskatt, höjd koldioxidskatt i värmesektorn, indexering av miljöskatter och överfinansiering av bonus–malus. Reformerna ökar sammantaget inkomsterna jämfört med regeringens förslag. Inkomsterna från restförda och

110

3 RAMBESLUTET UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2017/18:FiU1

övriga skatter (inkomsttyp 1600) är ca 0,07 miljarder kronor högre än i regeringen förslag, vilket bl.a. förklaras av att motionärerna avvisar förslaget om höjd särskild skatt för utomlands bosatta. Övriga inkomster i statens budget (inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet) är ca 0,3 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag, vilket i huvudsak förklaras av att motionärerna vill se en sänkt ersättning i arbetslöshetsförsäkringen och i socialförsäkringen.

Sverigedemokraterna

Sverigedemokraternas förslag till beräkning av statens inkomster för 2018 framförs i yrkande 3 i denna del i deras budgetmotion. Förslag till beräkning av inkomsterna för 2018 jämfört med regeringens förslag framgår av tabell 3.3.

I Sverigedemokraternas förslag till beräkning av statens inkomster för 2018 är inkomsterna ca 45,1 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsttyp 1100) är ca 30,8 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Det förklaras i huvudsak av att motionärerna vill att skatten sänks för låg- och medelinkomsttagare, att utfasningen av jobbskatteavdraget vid högre inkomster slopas och att uppräkningen av skiktgränsen återställs enligt tidigare uppräkningspraxis. Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsttyp 1200) är ca 2,5 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Motionärerna vill att den särskilda löneskatten för äldre slopas och att den allmänna löneavgiften slopas för småföretag, vilket i huvudsak förklarar de lägre inkomsterna jämfört med regeringens förslag. Inkomsterna från skatt på kapital (inkomsttyp 1300) är ca 0,1 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag, vilket bl.a. förklaras av att motionärerna avvisar förslaget om att höja beskattningen av sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring. Inkomsterna från skatt på konsumtion (1400) är ca 13,4 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Det förklaras i huvudsak av att motionärerna vill se en höjd mervärdesskatt på restaurang- och cateringtjänster samt slopade skattelättnader för drivmedel. Motionärerna vill också att kemikalieskatten slopas och avvisar regeringens förslag om en flygskatt. Inkomsterna från restförda och övriga skatter (inkomsttyp 1600) är ca 0,4 miljarder kronor lägre än i regeringen förslag, vilket bl.a. förklaras av att motionärerna avvisar förslaget om höjd särskild skatt för utomlands bosatta.

Övriga inkomster i statens budget (inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet) är ca 3,1 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag, vilket förklaras av att motionärerna vill se en reformerad arbetslöshetsförsäkring som ger lägre intäkter.

Centerpartiet

Centerpartiets förslag till beräkning av statens inkomster för 2018 framförs i yrkande 3 i denna del i deras budgetmotion. Förslag till beräkning av inkomsterna för 2018 jämfört med regeringens förslag framgår av tabell 3.3.

111

2017/18:FiU1

3 RAMBESLUTET UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

 

I Centerpartiets förslag till beräkning av statens inkomster för 2018 är

 

inkomsterna ca 27,7 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag.

 

Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsttyp 1100) är ca 16,4

 

miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Det förklaras i huvudsak av att

 

motionärerna vill se en sänkt skatt för låg- och medelinkomsttagare samt av

 

att motionärerna avvisar regeringens sänkningar av skiktgränsen och

 

avtrappning av jobbskatteavdraget. Inkomsterna från direkta skatter på arbete

 

(inkomsttyp 1200) är ca 19,5 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag.

 

De lägre inkomsterna förklaras i huvudsak av att motionärerna vill införa ett

 

ingångsavdrag, där arbetsgivaravgiften tas bort för den först anställda, och att

 

den särskilda löneskatten för äldre avskaffas. Inkomsterna från skatt på kapital

 

(inkomsttyp 1300) är ca 2,3 miljarder kronor högre än i regeringens förslag.

 

Skatteintäkterna på företagsvinsterna ökar därför att det s.k. ingångsavdraget

 

påverkar företagens kostnader och därmed också vinsten. Motionärerna

 

avvisar bl.a. regeringens förslag till höjd skatt på investeringssparkonto, vilket

 

leder till minskade inkomster. Sammantaget ökar inkomsterna från skatt på

 

kapital jämfört med regeringens förslag. Inkomsterna från skatt på konsumtion

 

(1400) är ca 2,8 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Det förklaras

 

i huvudsak av att motionärerna vill se en ytterligare miljödifferentierad

 

fordonsskatt och att det införs en sopförbränningsskatt. Inkomsterna från

 

restförda och övriga skatter (inkomsttyp 1600) är ca 0,3 miljarder kronor lägre

 

än i regeringen förslag, vilket bl.a. förklaras av att motionärerna avvisar

 

förslaget om höjd särskild skatt för utomlands bosatta. Övriga inkomster i

 

statens budget (inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet) är ca 0,2

 

miljarder kronor lägre än i regeringens förslag, vilket förklaras av att

 

motionärerna vill se en reformerad arbetslöshetsförsäkring som ger lägre

 

intäkter. Inkomsttyp 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet är

 

ca 0,2 miljarder kronor högre än i regeringens förslag och förklaras av att

 

kväveoxidavgiften görs om till en skatt.

 

Liberalerna

 

Liberalernas förslag till beräkning av statens inkomster för 2018 framförs i

 

yrkande 3 i denna del i deras budgetmotion. Förslag till beräkning av

 

inkomsterna för 2018 jämfört med regeringens förslag framgår av tabell 3.3.

 

I Liberalernas förslag till beräkning av statens inkomster för 2018 är

 

inkomsterna ca 17,1 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag.

 

Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsttyp 1100) är ca 19,3

 

miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. De lägre inkomsterna förklaras

 

i huvudsak av att motionärerna vill se en höjd brytpunkt för statlig

 

inkomstskatt, en avskaffad värnskatt och en sänkt gräns för jobbskatteavdraget

 

för äldre. Motionärerna säger nej till avtrappat jobbskatteavdrag och avvisar

 

regeringens förslag om att slopa skattefrihet för förmån av privat hälso- och

 

sjukvård. Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsttyp 1200) är ca

 

0,1 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. De lägre inkomsterna

112

3 RAMBESLUTET UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2017/18:FiU1

förklaras i huvudsak av att motionärerna vill se en slopad särskild löneskatt för äldre och av ett flertal reformer som ger indirekta effekter på arbetsgivaravgifterna. Inkomsterna från skatt på kapital (inkomsttyp 1300) är ca 1,7 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. De högre inkomsterna förklaras främst av att motionärerna vill se en höjd fastighetsskatt på kommersiella lokaler. Ökningen motverkas till viss del av att motionärerna vill se en avskaffad uppskovsränta och avvisar regeringens förslag till höjd skatt på investeringssparkonto. Sammantaget ökar inkomsterna från skatt på kapital jämfört med regeringens förslag. Inkomsterna från skatt på konsumtion (1400) är ca 2,9 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. De högre inkomsterna förklaras i huvudsak av att motionärerna vill att det införs en skatt på plastbärkassar, läckagesskatt, slopad gruppregistrering av moms och slopad nedsättning av koldioxidskatt i jordbruket. Motionärerna avvisar regeringens förslag om att införa en flygskatt. Övriga inkomster i statens budget (inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet) är ca 0,4 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag, vilket förklaras av att motionärerna vill se en reformerad arbetslöshetsförsäkring som ger lägre intäkter.

Kristdemokraterna

Kristdemokraterna förslag till beräkning av statens inkomster för 2018 framförs i yrkande 5 i denna del i deras budgetmotion. Förslag till beräkning av inkomsterna för 2018 jämfört med regeringens förslag framgår av tabell 3.3.

I Kristdemokraternas förslag till beräkning av statens inkomster för 2018 är inkomsterna ca 27,9 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsttyp 1100) är ca 25,9 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. De lägre inkomsterna förklaras i huvudsak av att motionärerna vill se skattesänkning för alla, att skillnaden i beskattning för lön och pension avskaffas och att jobbskatteavdrag breddas t.ex. genom att omfatta fler. Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsttyp 1200) är ca 0,3 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. De lägre inkomsterna förklaras i huvudsak av att motionärerna vill se en slopad särskild löneskatt för äldre. Motionärerna säger nej till regeringens s.k. växa- stöd. Sammantaget minskar det inkomsterna jämfört med regeringens förslag. Inkomsterna från skatt på kapital (inkomsttyp 1300) är ca 1,5 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. De högre inkomsterna förklaras i huvudsak av att motionärerna vill se en höjd fastighetsskatt på kommersiella lokaler. Ökningen motverkas till viss del av att motionärerna avvisar regeringens förslag till höjd skatt på investeringssparkonto. Sammantaget ökar inkomsterna från skatt på kapital jämfört med regeringens förslag. Inkomsterna från skatt på konsumtion (1400) är ca 18,6 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. De högre inkomsterna förklaras i huvudsak av att motionärerna vill att mervärdesskatten höjs med 1 procentenhet på samtliga nivåer. Motionärerna avvisar regeringens förslag om att införa en flygskatt.

113

2017/18:FiU1

3 RAMBESLUTET UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

 

Övriga inkomster i statens budget (inkomsttyp 2000 Inkomster av statens

 

verksamhet) är ca 0,1 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag, vilket

 

förklaras av att motionärerna vill reformera arbetslöshetsförsäkringen, vilket

 

ger lägre intäkter.

114

3 RAMBESLUTET UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET 2017/18:FiU1

Tabell 3.3 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget för 2018

Miljoner kronor

Inkomsttitel

Regeringens

 

Avvikelse från regeringen

 

 

 

 

förslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

M

SD

C

L

 

KD

 

 

 

 

 

 

 

 

1100

Direkta skatter på arbete

657 127

−27 582

−30 846

−16 378

−19 332

−25 926

1111

Statlig inkomstskatt

60 807

−2 415

−1 880

−2 916

−18 010

+186

1115

Kommunal inkomstskatt

726 025

−2 557

+21 465

−3 333

+1 878

+22

011

1120

Allmän pensionsavgift

123 119

±0

+5

+22

±0

−299

1130

Artistskatt

0

±0

±0

±0

±0

 

±0

1140–1150 Skattereduktioner

−252 823

−22 610

−50 436

−10 151

−3 200

−47 824

1200

Indirekta skatter på arbete

581 913

+1 735

−2 542

−19 536

−133

−349

1210

Arbetsgivaravgifter

564 779

+1 735

−656

−18 210

+2 267

+2

141

1240

Egenavgifter

12 809

±0

±0

−365

+100

+100

1260

Avgifter till premiepensionssystemet

−38 689

±0

+4

−11

±0

 

+10

1270

Särskild löneskatt

48 668

±0

−1 890

−950

−2 500

−2 600

1280

Nedsättningar

−6 077

±0

±0

±0

±0

 

±0

1290

Tjänstegruppliv

423

±0

±0

±0

±0

 

±0

1300

Skatt på kapital

255 613

−698

−125

+2 270

+1 680

+1

521

1310

Skatt på kapital, hushåll

69 434

−1 280

+70

−603

−1 390

−490

1320

Skatt på företagsvinster

129 636

+182

+518

+3 043

−1 330

−277

1330

Kupongskatt

7 261

±0

±0

±0

±0

 

±0

1340

Avkastningsskatt

4 350

±0

−790

±0

±0

 

±0

1350

Fastighetsskatt

32 664

+400

+77

−170

+4 400

+2

288

1360

Stämpelskatt

12 268

±0

±0

±0

±0

 

±0

1400

Skatt på konsumtion och insatsvaror

580 892

+1 643

+13 358

+2 766

+2 920

+18

641

1410 Mervärdesskatt

450 560

+4 070

+11 246

+161

+1 020

+16

034

1420

Skatt på alkohol och tobak

26 537

±0

±0

±0

±0

+790

115

2017/18:FiU1

3 RAMBESLUTET UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Inkomsttitel

Regeringens

 

Avvikelse från regeringen

 

 

 

 

 

förslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

M

SD

C

L

KD

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1430

Energiskatt

47 591

−900

+2 366

+423

+90

−62

 

1440

Koldioxidskatt

23 322

−317

+2 726

−180

+960

+533

 

1450–1460 Övriga skatter på energi och miljö

4 332

−1 080

+20

+679

+480

+1 346

 

1470

Skatt på vägtrafik

21 365

−130

±0

+1 683

+400

±0

 

1480

Övriga skatter

7 186

±0

−3 000

±0

−30

±0

1500

Skatt på import

6 813

1600

Restförda och övriga skatter

15 255

1700

Avgående poster, skatter till EU

−6 813

Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat)

2 090 800

1800

Avgående poster, skatter till andra sektorer

−998 581

Statens skatteintäkter (periodiserat)

1 092 220

1900

Periodiseringar

−6 990

1000

Statens skatteinkomster

1 085 230

Övriga inkomster (kassamässigt)

−42 328

2000

Inkomster av statens verksamhet

30 834

3000

Inkomster av försåld egendom

5 000

4000

Återbetalning av lån

766

5000

Kalkylmässiga inkomster

11 873

6000 Bidrag m.m. från EU

12 910

7000

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

−103 712

8000

Utgifter som redovisas som krediteringar på

0

skattekonto

 

Statsbudgetens inkomster (kassamässigt)

1 042 901

±0

±0

±0

±0

±0

+70

−370

−277

±0

±0

±0

±0

±0

±0

±0

−24 832

−20 525

−31 155

−14 865

−6 112

+2 557

−21 470

+3 311

−1 878

−21 712

−22 275

−41 995

−27 844

−16 743

−27 825

±0

±0

±0

±0

±0

−22 275

−41 995

−27 844

−16 743

−27 825

−300

−3 110

+97

−400

−100

−300

−3 110

−200

−400

−100

±0

±0

±0

±0

±0

±0

±0

±0

±0

±0

±0

±0

±0

±0

±0

±0

±0

±0

±0

±0

±0

±0

+297

±0

±0

±0

±0

±0

±0

±0

−22 575

−45 105

−27 747

−17 143

−27 925

Källor: Budgetpropositionen för 2018, partimotion 2017/18:3681 (M), partimotion 2017/18:2487 (SD), partimotion 2017/18:3716 (C), partimotion 2017/18:3752 (L) och partimotion 2017/18:3798 (KD).

116

3 RAMBESLUTET UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2017/18:FiU1

3.5 Ändringar i skatte- och avgiftsregler

I detta avsnitt redovisas propositionens och motionernas förslag om ändringar i skatte- och avgiftsregler och övriga regler som ligger till grund för inkomstberäkningen. De förslag som behandlas framgår inledningsvis i betänkandet under utskottets förslag till riksdagsbeslut punkt 2 e Ändringar i skatte- och avgiftsregler.

Propositionen

Regeringen redovisar ett antal förändringar på skatte- och avgiftsområdet med effekt på budgetåret 2018 och framåt. Förändringarna redovisas i avsnitt 6 i propositionen under rubrikerna Skatt på arbetsinkomster, Skatt på kapitalägande, Skatt på kapitalanvändning, Skatt på konsumtion samt Övriga skattefrågor.

Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattning

Sänkt skatt för pensionärer

Det förhöjda grundavdraget för dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år förstärks. Detta sker genom att grundavdragsbeloppet höjs för alla med en fastställd förvärvsinkomst mellan 123 700 och 416 300 kronor per år 2018. Skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension bör tas bort. Av kostnadsskäl måste detta ske i flera steg. Det senaste steget togs den 1 januari 2016 då skatten sänktes för pensionärer med inkomster upp till 20 000 kronor i månaden. Sänkningen skedde genom att det förhöjda grundavdraget förstärktes. Det bedöms lämpligt att i detta ytterligare steg använda samma metod.

Skatten för pensionärer bör sänkas ytterligare så att skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension i sin helhet är borttagen till 2020. Den återstående skattesänkningen bör göras i två steg med den första sänkningen 2019 och den andra 2020.

Av dem som berörs får antalet begränsat skattskyldiga bedömas som ringa. Med beaktande av antalet berörda skattskyldiga och den föreslagna nivån på höjningen av grundavdraget uppskattas förslaget leda till minskade skatteintäkter om 4,42 miljarder kronor per år.

Sänkt skatt för personer med sjukersättning och aktivitetsersättning

En skattereduktion införs för personer med sjukersättning och aktivitetsersättning. För arbetsinkomster erhålls i dag en skattelättnad i form av en skattereduktion, jobbskatteavdraget. För dem som vid beskattningsårets inträde har fyllt 65 år finns en skattelättnad i form av förhöjt grundavdrag. Inkomster i form av sjukersättning och aktivitetsersättning omfattas inte av någon av dessa skattelättnader, vilket medför ett högre skatteuttag på dessa

117

2017/18:FiU1

3 RAMBESLUTET UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

 

inkomster. Även av fördelningspolitiska skäl finns det anledning att införa en

 

skattelättnad för sjukersättning och aktivitetsersättning.

 

De som är obegränsat skattskyldiga under någon del av året har rätt till

 

skattereduktion. Sådan rätt till skattereduktion har också de som är begränsat

 

skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3 inkomstskattelagen

 

om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder,

 

uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av

 

förvärvsinkomster i Sverige.

 

Underlaget för skattereduktionen utgörs av sjukersättning och

 

aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken som betalats ut under

 

beskattningsåret och som ska tas upp till beskattning enligt

 

inkomstskattelagen.

 

En utländsk ersättning enligt lagstiftning om social trygghet som betalas ut

 

enligt grunder som är jämförbara med vad som gäller för sjukersättning och

 

aktivitetsersättning ska på begäran av den skattskyldige medräknas i

 

underlaget för skattereduktionen om ersättningen tas upp till beskattning i

 

Sverige.

 

Skattereduktionen knyts till kommunalskattesatsen och prisbasbeloppet.

 

Grundavdraget beaktas inte. För den del av underlaget som inte överstiger 2,53

 

prisbasbelopp uppgår skattereduktionen till 4,5 procent av underlaget

 

multiplicerat med skattesatsen för kommunal inkomstskatt. För den del av

 

underlaget som överstiger 2,53 prisbasbelopp uppgår skattereduktionen till 2,5

 

procent av underlaget, multiplicerat med skattesatsen för kommunal

 

inkomstskatt.

 

De som är obegränsat skattskyldiga bara under en del av beskattningsåret

 

har rätt till skattereduktionen med en tolftedel av den skattereduktion som

 

skulle ha tillgodoförts dem om de varit obegränsat skattskyldiga under hela

 

beskattningsåret, för varje kalendermånad eller del därav under vilken de är

 

obegränsat skattskyldiga. Om de skattskyldigas överskott av

 

förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som

 

uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige ska dock

 

denna begränsning inte tillämpas.

 

Skattereduktionen för sjukersättning och aktivitetsersättning ska räknas av

 

efter skattereduktion för sjöinkomst, allmän pensionsavgift och arbetsinkomst

 

men före skattereduktion för underskott av kapital, hushållsarbete och

 

mikroproduktion av förnybar el. Skattereduktionen för sjukersättning och

 

aktivitetsersättning ska räknas av mot kommunal inkomstskatt. En hänvisning

 

till skattereduktionen för sjukersättning och aktivitetsersättning görs i lagen

 

(1986:468) om avräkning av utländsk skatt.

 

Skattetabellerna som ligger till grund för preliminärskatteavdrag ska ta

 

hänsyn till skattereduktion för sjukersättning och aktivitetsersättning som

 

betalas ut av Försäkringskassan. Den som begär att utländsk ersättning ska

 

medräknas i underlaget för skattereduktion för sjukersättning och

 

aktivitetsersättning ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen i

 

inkomstdeklarationen.

118

3 RAMBESLUTET UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2017/18:FiU1

Att införa den föreslagna skattereduktionen för sjukersättning och aktivitetsersättning beräknas minska statens skatteintäkter med 0,48 miljarder kronor årligen fr.o.m. 2018.

Höjd särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

Den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta höjs med 5 procentenheter från 20 till 25 procent av skattepliktig inkomst, som inte utgör sjöinkomst.

Förslaget bedöms öka skatteintäkterna med ca 0,37 miljarder kronor årligen från och med 2018.

Ändrad beräkning av bilförmån

Någon ändring av reglerna om beräkning av bilförmån med anledning av bonusdelen av bonus–malus-systemet behövs inte eftersom nedsättningen av förmånsvärdet enligt befintliga regler om permanent nedsättning för vissa miljöanpassade bilar i allt väsentligt bedöms motsvara de effekter en bonus medför.

Vid beräkning av förmånsvärdet för bilar av tillverkningsår 2018 eller senare som blir skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen för första gången den 1 juli 2018 eller senare ska fordonsskatt inte ingå i prisbasbeloppsdelen vid den schablonmässiga beräkningen av förmånsvärdet. I stället ska bilens fordonsskatt enligt vägtrafikskattelagen tillkomma som ytterligare en post utöver prisbasbeloppsdelen, det ränterelaterade beloppet och det prisrelaterade beloppet. Till följd av detta ska prisbasbeloppsdelen sänkas från 0,317 till 0,29 prisbasbelopp vid beräkning av bilförmån för dessa bilar.

Vid beräkning av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar av tillverkningsår 2018 eller senare som blir skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen för första gången den 1 juli 2018 eller senare ska nybilspriset sättas ned till en nivå som motsvarar nybilspriset för närmast jämförbara bil.

Förmån av betald trängselskatt och väg-, bro- och färjeavgift ska inte ingå i det schablonmässigt beräknade bilförmånsvärdet. Den anställde ska anses ha fått förmånen först månaden efter den då förmånen kommit den anställde till del.

Offentliga sektorns intäkter bedöms öka med 84 miljoner kronor 2018 till följd av förslagen.

Lättnader i beskattningen av personaloptioner i vissa fall

För att underlätta för små, unga företag att rekrytera och behålla nyckelpersoner ska lättnader i beskattningen av personaloptioner införas. Förmån av personaloption ska inte tas upp till beskattning om vissa villkor är uppfyllda för såväl det företag från vilket personaloptionen förvärvas som personaloptionen och optionsinnehavaren. Arbetsgivaren ska därmed inte heller betala arbetsgivaravgifter.

Med personaloption avses en rätt att i framtiden förvärva värdepapper till ett i förväg bestämt pris eller i övrigt på förmånliga villkor. Med företag avses svenska aktiebolag eller motsvarande utländska bolag som har fast driftställe

119

2017/18:FiU1

3 RAMBESLUTET UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

 

i Sverige och som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska

 

samarbetsområdet (EES) eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett

 

skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte. Med koncern

 

avses en koncern av sådant slag som anges i årsredovisningslagen. Med

 

intjänandetid avses perioden från tidpunkten då personaloptionen förvärvas

 

och tre år framåt.

 

Optionsinnehavaren ska utnyttja optionen för förvärv av andel i det företag

 

från vilket personaloptionen har förvärvats tidigast efter intjänandetiden och

 

senast tio år efter tidpunkten då personaloptionen förvärvades.

 

Under det räkenskapsår som närmast föregår det år personaloptionen

 

förvärvas ska medelantalet anställda och delägare som arbetar i företaget vara

 

lägre än 50, och företagets nettoomsättning eller balansomslutning uppgå till

 

högst 80 miljoner kronor. Om företaget ingår i en koncern, ska gränsvärdena

 

beräknas sammantaget för alla företag i koncernen.

 

Ett eller flera offentliga organ får inte direkt eller indirekt kontrollera 25

 

procent eller mer av kapital- eller röstandelarna i företaget när

 

personaloptionen förvärvas. Ingen andel i företaget får vara upptagen till

 

handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför

 

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Om företaget ingår i en

 

koncern gäller kraven för varje företag i koncernen.

 

Företaget ska under intjänandetiden huvudsakligen bedriva annan rörelse

 

än bank- eller finansieringsrörelse, försäkringsrörelse, produktion av kol eller

 

stål, handel med mark, fastigheter, råvaror eller finansiella instrument,

 

uthyrning för längre tid av lokaler eller bostäder, eller tillhandahållande av

 

tjänster som avser juridisk rådgivning, redovisning eller revision. Om

 

företaget ingår i en koncern gäller kravet sammantaget för alla företag i

 

koncernen.

 

Företaget får inte ha bedrivit verksamhet i mer än tio år efter utgången av

 

det år då verksamheten påbörjades när personaloptionen förvärvas. Om

 

företaget har förvärvat 25 procent eller mer av verksamheten från någon

 

annan, ska personaloptionen förvärvas inom tio år från utgången av det år då

 

den förvärvade verksamheten ursprungligen påbörjades, om den förvärvade

 

verksamheten påbörjades före verksamheten i företaget. Om företaget ingår i

 

en koncern gäller kravet för varje företag i koncernen.

 

Företaget får inte när personaloptionen förvärvas vara: skyldigt att upprätta

 

kontrollbalansräkning, föremål för företagsrekonstruktion, på obestånd eller

 

föremål för betalningskrav på grund av ett tidigare beslut från Europeiska

 

kommissionen som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre

 

marknaden. Om företaget ingår i en koncern gäller kravet för varje företag i

 

koncernen.

 

Värdet på optionsinnehavarens samtliga personaloptioner, som innebär rätt

 

att förvärva andelar i företaget och som har förvärvats från företaget, får inte

 

överstiga 3 miljoner kronor när personaloptionen förvärvas. Värdet på

 

optionsinnehavarens personaloption tillsammans med värdet på övriga

 

personaloptioner, som också innebär rätt att förvärva andelar i företaget och

120

3 RAMBESLUTET UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2017/18:FiU1

som har förvärvats från företaget, får inte överstiga 75 miljoner kronor när personaloptionen förvärvas. Om företaget ingår i en koncern ska belopps- kraven tillämpas sammantaget för alla företag som ingår i koncernen.

Värdet på en personaloption ska anses motsvara värdet på den andel eller de andelar som optionen ger rätt att förvärva. Om det någon gång under de närmast föregående tolv månaderna innan personaloptionen förvärvas har genomförts marknadsmässiga transaktioner av företagets andelar, ska värdet på en andel bestämmas med ledning av dessa transaktioner. Om det inte har genomförts någon sådan transaktion, ska värdet på samtliga andelar i företaget anses motsvara skillnaden mellan företagets bokförda tillgångar och skulder enligt den senast fastställda balansräkningen. Om företaget inte har någon fastställd balansräkning, ska värdet på en andel bestämmas till andelens kvotvärde.

Optionsinnehavaren ska vara anställd i företaget under intjänandetiden. Arbetstiden ska under denna tid uppgå till i genomsnitt minst 30 timmar per vecka. Som arbetstid räknas semesterledighet med semesterlön och frånvaro till följd av sjukdom, föräldraledighet och andra liknande förhållanden som ersätts inom socialförsäkringssystemet. Om företaget ingår i en koncern gäller kravet på anställning för något av företagen som ingår i koncernen. Kravet på arbetstid gäller sammantaget för alla företag i koncernen.

Optionsinnehavaren ska under intjänandetiden få sådan ersättning från företaget som ska tas upp i inkomstslaget tjänst med ett belopp som uppgår till minst 13 inkomstbasbelopp. Om optionsinnehavaren under intjänandetiden till följd av sjukdom, föräldraledighet eller andra liknande förhållanden får ersättning inom socialförsäkringssystemet, ska kravet på ersättning från företaget minskas i proportion till tiden med sådan ersättning. Med inkomstbasbelopp avses det inkomstbasbelopp enligt socialförsäkringsbalken som gäller för det år då personaloptionen förvärvas. Som ersättning avses inte kostnadsersättning eller belopp som ska tas upp i inkomstslaget tjänst till följd av reglerna om förbjudet lån eller 3:12-reglerna. Om företaget ingår i en koncern gäller kravet på ersättning sammantaget för alla företag i koncernen.

Optionsinnehavaren får inte tillsammans med närstående, under något av de två åren närmast före det år då personaloptionen förvärvas eller under året då personaloptionen förvärvas fram t.o.m. tidpunkten för förvärvet, direkt eller indirekt kontrollera andelar i företaget som motsvarar mer än 5 procent av kapital- eller röstandelarna i företaget. Om företaget ingår i en koncern gäller begränsningen om kontroll över andelar för varje företag i koncernen.

Om optionsinnehavaren i samband med en fusion eller fission utnyttjar personaloptionen före intjänandetidens utgång, ska förmån av personaloption inte tas upp till beskattning. Detta gäller under förutsättning att personaloptionen utnyttjas för förvärv av andel i det överlåtande företaget tidigast ett år från tidpunkten då optionen förvärvades, att villkoren för det företag från vilket personaloptionen har förvärvats, för personaloptionen och för optionsinnehavaren är uppfyllda fram till tidpunkten för utnyttjandet, att fusionen eller fissionen genomförs på marknadsmässiga villkor, och att det

121

2017/18:FiU1

3 RAMBESLUTET UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

övertagande företaget huvudsakligen bedriver annan rörelse än undantagen verksamhet. Detta gäller dock inte om en eller flera fysiska personer omedelbart efter fusionen eller fissionen har det bestämmande inflytandet över det övertagande företaget eller de övertagande företagen och personerna eller närstående till dem direkt eller indirekt har innehaft andelar i det överlåtande företaget, eller i ett annat företag inom samma koncern, under det år då fusionen eller fissionen genomförs eller under något av de två föregående åren.

En eller flera fysiska personer tillsammans anses ha bestämmande inflytande över ett företag om detta företag skulle ha varit ett dotterföretag enligt aktiebolagslagen till personen eller personerna tillsammans, om personen eller personerna tillsammans hade varit ett svenskt aktiebolag.

Arbetsgivaren får inte göra avdrag för sådan förmån av personaloption som inte ska tas upp av den anställde.

Förslaget innebär att lättnader i beskattningen av personaloptioner införs i vissa fall. Förslaget bedöms minska skatteintäkterna med 0,21 miljarder kronor årligen fr.o.m. 2018 och varaktigt.

Slopad skattefrihet för förmån av privat hälso- och sjukvård

Skattefriheten bör slopas för förmån av hälso- och sjukvård i Sverige som inte är offentligt finansierad och för förmån av vård och läkemedel utomlands. Som en konsekvens av detta bör även avdragsförbudet slopas för sådana utgifter i en arbetsgivares verksamhet. För förmån av vård och läkemedel utomlands vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands bör skattefriheten bestå.

Finansdepartementet kommer att remittera ett förslag med angivna ändringar. Regeringen avser att under 2018 återkomma till riksdagen med ett förslag. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2018.

Det kommande förslaget bedöms öka skatteintäkterna med 1,17 miljarder kronor per år. För 2018 är den beräknande effekten hälften så stor, dvs. 0,59 miljarder kronor.

Återinförande av skattereduktion för fackföreningsavgift

En skattereduktion för fackföreningsavgifter bör återinföras. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2018.

Det kommande förslaget bedöms minska statens skatteintäkter med 2,67 miljarder kronor årligen från och med 2019. För 2018 bedöms minskningen uppgå till hälften, 1,34 miljarder kronor, till följd av att skattereduktionen bör införas från halvårsskiftet.

Ett förändrat reseavdragssystem

Det nuvarande systemet för reseavdrag bör ses över. Syftet är att i högre grad gynna resor med låga utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar, bidra till klimatmålet för transportsektorn 2030 och minska skattefelet kopplat till reseavdragen.

122

3 RAMBESLUTET UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2017/18:FiU1

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

Skyldighet för före detta arbetsgivare att betala socialavgifter

Reglerna i socialavgiftslagen (2000:980) och skatteförfarandelagen (2011:1244) förtydligas så att det framgår att skyldigheten för en svensk arbetsgivare att betala arbetsgivaravgifter, göra skatteavdrag och lämna kontrolluppgift i vissa fall också ska gälla för en före detta anställd. Avsikten är att tydliggöra att även en före detta arbetsgivare under vissa förutsättningar kan bli ansvarig för att betala socialavgifter.

Utvidgat växa-stöd till den först anställda – sänkta arbetsgivaravgifter för aktiebolag och handelsbolag

Definitionen av begreppet enmansföretag utvidgas till att även omfatta aktiebolag som inte har någon anställd eller endast en anställd som också är delägare samt handelsbolag utan anställda och med högst två delägare.

Aktiebolag ska anses bedriva verksamhet med högst en anställd om avgifts- eller löneskattepliktig ersättning inte har betalats till någon annan än en delägare eller närstående till delägare i bolaget efter den 31 december 2016, eller den senare dag då verksamheten startades, och fram till dess en nedsättningsberättigad anställning påbörjas i verksamheten. En sådan anställning kan påbörjas tidigast den 1 april 2017.

Handelsbolag ska anses bedriva verksamhet utan anställda om någon avgiftspliktig ersättning inte har betalats ut under den nämnda tidsperioden. För att ett företag med verksamhet utomlands ska betraktas som ett enmansföretag krävs att företaget inte har betalat ut ersättning till någon person, med undantag för delägare eller närstående till delägare i aktiebolaget, på ett sådant sätt att företaget hade varit skyldigt att betala arbetsgivaravgifter eller särskild löneskatt i Sverige om ersättningen betalats ut för arbete i Sverige.

Vid bedömningen av om avgiftspliktig ersättning betalas ut ska det bortses från ersättning som sammanlagt under nämnda period uppgår till högst 5 000 kronor till en och samma person.

Företag i intressegemenskap ska ses som en enda arbetsgivare. Med företag i intressegemenskap avses två företag som står under i huvudsak gemensam ledning.

På samma sätt som i dag gäller för enskilda näringsidkare betalar aktiebolag och handelsbolag som är enmansföretag och som anställer sin första person endast ålderspensionsavgift under längst tolv kalendermånader i följd på den ersättning som betalas ut till den anställde. Nedsättningen är tillfällig och gäller t.o.m. 2021.

En anställning ska inte ge rätt till nedsättning av arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt om den anställde är delägare eller företagsledare i det anställande bolaget eller närstående till en sådan person. En nedsättning ska inte heller ges om anställningen avser en person som sedan den 1 januari 2017 varit anställd i annan verksamhet som bedrivs direkt eller indirekt av samma arbetsgivare eller någon närstående till denne.

123

2017/18:FiU1

3 RAMBESLUTET UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

 

Nedsättningen ska inte heller ges om arbetsgivaren redan har fått nedsättning

 

i en annan verksamhet.

 

På samma sätt som i dag gäller för enskilda näringsidkare gäller som villkor

 

för nedsättning av arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt

 

att det är fråga om en anställning som avser minst tre månader i följd och som

 

omfattar minst 20 timmars arbete per vecka samt att nedsättningen görs på den

 

del av lönesumman för den anställde som inte överstiger 25 000 kronor per

 

månad. På den lönesumma som överstiger detta belopp görs ingen nedsättning.

 

Nedsättning av arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt

 

när enmansföretag som är aktiebolag eller handelsbolag anställer en person får

 

bara göras, på samma sätt som i dag gäller för enskilda näringsidkare, om

 

nedsättningen uppfyller villkoren för att anses vara stöd av mindre betydelse.

 

Den föreslagna nedsättningen av arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift och

 

i förekommande fall särskild löneskatt beräknas minska intäkterna med 2,31

 

miljarder kronor 2018 och 1,84 miljarder kronor per år under perioden 2019

 

till 2021.

 

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

 

Ändrad avyttringstidpunkt vid konkurs

 

Ett värdepapper som har getts ut av ett utländskt företag som motsvarar ett

 

svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening ska anses avyttrat när

 

företaget försätts i konkurs.

 

Förslaget innebär i fråga om företag som hör hemma inom EES inte någon

 

skillnad i förhållande till hur Skatteverket tillämpar reglerna i dag. När det

 

gäller företag i tredjeland innebär förslaget att tidpunkten för när ett

 

värdepapper ska anses avyttrat tidigareläggs. För de offentliga finanserna är

 

det fråga om dels en engångseffekt där tidpunkten för när avyttringen vid

 

konkurs anses ha skett påverkar skatteintäkterna året då förslaget träder i kraft,

 

dels en ränteeffekt då statens upplåningsbehov påverkas av engångseffekten

 

av förslaget. Engångseffekten förväntas understiga 50 miljoner kronor.

 

Effekterna på de offentliga finanserna bedöms vara försumbara efter 2018 och

 

varaktigt. Regelförändringarna innebär att skatteinbetalningarna över tid totalt

 

sett är oförändrade. Realiserade kapitalförluster skjuts dock till en tidigare

 

tidpunkt än vad som tidigare har varit fallet.

 

Höjd beskattning av sparande på investeringssparkonto och i

 

kapitalförsäkring

 

Schablonintäkten för investeringssparkonto respektive skatteunderlaget för

 

kapitalförsäkring bör beräknas genom att kapitalunderlaget multipliceras med

 

statslåneräntan ökad med 1 procentenhet.

 

Finansdepartementet har remitterat ett förslag med angivna ändringar.

 

Regeringen avser att under 2017 återkomma till riksdagen med ett förslag.

 

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2018.

124

3 RAMBESLUTET UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2017/18:FiU1

Det kommande förslaget bedöms öka skatteintäkterna med 0,79 miljarder kronor per år.

Översyn av kupongskattelagen

Kupongskattelagen bör ses över. Den ökande internationaliseringen ställer nya krav på regleringens utformning. Kupongskattelagen behöver bl.a. anpassas till EU-rätten i flera avseenden.

Skatt på kapitalanvändning – företagsskatter

Nya skatteregler för företagssektorn

Det bör införas en generell begränsning av ränteavdrag i bolagssektorn. I nuläget förordas att en sådan ränteavdragsbegränsning utformas som en s.k. ebitregel. Den bör kombineras med en justerad bolags- och expansions- fondsskattesats. Det bör även införas ett avdragsförbud för ränta vid vissa gränsöverskridande situationer (hybridregler). Reglerna om begränsning av ränteavdrag för vissa interna skulder bör snävas in, och det bör införas skatteregler om finansiella leasingavtal. Vidare bör ett primäravdrag införas genom ändring av reglerna om värdeminskningsavdrag för hyreshus. Vissa förändringar bör också göras i reglerna för periodiseringsfond och säkerhetsreserv. En tillfällig begränsning av underskottsavdrag bör införas.

Regeringen avser att under 2018 återkomma till riksdagen med förslag på de nya skattereglerna för företagssektorn. Reglerna bör träda i kraft den 1 juli 2018.

Sammantaget bedöms de aviserade skattereglerna för företagssektorn medföra minskade skatteintäkter med 0,03 miljarder kronor för 2018 vid införandet den 1 juli 2018 och ökade skatteintäkter med 1,56 miljarder kronor varaktigt.

Skatt på konsumtion m.m. – energi och miljöskatter

Långsiktiga spelregler för hållbara drivmedel

En lag om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen ska införas.

En reduktionsplikt bör införas i syfte att bidra till att minska växthusgasutsläppen från inrikes transporter, utom luftfart, med minst 70 procent jämfört med 2010 senast 2030. Eftersom en reduktionsplikt i nuläget inte kan kombineras med skattenedsättning bör de bränslen som omfattas av plikten beläggas med full skatt. Reduktionsplikten bör kompletteras med fortsatt skattebefrielse, så långt det är möjligt, för höginblandade och rena biodrivmedel samt biogas så att dessa biodrivmedels konkurrenskraft gentemot deras fossila motsvarigheter kan behållas.

Reduktionsplikt innebär en skyldighet att minska utsläppen av växthusgaser per energienhet från reduktionspliktiga drivmedel, dvs. bensin (dock inte alkylatbensin) och dieselbränsle (dock inte dieselbränsle som har

125

2017/18:FiU1

3 RAMBESLUTET UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

 

försetts med märk- och färgämnen enligt lagen om skatt på energi), om dessa

 

drivmedel innehåller högst 98 volymprocent biodrivmedel. Reduktionsplikten

 

avser den energimängd som motsvarar de volymer av drivmedlen som

 

skattskyldighet har inträtt för under ett kalenderår enligt lagen om skatt på

 

energi. Reduktionsplikten ska uppfyllas genom inblandning av biodrivmedel.

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får utfärda

 

föreskrifter om hur reduktionsplikten ska uppfyllas och om beräkning av den

 

reduktionspliktiga energimängden.

 

Den som enligt lagen om skatt på energi i egenskap av upplagshavare eller

 

varumottagare är skattskyldig för ett reduktionspliktigt drivmedel har

 

reduktionsplikt och ska anmäla det till tillsynsmyndigheten senast två veckor

 

efter det att reduktionsplikten började.

 

Den som har reduktionsplikt ska för varje kalenderår se till att utsläppen

 

från den reduktionspliktiga energimängden jämfört med utsläppen från

 

motsvarande energimängd fossil bensin eller fossilt dieselbränsle minskar med

 

minst 2,6 procent för bensin och med minst 19,3 procent för dieselbränsle

 

fr.o.m. den 1 juli 2018, med minst 2,6 procent för bensin och med minst 20

 

procent för dieselbränsle fr.o.m. den 1 januari 2019, med minst 4,2 procent för

 

bensin och med minst 21 procent för dieselbränsle fr.o.m. den 1 januari 2020.

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får utfärda

 

föreskrifter om beräkning av växthusgasutsläpp och av koldioxidekvivalenter.

 

För att nå reduktionspliktens syfte att bidra till att minska

 

växthusgasutsläppen från inrikes transporter, utom luftfart, med minst 70

 

procent jämfört med 2010 senast 2030 bör reduktionsnivån för 2030 ligga på

 

40 procent. Reduktionsnivåerna för åren efter 2020 bör ses över i regelbundna

 

kontrollstationer i syfte att se till att reduktionsnivån och lagstiftningen bidrar

 

kostnadseffektivt och klimateffektivt till målet och ger förutsättningar för

 

klimatpolitiska och budgetpolitiska mål att samverka med varandra.

 

Den som har reduktionsplikt ska senast den 1 april varje år redovisa till

 

tillsynsmyndigheten i vilken utsträckning och hur reduktionsplikten har

 

uppfyllts under det föregående kalenderåret. Överlåtelse och förvärv av en

 

utsläppsminskning ska framgå av redovisningen. Regeringen eller den

 

myndighet som regeringen bestämmer får utfärda föreskrifter om redovisning

 

av reduktionsplikt.

 

Tillsynsmyndigheten ska ta ut en förseningsavgift av den som har

 

reduktionsplikt och inte redovisar hur reduktionsplikten har uppfyllts senast

 

den 1 april varje år. Avgiften får vara högst 5 000 kronor. Tillsynsmyndigheten

 

får besluta att sätta ned eller avstå från att ta ut avgiften om det finns synnerliga

 

skäl. Tillsynsmyndigheten ska ta ut en reduktionspliktsavgift av den som har

 

reduktionsplikt och inte har uppfyllt plikten för ett kalenderår. Avgiften får

 

vara högst 7 kronor per kilogram koldioxidekvivalenter som i fråga om

 

minskade växthusgasutsläpp kvarstår för att reduktionsplikten ska vara

 

uppfylld. Tillsynsmyndigheten får besluta att sätta ned eller avstå från att ta ut

 

avgiften om det finns synnerliga skäl. Om en förseningsavgift eller en

 

reduktionspliktsavgift inte har betalats efter betalningsuppmaning, ska

126

3 RAMBESLUTET UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2017/18:FiU1

avgiften lämnas för indrivning. Indrivningen får verkställas enligt utsökningsbalken. Regeringen får utfärda ytterligare föreskrifter om förseningsavgiften och reduktionspliktsavgiften.

En förutsättning för att införa ett reduktionspliktssystem som ett långsiktigt styrmedel är att bensin och dieselbränsle beskattas på ett sådant sätt som inte innebär att statligt stöd i EU-rättslig mening anses ges för de andelar av motorbränslet som framställts av biomassa. Reduktionsplikten bör därför inte kombineras med skattebefrielse för dessa andelar.

Punktskatt på bensin och omärkt dieselbränsle bör även i fortsättningen tas ut i form av energiskatt respektive koldioxidskatt, uttryckt i kronor per volymenhet (liter respektive kubikmeter). Vid bestämmandet av koldioxidskattesatserna på bensin och omärkt dieselbränsle bör hänsyn tas till det genomsnittliga innehållet av beståndsdelar som framställts av biomassa i bensin respektive i dieselbränsle som bedöms bli en följd av reduktionspliktssystemet, och en justering av bränslets emissionsfaktorer bör göras för att bättre spegla reella utsläpp. Schablonen för hur stor andel av bensin respektive dieselbränsle som utgörs av biomassa bör uppdateras inför ikraftträdandet av de reduktionsnivåer i pliktsystemet som föreslås gälla fr.o.m. den 1 januari 2020.

Rätten till avdrag i punktskattedeklarationen ska slopas för energiskatt och koldioxidskatt på de beståndsdelar av bensin och dieselbränsle som framställts av biomassa. Koldioxidskatten på den totala volymen motorbränsle som beskattas som bensin ska sänkas med 0,09 kronor per liter, dvs. från 2,66 kronor per liter till 2,57 kronor per liter. Koldioxidskatten på den totala volymen motorbränsle som beskattas som omärkt dieselbränsle ska sänkas med 1 101 kronor per kubikmeter, dvs. från 3 292 kronor per kubikmeter till 2 191 kronor per kubikmeter. Energiskatten ska sänkas med 0,21 kronor per liter, dvs. från 4,08 kronor per liter till 3,87 kronor per liter på bensin och med 307 kronor per kubikmeter från 2 648 till 2 341 kronor per kubikmeter omärkt dieselbränsle, miljöklass 1. Motsvarande sänkningar uttryckt i kronor per liter respektive kronor per kubikmeter ska göras av energi- och koldioxidskatterna för bensin och omärkt dieselbränsle som tillhör övriga miljöklasser. Samtliga sänkningar av energi- och koldioxidskattesatserna anges i förhållande till den skattenivå som genom gällande indexeringsregler för energi- och koldioxidskatterna på bensin och dieselbränsle kommer att gälla fr.o.m. den 1 januari 2018. Energiskatte- och koldioxidskattesatserna för samtliga bränslen ska framgå av lagen om skatt på energi. Detta innebär att de energiskatte- och koldioxidskattesatser på märkt dieselbränsle, gasol, naturgas samt kol och koks som ska anges i lagen om skatt på energi är de som enligt gällande indexeringsregler kommer att gälla fr.o.m. den 1 januari 2018. Indexomräkning av energiskatte- och koldioxidskattesatserna på samtliga bränslen ska för kalenderåret 2019 och efterföljande kalenderår göras genom en förordning som regeringen ska utfärda med stöd av bestämmelser i lagen om skatt på energi.

127

2017/18:FiU1

3 RAMBESLUTET UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

Befrielsen från energiskatt ska ökas för höginblandad etanol som används i gnisttända motorer (E85) från 92 procent till 100 procent av den energiskatt som gäller för bensin. Befrielsen från energiskatt ska ökas för höginblandad Fame från 63 procent till 100 procent av den energiskatt som gäller för dieselbränsle. För motorbränsle som utgör bensin eller dieselbränsle och som till mer än 98 volymprocent framställts av biomassa ska 100 procent befrielse från koldioxidskatt och 100 procent befrielse från energiskatt medges för den andel av bränslet som utgörs av en eller flera beståndsdelar som framställts av biomassa.

Den ökade skattebefrielsen för E85 och höginblandad Fame som likställer dessa biodrivmedel med ED95 och HVO100 ska träda i kraft den 1 januari 2018. Övriga ändringar ska träda i kraft den 1 juli 2018.

Den sammanlagda effekten av förändringarna bedöms vara att skatteintäkterna minskar med 0,51 miljarder kronor 2018.

Ett bonus–malus-system för nya lätta fordon

Det nya bonus–malus-systemet ska omfatta alla nya lätta fordon. Med nya fordon avses fordon av fordonsår 2018 eller senare som blir skattepliktiga för första gången den 1 juli 2018 eller senare. I begreppet lätta fordon inkluderas personbilar klass I och II samt lätta bussar och lätta lastbilar med en totalvikt på maximalt 3 500 kilogram. Motorcyklar bör inte inordnas i systemet.

För bensin- och dieseldrivna lätta fordon föreslås ett förhöjt koldioxidbelopp under de tre första åren från det att fordonet blir skattepliktigt för första gången. Koldioxidbeloppet ska då vara summan av 82 kronor per gram koldioxid som fordonet vid blandad körning släpper ut per kilometer utöver 95 gram och upp t.o.m. 140 gram och 107 kronor per gram koldioxid som fordonet vid blandad körning släpper ut per kilometer utöver 140 gram. Från år fyra och därefter är koldioxidbeloppet 22 kronor per gram koldioxid som fordonet vid blandad körning släpper ut per kilometer utöver 111 gram. För fordon som kan drivas med etanol eller annan gas än gasol tas inget förhöjt koldioxidbelopp ut, vilket innebär att dessa fordon för samtliga år de är i trafik har ett koldioxidbelopp på 11 kronor per gram koldioxid som fordonet vid blandad körning släpper ut per kilometer utöver 111 gram. Någon viktdifferentiering av beskattningen föreslås inte.

Ingen höjning av fordonsskatten görs för befintliga lätta fordon i det koldioxidbaserade systemet. Nuvarande gräns för när koldioxidbeloppet tas ut vid blandad körning och nuvarande belopp på 22 respektive 11 kronor som ingår vid beräkningen av koldioxidbeloppet lämnas därmed oförändrade. Fordonsskatten för dieseldrivna lätta fordon i bonus–malus-systemet justeras genom att nuvarande bränslefaktor görs om till ett bränsletillägg. Befintliga lätta dieselfordon behåller nuvarande utformning av bränslefaktor.

Den femåriga fordonsskattebefrielsen för fordon med bättre miljöegenskaper slopas. De hänvisningar, dels om att uppgift om fordonets utsläpp av koldioxid vid blandad körning hämtas i vägtrafikregistret, dels om vilket koldioxidutsläppsvärde som ska användas för alternativ-

128

3 RAMBESLUTET UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2017/18:FiU1

bränslefordonen, som tidigare fanns på flera ställen i vägtrafikskattelagen samlas i en ny paragraf.

Om det finns flera uppgifter om ett fordons utsläpp av koldioxid vid drift med en bränsleblandning som till övervägande del består av alkohol, eller helt eller delvis med annan gas än gasol, eller vid viktad/blandad körning, ska det högsta värdet av dessa beaktas vid bestämmande av fordonsskatt. Om det för andra fordon, dvs. de som enbart kan drivas med bensin eller diesel, finns flera uppgifter om blandad körning i vägtrafikregistret, ska det högsta värdet av dessa beaktas vid bestämmande av fordonsskatt.

Fordonsskatten för motorcyklar samt personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar i det viktbaserade systemet lämnas oförändrad.

Ändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2018. Den femåriga skattebefrielsen gäller fortfarande för bilar som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018. För fordon som blir skattepliktiga för första gången före den 1 januari 2020 ska, i stället för vad som sägs i 1 kap. 6 b § om det högsta värdet, det lägsta värdet beaktas vid bestämmande av fordonsskatt. En utvärdering bör göras i ett tidigt skede efter att bonus–malus-systemet trätt i kraft.

Sammantaget bedöms förslagen öka skatteintäkterna 2018 med 0,45 miljarder kronor (halvårseffekt), 1,34 miljarder kronor 2019 och 2,22 miljarder kronor 2020.

Indexering av miljöskatter

För kalenderåret 2019 och efterföljande kalenderår ska det göras en årlig omräkning av skattesatserna i lagen om skatt på naturgrus och lagen om skatt på avfall motsvarande den allmänna prisutvecklingen med ett tillägg av 2 procentenheter. Omräkningen av skattesatserna ska grunda sig på förändringen i konsumentprisindex (KPI) mellan juni månad året närmast före det år beräkningen avser och juni 2017. Den årliga omräkningen av skattesatserna ska även beakta utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP). Detta sker genom ett tillägg av 2 procentenheter till KPI-omräkningen. Beloppen ska avrundas till hela kronor. Före november månads utgång varje år ska regeringen fastställa de omräknade skattebelopp som efter den årliga omräkningen ska betalas för påföljande kalenderår.

En årlig omräkning av skattesatserna, inkluderat det högsta belopp som skatt betalas med, i lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik ska göras för kalenderåret 2019 och efterföljande kalenderår. Omräkningen av skattesatserna ska grunda sig på förändringen i konsumentprisindex (KPI) mellan juni månad året närmast före det år beräkningen avser och juni 2017. Beloppen ska avrundas till hela kronor. Före november månads utgång varje år ska regeringen fastställa de omräknade skattebelopp som efter den årliga omräkningen ska betalas för påföljande kalenderår.

Indexeringen bedöms sammantaget innebära en offentligfinansiell bruttoeffekt på 60 miljoner kronor och en offentligfinansiell nettoeffekt på 50 miljoner kronor 2019. Effekterna av indexeringen förväntas öka något för

129

2017/18:FiU1

3 RAMBESLUTET UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

efterföljande år. I reala termer innebär KPI-indexering inga förändringar av skatteintäkterna. För naturgrusskatten och avfallsskatten innebär förslagen ökade skatteintäkter på 4,2 respektive 2,7 miljoner kronor realt, netto.

Höjd koldioxidskatt i värmesektorn

Koldioxidskatt för bränslen som förbrukas i kraftvärmeanläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) tas ut med 11 procent av den generella koldioxidskattenivån. För bränslen som förbrukas vid annan värmeproduktion inom EU ETS än den som sker i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller i kraftvärmeproduktion höjs koldioxidskatten från 80 procent till 91 procent av den generella koldioxidskattenivån.

Förslaget bedöms innebära att skatteintäkterna ökar med sammanlagt 0,08 miljarder kronor per år.

Skattenedsättning på energiskatt på el för värmeföretag

Dagens regler om en nedsatt energiskattenivå om 0,5 öre per kilowattimme utvidgas till att även gälla för el som förbrukas vid framställning av värme och kyla för leverans till datorhallar. Den lägre skattenivån om 0,5 öre per kilowattimme ska också gälla för s.k. hjälpförbrukning av el som skett i samband med produktionen av värme och kyla för leverans till såväl datorhallar som vissa andra ändamål, bl.a. tillverkningsprocessen i industriell verksamhet. Den lägre skattenivån för energiskatt på el som förbrukats för vissa externa leveranser av värme eller kyla uppnås genom återbetalning. Skattenedsättningarna för el och bränsle som förbrukats för framställning av värme och kyla för leverans till datorhallar och vissa andra ändamål tas upp som en stödordning i lagen om skatt på energi. Stödmottagare i dessa fall är den aktör som förbrukat el eller bränsle för framställningen av värme eller kyla. För återbetalning av skatt på såväl el som bränsle sätts en gräns om 2 000 kronor per kalenderkvartal för sådan förbrukning som skett för framställningen av värme eller kyla inom stödordningen. Endast belopp som överstiger denna gräns återbetalas. Vid beräkningen av återbetalning, när både el och bränsle har använts samtidigt för produktionen av värme eller kyla för leverans till datorhallar och vissa andra ändamål, ska en fördelning av de insatta energimängderna göras proportionellt i förhållande till respektive energislag. Fördelningen av såväl bränslen som el får dock väljas fritt. I likhet med andra stödmottagare ska aktörerna lämna vissa uppgifter för att få del av skattenedsättningen. Kraven på uppgiftslämnande begränsas så att de endast får betydelse om nedsättningen för den enskilda stödmottagaren inom stödordningen under ett kalenderår uppgår till minst 50 000 euro. En stöd- mottagare får inte heller vara ett företag utan rätt till statligt stöd.

Sammantaget bedöms förslagen leda till en offentligfinansiell bruttoeffekt på –0,04 miljarder kronor per år och en nettoeffekt på –0,03 miljarder kronor per år.

130

3 RAMBESLUTET UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2017/18:FiU1

Sänkt skatt på datorhallar och andra förändringsförslag på elskatteområdet

Möjligheten att köpa el utan energiskatt mot lämnande av försäkran tas bort. Den som är skattskyldig och förbrukar el för sådant ändamål som avses i 11 kap. 9 § första stycket 1–5 lagen (1994:1776) om skatt på energi får även i fortsättningen göra skatteavdrag för egen elförbrukning för dessa ändamål. Den som inte är skattskyldig men som förbrukar el för dessa ändamål ges i stället möjlighet till återbetalning av skatten.

Likalydande villkor som förekommer i flera återbetalningsbestämmelser flyttas från dessa paragrafer för att i stället samlas i två nya paragrafer med gemensamma återbetalningsbestämmelser. I den ena paragrafen behandlas villkor som hör samman med reglerna för statliga stöd medan den andra innehåller villkor som är gemensamma för flera återbetalningsregler och berör den administrativa hanteringen av återbetalningar. Motsvarande ändring för villkor som rör statliga stöd görs även för avdrag på energiskatt på el. Möjligheten till kvartalsvis återbetalning av energiskatt på el i 11 kap. lagen om skatt på energi ersätts med en möjlighet till månadsvis återbetalning. För nya återbetalningar införs en återbetalningsgräns som innebär att återbetalning endast medges för den del av återbetalningsbeloppet som under kalenderåret överstiger 2 000 kronor. Det ska framgå direkt av lagen om skatt på energi att beskattningsmyndigheten får bevilja månatlig återbetalning om sökanden beräknas förbruka minst 150 000 kilowattimmar per kalenderår för ned- sättningsberättigande ändamål. Denna nivå innebär en lättnad för dem som förbrukar el som landström, i industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller i datorhall.

Möjligheten att godkännas som frivilligt skattskyldig för energiskatt på el utvidgas till att omfatta ytterligare förbrukningsändamål. Det rör sig om elför- brukning för de ändamål som föreslås omfattas av återbetalnings- bestämmelsen, 11 kap. 13 a §, dvs. elförbrukning i tåg eller annat spårbundet transportmedel eller för motordrift eller uppvärmning i omedelbart samband med sådan förbrukning, i huvudsak för kemisk reduktion eller i elektrolytiska processer, vid sådan framställning av produkter som avses i 6 a kap. 1 § 6, eller i metallurgiska processer eller vid tillverkning av mineraliska produkter under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar har förändrats kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur har förändrats, i den utsträckning förbrukningen inte omfattas av föregående punkter. Förbrukningsgränsen för godkännande som frivilligt skattskyldig ska framgå direkt av lagen om skatt på energi. Som frivilligt skattskyldig får den godkännas som beräknas förbruka mer än 10 gigawattimmar el per kalenderår för de i bestämmelsen uppräknade ändamålen.

Den lägre skattenivån om 0,5 öre per kilowattimme som gäller för förbrukning i datorhallar utvidgas genom att kravet på att anläggningens sammanlagda installerade effekt för annan utrustning än kyl- och fläktanläggningar sänks till 20 procent av den tidigare nivån, dvs. den sammanlagda installerade effekten i anläggningen behöver endast uppgå till

131

2017/18:FiU1

3 RAMBESLUTET UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

minst 0,1 megawatt. Återbetalningen av energiskatt på el som förbrukas i datorhall regleras i en ny separat paragraf i stället för gemensamt med förbrukning i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet.

Sammantaget bedöms förslagen leda till en offentligfinansiell bruttoeffekt på -0,21 miljarder kronor per år och en nettoeffekt på –0,16 miljarder kronor per år.

Skatt på flygresor

En punktskatt på flygresor införs. Skatt på flygresor (flygskatt) ska betalas till staten. Skatt på flygresor ska betalas för kommersiella flygresor och för flyg- resor med svenskt statsflyg. Privatflyg omfattas inte av lagen om skatt på flyg- resor. Inte heller omfattas bruksflyg (aerial works), fraktflyg, militärflyg, annan stats statsflyg, ambulansflyg, eftersöknings- och räddningsflyg, huma- nitärt flyg, tull- och polisflyg eller skolflyg av lagens tillämpningsområde.

Skatteplikt ska gälla för flygresor med flygplan som är godkända för transport av fler än tio passagerare. Flygskatt ska tas ut för passagerare som reser i flygplan från en flygplats i Sverige. Resor med helikoptrar ska inte omfattas av lagen om skatt på flygresor.

Flygskatt ska inte betalas för barn under två år, passagerare som på grund av teknisk störning, väderförhållanden eller annan oförutsedd händelse inte har nått destinationsflygplatsen och som medföljer vid en förnyad avgång, flygande personal som är i tjänst under flygningen eller transit- och transferpassagerare.

Olika skattenivåer ska tillämpas beroende på flygresans slutdestination. Skatt ska tas ut med 60 kronor per passagerare som reser till en slutdestination i ett land som anges i bilaga 1 till lagen, med 250 kronor per passagerare som reser till en slutdestination i ett land som anges i bilaga 2 till lagen och med 400 kronor per passagerare som reser till en slutdestination i övriga länder. Skatten bör inte differentieras utifrån vilken serviceklass passageraren reser i.

En årlig omräkning av skattesatserna i lagen om skatt på flygresor ska göras för kalenderåret 2019 och efterföljande kalenderår. Omräkningen av skattesatserna ska grunda sig på förändringen i konsumentprisindex (KPI) mellan juni månad året närmast före det år beräkningen avser och juni 2017. Beloppen ska avrundas till hela kronor. Före november månads utgång varje år ska regeringen fastställa de omräknade skattebelopp som efter den årliga omräkningen ska tas ut för påföljande kalenderår.

Det flygföretag som utför flygningen ska vara skattskyldigt. Skattskyldigheten inträder när ett flygplan med beskattningsgrundande passagerare lyfter från en flygplats i Sverige.

Bestämmelserna i skatteförfarandelagen ska vara tillämpliga på skatten på flygresor, vilket bl.a. innebär att Skatteverket blir beskattningsmyndighet. Ett skattskyldigt flygföretag ska vara registrerat hos Skatteverket och deklarera en gång per månad. Några nya bestämmelser är inte nödvändiga för att Skatteverket ska få tillgång till uppgifter från Transportstyrelsen eller någon annan myndighet för kontroll av eller beslut om flygskatt. Någon ändring är

132

3 RAMBESLUTET UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2017/18:FiU1

inte nödvändig i lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet för att möjliggöra behandling i beskattningsdatabasen av uppgifter som behövs inom Skatteverket för handläggning av flygskatten. Det bör inte införas någon skyldighet för en skattskyldig fysisk person som inte är bosatt i Sverige, eller en skattskyldig juridisk person som inte har fast driftställe i Sverige, att företrädas av en representant som är godkänd av Skatteverket.

Ett införande av en skatt på flygresor innebär att skatteintäkterna ökar. Som en följd av de justeringar som regeringen har föreslagit i förhållande till betänkandets förslag justeras de offentligfinansiella effekterna jämfört med utredningen till preliminärt 1,03 miljarder kronor 2018 och 1,37 miljarder kronor för efterföljande år (exklusive indexering), beaktat indirekta effekter på mervärdesskatt och bolagsskatt.

Omräkning av koldioxid- och energiskattesatserna efter prisutveckling respektive reala inkomstökningar

Koldioxid- och energiskattesatserna på bränslen följer av 2 kap. 1 och 1 b §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE. På motsvarande sätt följer energiskattesatsen på elektrisk kraft av 11 kap. 3 § LSE. Sedan 1994 har en årlig indexomräkning skett av skattesatserna i syfte att realvärdesäkra dem. Senast i november varje år ska regeringen, med stöd av bestämmelser i LSE, i förordning lägga fast det kommande kalenderårets koldioxid- och energiskattesatser med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen. För bensin och dieselbränsle görs för 2017 och framåt även en årlig omräkning av skattesatserna som beaktar utvecklingen av bruttonationalprodukten.

Skattesatserna läggs fast i den förordning som regeringen enligt reglerna i LSE ska utfärda före november månads utgång 2017. Regeringens förslag i denna proposition om att samordna beskattningen av bensin och dieselbränsle med reduktionspliktssystemet innebär dock bl.a. att nya skattesatser för samtliga bränslen läggs fast i 2 kap. 1 § LSE. Dessa nya skattesatser föreslås träda i kraft den 1 juli 2018. Detta innebär alltså att de omräknade skattesatserna på bränslen endast kommer att tillämpas i de fall då skattskyldighet inträder under perioden den 1 januari–30 juni 2018. I de fall då skattskyldighet inträder fr.o.m. den 1 juli 2018 gäller de skattesatser som framgår av den föreslagna lydelsen i 2 kap. 1 § LSE. Energiskattesatsen på elektrisk kraft fr.o.m. den 1 juli 2017 följer av 11 kap. 3 § LSE. För energiskattesatsen på elektrisk kraft sker beräkningen av 2018 års skattesats utifrån den faktiska förändringen i KPI under perioden juni 2016 till juni 2017. Index har under perioden ökat med 1,72 procent. En mervärdes-skatteeffekt tillkommer om priset på elektrisk kraft i motsvarande mån förändras och om köparen är en privatperson. För företag som har rätt av dra av denna ingående mervärdesskatt tillkommer inte någon sådan effekt. Jämfört med den energiskattesats på elektrisk kraft som gäller fr.o.m. den 1 juli 2017 medför indexomräkningen av energiskattesatsen på elektrisk kraft för 2018 en höjning för hushåll och tjänstesektor med 0,6 öre per kilowattimme (kWh) (0,75 öre

133

2017/18:FiU1

3 RAMBESLUTET UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

 

inklusive mervärdesskatt). I vissa kommuner i norra Sverige är skattenivån för

 

hushåll och tjänstesektor nedsatt med 9,6 öre per kWh jämfört med

 

normalnivån.

 

Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskatter

 

Redovisningsskyldighetens inträde samt vissa andra förfarandefrågor på

 

punktskatteområdet

 

Huvudregeln är att punktskatter ska redovisas i punktskattedeklarationen för

 

den redovisningsperiod då redovisningsskyldigheten inträder. När det gäller

 

energiskatt på elektrisk kraft införs en särskild bestämmelse om att skatten i

 

vissa fall ska redovisas för redovisningsperioden som inleds en månad efter

 

utgången av den redovisningsperiod då skattskyldigheten inträder. Detta gäller

 

dock inte om redovisningsperioden är beskattningsår.

 

Hänvisningen i bestämmelsen i skatteförfarandelagen om registrering av

 

lagerhållare för vissa tobaksprodukter ändras så att den omfattar alla sådana

 

lagerhållare.

 

Generella bestämmelser om att ansökningar om återbetalning av och

 

kompensation för punktskatt ska undertecknas införs för huvuddelen av alla

 

ansökningar.

 

Skatteverket får förelägga den som har beviljats återbetalning av eller

 

kompensation för punktskatt att lämna uppgift som verket behöver för att

 

kunna kontrollera att denne har lämnat riktiga och fullständiga uppgifter i en

 

ansökan om återbetalning av eller kompensation för punktskatt. En

 

dokumentationsskyldighet införs för den sökande i samband med en ansökan

 

om återbetalning eller kompensation.

 

Om varor som flyttas under ett uppskovsförfarande inte når angiven

 

destination och ingen oegentlighet som innebär att varorna släpps för

 

konsumtion har konstaterats under flyttningen, ska i vissa fall en oegentlighet

 

anses ha begåtts i Sverige och varorna beskattas här. Skatteverket får i dessa

 

fall besluta om skatt för den som har ställt säkerhet för flyttningen.

 

Beskattningsår ska vid sådana beslut definieras som vid motsvarande beslut

 

om oegentlighetsbeskattning.

 

En mottagare av varor som avsänds från en sådan liten vinproducent som i

 

sitt hemland har beviljats undantag från vissa bestämmelser i

 

uppskovsförfarandet ska underrätta Skatteverket skriftligen om mottagandet

 

av varorna. Vissa förtydliganden görs vidare om villkoren för flyttning av

 

sådana varor under uppskovsförfarandet. Det klargörs även att

 

uppskovsflyttningar av vin som omfattas av de särskilda bestämmelserna om

 

små vinproducenter omfattas av bestämmelserna om transportkontroll. En

 

förare är därmed skyldig att se till att det följedokument för flyttning av

 

vinprodukter som föreskrivs för dessa fall följer med transporten och

 

tillhandahålls Tullverket vid en transportkontroll.

 

Ett utrymme som används som eller är avsett att användas som bostad får

 

inte godkännas som skatteupplag.

134

3 RAMBESLUTET UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2017/18:FiU1

Uppgift om godkännande som registrerad avsändare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi får i vissa fall lämnas ut till enskilda.

Skatteverket får möjlighet att förelägga någon annan än den som är föremål för kontroll att lämna uppgifter som behövs för att kontrollera att riktiga och fullständiga uppgifter har lämnats i en ansökan om återbetalning av eller kompensation för punktskatt enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt och lagen om skatt på energi.

Förslaget bedöms öka skatteintäkterna 2018 till 2021 med ungefär 1 miljon kronor och beräknas som skillnaden mellan nuvärdet av betalnings-strömmen före och efter lagändringen.

Höjt transporttillägg

Nivån för transporttillägg höjs från 20 procent till 40 procent av de punktskatter som belöper på eller kan antas belöpa på de varor för vilka aktuella bestämmelser inte har iakttagits.

Det finns i nuläget inget behov av att införa olika nivåer av transporttillägg. Några förändringar av reglerna för transporttillägg behöver inte göras med anledning av förändringar i synen på skattetillägg i förhållande till Europakonventionen.

Sammantaget bedöms förslaget stärka de offentliga finanserna med 1 miljon kronor 2018, liksom för åren därefter.

Slopad reklamskatt för annonsörer i periodiska publikationer

Reklamskatten för annons i periodisk publikation som inte utgör annonsblad, katalog eller program slopas.

Förslaget medför minskade skatteintäkter för staten. Skattebortfallet för 2018 beräknas brutto uppgå till 15 miljoner kronor och netto till 12 miljoner kronor. För 2019 och åren därefter har ett reformsteg redan aviserats i budgetpropositionen för 2016, som innebär minskade skatteintäkter om 10 miljoner kronor per år. För 2019 och åren därefter behöver i denna proposition därför endast 4 miljoner kronor netto avsättas för slopandet.

Omräkning av tobaksskatt efter prisutveckling (indexering)

Enligt bestämmelserna i lagen (1994:1563) om tobaksskatt, förkortad LTS, ska det sedan den 1 januari 2011 ske en årlig indexomräkning av tobaksskattesatserna. Syftet är att realvärdesäkra skattesatserna. Senast i november varje år ska regeringen, med stöd av en bestämmelse i LTS, i en förordning lägga fast det kommande kalenderårets tobaksskattesatser med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen. Skattesatserna bestäms genom att de i LTS angivna skattebeloppen multipliceras med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan konsumentprisindex i juni månad året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i juni 2014. När det gäller cigaretter ska omräkningen endast avse styckeskatten. Konsumentprisindex har mellan juni 2014 och juni 2017 ökat med 2,31 procent. En mervärdesskatteeffekt tillkommer om priset på tobak i motsvarande mån

135

2017/18:FiU1

3 RAMBESLUTET UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

förändras och om köparen är en privatperson. För företag som har rätt att dra av denna ingående mervärdesskatt tillkommer inte någon sådan effekt. Tobaksskattesatserna för 2018 kommer att framgå av en förordning som regeringen utfärdar senast i november 2017.

Beskattning av e-cigaretter

En punktskatt på e-cigaretter bör införas och träda i kraft den 1 juli 2018. Eftersom något förslag om skattens utformning och nivå ännu inte har tagits

fram är det svårt att beräkna skattens offentligfinansiella effekter. Som en jämförelse kan anges att skatteintäkterna skulle öka med i storleksordningen 20 miljoner kronor 2018 (halvårseffekt) vid ett införande av en punktskatt på e-cigaretter motsvarande den som Finland har infört.

Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt

Sänkt mervärdesskatt på förevisning av naturområden

Mervärdesskatten på förevisning av naturområden utanför tätort samt av nationalparker, naturreservat, nationalstadsparker och Natura 2000-områden sänks från 25 procent till 6 procent.

Sänkt mervärdesskatt på naturguidning från 25 procent till 6 procent bedöms minska skatteintäkterna med 0,32 miljarder kronor 2018 och 0,28 miljarder kronor efterföljande år.

Övriga skattefrågor

Personalliggare i fler verksamheter

I syfte att minska skattefusk och skatteundandragande bör krav på att föra personalliggare införas i kropps- och skönhetsvårdsverksamhet, fordons- serviceverksamhet samt livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2018.

För 2018 bedöms de offentligfinansiella effekterna uppgå till ca 60 miljoner kronor.

Skattetillägg vid rättelse på eget initiativ

Bestämmelsen om att skattetillägg inte får tas ut vid rättelser på eget initiativ bör ses över. Om det är lämpligt, bör skattetillägg kunna tas ut vid rättelser efter det att Skatteverket har informerat om myndighetens generella kontrollaktioner. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 augusti 2018.

Vid en försiktig bedömning skulle ett sådant förslag kunna ha positiva offentligfinansiella effekter om ca 15 miljoner kronor per år fr.o.m. 2019. För 2018 bedöms de offentligfinansiella effekterna uppgå till ca 6 miljoner kronor. Beräkningarna är förenade med stor osäkerhet på grund av bristfälligt underlag.

136

3 RAMBESLUTET UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTERNA I STATENS BUDGET

2017/18:FiU1

Beskattning av betalning av skatt vid tillfälligt arbete i Sverige

Bestämmelser om beskattning och betalning av skatt vid tillfälligt arbete i Sverige bör införas. Utländska företag som saknar fast driftställe i Sverige och som bedriver viss verksamhet här bör omfattas av bestämmelserna om skatteavdrag, registreringsskyldighet, F-skatt och uppgiftsskyldighet på samma sätt som svenska företag som bedriver motsvarande verksamhet. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2019.

Regeringen bedömer därför att de samlade offentligfinansiella effekterna av Skatteverkets förslag uppgår till ca 420 miljoner kronor per år.

Motionerna

Under denna rubrik redovisas motionärernas förslag om förändringar på skatte- och avgiftsområdet. Förslagen återfinns i de motioner som behandlas i utskottets förslag till riksdagsbeslut punkt 2 e Ändringar i skatte- och avgiftsregler.

Moderaterna

Skatt på arbetsinkomster

I motionen framhålls att det alltid ska löna sig att arbeta, för alla. Därför vill motionärerna att skatten ska sänkas ytterligare för de som arbetar genom att jobbskatteavdraget utökas med 22 miljarder kronor.

För att fler ska välja att stanna kvar i arbetslivet lite längre förstärker Moderaterna det förhöjda jobbskatteavdraget för äldre, en åtgärd som gör det mer lönsamt att arbeta efter 65 år och som visat stora jobbskapande effekter tidigare. På sikt ska inga sjuksköterskor och lärare betala statlig inkomstskatt. Som ett steg mot detta höjer Moderaterna brytpunkten för statlig inkomstskatt med 6 miljarder kronor till 2020, från dagens knappa 38 000 kronor per månad till drygt 43 000 kronor per månad (–2 miljarder kronor 2018, –4 miljarder kronor 2019 och –6 miljarder kronor 2020).

Taket i RUT-avdraget tredubblas till 75 000 kr per år och person. Avdraget breddas till tillsyn av hem vid resa eller frånvaro, tvätt av kläder utanför hemmet och flytt av bohag inom bostaden, hämtning och lämning av återvinning, bortforsling av trädgårdsavfall samt planering av trädgård (–0,73 miljarder kronor per år 2018–2020).

Moderaterna föreslår att företag med maximalt 250 anställda inkluderas i systemet för personaloptioner i stället för den nu liggande utredningens förslag om 50 anställda. Moderaterna vill att gränsen för bruttotillgångar ska uppgå till maximalt 350 miljoner kronor samt ta bort utredningens förslag om tidsgränser för hur länge företaget har funnits (–0,6 miljarder kronor per år 2018–2020).

Vidare avvisas regeringens förslag på sänkt skatt för sjuk- och aktivitetsersättning, skattereduktion för fackföreningsavgift, slopad