Civilutskottets betänkande

2017/18:CU6

 

Ny lag om bostadsanpassningsbidrag

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ny lag om bostadsanpass­nings­bidrag. Förslaget innebär att den hittillsvarande lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. upphävs. Flertalet av bestämmelserna i den sist­nämnda lagen förs i sak oförändrade över till den nya lagen. Vissa bestäm­melser förtydligas och anpassas dock till rådande praxis.

Därutöver införs det en bestämmelse om att det är personen med funktions­nedsättning som ska kunna ansöka om bostadsanpassningsbidrag, oavsett om denne äger bostaden eller är nyttjanderättshavare. Vidare införs det en be­stäm­mel­se som innebär att bostads­anpass­nings­bidrag bara kan läm­nas om ägare och even­tuella nyttjande­rättshavare har medgett att an­pass­nings­åtgärderna får vid­tas och att ägaren har utfäst sig att inte kräva ersättning för att återställa an­pass­nings­åtgärderna.

Det införs även en möjlighet för ägare av ett flerbostadshus att, efter med­givande från bidragstagaren, överta rätten till bostadsanpassningsbidrag. Kost­nads­­gränsen för återställningsbidrag tas bort. Härutöver införs det två nya fri­villiga bi­drags­­former: bidrag i form av ett åtagande från kommunen att låta utföra åtgär­derna och bidrag i form av ett överlämnande av en begagnad anord­ning.

Bostadsanpassningsbidrag ska inte kunna lämnas för åtgärder i vissa sär­skilda boenden eller om behovet kan tillgodoses med hjälpmedel som er­bjuds av landstinget eller kommunen. I den nya lagen införs det även bestämmelser om handläggningen av ansök­ningar om bo­stads­anpassningsbidrag.

Den nya lagen om bostadsanpassningsbidrag föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.

I betänkandet finns tre reservationer (M, C, KD).

Behandlade förslag

Proposition 2017/18:80 Ny lag om bostadsanpassningsbidrag.

Tre yrkanden i t följdmotioner.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Regeringens lagförslag

Bostadsanpassningsbidrag till vissa utrymmen för assistanspersonal

Bostadsanpassningsbidrag till fasta bredbandsinstallationer

Bostadsanpassningsbidrag till brandskyddsåtgärder

Reservationer

1.Bostadsanpassningsbidrag till vissa utrymmen för assistanspersonal, punkt 2 (C)

2.Bostadsanpassningsbidrag till fasta bredbandsinstallationer, punkt 3 (C)

3.Bostadsanpassningsbidrag till brandskyddsåtgärder, punkt 4 (M, KD)

Särskilda yttranden

1.Regeringens lagförslag, punkt 1 (M)

2.Regeringens lagförslag, punkt 1 (V)

3.Regeringens lagförslag, punkt 1 (L)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Bilaga 3
Socialutskottets yttrande 2017/18:SoU2y

 

 

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

1.

Regeringens lagförslag

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om bostadsanpassningsbidrag,

2. lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:80 punkterna 1 och 2.

 

2.

Bostadsanpassningsbidrag till vissa utrymmen för assistanspersonal

Riksdagen avslår motion

2017/18:3978 av Ola Johansson (C) yrkande 1.

 

Reservation 1 (C)

3.

Bostadsanpassningsbidrag till fasta bredbandsinstallationer

Riksdagen avslår motion

2017/18:3978 av Ola Johansson (C) yrkande 2.

 

Reservation 2 (C)

4.

Bostadsanpassningsbidrag till brandskyddsåtgärder

Riksdagen avslår motion

2017/18:3981 av Caroline Szyber m.fl. (KD).

 

Reservation 3 (M, KD)

Stockholm den 27 mars 2018

På civilutskottets vägnar

Caroline Szyber

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Caroline Szyber (KD), Johan Löfstrand (S), Mats Green (M), Hillevi Larsson (S), Carl-Oskar Bohlin (M), Roger Hedlund (SD), Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Eva Sonidsson (S), Ola Johansson (C), Emma Hult (MP), Lars Beckman (M), Leif Nysmed (S), Mikael Eskilandersson (SD), Robert Hannah (L), Nooshi Dadgostar (V), Johanna Haraldsson (S) och ClasGöran Carlsson (S).

 

 

 

 

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I mars 2013 gav regeringen Boverket i uppdrag att analysera och bedöma om lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. var i behov av att ändras och om så var fallet lämna förslag på förbättringar. Den rapport Bo­ver­ket tog fram re­miss­behandlades, och i samband med den fortsatta bered­ningen i Regerings­kan­sliet utarbetades en kompletterande promemoria om bi­drags­tagar­kretsen och frågan om medgivande. Även prome­mo­rian remissbe­hand­lades.

I oktober 2017 beslutade regeringen att inhämta Lagrådets yttrande över ett förslag till en ny lag om bostadsanpassningsbidrag. I proposition 2017/18:80 Ny lag om bostadsanpassningsbidrag som riks­dagen har att ta ställning till i detta ärende har regeringen i allt väsentligt följt Lag­rådets förslag.

Utöver förslaget om en ny lag om bostadsanpassningsbidrag innehåller pro­positionen även ett förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). I förslaget till ändring av LSS an­ges, i stället för nuvarande lydelse, den lydelse av den berörda paragrafen (9 a §) som föreslogs i proposition 2017/18:78 Vissa förslag om personlig assi­stans. Förslagen till lagändringar i den pro­po­sitionen träder i kraft den 1 april 2018, dvs. tre månader före ikraft­trädandet av den nya lagen om bostads­an­pass­nings­bidrag. Proposition 2017/18:78 har behand­lats av socialut­skottet. So­cial­­utskottet justerade sitt betän­kan­de den 15 februari 2018 utan att föreslå några ändringar i regeringens förslag till ändringar i LSS (bet. 2017/18:SoU17). Den 28 februari beslutade kammaren i enlighet med so­cial­ut­skottets förslag.

Mot bakgrund av att regeringens förslag till ändringar av LSS i proposition 2017/18:78 lämnades oförändrat av riksdagen behöver civilutskottet inte göra några ändringar i det förslag till ändringar av LSS som finns i proposition 2017/18:80. Hänvisningen till proposition 2017/18:78 när det gäller den ak­tuella be­stäm­melsens nuvarande lydelse behöver inte heller ändras.

Den 8 mars 2018 beslutade civilutskottet att ge socialutskottet tillfälle att senast den 20 mars 2018 yttra sig över propositionen och motionerna i de delar som berör socialutskottets beredningsområde. Socialutskottet beslutade att avläm­na ett yttrande, vilket justerades den 20 mars (yttr. 2017/18:SoU2y). So­cial­­ut­skot­tets yttrande återfinns i bilaga 3.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut och motionsyrkandena finns i bila­ga 1. I bilaga 2 finns regeringens lagförslag.

Utskottets överväganden

Regeringens lagförslag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till ny lag om bostadsanpass­nings­bidrag. Riksdagen antar även förslaget till följdändring i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Jämför särskilt yttrande 1 (M), 2 (V) och 3 (L).

Propositionen

Lagen om bostadsanpassningsbidrag

Bostadsanpassningsbidraget är ett uttryck för samhällets mål att människor med funktionsnedsättning ska kunna leva som alla andra i egen bostad. Möj­ligheten för personer med funktionsnedsättning att ansöka om bidrag för an­pass­ning av sin bostad har funnits i drygt ett halvt sekel.

Den nu gällande lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. träd­de i kraft den 1 januari 1993 då det statliga bostadsanpassningsbidraget upp­hörde.

Ändamålet med lagen är att genom bidrag till anpassning av bostäder ge per­soner med funktionsnedsättning möjlighet till ett självständigt liv i eget bo­en­de. Genom lagen ges möjlighet att ansöka om bostadsanpassningsbidrag och bidrag till återställning av anpassade bostäder. Det är kommunerna som sva­rar för att bidrag lämnas. Boverket utövar tillsyn över kommunernas bidrags­verk­sam­het.

En ny lag om bostadsanpassningsbidrag

Regeringen konstaterar att det finns skäl att se över den nuvarande lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m. för att bl.a. anpassa den

      till gällande funktionshinderpolitik

      så att den sökande sätts i centrum

      att kommunernas handläggning förenklas

      så att lagstiftningen uppfattas som förutsägbar och tydlig för den enskilde.

Regeringen föreslår att lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m. upphävs och ersätts av en ny lag om bostadsanpassningsbidrag. Flertalet av be­­­stämmelserna i lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m. förs i sak oför­änd­rade över till den nya lagen. Vissa bestämmelser förtydligas och anpas­sas till rå­­dande praxis.

Med anledning av den nya lagen föreslår regeringen även en följdändring i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.

Bidragstagarkretsen

Regeringen betonar samhällets ansvar för att personer med funktions­ned­sättning ska ha möjlighet att vara fullt delaktiga och leva självständigt. Re­ger­ingen föreslår att bostadsanpassningsbidrag ska kunna lämnas till en per­son med funktionsnedsättning (sökande) för anpassning av dennes per­ma­nent­bo­stad. Om bostaden hyrs i andra hand, ska bidrag lämnas om anpass­nings­åt­gär­den är skälig med hänsyn till hur långvarig upplåtelsen är.

Om någon åtar sig att regelbundet under vissa perioder svara för om­vård­naden av en person med funktionsnedsättning i sin bostad och om åtagandet kan antas avse en längre tid, ska bidrag kunna lämnas för anpassning av den bostaden.

Ägare av flerbostadshus ska i vissa fall kunna överta rätten till bidrag

I den rapport från Boverket som bl.a. låg till grund för regeringens propo­sition framkommer det att det sedan nu gällande lag trädde i kraft har blivit allt vanligare att kommunen, antingen i eget namn eller som ombud, ingår avtal om åtgärdernas utförande. En förklaring till detta kan vara att sökan­de inte vill ha den roll i processen som lagen ger dem.

Regeringen instämmer med Boverket i att det är angeläget att tydliggöra regle­ringen och möjliggöra alternativa lösningar för att tillgängliggöra gemen­sam­ma utrymmen för personer med funktionsnedsättning som bor i ett fler­bostadshus. Ägare av ett flerbostadshus ska, enligt regeringens förslag, få över­ta rätten till bostadsanpassningsbidrag som har beviljats i form av kon­tantbidrag för anpassningsåtgärder i anslutning till en lägenhet som inne­has med hyres- eller bostadsrätt, under förutsättning att sökanden med­ger det och att ägaren åtar sig att låta utföra de åtgärder som bidraget av­ser. Att de sökande kan lämna över rätten till bidrag till ägaren av fler­bostads­huset bör kunna minska kommunernas åtagande.

Bostadsanpassningsbidrag lämnas för att anpassa och komplettera fasta funktioner

Enligt nuvarande lagstiftning lämnas bostadsanpassningsbidrag för åtgärder för anpassning av bostadens fasta funktioner i och i anslutning till den bostad som ska anpassas. Bidrag lämnas endast om åtgärderna är nödvändiga för att bostaden ska vara ändamålsenlig som bostad för personen med funktions­ned­sättning.

Regeringen föreslår att bostadsanpassningsbidrag ska lämnas för att anpas­sa och komplettera fasta funktioner i och i anslutning till en bostad. Bi­drag ska en­dast lämnas om åtgärderna är nödvändiga för att bostaden ska vara ända­målsenlig för sökanden.

Hjälpmedel

Regeringen konstaterar att den nuvarande lagen inte reglerar vad som gäller om behovet av den sökta åtgärden kan tillgodoses med hjälpmedel hos kom­munen eller landstinget. Det saknas också klargörande praxis. Regeringen an­ser att det måste förtydligas vad som gäller och föreslår att det ska framgå av den nya lagen att bostadsanpassningsbidrag inte lämnas om behovet kan till­godoses med hjälpmedel som erbjuds enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30).

Övriga behov som ska beaktas vid bidragsprövningen

Regeringen anser i likhet med Boverket att bostadsanpassningsbidrag även fort­sättningsvis ska kunna lämnas för åtgärder som möjliggör reha­bili­te­ring, funktionsträning och sjukvård för en person med funktions­nedsättning, och för åtgärder som gör det möjligt för vederbörande att utöva hobbyverksamhet. Däremot bedömer reger­ingen att Boverkets för­slag om bo­stadsanpassnings­bidrag till vissa brand­skyddsåtgärder och bo­stads­anpass­nings­­bidrag för att vär­na integriteten inte bör genomföras. De två sist­nämnda åtgärderna behand­las mer utförligt längre fram i detta be­tänkande.

Bostadsanpassningsbidrag ska inte lämnas för åtgärder i särskilda boendeformer

Regeringen anser, i likhet med Boverket, att en person som beviljas en bostad efter särskild behovsprövning utifrån sin funktionsnedsättning enligt social­tjänstlagen eller LSS ska kunna utgå från att vårdgivaren säkerställer att bosta­den blir ända­målsenlig. Detta gäller oberoende av om vårdgivaren är en kom­mun eller ett privat företag.

Regeringen föreslår därför att bostadsanpassningsbidrag inte ska lämnas för åtgärder i sådana bostäder som avses i 5 kap. 5 § andra stycket och 7 § tredje stycket socialtjänstlagen eller i 9 § 8 och 9 LSS.

Bostadsanpassningsbidrag vid brister i bostaden

Enligt den gällande lagen lämnas inte bostadsanpassningsbidrag om de sökta åtgär­der­na redan behöver göras av väsentligen andra orsaker än behovet av an­pass­ningen. Regeringen föreslår att bostadsanpassningsbidrag inte ska läm­nas om de sökta åtgärderna behöver utföras på grund av byggnadstekniska brister, ef­ter­satt underhåll eller avsaknad av eller avsevärda brister i grund­läggan­de bo­stadsfunktioner.

Enligt regeringens förslag ska bostadsanpassningsbidrag inte heller lämnas om de sökta åtgärderna behöver utföras på grund av avvikelser från bygglag­stiftningens krav på till­gänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orien­teringsförmåga. Detta ska endast avse ansökningar som gäl­ler ett en- eller två­bostadshus som sökanden har låtit uppföra eller låtit utföra ändringar av, en lägenhet som innehas med bostadsrätt som sökanden har låtit utföra ändringar i eller en ägarlägenhetsfastighet som sökanden har låtit utföra ändringar i.

Bostadsanpassningsbidrag vid byte av bostad

I sin översyn lyfte Boverket fram att de nuvarande reglerna för bostadsanpass­nings­bidrag vållar mycket bekymmer för både enskilda och de kommunala hand­­läggarna vid byten av bostad. Regeringen håller därför med Boverket om att det är angeläget att både tydliggöra och modernisera lagstiftningen på om­­det.

Mot den bakgrunden föreslår regeringen att vid byte av bostad ska bostads­anpassningsbidrag inte lämnas till sådana åtgärder som beror på att den nya bostaden i fråga om storlek, planlösning, antal våningsplan eller andra nivå­skillnader i eller i anslutning till bostaden är uppenbart olämplig med hän­syn till funktionsnedsättningen.

Är den nya bostaden ett en- eller tvåbostadshus som sökanden låtit uppföra, ska bidrag endast lämnas för sådan anordning eller inredning som normalt bara används eller förekommer i sådana hus på grund av att en boende har en funk­tionsnedsättning. Bidrag ska inte kunna lämnas för hiss.

Bestämmelserna ska tillämpas i fråga om sådana åtgärder som är nödvän­diga vid tiden för bytet av bostaden.

Krav på medgivande som förutsättning för bostadsanpassningsbidrag

Bostadsanpassningsåtgärder innebär ofta fysiska ingrepp i en fastighet. Fastig­hetsägarens rätt till sin egendom hindrar att någon annan genomför bo­stads­anpassningsåtgärder utan fastighetsägarens medgivande.

Regeringen föreslår att om någon annan än sökanden helt eller till viss del äger bostaden eller gemensamma utrymmen eller en tomt i anslutning till bosta­den eller om någon annan än sökanden helt eller till viss del innehar bostaden med hyres- eller bostadsrätt eller annan nyttjanderätt, ska bostads­anpass­nings­bidrag lämnas endast om

  1. samtliga ägare och, i förekommande fall, nyttjanderättshavare har medgett att anpassningsåtgärderna får vidtas
  2. samtliga ägare har utfäst sig att inte kräva ersättning av sökanden eller nytt­janderättshavare för att återställa anpassningsåtgärderna.

Medgivande och utfästelse ska inte behöva inhämtas av upplåtare av tomträtt.

Bidrag till reparationer, besiktning och annat underhåll

I likhet med Boverket anser regeringen att det är angeläget att en person som har tagit emot bostadsanpassningsbidrag för att installera en åtgärd som är nöd­vändig för att han eller hon ska kunna leva självständigt i sin bostad även har möjlighet att i vissa fall beviljas bidrag för att reparera densamma om den går sönder. Vidare konstaterar regeringen att nu gällande regler är allmänt håll­na och till viss del svårtolkade. Regeringen anser därför att reglerna om repa­rationer av anpassningar bör vara tydliga och förutsägbara för att ägaren till åtgärden snabbt ska kunna avgöra vilket som är det mest lämpliga förfarandet vid repa­ration och underhåll.

Mot den bakgrunden föreslår regeringen att bidrag ska lämnas för att repa­re­ra sådan anordning eller inredning som har installerats med stöd av bostads­anpassningsbidrag enligt den nya lagen eller motsvarande äldre bestämmelser, om anordningen eller inredningen är av tekniskt slag, eller om anordningen eller inredningen har utsatts för onormalt slitage på grund av funktions­ned­sättningen.

I fråga om anordning eller inredning av tekniskt slag ska bidrag lämnas även för besiktning och annat underhåll än reparation. Bidrag ska endast läm­nas om åtgärderna är nödvändiga för att bostaden ska vara ändamålsenlig för sökanden.

Bidrag ska inte lämnas om anordningen eller inredningen har installerats med stöd av bostadsanpassningsbidrag som en ägare av ett flerbostadshus har övertagit rätten till. Bidrag ska inte heller lämnas om anordningen eller inred­ningen har installerats med stöd av äldre bestämmelser i ett sådant särskilt bo­ende som avses i 6 §.

Återställningsbidrag

Återställningsbidrag infördes som ett incitament för att få ägare till flerbo­stads­hus att medge att sökta anpassningsåtgärder får vidtas och för att ägare till flerbostadshus skulle avstå från att kräva bidragstagaren på ersättning vid flytt eller i annat fall. Regeringen anser att behovet av ett sådant incitament kvarstår och att den ansträngda bostadsmarknaden snarare har fått behovet att öka. Enligt nuvarande lagstiftning betalas återställningsbidrag endast ut om kostnaderna överstiger 5 000 kronor. För att ytterligare underlätta att med­gi­van­den till anpassningsåtgärder ges föreslår regeringen att denna kostnads­gräns tas bort. I övrigt överensstämmer lagförslaget i sak med de nuva­rande be­stämmelserna.

Regeringens förslag innebär att ägare av bostadshus ska ha rätt till bidrag för kostnader för återställning av anpassningsåtgärder som har utförts i eller i an­slutning till en lägenhet som innehas med hyresrätt eller ett en- eller två­bostadshus som hyrs ut, i anslutning till en lägenhet som innehas med bo­stads­rätt i ett flerbostadshus, eller i anslutning till en ägarlägenhetsfastighet.

Återställningsbidrag ska lämnas om

  1. återställningen avser en åtgärd som har utförts med stöd av bostads­an­pass­ningsbidrag enligt den nya lagen eller motsvarande äldre bestäm­mel­ser
  2. anpassningsåtgärden på grund av ändrade förhållanden inte längre utnytt­jas för sitt ändamål och åtgärden är till nackdel för andra boende.

Återställningsbidrag ska inte lämnas om anpassningsåtgärden har utförts med stöd av bostadsanpassningsbidrag som en ägare av ett flerbostadshus har över­tagit rätten till.

Återställningsbidrag ska endast lämnas till den som äger en lägenhet som innehas med hyresrätt om

  1. ägaren har gett kommunen rätt att anvisa den anpassade lägenheten till bo­stadssökande när den blir ledig, och
  2. kommunen, när lägenheten blev ledig, inte kunde anvisa den till någon annan person med funktionsnedsättning.

Övertagande av begagnad anordning

Boverket har undersökt möjligheten till återanvändning av hissar och större installationer som har finansierats av bostadsanpassningsbidrag. Verket före­slog en regeländring som ger kommunerna en möjlighet att använda sig av återanvändning.

Regeringen anser att det medför viktiga ekonomiska och miljömässiga sam­hällsvinster att införa en möjlighet för kommunerna att återanvända bo­stads­anpassningsåtgärder. Dessutom menar regeringen att verksamhe­ter med åter­användning kan innebära att sökande snabbare kan få hjälp från kommu­nen genom att vissa produkter redan finns i lager hos kom­mu­nen, och att såda­na ärenden i vissa fall innebär enklare handläggning.

Regeringen föreslår att en kommun ska få avtala om att ta över en an-ordning som har installerats med stöd av bostadsanpassningsbidrag enligt den nya lagen eller motsvarande äldre bestämmelser och lämna ekono­miskt stöd för kostnader som kan uppstå i samband med ett sådant över­tagande.

Bidragens storlek och utformning

Av den nuvarande lagen framgår det att bostadsanpassningsbidrag är ett kon­tant­bidrag, där bidrag lämnas med ett belopp som motsvarar en skälig kost­nad för åtgärderna. Hanteringen av bidraget bygger på en viss roll­fördelning. Kom­­mu­nens uppgift är att bedöma om sökanden har rätt att få bostadsanpass­nings­bidrag, och därefter lämna ett bidrag till sökanden som motsvarar en skä­lig kostnad för de åtgärder som har beviljats.

Regeringen föreslår att bostadsanpassningsbidrag, återställningsbidrag och bidrag till reparationer, besiktning och underhåll ska lämnas med belopp (kon­tantbidrag) som motsvarar en skälig kostnad för åtgärderna.

Om sökanden och kommunen är överens om detta ska bostadsanpass­nings­­bi­drag och bidrag till reparationer, besiktning och underhåll därut­över få läm­nas som ett åtagande från kommunen att låta utföra åtgärderna. Under sam­ma förutsättningar ska bostads­an­passningsbidrag även få lämnas ge­nom att en be­gagnad anordning överlämnas.

Den första delen avseende kontantbidrag överensstämmer i sak med nuva­ran­de lagstiftning. Den andra delen, som anger en frivillig möjlighet för kom­mu­nerna att lämna bostadsanpassningsbidrag i form av ett åtagande för kom­munen att låta utföra åtgärden eller i form av en begagnad anordning, är där­emot ett tillägg i förhållande till den nuvarande lagen.

Ansökan, beslut och utbetalning av bidrag

Boverket har i sin tillsynsverksamhet noterat stora brister i kommunernas formella ärendehantering. Den nuvarande lagstiftningen innehåller mycket få be­stäm­melser om handläggningen av ärenden. Det saknas t.ex. närmare be­stäm­melser om beslut om bidrag och beslut om utbetalning av bidrag.

Mot bakgrund av detta bedömer Boverket att det finns anledning att i lagen föra in mer utförliga regler om beslut om utbetalning av bidrag.

Regeringen delar Boverkets bedömning och föreslår att en ansökan om bi­drag ska prövas av den kommun där den bostad som avses med ansökan är belägen.

Vidare ska det anges vilka åtgärder bidraget avser i bidragsbeslutet. Om bi­drag lämnas i form av kontantbidrag, ska även det högsta belopp som kan ut­betalas anges. Om kommunen har beslutat om bidrag i form av ett åtagande från kom­munen att låta utföra åtgärderna eller genom ett överlämnande av en begagnad anordning, ska detta särskilt anges.

Kontantbidrag ska betalas ut sedan de åtgärder som bidraget avser har ut­förts och kostnaderna har redovisats.

Återkallelse av beslut

Enligt nuvarande lagstiftning finns det en möjlighet för kommunen att åter­kal­la ett beslut om bostadsanpassningsbidrag eller återställningsbidrag före utbe­talningen av bidraget, om förutsättningarna som låg till grund för be­slutet inte längre finns. Regeringen anser att denna möjlighet ska kvarstå. Vidare före­slår regeringen att bostadsanpassningsbidrag och bidrag till re­pa­ra­tio­ner, besikt­ning och underhåll som har beviljats i form av ett åta­gande från kom­munen att låta utföra åtgärden och bostadsanpass­nings­bi­drag som har be­viljats i form av överlämnande av en begagnad anord­ning ska kunna åter­kallas innan beslutet har verkställts, om de för­utsätt­ningar som låg till grund för beslutet inte längre finns.

Återbetalning

Regeringen föreslår att en kommun ska kunna få besluta om återbetalning av kontantbidrag helt eller delvis

  1. om mottagaren av bidraget genom oriktiga uppgifter eller på något annat sätt har förorsakat att bidrag har lämnats felaktigt eller lämnats med för högt belopp eller
  2. om bidrag i annat fall har lämnats felaktigt eller lämnats med för högt be­lopp och mottagaren skäligen borde ha insett detta.

Om det finns särskilda skäl ska kommunen kunna få efterge återbetalnings­skyldigheten helt eller delvis.

Förslaget motsvarar i huvudsak reglerna om återbetalning i lagen om bo­stads­anpassningsbidrag m.m. men anpassas till att ”kontantbidrag” införs i den nya lagen.

Tillsyn, verkställighetsföreskrifter och överklagande

Regeringen föreslår att tillsyn över tillämpningen av lagen ska utövas av den myndighet som regeringen bestämmer. I lagen ska det införas en upplysning om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen kan meddela närmare föreskrifter om verkställig­he­­­ten av lagen.

Kom­munens beslut enligt lagen eller enligt en föreskrift som har meddelats med stöd av lagen ska få överklagas till allmän förvalt­nings­domstol. Pröv­nings­tillstånd ska krävas vid överklagande till kam­marrätten.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringen föreslår att samtliga lagförslag ska träda i kraft den 1 juli 2018. Den nuvarande lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m. ska upphöra att gälla den dag som den nya lagen om bostadsanpassningsbidrag träder i kraft.

Vidare föreslår regeringen att det ska införas en övergångsbestämmelse med innebörden att äldre föreskrifter fortfarande gäller för ansökningar om bi­­drag som har kommit in till kommu­nen före ikraftträdandet.

Utskottets ställningstagande

Bostadsanpassningsbidraget är ett uttryck för samhällets mål att människor med funktionsnedsättning ska kunna leva som alla andra i egen bostad. Möj­ligheten för personer med funktionsnedsättning att ansöka om bidrag för an­pass­ning av sin bostad har funnits sedan drygt ett halvt sekel. Den nuvarande lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. träd­de i kraft den 1 ja­nuari 1993 då det statliga bostadsanpassningsbidraget upphörde.

I propositionen redovisar regeringen ett antal motiv till att det finns ett be­hov av att se över de gällande bestämmelserna för bostadsanpass­nings­bi­drag. Den översyn som är gjord med utgångspunkt i dessa motiv har utmynnat i det för­slag till ny lag om bostadsanpassningsbidrag som nu är föremål för ut­skot­tets ställningstagande.

Utskottet konstaterar att lagförslaget innehåller huvuddelen av de be­stäm­mel­ser som finns i den hittillsvarande lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m. Vis­sa av de bestämmelser som förs över till den nya lagen förtydligas och an­passas till rådande praxis, men flertalet återfinns oförändrade i den nya lagen. Därutöver föreslår regeringen en mindre följdändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Utskottet har inget att invända mot regeringens lagförslag i proposition 2017/18:80 Nya lag om bostadsanpassningsbidrag. Riksdagen bör därför bi­falla propositionen.

Bostadsanpassningsbidrag till vissa utrymmen för assistanspersonal

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslag om att göra det möjligt att bevilja bostads­anpassningsbidrag för att iordningställa särskilda utrymmen i hem­met för personliga assistenter i syfte att värna den personliga och familjemedlemmars integritet. Utskottet hänvisar bl.a. till av­väg­nings- och bedömningsproblem och till svårigheter att avgränsa den föreslagna rättigheten till bostadsanpassningsbidrag för detta ända­mål från den funktions­nedsattes eller ett assistansbolags arbetsmil­­ansvar.

Jämför reservation 1 (C).

Motionen

I motion 2017/18:3978 av Ola Johansson (C) föreslås det att riksdagen genom ett tillkännagivande ska framföra till regeringen att rätten till bostads­anpass­ningsbidrag också ska omfatta iordningställande av utrymmen för insatser med personlig assistans enligt LSS för att värna den personliga och familje­med­lemmars integritet (yrkande 1). Motionären menar att möjligheter att iord­ning­ställa ett utrymme för assistanspersonal i hemmet ger de personliga assi­stenter­na en möjlighet att dra sig undan vid ras­ter, förbättrar deras möj­lighet att utföra stödinsatser under nattvilan osv.

Regeringen och Boverket om bostadsanpassningsbidrag för att värna integriteten

I propositionen (s. 31 f.) redovisar regeringen sin syn på det Boverket anför i den rapport som låg till grund för regeringens proposition när det gäller frågan om att tillåta bostadsanpassningsbidrag för att värna integriteten.

Boverket konstaterar i sin rapport att det finns kommuner som redan i dag lämnar bidrag för integritetsskapande åtgärder, men att hälften av de kommu­nala hand­läggar­na upplever problem kring hur ärenden om bostadsan­pass­nings­­­bidrag för att värna integriteten ska bedömas. De kommunala hand­läg­garna lyf­ter fram gräns­­dragningsproblem mellan integriteten för personen med funk­tions­ned­sättning och arbetsmiljön för dennes personliga assistenter, och hur kopp­ling­en mellan integritetsskapande åtgärder och funktionsned­sätt­ningen kan se ut.

Boverket gör dock bedömningen att bidrag för vissa integritetsskapande åt­gärder bör kunna lämnas, för att underlätta för sökande vars hem också är en ar­betsplats för utomstående.

Regeringen konstaterar att om­fattande assistans eller andra utomstående som verkar i bostaden kan verka stö­ran­de för sökandens och dennes familjs pri­vatliv, men anser att Boverkets förslag om bostadsanpassningsbi­drag för åt­­gär­der som syftar till att värna inte­griteten saknar nödvändig tydlig­het på fle­ra punkter. Regeringen fäster avseende vid kommunernas kritiska synpunk­ter som bl.a. går ut på att det skulle bli svårt att avgöra hur omfattande en sådan åtgärd kan vara, beroende på vilken bostad som sökanden bor i. Om kom­mu­nerna beviljar bostadsanpassningsbidrag för en utbyggnad av ett små­hus, är det en åtgärd som inte är möjlig att genomföra i de fall sökanden bor i en hyres­­gen­het. Enligt regeringen uppstår frågor kring hur kommunen ska han­tera ärendet om sökanden har ett styrkt behov av åtgärder för att värna inte­griteten men dessa inte kan utföras. Vidare tar regeringen fasta på det som kommunerna lyfter fram om att det är svårt att avgöra vilka skäl för ökad inte­gritet som ska anses vara giltiga och vem som ska kunna styrka behovet. Re­geringen instämmer i synpunkten att det är svårt att utifrån Bover­kets för­slag få stöd i hur ärendet om integritetsskapande åtgärder ska bedömas. För­slaget riskerar att öka skillnaden mellan kommunerna i hur ärenden beslutas.

Mot bakgrund av detta gör regeringen bedömningen att åt­gär­der för att värna integriteten, på det sätt som Boverkets förslag är formulerat, inte ska ligga till grund för bostadsanpassningsbidrag.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet har i sitt yttrande tagit upp frågan om bostadsanpassnings­bi­drag till särskilda utrymmen av integritetsskäl (yttr. 2017/18:SoU2y, se bi­la­ga 3).

Socialutskottet framhåller att riksdagen nyligen har godkänt ett nytt mål och en ny inriktning för funktionshinderspolitiken (prop. 2016/17:188, bet. 2017/18:SoU5, rskr. 2017/18:86). Det nationella målet för funktions­hinders­politiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funk­tions­nedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i fråga om levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktions­nedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barn­rätts­perspektivet ska beaktas. Genomförandet av funktions­hinders­poli­ti­ken ska inriktas mot de fyra områdena

      principen om universell utformning

      befintliga brister i tillgängligheten

      individuella stöd och lösningar för individens självständighet

      att förebygga och motverka diskriminering.

Socialutskottet konstaterar att Boverkets förslag är att bo­stads­anpassnings­bi­drag även ska kunna lämnas för åtgärder som värnar integriteten för per­sonen med funktionsnedsättning och andra hushållsmed­lemmar. I likhet med reger­ingen anser socialutskottet att detta förslag saknar nödvändig tydlighet på flera punkter och delar därför regeringens bedömning att förslaget inte bör genom­föras.

Sammanfattningsvis anser således socialutskottet att civilutskottet bör till­styrka propositionen i de delar som rör socialutskottets beredningsområde och avstyrka motion 2017/18:3978 av Ola Johansson (C) yrkande 1.

Utskottets ställningstagande

Boverkets förslag om att bostadsanpassningsbidrag även ska kunna lämnas för åtgärder som värnar integriteten för personer med funktionsnedsättning och andra familjemedlemmar har fått kritik av företrädare för kommunerna. Sve­riges Kommuner och Landsting avstyrker förslaget som bedöms som brist­fälligt och förenat med oklarheter rörande vilka åtgärder som avses. Man anser bl.a. att gränsdragningen i förhållande till arbetsmiljöfrågor är otydlig och att förslaget innebär en risk för att utförare av personlig assistans får incitament att ansöka om medel för integritetsskapande åtgärder när det gäller åtgärder som arbetsgivaren ansvarar för. Vidare menar kommunerna att det skulle bli svårt att avgöra hur omfattande en sådan åtgärd som avses i Boverkets förslag kan vara, beroende på vilken bostad som sökanden bor i. Man pekar på att det kan uppstå situationer när sökanden har ett konstaterat behov av åtgärder för att värna integriteten, men där sökandens boende (t.ex. hyreslägenhet) innebär att åtgärderna inte kan utföras.

Regeringen delar remissinstansernas bedömning att det är svårt att utifrån Boverkets förslag få stöd i hur ärenden om integritetsskapande åtgärder ska bedömas och anser att förslaget skulle riskera att öka skillnaden mellan kom­mu­nerna i hur ärenden beslutas. Mot den bakgrunden anser regeringen att åt­gärder för att värna integriteten, på det sätt som Boverket föreslår, inte ska ligga till grund för bostadsanpassningsbidrag.

Socialutskottet anser, i likhet med regeringen, att förslaget saknar nödvän­dig tydlighet på flera punkter och delar regeringens bedömning att förslaget inte bör genomföras.

Civilutskottet har samma uppfattning som regeringen och socialutskottet när det gäller Boverkets förslag. Det tillkännagivande som begärs i motion 2017/18:3978 (C) ligger i denna del i linje med det förslaget. Mot bakgrund av de invändningar som har gjorts mot Boverkets förslag är inte utskottet berett att ställa sig bakom motionsyrkandet. Motionen avstyrks därför i den aktuella delen.

Bostadsanpassningsbidrag till fasta bredbandsinstallationer

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till att den föreslagna regleringen inte kan anses ute­sluta möjligheten för en kommun att bevilja bostads­anpass­nings­bidrag till fasta bredbandsinstallationer avslår riksdagen ett förslag med denna innebörd.

Jämför reservation 2 (C).

Motionen

Bostadsanpassningsbidrag ska bl.a. kunna ges för att göra det möjligt för den funktionsnedsatta att utöva hobbyverksamhet, konstateras det i motion 2017/18:3978 av Ola Johansson (C). Motionären framhåller att många hobby­verk­samheter, exempelvis e-sport, är internetbaserade, och bredbandsupp­kopp­ling är allt viktigare för att kunna ta del av samhällslivet och för att göra det möjligt att kom­mu­nicera med andra människor. En digital uppkoppling kan även vara nöd­vän­dig för att klara vårdinsatser, hålla kontakt med sjuk­vård, anhöriga och sam­hälle samt kunna ordna med trygghetslarm. Mo­tio­nären an­ser att Bo­ver­­kets förslag och regeringens proposition inte berör beho­vet av bred­bands­in­stal­la­tioner i tillräcklig utsträckning. Motionären begär där­för ett tillkänna­gi­van­de om att man med bostadsanpassningsbidraget ska kun­na ge tillgång till bredbandsuppkoppling i hushåll som vid ansöknings­till­fället sak­nar detta (yr­kande 2).

Regeringen om bostadsanpassningsbidrag till vissa särskilda åtgärder

Som har redovisats tidigare kan bostadsanpassningsbidrag i dag lämnas för åt­gärder som gör det möjligt för en person med funktionsnedsättning att utöva hobby­verk­samhet, om vederbörande på grund av sin funktionsnedsättning inte kan delta i ak­tiviteter utan­för bostaden. Vidare är regeringens uppfattning att det även fort­sätt­nings­vis ska kunna lämnas bostadsanpassningsbidrag för åt­gär­der för att möj­lig­­göra rehabilitering, funktionsträning och sjukvård för en per­son med funk­tions­nedsättning och för åtgärder som gör det möjligt för den­ne att ut­öva hobby­verk­samhet. Frågor om bostadsanpassningsbidrag till digital upp­kopp­ling omnämns dock inte uttryckligen i propositionen.

Boverket om bostadsanpassningsbidrag till bredbands­installationer

Tjänstemän vid Boverket som arbetar med frågor om bostadsanpassningsbi­drag känner inte till några diskussioner om finansiering av fasta bredbands­installationer med detta bidrag. De kan inte heller påminna sig om att det har före­kommit någon sådan dis­kus­sion i samband med Boverkets översyn och säger sig inte ha kännedom om huruvida någon kommun har beviljat bostads­an­passningsbidrag för detta ändamål. De har inte heller funnit några dom­­­stolsavgöranden som kan belysa hur den befintliga lagen om bo­stads­an­pass­ningsbidrag har tillämpats när det gäller frågor med denna inrikt­ning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser inte att lagförslaget utesluter möjligheten att bevilja bostads­anpassningsbidrag till fasta installationer av bredband. Kommunernas tillämp­ning av bestämmelserna med denna inriktning i de enskilda fallen och den rättspraxis som utvecklas därvidlag bör dock beaktas innan det finns skäl för riksdagen att tydligare peka ut just bredbandsinstallationer som en bidrags­berättigad åtgärd i linje med vad som föreslås i motion 2017/18:3978 (C). Mo­tionen avstyrks i den aktuella delen.

Bostadsanpassningsbidrag till brandskyddsåtgärder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett förslag om att det ska vara möjligt att bevilja bo­stadsanpassningsbidrag för brandskyddsåtgärder. Utskottet hän­vi­sar bl.a. till att svårigheterna för myndigheterna att bedöma beho­vet av dylika åtgärder och till att det främst är genom insatser med stöd av socialtjänstlagen och ökad kunskap om brandskydd för de ut­pekade riskgrupperna som behovet av förstärkt brandskydd bör kunna tillgodoses.

Jämför reservation 3 (M, KD).

Motionen

I kommittémotion 2017/18:3981 av Caroline Szyber m.fl. (KD) konstateras det att Boverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) föreslår att det ska vara möjligt att bevilja bostadsanpassningsbidrag för vissa brandskydds­åtgärder inklusive automatiska sådana åtgärder. Detta är emeller­tid inte något som regeringen har hörsammat i propositionen. Motio­närerna begär därför ett tillkännagivande om att bostadsanpass­nings­bidrag även ska kun­­na lämnas för åtgärder som förbättrar brandsäkerheten i bostaden för per­soner med funktionsnedsättning och för andra i hushållet.

Regeringen och Boverket om bostadsanpassningsbidrag till brandskyddsåtgärder

I propositionen (s. 30 f.) redovisar regeringen sin syn på frågan om möjlighe­ten att kunna lämna bostadsanpassningsbidrag till brandskyddsåtgärder. Re­ger­­ingen konstaterar att Boverket har haft i uppdrag att särskilt utreda och be­lysa ett tidigare förslag från MSB, om att olika typer av automatiska brand­skydds­åtgärder skulle kunna om­fattas av bostadsanpassningsbidraget. Försla­get syf­tade till att minska ris­ken för döds­bränder mot bakgrund av att sådana ofta drabbar personer med kog­nitiv funktionsnedsättning.

I sin rapport gör Boverket bedömningen att bostadsanpassningsbidrag ska kunna läm­nas för vissa brandskyddsåtgärder som går utöver det brandskydd som alla bostäder bör vara utrustade med. Genom en enkät framkom dock kritik mot för­slaget från bl.a. kommunala handläggare. Dessa lyfte fram svå­rig­heterna i att bedöma vem som ska styrka behovet av automatiska släck­system och hur den krets av personer som behöver åtgärden ska fångas upp.

Regeringen delar emellertid inte Boverkets bedömning. Bostadsanpass­nings­­bidrag söks av den enskilde för ett behov som den enskilde själv upplever sig ha. Att i lagen om bostadsanpassningsbidrag införa en möjlighet för en en­­skild att be­viljas bidrag för en typ av åtgärd han eller hon kanske i första hand inte själv efterfrågar, ligger enligt regeringens uppfattning inte i linje med övriga delar av lagförslaget. Vidare hänvisar regeringen bl.a. till tveksamheter kring hur be­hovsbedömningen för åtgärder som förbättrar brandsäkerheten bör gå till.

Regeringen anser också att svårigheten vid bedömningen av bostads­an­pass­ningsbidrag för behov av förhöjt brandskydd inte bidrar till någon generell ök­ning av brandsäkerheten för personer med funktions­ned­sätt­ning. Enligt re­geringen torde behovet av förstärkt brandskydd bättre kunna tillgo­doses ge­nom exempelvis insatser med stöd av socialtjänstlagen (2001:453) och ökad kun­skap om brandskydd för de utpekade riskgrupperna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens uppfattning att brandskyddsåtgärder inte bör berät­tiga till bostadsanpassningsbidrag. I likhet med regeringen anser utskottet att det främst är genom exempelvis insatser med stöd av socialtjänstlagen och ökad kunskap om brandskydd för de utpekade riskgrupperna som behovet av förstärkt brandskydd bör kunna tillgodoses. Svårigheter för de myndigheter som ska bedöma behovet av dylika anpassningar stärker utskottet i upp­fatt­ning­en att riksdagen bör avslå förslaget i motion 2017/18:3981 (KD) om att bostadsanpassningsbidrag ska kunna beviljas till brandskyddsåtgärder. Försla­get rimmar dessutom illa med det grundläggande synsätt som genom­syrar be­stäm­melserna om bostadsanpassningsbidrag, nämligen att det är den sökande och dennes upplevda behov som ska stå i centrum för bidrags­giv­ningen. Mo­tio­nen avstyrks därför.

Reservationer

 

1.

Bostadsanpassningsbidrag till vissa utrymmen för assistanspersonal, punkt 2 (C)

av Ola Johansson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3978 av Ola Johansson (C) yrkande 1.

 

 

 

Ställningstagande

Jag har valt att ställa mig bakom regeringens förslag till en ny lag om bostads­anpassningsbidrag. Oaktat detta anser jag att det finns skäl för regeringen att överväga ytterligare förbättringar av denna lagstiftning. Det jag då bl.a. åsyftar är det faktum att bostäder kan behöva anpassas för att värna integriteten för såväl personen med funktionsnedsättning som för andra personer. Den senare kategorin kan exem­pelvis omfatta familjemedlemmar och de person­liga assi­sten­ter som personen med funktionsnedsättning eventuellt har rätt till enligt LSS.

Vid en funktionsnedsättning som kräver insatser av flera personer under en stor del av dygnet i den egna bostaden kan det enligt min uppfattning vara motiverat att kunna få bostadsanpassningsbidrag för att iordningställa vissa ut­­rymmen åt de personer som anlitas för att utföra assistansen. Det kan exem­pelvis handla om ett litet personalutrymme som är avskilt från den assi­stans­berättigade och dennes fa­milj.

Jag anser att bidrags­berättigad bostadsanpassning på det sätt som beskrivs ovan kan bidra till att öka kvaliteten i utförandet av åtgärderna inom LSS och till att förbättra sam­arbetet mellan assistenterna, de assistansberättigade och de senares anhöriga.

Enligt min uppfattning bör riksdagen därför genom ett tillkännagivande framföra till regeringen att rätten till bostadsanpassningsbidrag bör vidgas att även vissa utrymmen för insatser med personlig assistans enligt LSS kan om­fattas. Syftet med anpassningen ska då vara att värna den per­son­liga inte­griteten och familjemedlemmars integritet.

 

 

2.

Bostadsanpassningsbidrag till fasta bredbandsinstallationer, punkt 3 (C)

av Ola Johansson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3978 av Ola Johansson (C) yrkande 2.

 

 

 

Ställningstagande

I såväl de nu gällande som de föreslagna bestämmelserna om bostads­an­pass­ningsbidrag ska det vara möjligt att bevilja bidrag till åtgärder som möjliggör rehabi­litering, funktionsträning och sjukvård för en person med funktions­ned­sättning samt för åtgärder som gör det möjligt för densamme att utöva hob­byverksamhet.

I det sammanhanget vill jag peka på de utmaningar och möjligheter som det alltmer digitaliserade samhället innebär. Allt fler är beroende av välfun­ge­rande internetuppkopplingar för att kunna ta del av samhällslivet och för att kun­na kommunicera med andra människor. För människor med funk­tions­ned­sättning gör risken för isolering i hemmet detta behov än mer påtagligt. Möj­­ligheter att utöva en internetbaserad hobby som exempelvis e-sport kan vara mycket vik­tigt för den enskildes livskvalitet. Dessutom kan en skada eller sjuk­­dom ändra för­utsättningarna så att digital uppkoppling blir ett villkor för att kla­ra vård­in­satser, hålla kontakt med sjukvård, anhöriga och samhälle samt kun­na ordna med trygghetslarm. Dessvärre finns det fortfarande många platser där bred­bands­utbyggnaden är eftersatt, och det finns många som av ekono­miska skäl saknar förutsättningar att koppla upp sitt hem.

Jag anser att Bover­kets rapport och regeringens proposition inte i tillräcklig utsträckning berör be­hovet av bredbandsinstallationer. Riksdagen bör genom ett tillkännagivande framföra till reger­ingen att det ska vara möjligt att med bostadsanpassningsbidraget ge tillgång till bred­bandsuppkoppling i hushåll som vid ansökningstillfället saknar sådan upp­koppling.

 

 

3.

Bostadsanpassningsbidrag till brandskyddsåtgärder, punkt 4 (M, KD)

av Caroline Szyber (KD), Mats Green (M), Carl-Oskar Bohlin (M), Cecilie Tenfjord-Toftby (M) och Lars Beckman (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3981 av Caroline Szyber m.fl. (KD).

 

 

 

Ställningstagande

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har visat att döds­brän­der i småhus och flerbostadshus framför allt drabbar personer med kog­nitiv funktionsnedsättning. Både Boverket och MSB har därför oberoende av va­rand­ra föreslagit att det ska vara möjligt att bevilja bostadsan­pass­nings­bidrag för vissa brandskydds­åt­gär­der inklusive automatiska sådana åtgärder.

Regeringen ställer sig dock kallsinnig till detta i den nu aktuella pro­po­si­tionen, med hänvisning till de handläggningsrelaterade svå­righeter som kan uppkomma när det gäller att bedöma sökandes behov av brand­skydds­åt­gärder. Detta förhållningssätt beklagar vi och menar att be­hovet av brand­skyddsåt­gär­der bör kunna intygas på samma sätt som för andra åtgärder, exempelvis ge­nom intyg som visar på en koppling till funk­tions­nedsättningen. Behovet kan även verifieras genom anhörigas, hem­tjänstens och so­­cial­tjänstens obser­va­­tioner av t.ex. brännmärken i möbler, kläder och golv el­ler avbrända tänd­stic­kor och ljus på olämpliga ställen.

Vi anser att det är dags att lyssna på berörda expert­myndigheter och på den personal inom hemtjänsten som gång på gång finner brukare i situationer som i värsta fall hade kunnat resultera i en dödsbrand. Att inkludera ett indi­vid­an­passat brand­skydd i bostadsanpassnings­bi­draget är, en­ligt vår uppfattning, ett viktigt steg på vägen mot att helt eliminera dessa förödande bränder. Reger­ingen bör därför – med utgångspunkt från de färdiga lagförslag som redan har tagits fram av MSB och Boverket – återkomma till riksdagen med ett förslag som har den innebörden.

 

 

 

 

 

Särskilda yttranden

 

1.

Regeringens lagförslag, punkt 1 (M)

 

Mats Green (M), Carl-Oskar Bohlin (M), Cecilie Tenfjord-Toftby (M) och Lars Beckman (M) anför:

 

Vi är i grunden positiva till den översyn som har gjorts av bestäm­melserna om bostadsanpassningsbidrag och har valt att ställa oss bakom reger­ingens förslag till ny lag om bostadsanpassningsbidrag. Vi ser flera fördelar med de för­änd­ringar som har gjorts, bl.a. slopandet av den nedre belopps­gränsen för åter­ställningsbidraget och det tydliga ställningstagandet till stöd för uppfattningen att det ska vara ägaren eller innehavaren av bostaden som bör vara sökande i ärenden om bostadsanpassningsbidrag.

Oaktat dessa förtjänster vill vi peka på en del svagheter i förslaget som vi på sikt anser bör ligga till grund för förnyade överväganden om ytterligare jus­te­ringar av regelverket. För det första anser vi att det kan finnas skäl för re­­­geringen att tämligen omgående ompröva sin syn på möjligheterna att in­klu­dera brandskyddsåtgärder bland de åtgärder som kan berättiga till bostadsan­pass­ningsbidrag. Regeringen har valt att inte ta med ett förslag från Bo­verket med denna inriktning i propositionen, med motiveringen att det finns tvek­sam­heter kring hur behovet av åtgärder som förbättrar brand­­säkerheten ska be­dömas. Vidare anför regeringen att det finns osäkerhet om an­svarsfrågan kring be­hovsbedömningen och beslut. Enligt vår uppfattning bör utgångs­punkten vara att underlätta för brukarna att få ett tryggt och säkert brandskydd in­stal­lerat på rimliga villkor och att de ansvars- och handlägg­nings­­relaterade be­tänkligheter som redovisas bör vara underordnade i en situa­tion som kan handla om liv eller död. Vi har inte motionerat på detta tema i anslutning till denna proposition men vill på detta sätt tydliggöra vår avsikt att driva frågan om bostadsanpassningsbidrag till brandskyddsåtgärder fram­gent.

Avslutningsvis ser vi med viss oro på att delar av lagförslaget kan bidra till att luckra upp äganderätten. Vi anser att äganderätten alltid måste värnas och då även när det handlar om förändringar i individbaserad rättighetslagstiftning. Därför kom­mer vi att följa tillämpningen av den nya lagstiftningen mycket noga ur ett ägande­rättsperspektiv. Om de äganderättsliga konsekvenserna vi­sar sig bli negativa avser vi att återkomma till riksdagen med förslag på nöd­vändiga lagändringar.

 

 

2.

Regeringens lagförslag, punkt 1 (V)

 

Nooshi Dadgostar (V) anför:

 

Jag ser överlag positivt på det som föreslås i propositionen och har därför ställt mig bakom regeringens förslag. Jag och Vänsterpartiet vill dock att regeringen går vidare med att se över lagstiftningen i den del som rör krav på medgivande som en förutsättning för bostadsanpassningsbidrag. Regeringens förslag inne­bär att bostadsanpassningsbidrag endast ska kunna lämnas om samtliga fastig­hetsägare har medgett att anpassningsåtgärderna får vidtas och även utfäst sig att inte kräva ersättning av sökanden eller nyttjanderättshavare för att återställa anpassningsåtgärderna. I likhet med Funktionsrätt Sverige anser jag att det inte ska krävas något sådant medgivande för åtgärder som inte or­sa­kar påtag­lig skada eller olägenhet utan endast för sådana förändringar som berör ge­men­sam­ma utrymmen eller bäran­de konstruktioner. Vänsterpartiet vill att re­ger­ingen ska se över lag­stift­ningen i detta avseende och avser därför att åter­kom­ma till riksdagen med ett förslag som har den inriktningen.

 

 

3.

Regeringens lagförslag, punkt 1 (L)

 

Robert Hannah (L) anför:

 

Respekten för den enskilda människans frihet och värdighet är utgångspunkten för all liberal politik. Det är särskilt viktigt när det handlar om människor som mött hinder i livet – för vilka friheten inte är självklar. Målet med den liberala funktionshinderspolitiken är att öka den enskildes självständighet i tillvaron. Så långt det är möjligt ska människor ha samma frihet och förutsättningar oav­sett funktionsvariation. Ett viktigt uttryck för detta mål är möjligheten att få bo­stads­anpassningsbidrag för åtgärder som underlättar autonomin i varda­gen. När funktionshinderpolitikens olika element blir föremål för särbe­hand­ling finns en risk för att helhetsperspektivet går förlorat. Målet är individens själv­­stän­dighet och självbestämmande; bostadsanpassning är en av flera vik­tiga me­­to­­der.

Jag har valt att ställa mig bakom regeringens förslag till ny lag om bostads­an­passningsbidrag. Huvudskälet till detta är att förslaget bevarar hu­vud­dragen i den gällande lagstiftningen som antogs av den borgerliga reger­ingen i början 1990-talet, samtidigt som det görs vissa anpassningar som syftar till att stärka de enskilda brukarnas roll.

Samtidigt ser jag med viss oro på att olika insatser inom ramen för funk­tions­hinderspolitiken inte alltid är optimalt samordnade. Funktions­hinders­po­li­­tikens olika delar är kommunicerande kärl men hanteras alltför ofta i stup­rör. Enligt min mening finns det en risk för att vissa delar av förslaget till ny lag om bostadsanpassningsbidrag riskerar att bidra till att upprätthålla detta stup­rörs­­tänkande. Det gäller t.ex. regeln om att bostadsan­pass­ningsbidrag inte ska läm­nas om behovet kan tillgodoses med hjälpmedel som erbjuds av lands­tinget eller kommunen enligt hälso- och sjukvårdslagen. När samma mänsk­liga be­hov kan tillgodoses inom ramen för två system med olika huvudmän uppstår en risk för att revirbevakning mellan systemen sätts före den enskilda männi­skans konkreta behov. Det är enligt min och Liberalernas uppfattning ange­läget att denna potentiella problematik inte glöms bort vid tillämpningen av den nya lagstiftningen om bostadsanpassningsbidrag. Om så ändå visar sig bli fallet kommer vi att föreslå nödvändiga åtgärder.

Jag anser också att det finns vissa svagheter i den del av förslaget som gäller möjligheterna att bevilja bostadsanpassningsbidrag för åtgärder vars syfte är att värna integriteten för personen med funktionsnedsättning och andra hus­hålls­medlemmar. Enligt min uppfattning bör denna fråga på sikt utredas när­mare för att klargöra om det går att skapa ett regelverk för anpass­nings­åt­gärder som syftar till att värna integriteten för personen med funktions­ned­sättning, utan att för den skull rucka på det grundläggande ansvar som fas­tighetsägaren respektive ar­bets­­givaren har. Jag och Liberalerna har för avsikt att återkomma till riks­da­gen med för­slag som har den inriktningen.

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2017/18:80 Ny lag om bostadsanpassningsbidrag:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om bostadsanpassningsbidrag.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Följdmotionerna

2017/18:3978 av Ola Johansson (C):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökad rätt till bidrag för bostadsanpassning så att även vissa utrymmen för insatser med personlig assistans enligt LSS för att värna den personliga integriteten och familjemedlemmars integritet kan omfattas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att med bostadsanpassningsbidraget ge tillgång till bredbandsuppkoppling åt hushåll som vid ansökningstillfället saknar detta, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:3981 av Caroline Szyber m.fl. (KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bostadsanpassningsbidrag även ska kunna lämnas för åtgärder som förbättrar brandsäkerheten i bostaden för personer med funktionsnedsättning och andra i hushållet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

 

 

 

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Socialutskottets yttrande 2017/18:SoU2y