Ett modernare utsökningsförfarande

BetÀnkande av Utsökningsutredningen

Stockholm 2016

SOU 2016:81

SOU och Ds kan köpas frĂ„n Wolters Kluwers kundservice. BestĂ€llningsadress: Wolters Kluwers kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90

E-post: kundservice@wolterskluwer.se

Webbplats: wolterskluwer.se/offentligapublikationer

För remissutsÀndningar av SOU och Ds svarar Wolters Kluwer Sverige AB pÄ uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Svara pĂ„ remiss – hur och varför

StatsrÄdsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02).

En kort handledning för dem som ska svara pÄ remiss.

HÀftet Àr gratis och kan laddas ner som pdf frÄn eller bestÀllas pÄ regeringen.se/remisser

Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet

Omslag: Elanders Sverige AB

Omslagsbilden: UB s’équilibre, har formgetts av Benoit Dumaine.

Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2016

ISBN 978-91-38-24525-5

ISSN 0375-250X

InnehÄll

Band 1

Vissa förkortningar

Sammanfattning

1Uppdraget och dess genomförande

2Dagens utsökningsförfarande

3Behovet av en översyn av det utsökningsrÀttsliga regelverket och utgÄngspunkter för vÄr översyn

4En modernare utsökningsbalk

5Kronofogdemyndighetens medverkan till frivilliga överenskommelser och processledning

6Utredning av tillgÄngar och myndighetssamverkan

7Reglerna om beneficium vid utmÀtning

8LöneutmÀtning

9TvÄngsvis försÀljning och redovisning av pengar

10Avhysning

11Avgifter och rÀttegÄngskostnader

12Överklagande- och delgivningsfrĂ„gor

3

InnehÄll SOU 2016:81

Band 2

13Författningsförslag

14IkrafttrÀdande och övergÄngsbestÀmmelser

15Författningskommentar

Band 3

16 Konsekvensbeskrivning............................................... 11
16.1 Inledning ................................................................................. 11
16.2 Övergripande konsekvenser av förslagen ............................. 12
  16.2.1 Utredningens övergripande uppdrag ..................... 13
  16.2.2 Vilka berörs av förslagen?....................................... 13
  16.2.3 Övergripande konsekvenser av förslagen.............. 14
16.3 SamhĂ€llsekonomiska konsekvenser och konsekvenser  
  för de offentliga finanserna.................................................... 16
  16.3.1 Inledning.................................................................. 17

16.3.2Förslag som förvÀntas medföra ökade intÀkter

till staten och minskade samhĂ€llsekonomiska  
kostnader ................................................................. 17
16.3.3 Förslag som förvĂ€ntas medföra minskade  
intÀkter till staten.................................................... 19

16.3.4Förslagen medför vissa engÄngsvisa införande-

kostnader för Kronofogdemyndigheten................ 20

16.3.5Förslag som förvÀntas medföra minskade Ärsvisa kostnader för

Kronofogdemyndigheten ....................................... 25

16.3.6Förslag som förvÀntas medföra ökade Ärsvisa

  kostnader för Kronofogdemyndigheten................ 26
16.3.7 Förslagens konsekvenser för Sveriges  
  domstolar................................................................. 27
16.3.8 Förslagens konsekvenser för Skatteverket ............ 28
16.3.9 Förslagens konsekvenser för övriga  
  förvaltningsmyndigheter och kommuner.............. 28
16.3.10 Finansiering av förslagen ........................................ 30

4

SOU 2016:81 InnehÄll
16.4 Konsekvenser för nÀringslivet................................................ 31
  16.4.1 Förslagens övergripande konsekvenser.................. 32
  16.4.2 Förslagens pĂ„verkan pĂ„ kreditgivningen och  
  konkurrensen........................................................... 33
16.5 Konsekvenser för brottsligheten eller det  
  brottsförebyggande arbetet .................................................... 34
16.6 Konsekvenser för personlig integritet ................................... 35
16.7 Övriga konsekvenser .............................................................. 35
  16.7.1 Övriga konsekvenser enligt 15 §  
  kommittĂ©förordningen ........................................... 36
  16.7.2 Konsekvenser för Sveriges anslutning till  
  Europeiska unionen................................................. 37
16.8 Konsekvenser av förslagen om en modernare  
  utsökningsbalk ........................................................................ 37
  16.8.1 Förslagen om lagtekniska Ă€ndringar och  
  regelförenkling......................................................... 37
  16.8.2 Förslagen om utmönstring av begreppen  
  allmĂ€nna och enskilda mĂ„l och en effektivare  
  ordning för verkstĂ€llighet av  
  förvaltningsmyndigheters beslut ............................ 39
  16.8.3 Förslaget att privatrĂ€ttsliga handlingar inte ska  
  vara direkt verkstĂ€llbara .......................................... 40
  16.8.4 Förslagen att principen om barnets bĂ€sta och  
  proportionalitetsprincipen lagfĂ€sts i  
  utsökningsbalken..................................................... 41
  16.8.5 Förslaget om ansökan om verkstĂ€llighet av  
  utdömt skadestĂ„nd pĂ„ grund av brott nĂ€r  
  sökanden Ă€r barn...................................................... 41
  16.8.6 Förslagen om teknikneutrala bestĂ€mmelser .......... 42

16.9Konsekvenser av förslagen om Kronofogdemyndighetens medverkan till frivilliga överenskommelser och

processledning......................................................................... 43

16.9.1Förslaget att Kronofogdemyndigheten ska kunna medverka till att parterna uppnÄr

frivilliga överenskommelser .................................... 43

5

InnehÄll SOU 2016:81

16.9.2Förslaget om en lagfÀst skyldighet att utöva

  processledning......................................................... 45
16.10 Konsekvenser av förslagen om utredning av tillgĂ„ngar  
och myndighetssamverkan..................................................... 46
16.10.1 Förslagen om utredning av tillgÄngar .................... 46
16.10.2 Förslaget om ökad myndighetssamverkan  
  genom elektroniskt informationsutbyte................ 46
16.10.3 Förslagen om beslut som fattas under  
  tillgĂ„ngsutredningen ............................................... 47
16.11 Konsekvenser av förslagen om reglerna om beneficium...... 48
16.11.1 Förslagen om modernisering av  
  beneficiereglerna ..................................................... 48
16.11.2 Förslaget att bostadsrĂ€tter ska utmĂ€tas som  
  smĂ„husfastigheter.................................................... 48
16.11.3 Förslaget om schablonbeneficie............................. 48
16.12 Konsekvenser av förslagen om löneutmÀtning..................... 49
16.12.1 Förslaget om berĂ€kning av normal- och  
  förbehĂ„llsbelopp...................................................... 49
16.12.2 Förslaget att omprövning inte ska ske nĂ€r  
  Ă€ndringen Ă€r obetydlig ............................................ 54
16.12.3 Förslaget om anstÄnd.............................................. 54
16.12.4 En sĂ€nkning av grĂ€nsen för nĂ€r löneutmĂ€tning  
  ska inledas................................................................ 55
16.12.5 Förslaget om ökad partsinsyn ................................ 56
16.13 Konsekvenser av förslagen om tvĂ„ngsvis försĂ€ljning och  
redovisning till borgenÀrer..................................................... 56
16.13.1 Förslaget om ett modernt budgivnings-  
  förfarande för försĂ€ljning av fast egendom  
  m.m. pĂ„ offentlig auktion ....................................... 56
16.13.2 Förslaget att bostadsrĂ€tter ska kunna sĂ€ljas  
  under hand av fastighetsmĂ€klare ............................ 57
16.13.3 Förslagen om harmoniserade tidsfrister och  
  möjlighet att bevilja anstĂ„nd................................... 58
16.13.4 Förslaget om harmoniserade  
  försĂ€ljningsavgifter.................................................. 58

6

SOU 2016:81 InnehÄll
16.13.5 Förslagen att det inte lĂ€ngre ska vara  
obligatoriskt med bevaknings- eller  
fördelningssammantrÀde......................................... 59
16.13.6 Förslaget om utökad information om utmĂ€tt  
egendom Àr försÀkrad.............................................. 60
16.13.7 Förslag som innebĂ€r regelförenkling,  
effektivisering och förtydligande av gĂ€llande  
ordning ..................................................................... 60
16.13.8 Förslaget om en Ă€ndrad ordning för  
utbetalning av smÄ belopp....................................... 62
16.14 Konsekvenser av förslagen om avhysning............................. 62
16.14.1 Förslagen om utökade processuella  
rÀttssÀkerhetsgarantier ............................................ 62
16.14.2 Förslagen om en effektivare hantering av  
avhysningsgods........................................................ 63
16.15 Konsekvenser av förslagen om avgifter och  
rÀttegÄngskostnader................................................................ 64
16.16 Konsekvenser av förslagen om överklagande- och  
delgivningsfrÄgor..................................................................... 64
16.16.1 Förslagen som rör delgivning av vissa beslut......... 64
16.16.2 Förslaget att Kronofogdemyndigheten ska  
vara part i mĂ„l som avser överklagande av  
förrÀttningskostnader.............................................. 66
SĂ€rskilda yttranden ............................................................ 67
Summary .......................................................................... 83
Bilagor  
Bilaga 1 Kommittédirektiv 2014:127 ......................................... 109
Bilaga 2 Nyckel – författningsförslag........................................ 123
Bilaga 3 FrĂ„gor till och svar frĂ„n utvalda lĂ€nder angĂ„ende  
deras reglering av vissa utsökningsrÀttsliga frÄgor...... 127

7

InnehÄll SOU 2016:81
Bilaga 4 Dispositiva tvistemĂ„l som avgjorts i tingsrĂ€tt  
  genom en stadfĂ€st förlikning Ă„ren 2012–2015............ 201
Bilaga 5 Exempel pÄ innehÄll i ett utsökningsavtal................... 203
Bilaga 6 Register och andra kĂ€llor som Kronofogde-  
  myndigheten kan fĂ„ information frĂ„n......................... 205
Bilaga 7 Kronofogdemyndighetens blankett  
  Förteckning tillgĂ„ngar m.m. ........................................ 211
Bilaga 8 NĂ„gra författningar som innehĂ„ller en sĂ€rskild  
  föreskrift om verkstĂ€llighet eller hĂ€nvisning till  
  lagen (1993:891) om indrivning av statliga  
  fordringar m.m. ............................................................ 223
Bilaga 9 SammanstĂ€llning gjord av Ekonomistyrnings-  
  verket över myndigheter som gjort ovillkorade  
  utbetalningar till enskilda Ă„r 2015 ............................... 235
Bilaga 10 NĂ„gra författningar som innehĂ„ller sĂ€rskild  
  föreskrift enligt 5 kap. 10 § UB................................... 241
Bilaga 11 Riksnormen för försörjningsstöd för Är 2016 ............ 249
Bilaga 12 Konsumentverkets berĂ€kning av vad som Ă€r  
  rimliga kostnader för hushĂ„ll av olika storlek för  
  Ă„r 2016........................................................................... 251
Bilaga 13 Kronofogdemyndighetens föreskrifter om  
  bestĂ€mmande av förbehĂ„llsbeloppet vid utmĂ€tning  
  av lön m.m. under Ă„r 2016 (KFMFS 2015:1).............. 255
Bilaga 14 Kronofogdemyndighetens allmĂ€nna rĂ„d om  
  bestĂ€mmande av förbehĂ„llsbeloppet vid utmĂ€tning  
  av lön m.m. under 2016 (KFM A 2015:1) .................. 257

8

SOU 2016:81 InnehÄll
Bilaga 15 Kronofogdemyndighetens information om  
bestĂ€mmande av förbehĂ„llsbeloppet vid utmĂ€tning  
av lön m.m. under Är 2016 (KFM M 2015:1) .............. 263
Bilaga 16 FörsĂ€kringskassans föreskrifter om genomsnittlig  
och högsta godtagbara bostadskostnad för Ă„r 2016  
(FKFS 2015:7) .............................................................. 281
Bilaga 17 RÀkneexempel löneutmÀtning...................................... 285
Bilaga 18 Kronofogdemyndighetens berĂ€kningar av de  
ekonomiska konsekvenserna av att försĂ€ljnings-  
avgifter för fast egendom och bostadsrĂ€tter  
harmoniseras ................................................................. 293
Bilaga 19 Kronofogdemyndighetens berĂ€kningar av  
kostnader för utveckling av it-stöd.............................. 299
Bilaga 20 Europadomstolens dom den 25 juli 2013 i mĂ„let  
Rousk mot Sverige (ECHR 27183/04)......................... 305
Bilaga 21 RĂ€ttsfallet NJA 2012 s. 35............................................ 345
Bilaga 22 RĂ€ttsfallet NJA 2013 s. 540.......................................... 351
Bilaga 23 RĂ€ttsfallet NJA 2013 s. 1040........................................ 361
Bilaga 24 RĂ€ttsfallet NJA 2013 s. 1241........................................ 367
Bilaga 25 RĂ€ttsfallet NJA 2013 s. 1084........................................ 373
Bilaga 26 RĂ€ttsfallet NJA 2015 s. 211.......................................... 381
Bilaga 27 RĂ€ttsfallet NJA 2015 s. 374.......................................... 387
Bilaga 28 RĂ€ttsfallet NJA 2015 s. 839.......................................... 401

9

16 Konsekvensbeskrivning

16.1Inledning

I detta kapitel ska utredningen bedöma konsekvenserna av övervÀgandena. Vi kommer att följa de bestÀmmelser om kostnadsberÀkningar och andra konsekvensbeskrivningar som finns i kommittéförordningen (1998:1474) och förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning (2007:1244). I enlighet med direktiven ska utredningen bedöma de ekonomiska konsekvenserna av förslagen för nÀringslivet, sÀrskilt för smÄ och medelstora företag, enskilda och det allmÀnna. Vidare ska utredningen redovisa vilka konsekvenser de förslag som lÀmnas kan fÄ för jÀmstÀlldheten mellan kvinnor och mÀn. Om förslagen medför ökade kostnader för det allmÀnna ska förslag till finansiering redovisas.

Utredningens redovisning av kostnader eller besparingar till följd av förslagen grundar sig pÄ uppskattningar och uppgifter som utredningen fÄtt frÄn Kronofogdemyndigheten och andra berörda myndigheter och aktörer. Kronofogdemyndighetens expert Christina Sundblad stÀller sig bakom Kronofogdemyndighetens uppskattningar och kostnadsberÀkningar medan utredningens övriga deltagare ifrÄgasÀtter vissa av Kronofogdemyndighetens kalkyler. I mÄnga fall har utredningen inte haft nÄgon möjlighet att göra nÄgon mer ingÄende bedömning av de ekonomiska konsekvenser som Kronofogdemyndigheten angett. Kronofogdemyndighetens berÀkningar och uppskattningar redovisas löpande och nÀr utredningen Àr av en annan uppfattning Àn Kronofogdemyndigheten redovisas det sÀrskilt i de delavsnitt dÀr respektive förslag redovisas.

Det bör ocksÄ framhÄllas att samtliga berÀkningar och uppskattningar som görs rymmer ett stort mÄtt av osÀkerhet, sÀrskilt eftersom det i mÄnga fall inte gÄr att bedöma hur förslagen kommer att pÄverka beteendet hos de som berörs av förslagen. Det Àr dÀrför

11

Konsekvensbeskrivning SOU 2016:81

pÄkallat att alla de ekonomiska konsekvenserna vÀrderas med försiktighet.

Enligt 6 § 2 i förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning (2007:1244) ska en konsekvensutredning innehÄlla en beskrivning av vilka alternativa lösningar som finns för det utredningen vill uppnÄ och vilka effekterna blir om nÄgon reglering inte kommer till stÄnd, s.k. nollösning. Vi har valt att löpande i betÀnkandet beskriva alternativa lösningar till de förslag som lÀmnas och motivera varför vi valt det föreslagna alternativet.

Eftersom mĂ„nga av vĂ„ra förslag kan genomföras sjĂ€lvstĂ€ndigt utan att samtliga förslag genomförs har vi valt att inledningsvis beskriva de övergripande konsekvenserna om förslagen genomförs i dess helhet. DĂ€refter har vi, för att underlĂ€tta lĂ€sningen och förstĂ„elsen av de olika förslagens konsekvenser, valt att behandla konsekvenserna av de olika delfrĂ„gorna och förslagen i olika avsnitt. Vi inleder sĂ„ledes med att behandla de övergripande och samhĂ€llsekonomiska konsekvenserna av förslagen i avsnitt 16.3–16.7. DĂ€refter följer en beskrivning av konsekvenserna av vĂ„ra olika övervĂ€ganden i avsnitt 16.8–16.16.

16.2Övergripande konsekvenser av förslagen

VÄr bedömning: Förslagen kommer att innebÀra ett effektivare, mer rÀttssÀkert och modernare utsökningsförfarande. Regelverket kommer att bli tydligare och enklare att tillÀmpa.

Kronofogdemyndighetens och de allmÀnna domstolarnas prövning av utsökningsÀrenden kommer bli mer ÀndamÄlsenlig och effektiv. HandlÀggningstiderna kan förkortas och kostnaderna för det allmÀnna och för parter i utsökningsförfarandet kan minska.

NÄgra förslag kommer att innebÀra positiva ekonomiska och sociala konekvenser för gÀldenÀrskollektivet och deras familjer. Barnperspektivet och barns rÀttigheter i utsökningsförfarandet kommer att förtydligas och förstÀrkas.

NÄgra förslag förvÀntas leda till ett ökat indrivningsresultat med ökad kostnadstÀckning av offentlig verksamhet och ett bÀttre utfall för hela borgenÀrskollektivet som följd.

12

SOU 2016:81 Konsekvensbeskrivning

16.2.1Utredningens övergripande uppdrag

Utredningens övergripande uppdrag Ă€r att göra en allmĂ€n översyn av utsökningsbalken, utsökningsförordningen och andra anslutande regelverk. Översynen ska omfatta bĂ„de materiella och processuella regler.

Utredningen ska sÄ lÄngt som möjligt föreslÄ regler som Àr teknikneutrala sÄ att det skapas förutsÀttningar för en ÀndamÄlsenlig anvÀndning av modern teknik i Kronofogdemyndighetens verksamhet. I uppdraget ingÄr att ta stÀllning till vilka Àndringar som krÀvs för att möjliggöra en ökad anvÀndning av elektronisk kommunikation mellan berörda aktörer.

En modernisering av de utsökningsrÀttsliga bestÀmmelserna ska leda till att reglerna blir enkla och tydliga. Utsökningsförfarandet ska vara förutsebart. Det ska vara tydligt för parterna vilka olika moment som ingÄr i förfarandet, vilka beslut som fattas och vilka ÄtgÀrder som vidtas samt i vilka skeden som invÀndningar och överklaganden kan göras.

Utsökningsförfarandet ska bli mer effektivt. I det ligger att förfarandet ska bli snabbare och mer verkningsfullt. Samtidigt mÄste de grundlÀggande kraven pÄ rÀttssÀkerhet och socialt skydd upprÀtthÄllas. Processen ska vara förutsebar för parterna och parterna ska kunna fÄ befogade invÀndningar prövade.

UtsökningsÄtgÀrderna ska stÄ i proportion till de konsekvenser de fÄr för gÀldenÀren och dennes familj. Utredningen ska analysera om de skyddsregler som finns till förmÄn för gÀldenÀren och dennes familj i tillrÀcklig utstrÀckning tillgodoser behovet av socialt skydd. En utgÄngspunkt Àr att det ska finnas tillrÀckligt utrymme för Kronofogdemyndigheten och domstolar att pröva om en utsökningsÄtgÀrd i ett enskilt fall Àr proportionerlig. Sveriges Ätaganden enligt Europakonventionen och FN:s konvention om barnets rÀttigheter (barnkonventionen) ska sÀrskilt beaktas i detta sammanhang.

16.2.2Vilka berörs av förslagen?

Det utsökningsrĂ€ttsliga regelverket har Ă„terverkningar pĂ„ annan lagstiftning. Ändringar i det utsökningsrĂ€ttsliga regelverket kommer sĂ„ledes fĂ„ följdverkningar inom mĂ„nga olika omrĂ„den i samhĂ€llet. Nedan listas nĂ„gra av de aktörer som kommer att beröras av för-

13

Konsekvensbeskrivning SOU 2016:81

slagen som lÀmnas i detta betÀnkande. Hur dessa aktörer kommer att pÄverkas utvecklar vi sÀrskilt i de avsnitt dÀr respektive förslag behandlas.

Utredningens förslag berör samtliga de gÀldenÀrer som Àr parter i ett utsökningsmÄl hos Kronofogdemyndigheten. GÀldenÀrer kan vara sÄvÀl fysiska som juridiska personer. Förslagen kommer Àven pÄverka fysiska gÀldenÀrers familjer och de företag i vilka gÀldenÀrerna Àr anstÀllda eller verkar. NÄgra av utredningens förslag kommer sÀrskilt att leda till positiva konsekvenser för de barn som pÄ olika sÀtt pÄverkas av eller Àr parter i utsökningsförfarandet.

VÄra förslag kommer att pÄverka de företag som Àr parter i utsökningsmÄl. Dessa företag kan vara verksamma i samtliga förekommande branscher och kan vara sÄvÀl stora som smÄ företag. Banker och andra kreditinstitut kommer att pÄverkas. Vidare kommer företag som Àr arbetsgivare till personer som stÄr under löneutmÀtning att pÄverkas av vÄra förslag.

De borgenĂ€rer som har fordringar hos gĂ€ldenĂ€rer och som ansökt om verkstĂ€llighet hos Kronofogdemyndigheten pĂ„verkas. BorgenĂ€rer kan exempelvis vara privatpersoner, företag, organisationer eller föreningar. Banker och andra kreditinstitut Ă€r en borgenĂ€rsgrupp som bör nĂ€mnas sĂ€rskilt eftersom utredningen sĂ€rskilt ska redovisa om förslagen kan antas pĂ„verka kreditgivningen. Även det allmĂ€nna, som exempelvis stat och kommun, Ă€r borgenĂ€rer.

Förslagen kommer att pÄverka Kronofogdemyndigheten, Sveriges domstolar, Skatteverket, andra förvaltningsmyndigheter och kommuner. Samtliga de förvaltningsmyndigheter som fattar beslut om utbetalningar eller Äterbetalningar eller som pÄ olika sÀtt ska lÀmna ut utmÀtningsbara tillgÄngar till personer som Àr svarande i mÄl hos Kronofogdemyndigheten kan pÄ olika sÀtt komma att beröras av förslagen.

16.2.3Övergripande konsekvenser av förslagen

Förslagen syftar till att skapa ett modernare och effektivare utsökningsförfarande. Det utsökningsrÀttsliga regelverket kommer bli tydligare och enklare att tillÀmpa.

Utsökningsförfarandet förvÀntas bli mer rÀttssÀkert. Att principen om barnets bÀsta och proportionalitetsprincipen kodifieras i

14

SOU 2016:81 Konsekvensbeskrivning

regelverket leder till att principerna fÄr en mer framtrÀdande roll och att det tydliggörs hur de ska tillÀmpas i utsökningsförfarandet. Dessa bestÀmmelser i förening med att det blir möjligt för Kronofogdemyndigheten att under vissa förutsÀttningar upphÀva beslut som inte Àr proportionerliga leder till bÀttre förutsÀttningar att, inom det utsökningsrÀttsliga omrÄdet, leva upp till Sveriges internationella Ätaganden.

Förslagen kan antas leda till en rad positiva konsekvenser. Att Kronofogdemyndighetens verksamhet kan bedrivas mer effektivt kan leda till att handlÀggningstiderna förkortas vilket i sin tur bl.a. innebÀr att parternas berÀttigade krav pÄ skyndsam handlÀggning kan tillgodoses. Kortare handlÀggningstider innebÀr ocksÄ tids- och resursbesparingar för sÄvÀl parter och eventuella ombud som för Kronofogdemyndigheten och de allmÀnna domstolarna. Förslagen om regelförenkling och kodifiering av praxis kommer att innebÀra att det blir enklare att förstÄ regelverket. Att utsökningsförfarandet blir mer transparent kan ocksÄ leda positiva effekter som att systemet uppfattas som mer rÀttssÀkert och förutsÀgbart, vilket i sin tur kan leda till en minskad överklagandefrekvens. VÄra förslag kommer sannolikt leda till att kostnaderna för det allmÀnna kan minska.

Vi föreslÄr en rad Àndringar som kommer att pÄverka gÀldenÀrskollektivet positivt, bl.a. kommer vÄrt förslag om hur normal- och förbehÄllsbelopp ska berÀknas för personer som stÄr under löneutmÀtning leda till att dessa personer och deras familjer garanteras en skÀlig levnadsnivÄ och att incitamentet till öppet arbete ökar.

Barn till personer som Àr parter i utsökningsmÄl kommer ocksÄ att pÄverkas av nÄgra förslag. Ett exempel Àr den lagfÀsta principen om barnets bÀsta som kommer att tydliggöra att barnrÀttighetsperspektivet mÄste beaktas i hela utsökningsförfarandet. Barns rÀtt till umgÀnge med sina förÀldrar kommer att tillgodoses i större utstrÀckning eftersom vi föreslÄr att det ska lagfÀstas att umgÀngeskostnader, Àven skÀliga kostnader för resor och logi som föranleds av umgÀnget, ska beaktas i löneutmÀtningsförfarandet.

Ett antal av vÄra förslag kommer leda till ett ökat indrivningsresultat, vilket bl.a. leder till ökad kostnadstÀckning av offentlig verksamhet och ett bÀttre ekonomiskt utfall för hela borgenÀrskollektivet.

15

Konsekvensbeskrivning SOU 2016:81

16.3SamhÀllsekonomiska konsekvenser och konsekvenser för de offentliga finanserna

VÄr bedömning: Vissa förslag kommer att leda till ett ökat indrivningsresultat. Andra förslag kan innebÀra minskade Ärliga intÀkter till staten. Förslagen kommer totalt sett att fÄ en positiv samhÀllsekonomisk effekt eftersom den samhÀllsekonomiska nyttan av förslagen förvÀntas överstiga den samhÀllsekonomiska kostnaden.

Vissa förslag förvÀntas leda till engÄngsvisa införandekostnader för Kronofogdemyndigheten. NÄgra förslag kommer att leda till ökade Ärliga kostnader för Kronofogdemyndigheten medan andra kommer medföra minskade Ärliga kostnader.

Förslagen förvÀntas inte innebÀra nÄgra ökade kostnader för Sveriges domstolar.

Skatteverket kommer att pÄverkas av förslagen, bÄde i egenskap av borgenÀrsföretrÀdare och som myndighet. Förslagen förvÀntas medföra vissa engÄngsvisa införandekostnader för Skatteverket.

Förslagen om regelförenkling och en Àndrad ordning för verkstÀllighet av förvaltningsmyndigheters beslut kommer att leda till ett effektivare indrivningsförfarande och bÀttre indrivningsresultat av förvaltningsmyndigheters och kommuners beslut om avgifter. Detta leder till ökad kostnadstÀckning av offentlig verksamhet.

De kommunala budget- och skuldrÄdgivarnas upplysnings- och rÄdgivningsverksamhet kan komma att pÄverkas.

Kronofogdemyndighetens medverkan till att parterna trÀffar frivilliga överenskommelser kan komma att leda till att fÀrre avhysningar verkstÀlls vilket innebÀr minskade kostnader för kommunerna för att ordna alternativa boenden för personer som förlorat sin bostad.

Förslagen medför inte nÄgra ökade kostnader för förvaltningsmyndigheter eller kommuner.

16

SOU 2016:81 Konsekvensbeskrivning

16.3.1Inledning

Om förslagen i ett betÀnkande pÄverkar kostnaderna eller intÀkterna för staten, kommuner, landsting, företag eller andra enskilda ska en berÀkning av dessa konsekvenser redovisas i betÀnkandet. Om förslagen innebÀr samhÀllsekonomiska konsekvenser i övrigt ska dessa redovisas. NÀr det gÀller kostnadsökningar eller intÀktsminskningar för staten, kommuner eller landsting ska utredningen föreslÄ en finansiering.

Vi har lÀmnat en rad förslag som Àr av vÀldigt olika karaktÀr. En del förslag har till syfte att kodifiera praxis, förtydliga, regelförenkla och modernisera regelverket. NÄgra förslag innebÀr Àndringar av förfarande- eller processuella regler. Andra förslag kan förvÀntas effektivisera utsökningsförfarandet pÄ sÄ sÀtt att indrivningsresultatet ökar vilket i sin tur kommer att leda till ökade intÀkter sÄvÀl till staten som till det privata borgenÀrskollektivet. Andra förslag förvÀntas minska de samhÀllsekonomiska kostnaderna för ekonomiskt utanförskap.

I avsnitt 16.3.2–16.3.6 redovisas en översikt av vilka förslag som kan förvĂ€ntas medföra ökade respektive minskade intĂ€kter till staten samt engĂ„ngsvisa införandekostnader och ökade och minskade Ă„rliga kostnader för Kronofogdemyndigheten. Avsnitt 16.3.7–16.3.9 innehĂ„ller en redovisning av hur Sveriges domstolar, Skatteverket och övriga förvaltningsmyndigheter och kommuner kan komma att pĂ„verkas av förslagen. I avsnitt 16.3.10 redovisar vi hur förslagen kan finansieras. Förslagen i sig och de övriga konsekvenser dessa kan antas medföra redovisas sĂ€rskilt i avsnitt 16.8–16.16.

16.3.2Förslag som förvÀntas medföra ökade intÀkter till staten och minskade samhÀllsekonomiska kostnader

Förslag som förvÀntas leda till ett ökat indrivningsresultat

Med anledning av vÄra förslag kan det antas att Kronofogdemyndighetens indrivningsresultat kommer att öka. Det Àr av naturliga skÀl svÄrt att berÀkna eller uppskatta det konkreta resultatet eftersom mÄnga av förslagen Àr relativt genomgripande. En del förslag innebÀr nya arbetsmetoder. Andra förslag ger nya möjligheter för Kronofogdemyndigheten att fÄ information om och utmÀta till-

17

Konsekvensbeskrivning SOU 2016:81

gÄngar. Utredningen har dÀrför valt att avstÄ frÄn att försöka uppskatta nÄgra belopp. Det slutliga resultatet fÄr framtiden utvisa. Ut- redningen bedömer att följande förslag kommer att leda till ett ökat indrivningsresultat.

‱Förslaget om en effektivare ordning för verkstĂ€llighet av förvaltningsmyndigheters beslut (se avsnitt 4.3.2 och 16.8.2).

‱Förslagen om vilka verktyg Kronofogdemyndigheten ska ha tillgĂ„ng till för att genomföra tillgĂ„ngsutredningar (se avsnitt 6.4.1 och 16.10.1).

‱Förslaget om ökad myndighetssamverkan genom elektroniskt informationsutbyte. Kronofogdemyndigheten ska ges möjlighet att utmĂ€ta tillgĂ„ngarna innan myndigheterna betalar ut eller lĂ€mnar ut tillgĂ„ngen (se avsnitt 6.4.4 och 16.10.2).

‱Förslaget att bostadsrĂ€tter ska utmĂ€tas som smĂ„husfastigheter (se avsnitt 7.3.2 och 16.11.2).

‱Förslaget att schablonbeneficie bara ska lĂ€mnas i uppenbara fall (se avsnitt 7.3.4 och 16.11.3).

‱Bedömningen att den nedre grĂ€nsen för nĂ€r löneutmĂ€tning ska inledas bör sĂ€nkas till 100 kronor (se avsnitt 8.4.5 och 16.12.4).

‱Förslaget om ett modernt budgivningsförfarande för försĂ€ljning av fast egendom m.m. pĂ„ offentlig auktion (se avsnitt 9.4.1 och 16.3.1).

‱Förslaget att bostadsrĂ€tter ska kunna sĂ€ljas under hand av fastighetsmĂ€klare (se avsnitt 9.4.2 och 16.13.2).

Förslag som förvÀntas leda till minskade samhÀllskostnader

Det Àr vÄr bedömning att de samhÀllsekonomiska kostnaderna för ekonomiskt utanförskap kan komma att minska om följande förslag genomförs. Utredningen har valt att avstÄ frÄn att försöka uppskatta nÄgot belopp.

‱Förslaget att Kronofogdemyndigheten ska kunna medverka till att parterna uppnĂ„r frivilliga överenskommelser (se avsnitt 5.3.1 och 16.9.1).

18

SOU 2016:81 Konsekvensbeskrivning

‱Förslaget om hur normal- och förbehĂ„llsbeloppet för personer som stĂ„r under löneutmĂ€tning ska berĂ€knas (se avsnitt 8.4.1 och 16.12.1).

‱Förslaget om anstĂ„nd (se avsnitt 8.4.4 och 16.12.3).

‱Förslagen om förtydligande av underrĂ€ttelseskyldigheten mellan Kronofogdemyndigheten och socialnĂ€mnden nĂ€r det gĂ€ller avhysningsmĂ„l och att Kronofogdemyndigheten ska underrĂ€tta socialnĂ€mnden nĂ€r en bostad har utmĂ€tts (se avsnitt 4.3.13, 10.4.3 och 16.4.1).

16.3.3Förslag som förvÀntas medföra minskade intÀkter till staten

Förslaget om harmoniserade försÀljningsavgifter för fast egendom och bostadsrÀtter kan leda till minskade Ärliga avgiftsintÀkter till staten (se avsnitt 9.4.4 och 16.13.4). Kronofogdemyndigheten har uppskattat att den totala effekten pÄ avgiftsintÀkterna blir en minskad intÀkt med cirka 1,7 miljoner kronor per Är (Kronofogdemyndighetens underlag för dessa berÀkningar finns i bilaga 18). Denna intÀktsminskning kan dock komma att balanseras nÄgot mot att fler avgiftsuttag kan göras i och med förslaget i avsnitt 7.3.2 att bostadsrÀtter inte lÀngre ska kunna undantas som beneficium, vilket innebÀr att fler bostadsrÀtter kommer kunna utmÀtas.

Förslaget i avsnitt 8.4.1 om hur normal- och förbehÄllsbelopp inom löneutmÀtningsförfarandet ska berÀknas kan komma att pÄverka statens intÀkter i negativ riktning. Denna minskning Àr dock nödvÀndig för att framför allt barnfamiljer som stÄr under löneutmÀtning inte ska behöva leva pÄ ekonomiska nivÄer som understiger det som i vÄrt samhÀlle anses vara en skÀlig levnadsnivÄ. Ut- redningens syn pÄ de ekonomiska konsekvenserna av detta förslag utvecklas i avsnitt 8.4.1 och 16.12.1.

19

Konsekvensbeskrivning SOU 2016:81

16.3.4Förslagen medför vissa engÄngsvisa införandekostnader för Kronofogdemyndigheten

Inledning

EngÄngsvisa införandekostnader Àr inte annat Àn förvÀntade i samband med en övergripande översyn av ett sÄ stort och omfattande regelverk som utsökningsbalken. Dessa kostnader mÄste vÀgas mot de positiva effekterna pÄ sikt i form av ett effektivare och mer rÀttssÀkert utsökningsförfarande, vilket i sig har positiva samhÀllsekonomiska effekter pÄ mÄnga omrÄden.

NÀr det gÀller kostnader för nyanskaffning av anlÀggningstillgÄngar, exempelvis nytt it-stöd, kan myndigheter fÄ lÄna pengar till dessa (jfr prop. 2014/15:145 s. 55 dÀr FörsÀkringskassans engÄngskostnader avseende it-utveckling pÄ sammanlagt knappt 22 miljoner kronor fördelades över en femÄrsperiod). SÄdana kostnader kan sÄledes spridas över flera Är i stÀllet för att samtliga kostnader ska finansieras inledningsvis i samband med regelförÀndringarna.

Kronofogdemyndigheten har bedömt att engÄngsvisa införandekostnader kommer att uppkomma inom tre olika omrÄden, nÀmligen uppdatering av intern och extern information, utbildningsinsatser och för utveckling av myndighetens it-stöd. Kronofogdemyndighetens bedömningar redovisas nedan och i samma stycken redovisar vi utredningens syn pÄ dessa uppskattningar och redovisade kostnader.

Uppdatering av intern och extern information

Kronofogdemyndigheten har angett att utredningens förslag kommer att pÄverka i stort sett alla Kronofogdemyndighetens interna och externa webbsidor, handböcker samt styrande dokument och att blanketter m.m. mÄste ses över. Kronofogdemyndigheten mÄste ocksÄ revidera eller ta fram nytt informationsmaterial till parterna i utsökningsförfarandet. Kronofogdemyndigheten har uppskattat att cirka 250 blanketter berörs av förslagen. Kronofogdemyndigheten har pÄtalat att förÀndringarna förvÀntas medföra sÄ stora behov av uppdateringar och anpassningar att dessa inte kan hanteras inom det löpande förvaltningsarbetet. Kronofogdemyndigheten har upp-

20

SOU 2016:81 Konsekvensbeskrivning

skattat att de sammantagna kostnaderna för detta kommer att uppgÄ till mellan 1,9 och 2,6 miljoner kronor.

Utredningen Àr av en annan uppfattning Àn Kronofogdemyndigheten. En del av Kronofogdemyndighetens webbsidor, handböcker, styrande dokument, blanketter och information mÄste redan i dag uppdateras löpande för att t.ex. ange rÀtt Ärtal, anpassas till en ny normalbeloppsberÀkning samt justeras med anledning av andra författningsÀndringar. Det Àr dÀrför utredningens bedömning att Kronofogdemyndighetens arbete med att uppdatera intern och extern information bör kunna hanteras inom ramen för det löpande förvaltningsarbetet och nuvarande anslagstilldelning.

Utbildningsinsatser

Utredningens förslag kommer att pÄverka hela Kronofogdemyndighetens organisation, men pÄverkansgraden varierar givetvis mellan olika verksamhetsgrenar. Den verksamhet som kommer att pÄverkas mest Àr verkstÀlligheten. Det Àr ocksÄ inom denna organisationsgren som Kronofogdemyndigheten bedömer att behovet av utbildning kommer bli störst. Inom Kronofogdemyndighetens verkstÀllighetsgren arbetar knappt 1 200 personer. Kronofogdemyndigheten har bedömt att det kommer att krÀvas en utbildning som varar under tre dagar för samtliga personer som arbetar inom verkstÀllighetsgrenen för att de ska kunna tillgodogöra sig de lÀmnade förslagen. Vidare har Kronofogdemyndigheten bedömt att övriga anstÀllda kommer behöva övergripande utbildning för att kunna hantera och besvara frÄgor frÄn allmÀnheten. Enligt Kronofogdemyndigheten Àr det drygt 800 anstÀllda som har behov av en kortare utbildning om uppskattningsvis fyra timmar. Kronofogdemyndigheten har uppskattat den sammanlagda kostnaden för att ta fram och genomföra utbildningsinsatsen till 10,5 miljoner kronor.

Även om en del av utredningens förslag innebĂ€r en Ă€ndring av gĂ€llande ordning Ă€r det utredningens uppfattning att förslagen inte Ă€r sĂ„ komplicerade att utbildningsbehovet Ă€r sĂ„ stort som Kronofogdemyndigheten menar. Som en jĂ€mförelse kan nĂ€mnas att domstolar och Ă„klagarmyndigheter varje Ă„r inom ramen för sin ordinarie verksamhet och utan extra ekonomisk kompensation, kompetensutvecklar den egna personalen sĂ„ att den pĂ„ ett rĂ€ttssĂ€kert och

21

Konsekvensbeskrivning SOU 2016:81

effektivt sĂ€tt kan hantera ny lagstiftning. Även utbildning till följd av författningsĂ€ndringar av relativt genomgripande karaktĂ€r hanteras av dessa myndigheter inom befintliga anslagsramar. Utredningen anser dĂ€rför att det behov av utbildning som vĂ„ra förslag medför kan hanteras inom ramen för Kronofogdemyndighetens nuvarande anslagstilldelning.

Utveckling av it-stöd

Kronofogdemyndighetens it-enhet har uppskattat och berÀknat de it-utvecklingsbehov och kostnader som utredningens förslag kan antas medföra. Kronofogdemyndighetens berÀkningar av kostnader för utveckling av it-stöd redovisas i detalj i bilaga 19. Enligt itenheten Àr det frÀmst följande sex bedömningar och förslag som föranleder behov av utveckling och förÀndring av it-stödet.

‱Förslaget att Kronofogdemyndigheten ska kunna medverka till att parterna uppnĂ„r frivilliga överenskommelser (se avsnitt 5.3.1 och 16.9.1).

‱Förslaget som innebĂ€r att Kronofogdemyndighetens praxis att avvakta med verkstĂ€llighetsĂ„tgĂ€rder vid prövning av en invĂ€ndning mot verkstĂ€llighet lagfĂ€sts (se avsnitt 4.3.18 och 16.8.1).

‱Förslaget om hur normal- och förbehĂ„llsbeloppet för personer som stĂ„r under löneutmĂ€tning ska berĂ€knas (se avsnitt 8.4.1 och 16.12.1).

‱Förslaget att schablonbeneficie bara ska lĂ€mnas i uppenbara fall (se avsnitt 7.3.4 och 16.11.3).

‱Bedömningen att Kronofogdemyndigheten tydligare ska redovisa sina motiv för stĂ€llningstaganden i utredningsrapporter (se avsnitt 6.4.5 och 16.10.3).

‱Förslag som innebĂ€r att vissa begrepp utmönstras frĂ„n utsökningsbalken och att nya begrepp införs (avsnitt 4.3.1, 4.3.2, 16.8.1 och 16.8.2).

Kronofogdemyndigheten har uppskattat det totala antalet arbetstimmar för att utveckla it-stödet med anledning av dessa förslag till 55 842 timmar samt ytterligare 2 500–5 000 timmar för verksam-

22

SOU 2016:81 Konsekvensbeskrivning

hetskompetens. En schablon om 1 000 kronor per timme har anvĂ€nts för att berĂ€kna arbetskostnaden. Den totala kostnaden har uppskattats till cirka 57–58 miljoner kronor. I denna kostnad ingĂ„r inte utvecklingskostnader för ett webbaserat informationsverktyg enligt vĂ„ra övervĂ€ganden i avsnitt 4.3.21. Inte heller har eventuella kostnader som kan komma att krĂ€vas för att anpassa it-stödet med anledning av vĂ„ra övervĂ€ganden i avsnitt 6.4.4 om ett ökat informationsutbyte mellan Kronofogdemyndigheten och andra myndigheter tagits med i berĂ€kningen.

Utredningen anser att Kronofogdemyndighetens uppskattningar i vissa fall grundar sig pÄ felaktiga analyser av utredningens förslag samt att de redovisade behoven av antal arbetstimmar för att genomföra vissa förÀndringar av it-stödet Àr alltför tilltagna. Vi redovisar nÄgra av vÄra synpunkter pÄ Kronofogdemyndighetens i bilaga 19 uppskattade it-kostnader nedan.

Vi föreslÄr inte att det ska införas nÄgra formkrav för hur parter ska kallas till ett sammantrÀde för att uppnÄ frivilliga överenskommelser. Kronofogdemyndigheten bör kunna kalla sÄvÀl muntligen som skriftligen, vilket Àven innefattar kallelse i elektronisk form. Det Àr vidare vÄr bedömning att det inte behöver införas nÄgon reglering om formkrav för protokoll eller beslut. Vi menar att tid och plats för sammantrÀde och resultatet av sammantrÀdet lÀmpligen kan dokumenteras genom en handlÀggarnotering i mÄlet (se avsnitt 5.3.1). Det kan dÀrför diskuteras om det Àr nödvÀndigt att inrÀtta sÀrskilda it-funktioner och att det ska tas fram sÀrskilda blanketter för detta ÀndamÄl.

VÄrt förslag om att Kronofogdemyndigheten ska avvakta med verkstÀllighetsÄtgÀrder vid prövning av en invÀndning mot verkstÀllighet innebÀr inte att vi inför nÄgot nytt i utsökningsförfarandet, utan vi lagfÀster endast den praxis som tillÀmpas vid Kronofogdemyndigheten redan i dag (se avsnitt 4.3.18). Vi kan dÀrför inte hÄlla med om att detta förslag innebÀr att it-stödet mÄste justeras.

Enligt förslagen om löneutmÀtning och om hur normal- och förbehÄllsbelopp ska berÀknas för personer som stÄr under löneutmÀtning ska omrÀkningar, precis som i dag, göras Ärligen. En skillnad, som innebÀr en Ärlig besparing för Kronofogdemyndigheten om cirka en miljon kronor per Är, Àr att Kronofogdemyndigheten inte ska Àndra ett beslut om utmÀtning av lön om resultatet av Àndringen Àr obetydlig (se avsnitt 8.4.2). För barn behÄlls kalenderÄret som

23

Konsekvensbeskrivning SOU 2016:81

brytpunkt, vilket innebÀr att omrÀkning med anledning av att ett barn bytt Älderskategori, ska göras samtidigt som den Ärliga maskinella omrÀkningen. Skillnaden jÀmfört med i dag Àr att det tillkommer tvÄ Älderskategorier för barn. Enligt Kronofogdemyndighetens bedömningar behöver den it-funktion som i dag behövs för att hantera bevakning och registrering av delgivning tas bort. Att ta bort denna funktion krÀver enligt Kronofogdemyndighetens uppskattningar i tid motsvarande 31 arbetsveckor för en person. Vi hÄller givetvis med om att it-stödet mÄste anpassas till de nya förslagen men anser att Kronofogdemyndighetens uppskattning av det totala antalet arbetstimmar för detta framstÄr som alltför vÀl tilltagen.

I avsnitt 7.3.4 redovisar vi vĂ„r syn pĂ„ nĂ€r gĂ€ldenĂ€rer ska kunna fĂ„ schablonbeneficium. Eftersom vi anser att schablonbeneficie bara ska tillĂ€mpas nĂ€r det Ă€r uppenbart att gĂ€ldenĂ€ren har ett behov av beneficium och eftersom vi anser att det generellt sett inte Ă€r uppenbart att gĂ€ldenĂ€rer som fĂ„r utbetalningar av t.ex. ROT- och RUT- ersĂ€ttningar samt EU-stöd behöver pengarna för sitt uppehĂ€lle bör schablonbeneficie inte lĂ€mnas nĂ€r utmĂ€tning sker av sĂ„dana utbetalningar. Vi tar dĂ€remot inte stĂ€llning till om schablonbeneficie ska kunna lĂ€mnas i samband med andra utmĂ€tningar som görs maskinellt. Utredningen ifrĂ„gasĂ€tter dĂ€rför varför den funktion som möjliggör berĂ€kning och hĂ€nsynstagande till maskinella schablonbeneficie mĂ„ste tas bort. Även om it-funktionen mĂ„ste justeras nĂ„got ifrĂ„gasĂ€tter utredningen Kronofogdemyndighetens uppskattade tidsĂ„tgĂ„ng för att göra denna justering.

VÄr bedömning i avsnitt 6.4.5 att Kronofogdemyndigheten tydligare ska redovisa sina motiv för stÀllningstaganden i utredningsrapporter krÀver enligt Kronofogdemyndigheten omfattande arbetsinsatser för att justera it-stödet. Utredningen ifrÄgasÀtter det rimliga i tidsuppskattningen. Detsamma gÀller för Kronofogdemyndighetens uppskattade tidsÄtgÄng för att justera it-stödet med anledning av vÄra förslag som innebÀr att vissa begrepp utmönstras frÄn utsökningsbalken och att nya införs.

Sammantaget anser utredningen att varken behoven eller kostnadsuppskattningarna som gjorts av Kronofogdemyndigheten i denna del framstÄr som rimliga eller realistiska. Dessutom torde vissa behov av it-utveckling kunna samordnas med den inom Kronofogdemyndig-

24

SOU 2016:81 Konsekvensbeskrivning

heten pÄgÄende digitala utvecklingen som innebÀr att Kronofogdemyndigheten byter ut sitt stordatorsystem1.

16.3.5Förslag som förvÀntas medföra minskade Ärsvisa kostnader för Kronofogdemyndigheten

Grundat pĂ„ de bedömningar vi gjort i de avsnitt dĂ€r vi behandlar respektive delfrĂ„ga har Kronofogdemyndigheten uppskattat att vĂ„ra förslag kommer att leda till minskade Ă„rsvisa kostnader för Kronofogdemyndigheten med sammanlagt cirka 7,6–9,0 miljoner kronor. De minskade kostnaderna fördelar sig enligt tabell 16.1. Dessa förslag redovisas i avsnitt 4.3.2, 8.4.2, 9.4.1, 9.4.2 och 12.3.3.

Vi anser att Àven andra förslag, som inte tagits med i Kronofogdemyndighetens berÀkningar, kommer att leda till resurs- och effektivitetsvinster samt minskade Ärsvisa kostnader. Det har dock varit svÄrt att göra nÄgra konkreta berÀkningar eller uppskattningar av dessa resursbesparingar. Som exempel kan nÀmnas att förslaget som innebÀr en effektivare ordning för verkstÀllighet av förvaltningsmyndigheters beslut (avsnitt 4.3.2), i tillÀgg till den resursbesparing som redovisats i tabell 16.1, Àven kan leda till resurs- och effektivitetsvinster i samband med att mÄl registreras hos Kronofogdemyndigheten och nÀr det ska bedömas hur mÄlet ska handlÀggas.

Andra förslag som kommer leda till minskade Ärsvisa kostnader för Kronofogdemyndigheten Àr vÄrt förslag att Kronofogdemyndigheten ska kunna medverka till att parterna uppnÄr frivilliga överenskommelser (avsnitt 5.3.1) och förslagen om effektivare hantering av avhysningsgods (avsnitt 10.4.5). Om parterna i ett tidigt skede av förfarandet uppnÄr en frivillig överenskommelse kommer Kronofogdemyndighetens kostnader för att förbereda och genomföra olika verkstÀllighetsÄtgÀrder, exempelvis avhysningar och tvÄngsvisa försÀljningar, att minska. Att inte lika mycket egendom kommer behöva magasineras som i dag kommer leda till minskade Ärsvisa kostnader för magasinering.

Ett annat förslag som förvÀntas leda till minskade Ärsvisa kostnader Àr förslaget som innebÀr att Kronofogdemyndigheten ska

1 Se Kronofogdemyndighetens Ärsredovisning för Är 2015.

25

Konsekvensbeskrivning SOU 2016:81

kunna anvÀnda sig av förenklad delgivning utomlands (avsnitt 12.3.3). Eftersom fÀrre handlingar kommer behöva delges genom rekommenderade försÀndelser med mottagningsbevis eller sÀrskild blankett för erkÀnnande kommer Kronofogdemyndighetens Ärliga kostnader för internationella delgivningar att minska.

Tabell 16.1 Kronofogdemyndighetens berÀkning av minskade Ärsvisa kostnader

Miljoner kronor (mnkr)

RegelförÀndring Belopp
VerkstĂ€llighet av förvaltningsmyndigheters beslut 2,6–2,9 mnkr
Ingen omprövning av löneutmĂ€tningsbeslut nĂ€r Ă€ndringen  
blir obetydlig 1,0 mnkr
Ett modernt budgivningsförfarande för fast egendom m.m.  
som sĂ€ljs pĂ„ offentlig auktion 1,8–2,1 mnkr
BostadsrĂ€tter ska kunna sĂ€ljas under hand av fastighetsmĂ€klare 0,8–1,2 mnkr
Vissa beslut ska inte delges arbetsgivare 1,4–1,8 mnkr
Summa minskade Ă„rsvisa kostnader 7,6–9,0 mnkr

16.3.6Förslag som förvÀntas medföra ökade Ärsvisa kostnader för Kronofogdemyndigheten

Kronofogdemyndigheten har uppskattat att fem av vĂ„ra förslag sammantaget kan antas medföra en ökad Ă„rsvis kostnad för myndigheten om 9,01–14,37 miljoner kronor. Kostnaderna fördelar sig enligt tabell 16.2. De olika förslagen redovisas i avsnitt 5.3.1, 6.4.5, 7.3.4 och 9.4.1.

26

SOU 2016:81 Konsekvensbeskrivning

Tabell 16.2 Kronofogdemyndighetens berÀkning av ökade Ärsvisa kostnader

Miljoner kronor (mnkr)

RegelförÀndring Belopp
Personalkostnad för Kronofogdemyndighetens medverkan  
till att parterna uppnĂ„r frivilliga överenskommelser2 1,4–1,7 mnkr
Beslut under tillgĂ„ngsutredningen 6,1–9,5 mnkr
Schablonbeneficie endast i uppenbara fall3 0,96–2,42 mnkr
Ett modernt budgivningsförfarande för fast egendom m.m.  
som sĂ€ljs pĂ„ offentlig auktion 0,55–0,75 mnkr
Summa ökade Ă„rsvisa kostnader 9,01–14,37 mnkr

16.3.7Förslagens konsekvenser för Sveriges domstolar

Enligt utsökningsbalken prövar tingsrÀtter överklagade utmÀtningsbeslut. SÀrskilt nÄgra av vÄra förslag kan, i vart fall i ett inledande skede, komma att leda till en nÄgot ökad överklagandefrekvens vilket sÄledes leder till en ökning av antalet Àrenden vid domstolarna. Som exempel kan nÀmnas förslagen att lagfÀsta principen om barnets bÀsta och proportionalitetsprincipen och den nya ordningen för berÀkning av normal- och förbehÄllsbelopp vid löneutmÀtning. VÄra förslag som innebÀr att utsökningsförfarandet blir mer transparent kan ocksÄ i sig leda till en nÄgot ökad överklagandefrekvens.

Förslaget i avsnitt 4.3.3 att privatrĂ€ttsliga handlingar inte ska vara direkt verkstĂ€llbara kommer att leda till ett ökat antal ansökningar om betalningsförelĂ€gganden hos Kronofogdemyndigheten och kan i nĂ„gon mĂ„n komma att beröra domstolarna. År 2015 kom det in 300 ansökningar om verkstĂ€llighet dĂ€r en handling upprĂ€ttad av ett privatrĂ€ttsligt subjekt lĂ„g till grund för ansökan. PĂ„ grund av det ringa antalet Ă€renden förvĂ€ntas förslaget inte fĂ„ nĂ„gon avsevĂ€rd pĂ„verkan pĂ„ den summariska processen och domstolarna.

Andelen överklaganden av förvaltningsmyndigheters beslut till de allmÀnna förvaltningsdomstolarna bedöms inte pÄverkas av vÄrt

2Utredningen Àr av en annan uppfattning Àn Kronofogdemyndigheten (se avsnitt 16.9.1).

3Utredningen Àr av en annan uppfattning Àn Kronofogdemyndigheten (se avsnitt 16.11.3).

27

Konsekvensbeskrivning SOU 2016:81

förslag i avsnitt 4.3.2 om en effektivare ordning för verkstÀllighet av förvaltningsmyndigheters beslut.

Tydligare och enklare regler samt förslagen i avsnitt 5.3.1 och 5.3.2 att Kronofogdemyndigheten ska kunna medverka till frivilliga överenskommelser och att Kronofogdemyndigheten fÄr en lagfÀst skyldighet att processleda parterna kommer sannolikt att leda till en minskad överklagandefrekvens till de allmÀnna domstolarna.

NÄgon annan pÄverkan förvÀntas förslagen inte medföra för Sveriges domstolar. Sammantaget bedöms förslagen inte ha nÄgon pÄverkan pÄ domstolsvÀsendets kostnader.

16.3.8Förslagens konsekvenser för Skatteverket

Skatteverket kommer att pÄverkas av utredningens förslag, bÄde i egenskap av borgenÀrsföretrÀdare för staten och i egenskap av myndighet.

Förslagen som innebĂ€r att centrala begrepp inom utsökningsbalken byts ut och moderniseras kommer innebĂ€ra att Skatteverket behöver uppdatera sĂ„vĂ€l extern som intern information. Även andra av utredningens förslag medför att Skatteverkets interna och externa information behöver uppdateras. Skatteverket har gjort bedömningen att dessa kostnader kan hanteras inom ramen för Skatteverkets befintliga anslag.

Förslaget att Skatteverket inte lÀngre ska företrÀda staten nÀr överklaganden avser förrÀttningskostnaderna kommer att leda till en nÄgot minskad arbetsbelastning för myndigheten. Eftersom myndigheten endast handlÀgger att fÄtal sÄdana Àrenden per Är bedöms Skatteverkets resursbesparing bli försumbar.

16.3.9Förslagens konsekvenser för övriga förvaltningsmyndigheter och kommuner

VÄra förslag som innebÀr regelförenkling och förslaget i avsnitt 4.3.2 om en effektivare ordning för verkstÀllighet av förvaltningsmyndigheters beslut kommer effektivisera förvaltningsmyndigheters och kommuners arbete med att driva in vissa offentligrÀttsliga avgifter. Ett bÀttre indrivningsresultat resulterar i bÀttre kostnadstÀckning av avgiftsfinansierad verksamhet.

28

SOU 2016:81 Konsekvensbeskrivning

Vi föreslÄr inte att kommunernas budget- och skuldrÄdgivare ska fÄ nÄgra nya eller utökade arbetsuppgifter. I och med att vi föreslÄr Àndrade regler som pÄverkar gÀldenÀrer kan det dock antas att budget- och skuldrÄdgivarnas upplysnings- och rÄdgivningsverksamhet kan komma att pÄverkas i ett inledande skede. Dessa ökade arbetsuppgifter bedöms dock kunna hanteras inom ramen för ordinarie verksamhet och befintliga resurser.

Som vi redovisar i avsnitt 16.9.1 kan vÄrt förslag att Kronofogdemyndigheten ska kunna bidra till att parterna i utsökningsförfarandet trÀffar frivilliga överenskommelser leda till att fÀrre avhysningar kommer att behöva verkstÀllas och att fÀrre bostÀder kommer behöva sÀljas genom Kronofogdemyndighetens försorg. Detta kommer innebÀra minskade kostnader för kommunerna att tillhandahÄlla alternativa jourboenden. För att uppskatta de ekonomiska konsekvenserna för kommuner i form av minskade kostnader har vi anvÀnt oss av Boverkets rapport Kommunernas kostnader för boendelösningar till personer utanför den ordinarie bostadsmarknaden (2015:31). Mot bakgrund berÀkningarna som görs i den rapporten kan det uppskattas att för varje person kommunen inte behöver anordna alternativt boende, nÀr en avhysningssituation kunnat undvikas, minskar kommunens kostnader med mellan 370 kronor och 580 kronor per dygn4.

Förslagen förvÀntas inte medföra nÄgra ökade kostnader för förvaltningsmyndigheter eller kommuner.

För förvaltningsmyndigheter och kommuner som Àr arbetsgivare till personer som stÄr under löneutmÀtning förekommer visst admi-

4 I rapporten berÀknas och analyseras kommunernas kostnader för den sekundÀra bostadsmarknaden och kommunernas kostnader för personer som inte har en egen bostad. Tre olika hemlöshetssituationer analyserats. Hemlöshetssituation 1 avser personer som Àr akut hemlösa. Dessa Àr hÀnvisade till akutboende, hÀrbÀrge, jourboende eller Àr s.k. uteliggare. Kostnaden för boendelösningar för denna grupp har uppskattats till cirka 580 kronor per dygn. Hemlöshetssituation 2 avser personer som Àr intagna pÄ nÄgon typ av institutionsboende och som inte har nÄgot eget boende ordnat tre mÄnader före utskrivning. Den genomsnittliga kostnaden i riket Àr cirka 870 kronor per dygn för denna grupp. Personer i hemlöshetssituation 3 bor i en lÄngsiktig boendelösning som kommunen har ordnat eftersom de inte fÄr tillgÄng till nÄgon bostad pÄ den ordinarie bostadsmarknaden. Boendelösningar Àr ofta ett hyresavtal dÀr boendet Àr förenat med tillsyn eller sÀrskilda villkor och regler. Kommunernas kostnader för detta slags boende har uppskattats till 370 kronor per dygn. Kommunernas slutliga kostnad beror pÄ om de boende kan betala hela eller delar av kostnaden. Om den boende har en löneinkomst och betalar hela kostnaden bestÄr kommunens kostnad endast av administrations- och tillsynskostnader. I vissa fall betalas boendekostnaden av försörjningsstödet. Vi bedömer att det frÀmst Àr personer i hemlöshetssituation 1 men Àven i hemlöshetssituation 3 som riskerar att avhysas av Kronofogdemyndigheten.

29

Konsekvensbeskrivning SOU 2016:81

nistrativt arbete. LöneutmÀtningsbeslut ska tas emot och administreras, delgivningskvitto ska returneras och inbetalningar ska göras till Kronofogdemyndigheten. Eventuella anstÄndsbeslut som innebÀr att avdrag pÄ lönen inte ska göras under en specificerad period mÄste bevakas. VÄrt förslag innebÀr bl.a. att det införs tvÄ ytterligare Älderskategorier för barn som ska beaktas för att bestÀmma normalbelopp. De Àndrade Älderskategorierna intrÀffar dock inte varje Är för en och samma gÀldenÀr och det Àr frÄga om förhÄllandevis lÄnga tidsintervall. Redan i dag rÀknar Kronofogdemyndigheten om löneutmÀtningsbesluten om sÀrskilda kostnader uppkommer och arbetsgivare mÄste förhÄlla sig till dessa omrÀkningar. Förslaget i avsnitt 8.4.2 att Kronofogdemyndigheten inte ska Àndra ett beslut om utmÀtning av lön om resultatet av Àndringen Àr obetydlig för sökanden och svaranden, t.ex. om normalbeloppet bara Àndras med nÄgra kronor frÄn ett Är till ett annat och det inte ska göras nÄgra andra Àndringar av betydelse kommer att innebÀra minskat administrativt arbete för myndigheter och kommuner i egenskap av arbetsgivare. I dag skickar Kronofogdemyndigheten cirka 40 000 Àndringsbeslut till FörsÀkringskassan och Pensionsmyndigheten. Dessa myndigheter kommer sÄledes att göra effektivitetsvinster eftersom fÀrre Àndringbeslut kommer behöva hanteras.

16.3.10 Finansiering av förslagen

Som framkommit ovan kommer en del av vÄra förslag att leda till ett bÀttre indrivningsresultat och minskade samhÀllsekonomiska kostnader för ekonomiskt utanförskap. Detta gynnar sÄvÀl det allmÀnna som det privata borgenÀrskollektivet. Vi har avstÄtt frÄn att uppskatta med hur stora belopp indrivningsresultatet kan komma att öka och med hur mycket de samhÀllsekonomiska kostnaderna för ekonomiskt utanförskap kan komma att minska. Det Àr dock vÄr bedömning att det ökade indrivningsresultatet och minskade samhÀllskostnaderna pÄ sikt kommer att överstiga och kompensera de minskade intÀkterna till staten.

Kronofogdemyndigheten har uppskattat att vĂ„ra förslag innebĂ€r att myndighetens Ă„rsvisa kostnader kommer att öka med samanlagt 9,01–14,37 miljoner kronor och att de Ă„rsvisa kostnaderna kommer att minska med sammanlagt 7,6–9,0 miljoner kronor (se tabell 16.1

30

SOU 2016:81 Konsekvensbeskrivning

och 16.2). Som framgÄr i avsnitt 16.9.1 ifrÄgasÀtter vi Kronofogdemyndighetens uppskattning att myndighetens personalkostnad för medverkan till frivilliga överenskommelser kommer att öka med 1,4 till 1,7 miljoner kronor per Är. Det Àr vÄr bedömning att det förslaget, i vart fall pÄ sikt, kommer leda till minskade Ärsvisa personalkostnader för Kronofogdemyndigheten.

Vidare har utredningen lÀmnat andra förslag, som inte tagits med i Kronofogdemyndighetens berÀkningar, som förvÀntas leda till minskade Ärsvisa kostnader och resurs- och effektivitetsvinster (vi redovisar nÄgra exempel i avsnitt 16.3.5). Om Àven dessa resursbesparingar beaktas Àr vÄra förslag kostnadsneutrala nÀr det gÀller de uppskattade ökade Ärsvisa kostnaderna i förhÄllande till de uppskattade minskade Ärsvisa kostnaderna.

Som vi redovisat i avsnitt 16.3.4 kan Kronofogdemyndigheten lÄna pengar till de engÄngsvisa införandekostnaderna avseende nytt it-stöd. Dessa kostnader, eventuellt med undantag för nÄgon startkostnad som kan komma att belasta det första Äret, kan sÄledes spridas över flera Är i stÀllet för att de ska finansieras i samband med regelförÀndringarna. Som framgÄtt av avsnitt 16.3.4 anser vi att det kan finnas anledning för Kronofogdemyndigheten att pÄ nytt se över myndighetens bedömningar och uppskattade kostnader i denna del.

De engÄngsvisa införandekostnader avseende behov av nytt itstöd som kan uppkomma med anledning av utvecklandet av ett webbaserat informationsverktyg och för att möjliggöra ett elektroniskt informationsutbyte med utvalda myndigheter (för dessa tvÄ förslag finns det inte nÄgon kostnadsuppskattning) torde ocksÄ kunna finansieras genom att Kronofogdemyndigheten fÄr lÄna pengar.

16.4Konsekvenser för nÀringslivet

VÄr bedömning: För företag som Àr borgenÀrer kommer vÄra förslag som leder till ett ökat indrivningsresultat att innebÀra ett större ekonomiskt utfall. Samtidigt kan förslaget om hur normal- och förbehÄllsbeloppen vid löneutmÀtning ska berÀknas innebÀra att det kan komma att ta lÀngre tid för företag att fÄ full betalning av fordran alternativt mindre eller ingen betalning.

31

Konsekvensbeskrivning SOU 2016:81

För företag som Àr arbetsgivare till personer som stÄr under löneutmÀtning kommer förslagen innebÀra vissa administrativa lÀttnader.

VÄra förslag bedöms ha vissa positiva effekter för smÄ företag. Kreditgivningen kommer att pÄverkas högst marginellt eller

inte alls.

Förslagen förvÀntas inte pÄverka företags konkurrensförhÄllanden.

16.4.1Förslagens övergripande konsekvenser

Företag kommer att pÄverkas av vÄra förslag, sÄvÀl i egenskap som borgenÀrer, gÀldenÀrer och som arbetsgivare till personer som stÄr under löneutmÀtning. VÄra förslag kommer att pÄverka företag i alla branscher och sÄvÀl stora som smÄ företag.

För företag som Àr borgenÀrer kommer vÄra förslag som leder till ett ökat indrivningsresultat att innebÀra ett större ekonomiskt utfall.

Det förslag som vi bedömer kan komma att ha en direkt pÄverkan pÄ företag Àr förslagen om löneutmÀtning. Förslaget i avsnitt 8.4.1 om hur normal- och förbehÄllsbeloppen för personer som stÄr under löneutmÀtning ska berÀknas kommer att pÄverka företag som Àr borgenÀrer, i första hand pÄ sÄ sÀtt att det kan komma att ta lÀngre tid innan deras fordran blir fullt betald. Att personer som stÄr under löneutmÀtning kan komma att fÄ förbehÄlla sig högre belopp Àn i dag och det förhÄllandet att staten har företrÀdesrÀtt kan i vissa fall leda till att det inte finns nÄgot utrymme kvar att utmÀta till det privata borgenÀrskollektivet. Detta behöver dock inte med nödvÀndighet innebÀra utebliven betalning eftersom det kan finnas annan utmÀtningsbar egendom. Det förhÄllandet att personer som stÄr under löneutmÀtning tillförsÀkras en skÀlig levnadsnivÄ kan antas leda till minskade samhÀllskostnader för ekonomiskt utanförskap och att den enskildes incitament till öppet arbete vidmakthÄlls. I lÀngden innebÀr det givetvis positiva konsekvenser Àven för det privata borgenÀrskollektivet.

Sammantaget Àr det vÄr bedömning att det ökade indrivningsresultatet kommer att balansera den eventuella intÀktsminskning som vÄra förslag kan komma att medföra för nÀringslivet.

32

SOU 2016:81 Konsekvensbeskrivning

För företag som Àr arbetsgivare till personer som stÄr under löneutmÀtning förekommer visst administrativt arbete. LöneutmÀtningsbesluten ska tas emot och administreras, delgivningskvitto ska returneras och inbetalningar ska göras till Kronofogdemyndigheten. Eventuella anstÄndsbeslut som innebÀr att avdrag pÄ lönen inte ska göras under en specificerad period mÄste bevakas. VÄrt förslag innebÀr bl.a. att det införs tvÄ ytterligare Älderskategorier för barn som ska beaktas för att bestÀmma normalbelopp. De Àndrade Älderskategorierna intrÀffar dock inte varje Är för en och samma gÀldenÀr och det Àr frÄga om förhÄllandevis lÄnga tidsintervall. Redan i dag rÀknar Kronofogdemyndigheten om löneutmÀtningsbesluten om sÀrskilda kostnader uppkommer och arbetsgivare mÄste förhÄlla sig till dessa omrÀkningar.

Förslaget i avsnitt 12.3.3 att arbetsgivare inte ska delges alla beslut om löneutmÀtning kommer innebÀra minskat administrativt arbete för företagen. Detsamma gÀller förslaget i avsnitt 8.4.2 att Kronofogdemyndigheten inte ska Àndra ett beslut om utmÀtning av lön om resultatet av Àndringen Àr obetydlig för sökanden och svaranden, t.ex. om normalbeloppet bara Àndras med nÄgra kronor frÄn ett Är till ett annat och det inte ska göras nÄgra andra Àndringar av betydelse.

Mindre företag har vanligtvis sÀmre möjligheter att skaffa kunskap om ett nytt regelverk. Genom vÄra förslag blir det utsökningsrÀttsliga regelverket tydligare och dÀrmed enklare att tillÀmpa. Detta kan komma att underlÀtta för de smÄ företagen, eftersom deras förutsÀttningar att hantera regelverket utan experthjÀlp blir större. I övrigt kommer förslagen inte sÀrskilt pÄverka de mindre företagen i förhÄllande till de större. Det behöver inte tas sÀrskilda hÀnsyn till smÄföretagens villkor nÀr det gÀller tiden för ikrafttrÀdande. Det finns inte heller behov av nÄgra speciella informationsinsatser eller att sÀrskild hÀnsyn tas till smÄ företag vid reglernas utformning.

16.4.2Förslagens pÄverkan pÄ kreditgivningen och konkurrensen

Förslagen som innebÀr regelförenkling och modernisering av regelverket bedöms inte medföra nÄgon negativ effekt för kreditgivningen. Det kan inte uteslutas att vÄra förslag som innebÀr att större

33

Konsekvensbeskrivning SOU 2016:81

hÀnsyn ska tas till gÀldenÀrskollektivet och deras familjers situation, frÀmst vÄra förslag som lagfÀster proportionalitetsprincipen och principen om barnets bÀsta samt vÄrt förslag om ny ordning för hur normal- och förbehÄllsbelopp vid löneutmÀtning ska berÀknas kan pÄverka kreditgivningen eftersom kreditrisken typiskt sett blir större. Detta skulle sÄledes kunna fÄ betydelse för privatpersoners möjlighet att fÄ lÄn. En sund kreditbedömning innebÀr dock att krediter endast beviljas om betalningsförmÄgan anses fullgod. Det Àr dÀrför vÄr bedömning att kreditgivningen kommer att pÄverkas högst marginellt eller inte alls. Som en jÀmförelse kan nÀmnas att skuldsaneringsinstitutet, i vart fall hitintills, inte verkar ha förorsakat nÄgon mÀrkbart negativ effekt pÄ möjligheterna att fÄ krediter trots att detta faktiskt varit ett av lagstiftarens bakomliggande syften (se prop. 1993/94:123 s. 73 och SOU 2008:82 s. 245). Det bör ocksÄ framhÄllas att sÄvÀl proportionalitetsprincipen som principen om barnets bÀsta, Àven om de inte Àr lagfÀsta i utsökningsbalken, gÀller redan i dag. Vidare Àr löneutmÀtning ett etablerat och vÀlkÀnt institut, som nu endast modifieras.

Förslagen bedöms inte snedvrida konkurrensförhÄllandena till nackdel varken för smÄ eller stora företag eller i övrigt försÀmra företags konkurrensförutsÀttningar.

16.5Konsekvenser för brottsligheten eller det brottsförebyggande arbetet

VÄr bedömning: Förslagen om hur normal- och förbehÄllsbeloppen vid löneutmÀtning ska berÀknas och förslaget som handlar om anstÄnd vid löneutmÀtning kan ha vissa positiva effekter för möjligheten att minska brottsligheten och för det brottsförebyggande arbetet.

Förslaget i avsnitt 8.4.1 om hur normal- och förbehÄllsbeloppen för personer som stÄr under löneutmÀtning ska berÀknas förslaget i avsnitt 8.4.4 som handlar om anstÄnd i löneutmÀtningsförfarandet kan antas öka gÀldenÀrers incitament till öppet arbete. Detta kan sÄledes i nÄgon mÄn ha positiva effekter för möjligheten att minska brottsligheten och för det brottsförebyggande arbetet. VÄra förslag

34

SOU 2016:81 Konsekvensbeskrivning

förvÀntas inte i övrigt medföra nÄgra konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet.

16.6Konsekvenser för personlig integritet

VÄr bedömning: Förslaget om ökad samverkan genom elektroniskt informationsutbyte mellan Kronofogdemyndigheten och andra myndigheter har konsekvenser för den personliga integriteten.

Vi föreslÄr reglering som ska möjliggöra ett ökat elektroniskt informationsutbyte mellan Kronofogdemyndigheten och myndigheter som betalar eller lÀmnar ut utmÀtningsbar egendom med syfte att egendomen ska kunna utmÀtas innan den lÀmnas ut. Som vi redovisar i avsnitt 16.10.2 innebÀr ett sÄdant förslag en bÀttre kontroll av statens pengar, ett effektivare utsökningsförfarande och ett bÀttre ekonomiskt utfall för borgenÀrskollektivet. Ett ökat elektroniskt informationsutbyte pÄverkar dock enskildas personliga integritet. BegrÀnsningar i vilken information som ska överlÀmnas samt information till enskilda gör att vi bedömer att ett ökat elektroniskt informationsutbyte Àr förenligt med kraven pÄ skydd mot oacceptabla intrÄng i den personliga integriteten. VÄra förslag förvÀntas inte i övrigt medföra nÄgra konsekvenser för den personliga integriteten.

16.7Övriga konsekvenser

VÄr bedömning: Förslagen bedöms inte ha nÄgon betydelse för den kommunala sjÀlvstyrelsen eller för den lokala demokratin.

Om vÄra förslag om teknikneutrala regler genomförs kommer privatpersoner, företag och myndigheter fÄ en förbÀttrad tillgÀnglighet till Kronofogdemyndigheten. Förslagen förvÀntas inte i övrigt fÄ nÄgon pÄverkan pÄ sysselsÀttningen, lönsamheten eller offentlig service i olika delar av landet.

VÄra förslag bedöms ha vissa positiva konsekvenser för jÀmstÀlldheten mellan kvinnor och mÀn.

35

Konsekvensbeskrivning SOU 2016:81

Förslagen kommer inte i övrigt medföra nÄgra konsekvenser av det slag som anges i 15 § kommittéförordningen.

Förslagen pÄverkar inte Sveriges Ätaganden till följd av medlemskapet i Europeiska unionen.

16.7.1Övriga konsekvenser enligt 15 § kommittĂ©förordningen

Utöver de konsekvenser som redovisats i avsnitt 16.3–16.6 ska enligt 15 § kommittĂ©förordningen redovisas om förslagen i ett betĂ€nkande har betydelse för den kommunala sjĂ€lvstyrelsen, för sysselsĂ€ttning och offentlig service i olika delar av landet, för jĂ€mstĂ€lldheten mellan kvinnor och mĂ€n eller för möjligheten att nĂ„ de integrationspolitiska mĂ„len.

VÄra förslag bedöms inte ha nÄgon betydelse för den kommunala sjÀlvstyrelsen eller för den lokala demokratin. Förslagen pÄverkar inte heller uppgiftsfördelningen mellan staten och kommunerna.

VÄra förslag i avsnitt 4.3.19 om teknikneutrala regler som möjliggör ökad elektronisk kommunikation med Kronofogdemyndigheten och förslaget i avsnitt 4.3.21 att Kronofogdemyndigheten ska utveckla ett webbaserat informationsverktyg leder till nya möjligheter för allmÀnheten och andra myndigheter att pÄ ett resurseffektivt sÀtt kommunicera med Kronofogdemyndigheten och fÄ del av myndighetens beslut. Förslagen kommer sÄledes att pÄverka privatpersoners och företags tillgÄng till service och ökar möjligheten att pÄ ett resurseffektivt sÀtt fÄ information och kommunicera med Kronofogdemyndigheten oavsett var i landet de befinner sig. Förslagen förvÀntas inte i övrigt fÄ nÄgon pÄverkan pÄ sysselsÀttningen, lönsamheten eller offentlig service i olika delar av landet.

VÄra förslag Àr könsneutrala pÄ sÄ sÀtt att de pÄverkar mÀn och kvinnor lika. Att personer som stÄr under löneutmÀtning fÄr förbehÄlla sig skÀliga kostnader för umgÀnge med sina barn kan leda till att bÄda förÀldrarna pÄ ett bÀttre sÀtt kan ta ett gemensamt försörjnings- och fostringsansvar för sina barn och att barnets behov tillgodoses pÄ bÀsta sÀtt. Detta förslag gynnar sÄledes sÄvÀl barnen som förÀldrarna och kan antas leda till ett bÀttre samarbete förÀldrarna emellan i frÄgor som rör kostnader för umgÀnget. Denna ordning kan dÀrför leda till att bÄda förÀldrarna i större utstrÀckning kan ta ekonomiskt ansvar pÄ lika villkor för barnet. PÄ sikt kan detta öka

36

SOU 2016:81 Konsekvensbeskrivning

delaktigheten för bÄda förÀldrarna i ansvaret för och omsorgen om barnet och dÀrmed pÄverka jÀmstÀlldheten mellan förÀldrar pÄ ett positivt sÀtt. VÄra förslag bedöms i övrigt inte medföra nÄgra konsekvenser för jÀmstÀlldheten mellan kvinnor och mÀn.

Förslagen bedöms inte ha nÄgra konsekvenser för möjligheten att nÄ de integrationspolitiska mÄlen.

16.7.2Konsekvenser för Sveriges anslutning till Europeiska unionen

Enligt 6 § förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning ska en konsekvensutredning innehÄlla en bedömning av om förslagen överensstÀmmer med eller gÄr utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Vi bedömer att vÄra förslag inte pÄverkar Sveriges Ätaganden till följd av medlemskapet i Europeiska unionen.

16.8Konsekvenser av förslagen om en modernare utsökningsbalk

16.8.1Förslagen om lagtekniska Àndringar och regelförenkling

Lagtekniska Àndringar och modernisering

Vi föreslĂ„r en rad lagtekniska Ă€ndringar i utsökningsbalken. Utsökningsbalkens kapitel 1–3 och 16 upphĂ€vs och ersĂ€tts av nya kapitel. Vissa utsökningsrĂ€ttsliga begrepp Ă€ndras sĂ„ att de bĂ€ttre Ă„terspeglar vad de egentligen innebĂ€r. SprĂ„kliga Ă€ndringar införs sĂ„ att det utsökningsrĂ€ttsliga regelverket blir könsneutralt. Vidare föreslĂ„r vi Ă€ndringar sĂ„ att det utsökningsrĂ€ttsliga regelverket blir mer teknikneutralt. Viss praxis kodifieras.

Förslagen syftar till att skapa ett modernare och mer ÀndamÄlsenligt utsökningsförfarande som beaktar den samhÀllsutveckling som skett sedan utsökningsbalken infördes. Det utsökningsrÀttsliga regelverket ska bli tydligare och enklare att tillÀmpa. Utsökningsförfarandet kan förvÀntas bli effektivare och mer rÀttssÀkert. Att domstolspraxis och vissa av Kronofogdemyndighetens uttalande i olika rÀttsfrÄgor kodifieras leder till att regelverket blir tydligare.

37

Konsekvensbeskrivning SOU 2016:81

Utsökningsförfarandet blir genom dessa förslag mer effektivt, transparent, rÀttssÀkert och förutsÀgbart. Kronofogdemyndighetens verksamhet kan bedrivas mer effektivt. HandlÀggningstiderna kan förkortas vilket i sin tur bl.a. innebÀr att parternas berÀttigade krav pÄ skyndsam handlÀggning kan tillgodoses. Kortare handlÀggningstider innebÀr ocksÄ tids- och arbetsvinster för sÄvÀl parter och eventuella ombud som för Kronofogdemyndigheten och de allmÀnna domstolarna. VÄra förslag innebÀr sannolikt att kostnaderna för det allmÀnna kan minska och Àven parternas kostnader för förfarandet förvÀntas bli lÀgre.

Regelförenkling m.m.

BestÀmmelserna om verkstÀllighet av domstols dom, utslag eller beslut och stadfÀst förlikning samt medlingsöverenskommelse som har förklarats verkstÀllbar Àndras med syfte att förenkla regelverket. Denna regelförenkling kommer frÀmst medföra positiva konsekvenser för parter och deras ombud som, enligt Kronofogdemyndighetens erfarenhet, har mycket svÄrt att ta till sig och förstÄ dagens bestÀmmelser. VÄrt förslag innebÀr att sÀrbestÀmmelserna om verkstÀllighet som i dag gÀller för domar i vÀxel- och checkmÄl, tredskodomar om betalningsskyldighet, av domstol stadfÀsta förlikningar samt medlingsöverenskommelser som har förklarats verkstÀllbara tas bort. Dessa domar och medlingsöverenskommelser kommer i stÀllet att omfattas av en gemensam reglering som gÀller för verkstÀlligheten.

Regelförenklingen innebÀr att det i vissa fall kan komma att ta nÄgot lÀngre tid för sökanden att fÄ utmÀtta tillgÄngar sÄlda och pengar fördelade. I de flesta fall torde vÀntan dock inte bli mycket lÀngre Àn i dag. Eftersom egendomen redan Àr sÀkerstÀlld genom utmÀtningen riskerar sökanden inte att gÄ miste om utmÀtt egendom. Förslaget kan förvÀntas leda till fÀrre Äterkrav av utbetalningar som ska gÄ Äter om utsökningstiteln Àndras efter överklagande. Vi anser att de effektivitetsvinster som regelförenklingen förvÀntas medföra övervÀger de ovan nÀmnda nackdelarna.

Vi föreslÄr Àven bestÀmmelser som lagfÀster nÄgra av Kronofogdemyndighetens handlÀggningsÄtgÀrder. Dessa förslag har till huvudsakligt syfte att leda till ökad förutsebarhet för inblandade parter och förvÀntas bidra till ett mer rÀttssÀkert utsökningsförfarande. Vi

38

SOU 2016:81 Konsekvensbeskrivning

föreslÄr bl.a. en ny bestÀmmelse som innebÀr att om förutsÀttningarna för verkstÀllighet inte Àr uppfyllda ska ansökan avslÄs. Detsamma gÀller om annan av sökanden eller svaranden begÀrd ÄtgÀrd inte kan bifallas. Vi föreslÄr Àven en bestÀmmelse som klargör att Kronofogdemyndigheten kan avvakta med verkstÀllighetsÄtgÀrder under tiden som en invÀndning om hinder mot verkstÀllighet prövas.

16.8.2Förslagen om utmönstring av begreppen allmÀnna och enskilda mÄl och en effektivare ordning för verkstÀllighet av förvaltningsmyndigheters beslut

Vi föreslĂ„r att begreppen allmĂ€nna och enskilda mĂ„l ska utmönstras ur det utsökningsrĂ€ttsliga regelverket och följdlagstiftning. NĂ€r sĂ€rskild reglering ska gĂ€lla för det som i dag Ă€r allmĂ€nna mĂ„l hĂ€nvisar vĂ„ra föreslagna bestĂ€mmelser i stĂ€llet till ”mĂ„l som ska handlĂ€ggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar” (indrivningslagen). SĂ€rreglering för de mĂ„l som ska handlĂ€ggas enligt indrivningslagen som inte behövs upphĂ€vs. För att öka överskĂ„dligheten och underlĂ€tta tillĂ€mpningen av lagstiftningen föreslĂ„r vi att den sĂ€rreglering som alltjĂ€mt behövs förs in i de bestĂ€mmelser som de utgör undantag frĂ„n. Förslaget kommer att leda till regelförenkling och effektivitetsvinster för samtliga aktörer i utsökningsförfarandet.

För förvaltningsmyndigheters beslut föreslÄr vi ny reglering som innebÀr att beslut ska gÄ att verkstÀlla nÀr de har fÄtt laga kraft. Det ska alltsÄ inte lÀngre krÀvas en sÀrskild föreskrift för att en förvaltningsmyndighets beslut ska kunna utgöra en utsökningstitel. Vissa förvaltningsmyndigheters beslut ska gÄ att verkstÀlla innan de har fÄtt laga kraft. Detta ska i sÄ fall regleras genom en sÀrskild föreskrift. Att förvaltningsmyndigheters beslut som huvudregel ska gÄ att verkstÀlla nÀr de fÄtt laga kraft kan förvÀntas leda till ett bÀttre indrivningsresultat och dÀrmed ökad kostnadstÀckning av offentlig verksamhet.

Förvaltningsmyndigheter och kommuner kommer inte lÀngre behöva ansöka om betalningsförelÀggande eller vÀcka talan vid allmÀn domstol för att fÄ en utsökningstitel. Förslaget kommer sÄledes att minska mÄltillströmningen till Kronofogdemyndigheten och de allmÀnna domstolarna. Det kommer dock alltjÀmt att finnas fordringsansprÄk frÄn förvaltningsmyndigheter och kommuner som inte omfattas av vÄra förslag (se avsnitt 4.3.2).

39

Konsekvensbeskrivning SOU 2016:81

Enligt uppgift frÄn Kronofogdemyndigheten inkom det 20 000 Àrenden till den summariska processen dÀr en förvaltningsmyndighet var sökande Är 2015. Kronofogdemyndigheten har bedömt att mellan 14 000 till 20 000 fÀrre Àrenden per Är kommer att hanteras av den summariska processen om förslaget genomförs. En handlÀggare inom summarisk process hanterar i dag cirka 4 000 Àrenden per Är. Kronofogdemyndigheten har dÀrför uppskattat ett en besparing om mellan 2,6 och 2,9 miljoner kronor per Är kan förvÀntas om förslaget genomförs. Om förslaget genomförs kan Àven effektivisering förvÀntas i samband med att mÄl registreras hos Kronofogdemyndigheten och nÀr det ska bedömas hur ett mÄl ska handlÀggas.

Domstolsverket har inte nÄgon statistik som utvisar hur mÄnga tvistemÄl mÄl som i dag inleds av förvaltningsmyndigheter eller kommuner med syfte att skaffa en verkstÀllbar utsökningstitel. Vi har dÀrför inte kunnat göra nÄgon uppskattning av hur de allmÀnna domstolarnas mÄltillströmning kan komma att pÄverkas av förslaget. Förslagen förvÀntas inte leda till att förvaltningsmyndigheters beslut överklagas i nÄgon ökad omfattning.

16.8.3Förslaget att privatrÀttsliga handlingar inte ska vara direkt verkstÀllbara

Vi föreslĂ„r att möjligheten att genom sĂ€rskild föreskrift föreskriva att handlingar fĂ„r lĂ€ggas till grund för verkstĂ€llighet tas bort (3 kap. 1 § första stycket 7 UB). FöljdĂ€ndringar görs i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfĂ€lligheter, lagen (1933:269) om Ă€gofred, lagen (1919:426) om flottning i allmĂ€n flottled och rennĂ€ringslagen (1971:437). De aktörer som berörs av dessa regelverk kommer sĂ„ledes inte lĂ€ngre ha tillgĂ„ng till ett ”snabbspĂ„r” för verkstĂ€llighet av utdebiterade avgifter. I stĂ€llet kommer de behöva ansöka om betalningsförelĂ€ggande hos Kronofogdemyndigheten alternativt ansöka om stĂ€mning vid allmĂ€n domstol för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt skaffa en utsökningstitel.

Enligt uppgift frĂ„n Kronofogdemyndigheten kom det Ă„r 2015 in cirka 300 ansökningar om verkstĂ€llighet dĂ€r en handling upprĂ€ttad av ett privatrĂ€ttsligt subjekt lĂ„g till grund för ansökan. Det kan inte uteslutas att det förhĂ„llandet att ”snabbspĂ„ret” tas bort kan fĂ„ den effekten att den betalningsskyldige inte lĂ€ngre betalar i samband med utdebiteringen. Antalet Ă€renden som kan förvĂ€ntas komma in till den

40

SOU 2016:81 Konsekvensbeskrivning

summariska processen alternativt allmÀn domstol kan sÄledes komma att uppgÄ till nÄgot fler Àn 300 per Är. Den ökade mÄltillströmningen förvÀntas dock inte medföra nÄgot större merarbete eller ökade kostnader annat Àn att de kan rymmas inom ramen för nuvarande anslagstilldelning.

16.8.4Förslagen att principen om barnets bÀsta och proportionalitetsprincipen lagfÀsts i utsökningsbalken

Vi föreslÄr att Kronofogdemyndighetens skyldighet att beakta barns bÀsta och proportionalitetsprincipen lagfÀsts i utsökningsbalkens inledande kapitel.

Att principen om barnets bÀsta lagfÀsts i utsökningsbalken stÀrker och sÀkerstÀller att barns bÀsta beaktas i samband med olika ÄtgÀrder och beslut i utsökningsförfarandet. Enligt bestÀmmelsen som lagfÀster proportionalitetsprincipen fÄr en ÄtgÀrd bara vidtas om skÀlen för ÄtgÀrden uppvÀger det intrÄng eller men i övrigt som ÄtgÀrden innebÀr för den som berörs av ÄtgÀrden. Att principerna lagfÀsts i utsökningsbalken medför inte i sig nÄgra ekonomiska eller administrativa kostnader av betydelse eftersom Kronofogdemyndigheten redan i dag Àr skyldig att beakta dessa.

Det införs ocksÄ reglering som gör det möjligt för Kronofogdemyndigheten att upphÀva beslut som uppenbart inte Àr proportionerliga. Det kan antas att möjligheten att upphÀva beslut enligt bestÀmmelsen kommer att anvÀndas förhÄllandevis sÀllan. Den fyller dock en viktig funktion för att försÀkra ett rÀttssÀkert utsökningsförfarande.

16.8.5Förslaget om ansökan om verkstÀllighet av utdömt skadestÄnd pÄ grund av brott nÀr sökanden Àr barn

VÄr föreslagna bestÀmmelse som innebÀr att ett barns ansökan om verkstÀllighet av utdömt skadestÄnd pÄ grund av brott fÄr göras av endast en vÄrdnadshavare om det Àr den andre vÄrdnadshavaren som begÄtt brottet eller om det annars finns sÀrskilda skÀl kommer att leda till ökade möjligheter för barn att fÄ verkstÀllighet av skadestÄndsersÀttning som barnet har rÀtt till. Vidare förbÀttras barns möjligheter att ansöka om brottsskadeersÀttning frÄn Brotts-

41

Konsekvensbeskrivning SOU 2016:81

offermyndigheten eftersom Brottsoffermyndigheten som regel krÀver att sökanden kan visa att skadevÄllaren inte kan betala, t.ex. genom ett bevis frÄn Kronofogdemyndigheten att skadevÄllaren saknar tillgÄngar, för att brottsskadeersÀttning ska betalas ut.

16.8.6Förslagen om teknikneutrala bestÀmmelser

Vi föreslÄr Àndringar i utsökningsbalken och utsökningsförordningen som bl.a. möjliggör att ansökan om verkstÀllighet kan ges in i elektronisk form. Utsökningsbalkens krav att en skriftlig ansökan om verkstÀllighet ska vara undertecknad av sökanden eller dennes ombud och kravet att en utsökningstitel ska ges in i original eller bevittnad kopia tas bort.

Ett annat förslag Àr att Kronofogdemyndigheten ska utveckla ett webbaserat informationsverktyg som bl.a. innebÀr att parterna, genom personliga inloggningsuppgifter, fÄr tillgÄng till aktuella beslut och uppgifter i utsökningsmÄlet. Vi har inte inom ramen för vÄr utredningstid haft möjlighet att ta fram ett kostnadsunderlag för utvecklandet av ett sÄdant informationsverktyg utan har föreslagit att Kronofogdemyndigheten ska fÄ i uppdrag att ta fram ett sÄdant underlag.

Genom teknikneutrala regler och webbaserad tillgÄng till information och beslut blir utsökningsförfarandet mer tillgÀngligt för privatpersoner och företag och kommer att leda till ekonomiska besparingar för samtliga parter i utsökningsförfarandet. Förslaget innebÀr Àven att borgenÀrer pÄ ett mer kostnadseffektivt sÀtt kan bevaka sin rÀtt. Ett webbaserat informationsverktyg leder ocksÄ till ett mer kundvÀnligt system med ökad tillgÀnglighet och förenkling för de inblandade parterna. I stÀllet för att behöva ringa eller skriva till Kronofogdemyndigheten kommer det gÄ att fÄ information via det webbaserade systemet. Det kommer sannolikt ocksÄ leda till ett minskat behov av andra kontakter, muntligen eller skriftligen, mellan parterna och Kronofogdemyndigheten. PÄ sikt kan sÄledes ett sÄdant hÀr system komma att leda till resursbesparingar för Kronofogdemyndigheten.

Att gÀldenÀrer kan följa sitt eget utsökningsmÄl kan ocksÄ ha positiva effekter för gÀldenÀrers incitament att samarbeta och betala av pÄ sin skuld. Detta har positiva samhÀllseffekter genom att över-

42

SOU 2016:81 Konsekvensbeskrivning

skuldsÀttningen minskar samt att borgenÀrskollektivet i större utstrÀckning fÄr betalt för sina fordringar.

16.9Konsekvenser av förslagen om Kronofogdemyndighetens medverkan till frivilliga överenskommelser och processledning

16.9.1Förslaget att Kronofogdemyndigheten ska kunna medverka till att parterna uppnÄr frivilliga överenskommelser

Vi föreslÄr en bestÀmmelse i utsökningsbalken som innebÀr att Kronofogdemyndigheten aktivt ska kunna medverka till att parterna uppnÄr frivilliga överenskommelser. Enligt bestÀmmelsen, som Àr fakultativ, kan Kronofogdemyndigheten medverka om det Àr lÀmpligt med hÀnsyn till mÄlets beskaffenhet och övriga omstÀndigheter. Kronofogdemyndigheten ska kunna hÄlla sammantrÀde i sÄdant Àrende och Kronofogdemyndigheten kan besluta att en part fÄr delta i sammantrÀdet genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring.

Vi har inte begrÀnsat Kronofogdemyndighetens medverkan till nÄgon viss typ av mÄl, men har gjort antagandet att störst förutsÀttning att nÄ framgÄng kan vara i de Àrenden dÀr svaranden riskerar att förlora sin bostad. I sÄdana mÄl kan det innebÀra att en avhysning inte behöver verkstÀllas eller att en tvÄngsvis försÀljning av en bostad kan undvikas. Givetvis kan det Àven handla om att annan egendom inte behöver utmÀtas.

År 2015 kom drygt 6 000 ansökningar om avhysning in till Kronofogdemyndigheten. Av dessa verkstĂ€lldes drygt 2 000. Ett avhysningsĂ€rende kostar i snitt 6 000 kronor att genomföra. Kostnaderna fördelar sig pĂ„ personalkostnader, underrĂ€ttelser, lĂ„ssmed samt omhĂ€ndertagande av avhysningsgods m.m.

Kronofogdemyndigheten har gjort bedömningen att i hÀlften av de Àrenden dÀr parterna inte sjÀlv kan lösa kan sin situation torde de med Kronofogdemyndighetens medverkan ha större möjlighet att trÀffa en frivillig överenskommelse. Detta motsvarar cirka 1 000 Àrenden per Är.

Arbetsinsatsen för att medverka till frivilliga överenskommelser kommer givetvis att variera frÄn Àrende till Àrende. Kronofogde-

43

Konsekvensbeskrivning SOU 2016:81

myndigheten har uppskattat att den genomsnittliga tidsÄtgÄngen kommer att uppgÄ till fem timmar per Àrende. TidsÄtgÄngen för att hÄlla 1 000 sammantrÀden uppgÄr sÄledes till cirka 5 000 timmar.

Kronofogdemyndigheten har gjort bedömningen att de kostnader som uppkommer i samband med Kronofogdemyndighetens medverkan till en frivillig överenskommelse i stort motsvarar vad det kostar att verkstÀlla en avhysning. Utredningen delar inte den bedömningen. Förberedelser, verkstÀllighet och efterarbete i samband med en avhysning torde regelmÀssigt krÀva mer resurser Àn motsvarande fem arbetstimmartimmar i ansprÄk. Det Àr inte ovanligt att tvÄ anstÀllda frÄn Kronofogdemyndigheten deltar vid avhysningsförrÀttningen, lÄssmed kan behöva anlitas och till det kostnader för transport och magasinering av avhysningsgods tillkomma. HÀr vill vi ocksÄ peka pÄ att Kronofogdemyndighetens medverkan till frivilliga överenskommelser mellan parterna inte Àr begrÀnsad till avhysningsmÄl.

Kronofogdemyndigheten har gjort bedömningen att förslaget kommer att medföra en ökning av personalkostnader om mellan 1,4 miljoner kronor och 1,7 miljoner kronor per Är. Kostnaden avser de Àrenden dÀr myndighetens medverkan inte har lett till att en frivillig överenskommelse uppnÄtts mellan parterna. Utredningen ifrÄgasÀtter denna kostnad. Om Kronofogdemyndigheten i ett tidigt skede gör en korrekt bedömning av om ett Àrende Àr lÀmpligt för Kronofogdemyndighetens medverkan kommer kostnaderna för att förbereda sammantrÀden, hÄlla sammantrÀden samt efterarbete att bli lÀgre Àn om bedömningen görs i ett senare skede under förfarandet. Det Àr utredningens uppfattning att detta förslag, i vart fall pÄ sikt nÀr Kronofogdemyndigheten arbetat en tid med detta och upparbetat rutiner, kommer att leda till minskade Ärsvisa kostnader för Kronofogdemyndigheten. Avsikten med förslaget Àr inte att Kronofogdemyndigheten ska lÀgga stora resurser pÄ att försöka fÄ parterna att komma överens i Àrenden dÀr parterna visar lÄgt intresse för att nÄ en överenskommelse eller dÀr det bedöms att utsikterna att lyckas av nÄgon annan anledning Àr begrÀnsade. Eftersom syftet Àr att Kronofogdemyndighetens medverkan för att hjÀlpa parterna att nÄ en frivillig överenskommelse som regel ska göras sÄ tidigt som möjligt i förfarandet kommer Kronofogdemyndigheten Ànnu inte ha hunnit lÀgga sÀrskilt stora resurser pÄ verkstÀlligheten.

44

SOU 2016:81 Konsekvensbeskrivning

Utredningen bedömer att Kronofogdemyndigheten till övervÀgande del kommer kunna anvÀnda befintliga sammantrÀdeslokaler och modern teknik för att hÄlla sammantrÀden pÄ distans. De kostnader som kan uppkomma för att anvÀnda andra lokaler bedöms, om nÄgra överhuvudtaget uppkommer, som högst marginella.

Hur stor andel av Àrenden dÀr en frivillig överenskommelse kan nÄs kommer att variera över tid och beror pÄ omstÀndigheter utanför Kronofogdemyndighetens kontroll. Allt eftersom institutet blir mer vÀlkÀnt och vinner större acceptans torde en större andel av de Àrenden dÀr Kronofogdemyndigheten medverkar leda till en frivillig överenskommelse. Förslaget förvÀntas dÀrför, i vart fall pÄ sikt, leda till minskade Ärsvisa personalkostnader för Kronofogdemyndigheten.

Förslaget kan antas innebÀra positiva konsekvenser för samhÀllet i stort i form av samhÀllekonomiska vinster. Kommunernas kostnader för alternativa boenden och jourboenden kan minska om fÀrre personer förlorar sitt hem och behöver hjÀlp med att hitta en ny bostad (se avsnitt 16.3.9).

16.9.2Förslaget om en lagfÀst skyldighet att utöva processledning

Vi föreslÄr en lagfÀst skyldighet för Kronofogdemyndigheten att utöva processledning. En aktiv processledning frÄn Kronofogdemyndigheten leder till ett mer effektivt och rÀttssÀkert utsökningsförfarande, sannolikt med fÀrre behov av omprövningar och fÀrre överklaganden. Andelen materiellt riktiga resultat kan förvÀntas öka och Kronofogdemyndighetens handlÀggning kommer i större utstrÀckning kunna inriktas pÄ det som Àr vÀsentligt i mÄlet. En vÀl avvÀgd processledning bör i viss utstrÀckning kunna ersÀtta en parts behov av att anlita ett juridiskt bitrÀde.

Förslaget innebÀr fördelar för sÄvÀl gÀldenÀrssom borgenÀrskollektivet som berörda myndigheter och domstolar. Förslaget kan Àven antas leda till att de allmÀnna domstolarna kommer behöva Àgna nÄgot mindre tid Ät processledning i de mÄl som överklagas.

45

Konsekvensbeskrivning SOU 2016:81

16.10Konsekvenser av förslagen om utredning av tillgÄngar och myndighetssamverkan

16.10.1 Förslagen om utredning av tillgÄngar

VÄra övervÀganden och förslag om Kronofogdemyndighetens utredning av tillgÄngar och myndighetssamverkan syftar till att leda till sÄvÀl en effektivare som en mer rÀttssÀker tillgÄngsutredning med en vÀl avvÀgd balans mellan borgenÀrens intresse av att fÄ betalt och respekten för enskildas rÀtt till personlig integritet.

Vi föreslÄr att Kronofogdemyndigheten ska fÄ vassare verktyg i samband med att de utför tillgÄngsutredningen, bl.a. i form av högre vitesbelopp, möjlighet att hÀmta tredje man till förhör och förtydligande av tredje mans upplysningsskyldighet avseende frÄgor som Kronofogdemyndigheten bedömer Àr av betydelse för tillgÄngsutredningen. Förslagen förvÀntas leda till att parterna i utsökningsförfarandet i större utstrÀckning kommer att följa förelÀgganden och kallelser och att fÀrre sammantrÀden behöver stÀllas in. Fler planerade förhör kommer kunna hÄllas med tredje man. Kronofogdemyndigheten kommer i större utstrÀckning Àn i dag att fÄ tillgÄng till adekvat och relevant information, Àven om gÀldenÀrens tillgÄngar utomlands. Sammantaget kommer förslagen att effektivisera tillgÄngsutredningsprocessen med ökade möjligheter att hitta utmÀtningsbara tillgÄngar, vilket i sin tur leder till ett ökat indrivningsresultat.

Vi föreslÄr Àven lagstiftning som tydliggör grÀnserna för och som ger vÀgledning nÀr det gÀller vilka utrednings- och spaningsÄtgÀrder som fÄr vidtas av Kronofogdemyndigheten. Det kan antas att acceptansen för vilka ÄtgÀrder som Kronofogdemyndigheten vidtar ökar genom att befogenheterna kodifieras.

16.10.2Förslaget om ökad myndighetssamverkan genom elektroniskt informationsutbyte

Vi föreslÄr att det ska etableras ett utökat elektroniskt informationsutbyte mellan Kronofogdemyndigheten och utvalda myndigheter som betalar eller lÀmnar ut utmÀtningsbar egendom. Om det förslaget genomförs kommer det att leda till en bÀttre och effektivare kontroll av statens pengar. Utsökningsförfarandet blir effektivare med ett bÀttre indrivningsresultat med ett bÀttre ekonomiskt

46

SOU 2016:81 Konsekvensbeskrivning

utfall för hela borgenÀrskollektivet. Eftersom vi inom ramen för vÄr utredningstid inte haft möjlighet att identifiera de myndigheter som skulle vara intressanta för etablering av ett sÄdant elektroniskt informationsutbyte har vi inte kunnat berÀkna eller uppskatta det ökade indrivningsresultatet.

16.10.3Förslagen om beslut som fattas under tillgÄngsutredningen

Vi föreslÄr att resultatet av Kronofogdemyndighetens tillgÄngsutredningar och de övervÀganden Kronofogdemyndigheten gör ska dokumenteras tydligare sÄ att parterna i mÄlet fÄr nödvÀndig insyn och kontroll över de ÄtgÀrder som vidtas. Detta leder till att sökanden försÀkras en möjlighet att fÄ en rÀttslig prövning av Kronofogdemyndighetens beslut att inte utmÀta tillgÄngar eller att inte vidta en viss utredningsÄtgÀrd.

Kronofogdemyndigheten upprÀttar Ärligen mellan 220 000 och 250 000 s.k. utredningsrapporter. En utredningsrapport tar i dag mellan en till tre minuter att sammanstÀlla för en handlÀggare. Förslaget kommer, Àven om inte mer omfattande utredningsinsatser krÀvs, att medföra att det kommer att ta lÀngre tid att upprÀtta en utredningsrapport. Kronofogdemyndigheten har uppskattat att om förslaget genomförs sÄ kommer tiden det tar att upprÀtta en utredningsrapport att öka med i genomsnitt fyra till sex minuter. Med beaktande av den ökade tidsÄtgÄngen och det stora antal utredningsrapporter som det rör sig om har Kronofogdemyndigheten uppskattat att personalkostnaderna kommer att öka med mellan 6,1 och 9,5 miljoner kronor per Är.

Skatteverket har bedömt att myndigheten kommer att kunna ta emot Kronofogdemyndighetens utförligare utredningsrapport pÄ samma sÀtt som i dag. Eftersom det inte ska ske nÄgon manuell hantering sÄ innebÀr det inte nÄgra merkostnader för Skatteverket. Förslaget förvÀntas inte heller medföra nÄgra merkostnader för andra förvaltningsmyndigheter.

Det ökade antalet mÄl som kan komma att överklagas pÄ grund av att partsinsynen ökar bedöms inte bli sÄ pÄtagligt att Àrendehanteringen kommer att pÄverka Sveriges domstolars behov av resurser.

47

Konsekvensbeskrivning SOU 2016:81

16.11Konsekvenser av förslagen om reglerna om beneficium

16.11.1 Förslagen om modernisering av beneficiereglerna

Vi föreslÄr Àndringar i utsökningsbalkens femte kapitel som innebÀr att beneficiereglerna moderniseras och anpassas till dagens samhÀllsförhÄllanden. Förslagen innebÀr regelförenkling och kan förvÀntas leda till större acceptans hos allmÀnhet och parter i utsökningsförfarandet.

16.11.2Förslaget att bostadsrÀtter ska utmÀtas som smÄhusfastigheter

Vi föreslÄr att bostadsrÀtter ska kunna utmÀtas pÄ samma sÀtt som smÄhusfastigheter. BestÀmmelsen om undantag frÄn utmÀtning för bostadsrÀtter i 5 kap. 1 § 6 UB upphÀvs. Förslaget kommer att innebÀra förÀndrade arbetsmetoder nÀr Kronofogdemyndigheten utmÀter bostadsrÀtter. Eftersom sÄdana arbetsmetoder redan i dag anvÀnds vid utmÀtning av smÄhusfastigheter kommer förÀndringen inte att medföra nÄgra ökade kostnader för myndigheten. Förslaget innebÀr en harmoniserad och rÀttvisare tillÀmpning av regelverket nÀr bostÀder utmÀts. Förslaget leder till att fler bostadsrÀtter kommer kunna utmÀtas vilket ger ett ökat indrivningsresultat för borgenÀrskollektivet.

16.11.3 Förslaget om schablonbeneficie

Vi anser att sÄ kallat schablonbeneficie bara bör tillÀmpas nÀr det Àr uppenbart att gÀldenÀren har ett behov av beneficium. Vi föreslÄr ett tillÀgg i 5 kap. 14 § UB som innebÀr att Kronofogdemyndigheten ska kunna undanta pengar frÄn utmÀtning nÀr det Àr uppenbart att pengarna behövs för gÀldenÀrens behov. Vi anser att schablonbeneficie inte bör lÀmnas nÀr utmÀtning görs av ROT- och RUT- ersÀttning och Jordbruksverkets utbetalningar av EU-stöd.

Fler beslut om utmÀtning kommer att meddelas vilket medför ett ökat indrivningsresultat. Kronofogdemyndigheten har inte kunnat ta fram siffror som Àr statistiskt sÀkerstÀllda men har uppskattat att

48

SOU 2016:81 Konsekvensbeskrivning

det rör sig om mellan 10 000 till 15 000 beslut per Är som kommer att beröras av förslaget.

Kronofogdemyndigheten har bedömt att förslaget kommer leda till ökade portokostnader eftersom fler beslut om utmÀtning ska skickas ut. Myndigheten har uppskattat att portokostnaderna kommer att öka med mellan 60 000 kronor och 120 000 kronor per Är. Med anledning av det ökade antalet beslut om utmÀtning har Kronofogdemyndigheten gjort bedömningen att fler beslut kommer att överklagas. Kronofogdemyndigheten har uppskattat att personalkostnaden kommer att öka med mellan 0,9 och 2,3 miljoner kronor per Är för att hantera de ökade volymerna. Utredningen stÀller sig dock tveksam till att andelen överklaganden skulle komma att öka och anser inte att det finns belÀgg för ett sÄdant antagande.

16.12 Konsekvenser av förslagen om löneutmÀtning

16.12.1Förslaget om berÀkning av normal- och förbehÄllsbelopp

Inledning

Genom löneutmÀtning betalas Ärligen cirka 3,6 miljarder kronor vilket motsvarar ungefÀr en tredjedel av Kronofogdemyndighetens totalt indrivna belopp om cirka 10,2 miljarder kronor. LöneutmÀtning Àr sÄledes en mycket effektiv verkstÀllighetsform.

Vi föreslÄr Àndringar i regleringen om hur normal- och förbehÄllsbelopp för personer som stÄr under löneutmÀtning ska berÀknas. Fler Älderskategorier för barn kommer att beaktas vid faststÀllande av normalbeloppet och det faststÀlls nya referensvÀrden som tar betydligt större hÀnsyn till att barns personliga kostnader ökar med stigande Älder. SkÀliga umgÀngeskostnader för barn ska beaktas i löneutmÀtningsförfarandet.

Konsekvenser för Kronofogdemyndigheten

Kronofogdemyndigheten fattar Ärligen cirka 100 000 grundbeslut om löneutmÀtning. VÄrt förslag innebÀr att det i princip Àr samma information som ska hanteras och bedömas som i dag. Det som tillkommer Àr att det finns fler Älderskategorier för barn och att skÀliga

49

Konsekvensbeskrivning SOU 2016:81

umgÀngeskostnader ska beaktas. Kronofogdemyndigheten har bedömt att förslaget inte förvÀntas medföra nÄgra pÄtagligt ökade handlÀggningskostnader.

VÄrt förslag kommer att pÄverka förbehÄllsbeloppsberÀkningen i skuldsaneringsförfarandet eftersom bestÀmmelserna i 7 kap. 4 och 5 §§ UB om förbehÄllsbelopp Àr vÀgledande vid berÀkningar av vad som ska förbehÄllas skuldsaneringsgÀldenÀren för dennes och dennes familjs försörjning i skuldsaneringsförfarandet. Kronofogdemyndigheten har bedömt att de omrÀkningar som behöver göras med anledning av vÄrt förslag kan göras inom ramen för nuvarande anslagstilldelning.

Konsekvenser för personer som stÄr under löneutmÀtning och deras familjer

Förslagen kommer att leda till att personer som stÄr under löneutmÀtning och deras familjer försÀkras ekonomiska resurser motsvarande en skÀlig levnadsnivÄ (se rÀkneexempel i bilaga 17). GÀldenÀrers incitament till öppet arbete kommer att vidmakthÄllas eller öka. Förslaget kan dÀrför antas ha vissa positiva effekter för möjligheten att minska brottsligheten. De samhÀllsekonomiska kostnaderna för ekonomiskt utanförskap förvÀntas minska (se avsnitt 8.4.1).

Att personer som stÄr under löneutmÀtning fÄr förbehÄlla sig kostnader för umgÀnge med sina barn kan leda till att bÄda förÀldrarna pÄ ett bÀttre sÀtt kan ta ett gemensamt försörjnings- och fostringsansvar för sina barn och att barnets behov tillgodoses pÄ bÀsta sÀtt. Detta bedöms sÄledes gynna sÄvÀl barnen som förÀldrarna och ett bÀttre samarbete förÀldrarna emellan i frÄgor som rör kostnader för umgÀnget. Denna ordning kan dÀrför leda till att bÄda förÀldrarna i större utstrÀckning kan ta ekonomiskt ansvar pÄ lika villkor för barnet. PÄ sikt kan detta öka delaktigheten för bÄda förÀldrarna i ansvaret för och omsorgen om barnet och dÀrmed pÄverka jÀmstÀlldheten mellan förÀldrar pÄ ett positivt sÀtt. Barns rÀtt till umgÀnge med sina förÀldrar kommer att sÀkerstÀllas i större utstrÀckning Àn i dag. Denna ordning ger ocksÄ förÀldrarna bÀttre förutsÀttningar att sörja för sina barns behov.

50

SOU 2016:81 Konsekvensbeskrivning

Ekonomiska konsekvenser för borgenÀrskollektivet och det allmÀnna

BorgenÀrskollektivet kommer att pÄverkas av vÄrt förslag i form av minskat indrivningsresultat. Minskningen mÄste dock stÀllas mot de samhÀllsekonomiska kostnaderna för ekonomiskt utanförskap. I avsnitt 8.4.1 utvecklar vi vÄr syn pÄ de ekonomiska konsekvenserna av vÄrt förslag. Vi redovisar ocksÄ vÄr bedömning av den ekonomiska pÄverkan om Àven normalbeloppet för vuxna skulle komma att höjas. Vidare redovisar vi de problem som ekonomiskt utanförskap medför och de samhÀllsekonomiska kostnaderna detta innebÀr.

Eftersom staten har företrÀdesrÀtt till löneutmÀtning före andra fordringar kommer vÄrt förslag att fÄ störst betydelse för staten som borgenÀr, men Àven enskilda borgenÀrer kommer att pÄverkas. Eftersom löneutmÀtning inte Àr tidsbegrÀnsad utan i princip kan pÄgÄ till dess skulderna Àr betalda leder ett högre förbehÄllsbelopp dÀrför i normalfallet inte till lÀgre betalningsgrad utan bara till en lÀngre betalningstid. Att löneutmÀtning kan komma att pÄgÄ under lÀngre tid för att skulderna ska slutbetalas kan dock innebÀra vissa risker för att gÀldenÀrens situation förÀndras till det sÀmre genom exempelvis sjukdom, arbetslöshet eller separation. Detsamma gÀller om gÀldenÀren blir underhÄllsskyldig för fler barn eller behöver en större bostad. Vidare kan förslaget komma att innebÀra att vissa personer som i dag skulle vara aktuella för löneutmÀtning, framöver inte kommer ifrÄga för löneutmÀtning överhuvudtaget eftersom det inte lÀngre finns nÄgot överskott att utmÀta. Detta innebÀr dock inte med nödvÀndighet inkomstförluster för borgenÀrskollektivet eftersom det kan finnas möjlighet att utmÀta annan egendom. I detta sammanhang mÄste ocksÄ framhÄllas att det pÄ samma sÀtt som det finns risk för att gÀldenÀrens situation utvecklas till det sÀmre över tid, Àven finns möjlighet att situationen förÀndras till det bÀttre, exempelvis genom en högre inkomst eller minskad försörjningsbörda. Det förhÄllandet att gÀldenÀrers livssituation inte Àr statisk utan förÀndras över tid och att förÀndringarna inte gÄr att förutse gör att det Àr mycket svÄrt att göra nÄgra konkreta berÀkningar eller uppskattningar av de ekonomiska konsekvenserna av vÄrt förslag.

För offentligrÀttsliga fordringar som drivs in enligt bestÀmmelserna i indrivningslagen finns det sÀrskilda regler i lagen (1982:188)

51

Konsekvensbeskrivning SOU 2016:81

om preskription av skattefordringar m.m. (SPL). Statens fordringar enligt skatteförfarandelagen preskriberas fem Är efter utgÄngen av det kalenderÄr de lÀmnades för indrivning. För övriga fordringar som omfattas av SPL gÀller enligt huvudregeln att fordringarna preskriberas fem Är efter utgÄngen av det kalenderÄr de förföll till betalning. En automatisk förlÀngning av preskriptionstiden uppkommer vid beslut om inledande av företagsrekonstruktion och skuldsanering eller om gÀldenÀren medges skriftligt uppskov av Kronofogdemyndigheten. Det sker inte nÄgon förlÀngning för att det pÄgÄr löneutmÀtning. I dessa fall gÀller alltsÄ en absolut preskription efter fem Är. Varken Skatteverket eller Kronofogdemyndigheten har nÄgon statistik över antal fordringar och fordringsbelopp som i dag preskriberas innan full betalning. Eftersom det i vissa fall kan finnas en möjlighet att utmÀta annan egendom i stÀllet för lön behöver vÄrt förslag inte leda till nÄgon större ökning av antalet fordringar som preskriberas.

Tabell 16.3 visar hur mycket större normalbeloppet per mÄnad blir med vÄrt förslag. Av bilaga 11 framgÄr riksnormen för försörjningsstöds belopp. I bilaga 17 redovisar vi olika rÀkneexempel dÀr skillnaderna mellan löneutmÀtningssystemet, försörjningsstödet och Konsumentverkets berÀkningar framgÄr.

Tabell 16.3 Barn som berörs av löneutmÀtning och effekten av Àndrade normalbelopp i kronor

Antal barn Àr baserat pÄ uppgifter frÄn Kronofogdemyndigheten

Ålderskategori Antal barn Nuvarande Föreslaget Skillnad
    normalbelopp normalbelopp per barn
         
0–6 Ă„r 10 552 2 482 2 500 18
7–10 Ă„r 9 601 2 857 3 000 143
11–14 Ă„r 10 713 2 857 3 500 643
15– 14 440 2 857 4 000 1 143
Totalt 45 306 125 482 242 150 438 500 24 956 258

52

SOU 2016:81 Konsekvensbeskrivning

De sammanlagda normalbeloppen för de barnfamiljer som Àr föremÄl för löneutmÀtning ökar med vÄrt förslag med knappt 25 miljoner kronor per mÄnad eller knappt 300 miljoner kronor (299 475 096 kronor) per Är. Detta kan sÀttas i relation till att det Ärligen betalas 3,6 miljarder kronor genom löneutmÀtning. I juli 2016 pÄgick det löneutmÀtning hos cirka 100 000 personer. Det genomsnittliga löneutmÀtningsbeloppet uppgÄr sÄledes till cirka 3 000 kronor per mÄnad per person. Variationerna Àr emellertid stora i de enskilda fallen. Det finns personer som endast har ett utmÀtningsbelopp om 200 kronor per mÄnad, medan det finns andra som har utmÀtning med belopp överstigande 20 000 kronor per mÄnad.

Att normalbeloppen ökar med 300 miljoner kronor per Är innebÀr emellertid inte att löneutmÀtningen totalt sett skulle minska med sÄ mycket som Ätta procent. Det frÀmsta skÀlet till detta Àr att mÄnga fortfarande skulle komma att betala hela sin skuld. Genom ett högre normalbelopp skulle det dock ta lÀngre tid för gÀldenÀren att bli skuldfri. Ett annat skÀl Àr att en del gÀldenÀrer har ett relativt litet utrymme som kan tas i ansprÄk genom löneutmÀtning. I detta avseende kan det antas att det generellt sett Àr barnfamiljerna som har lÀgre mÄnatliga utmÀtningsbelopp Àn de som inte har försörjningsskyldighet för barn eftersom de har högre normal- och förbehÄllsbelopp. Om en gÀldenÀr har tvÄ barn i övre tonÄren och hans eller hennes utmÀtningsbara belopp uppgÄr till 400 kronor per mÄnad kommer vÄrt förslag att innebÀra att den hÀr gÀldenÀrens normalbelopp höjs med 2 286 kronor per mÄnad. För borgenÀrernas del blir intÀktsförlusten emellertid inte 2 286 kronor utan 400 kronor.

Det har inte varit möjligt för oss att berÀkna intÀktsförlusten för borgenÀrerna men vi kan konstatera att en höjning av normalbeloppet med knappt 300 miljoner kronor per Är kommer att leda till att löneutmÀtningen inbringar mindre pengar, dock inte i storleksordningen 300 miljoner kronor.

Enligt vÄrt förslag ska förbehÄll för umgÀngeskostnader Àven omfatta skÀliga kostnader för eventuella resor till och frÄn umgÀnge samt andra merkostnader som umgÀnget kan komma att medföra. Att umgÀngeskostnaderna beaktas i löneutmÀtningsförfarandet har naturligtvis konsekvenser för borgenÀrskollektivet. Som vi konstaterat ovan kommer en höjning av normalbeloppen för barnfamiljer att innebÀra en minskning med mindre Àn Ätta procent. Antagandet kan dÀrför göras att den ytterligare minskning som beaktande av

53

Konsekvensbeskrivning SOU 2016:81

umgÀngeskostnaderna medför, stÀllt i relation till det totala indrivningsresultatet, har en marginell pÄverkan pÄ borgenÀrskollektivet.

16.12.2Förslaget att omprövning inte ska ske nÀr Àndringen Àr obetydlig

Vi föreslÄr att Kronofogdemyndigheten inte ska Àndra ett beslut om utmÀtning av lön om resultatet av Àndringen Àr obetydlig. Som exempel kan nÀmnas att normalbeloppet bara Àndras med nÄgra kronor frÄn ett Är till ett annat och det inte ska göras nÄgra andra Àndringar av betydelse. Kronofogdemyndigheten kommer Àven fortsÀttningsvis behöva rÀkna om samtliga löneutmÀtningsbeslut Ärligen. Eftersom detta numera görs maskinellt krÀver omrÀkningen inte lika mycket resurser som före Är 2016 nÀr omrÀkningarna till stor det gjordes manuellt. För Kronofogdemyndigheten innebÀr vÄrt förslag att myndigheten inte kommer behöva administrera och skicka ut nya beslut i lika mÄnga mÄl som i dag. Kronofogdemyndigheten har uppskattat att detta kommer innebÀra minskade portokostnader för myndigheten uppgÄende till cirka en miljon kronor om Äret. Vidare kommer arbetsgivare och myndigheter som Àr mottagare av dessa beslut att göra administrativa effektivitets- och resursvinster eftersom fÀrre Àndringsbeslut kommer behöva hanteras.

16.12.3 Förslaget om anstÄnd

Personer som stÄr under löneutmÀtning ska, precis som i dag, kunna fÄ anstÄnd under pÄgÄende löneutmÀtning för t.ex. nyanskaffning av beneficieegendom eller för att betala oförutsedda utgifter pÄ grund av exempelvis sjukdom eller olycksfall. Vi anser att en gÀldenÀr som har fÄtt anstÄnd vid ett tillfÀlle ska kunna beviljas anstÄnd fler gÄnger om det behövs. Vi föreslÄr ett tillÀgg i bestÀmmelsen om anstÄnd dÀr vi klargör att vid bedömningen av om det föreligger sÀrskilda skÀl för att kunna beviljas anstÄnd ska svarandens och dennes familjs personliga och ekonomiska omstÀndigheter beaktas. I detta ligger att Kronofogdemyndigheten ocksÄ ska vÀga in hur lÀnge löneutmÀtningen har pÄgÄtt.

För Kronofogdemyndighetens del kan detta förslag innebÀra att det kommer att komma in nÄgot fler ansökningar om anstÄnd till

54

SOU 2016:81 Konsekvensbeskrivning

myndigheten. Kronofogdemyndigheten gör dock bedömningen att det endast rör sig om en marginell ökning och dÀrför inte medför sÄ stort merarbete eller att andra kostnader det behövs rÀknas sÀrskilt pÄ förslaget.

Det gÄr inte att förutse om förslaget kommer att leda till att anstÄndsinstitutet börjar anvÀndas i större utstrÀckning Àn i dag. För borgenÀrskollektivets del innebÀr det att löneutmÀtning kan komma att pÄgÄ under lÀngre tid nÀr gÀldenÀren tillfÀlligt fÄr en paus med den pÄgÄende löneutmÀtningen. Det Àr svÄrt att berÀkna eventuellt inkomstbortfall för staten som borgenÀr pÄ grund av att statens fordringar preskriberas efter fem Är.

Mot bakgrund av vÄrt förslag om hur normal- och förbehÄllsbelopp ska berÀknas kan antagandet göras att behoven av anstÄnd kan komma att minska. VÄr bedömning Àr dÀrför att detta förslag inte kommer att leda till nÄgra nÀmnvÀrda ekonomiska konekvenser för borgenÀrskollektivet. DÀremot Àr möjligheten att fÄ anstÄnd en viktig ventil för de gÀldenÀrer som behöver nyanskaffa beneficieegendom eller betala oförutsedda avgifter.

16.12.4En sÀnkning av grÀnsen för nÀr löneutmÀtning ska inledas

Vi gör bedömningen att den nedre grÀnsen för nÀr löneutmÀtning ska inledas bör sÀnkas frÄn 200 kronor till 100 kronor. Detta kommer att leda till ett ökat indrivningsresultat. Kronofogdemyndigheten har uppskattat att mellan 1 000 och 1 500 gÀldenÀrer har ett betalningsutrymme i intervallet 100 till 200 kronor per mÄnad. FörÀndringen kommer sÄledes att innebÀra att borgenÀrskollektivet fÄr del av ett större utrymme av gÀldenÀrens lön. För gÀldenÀren innebÀr det att skulden kommer betalas av i högre takt.

UnderrÀttelse om beslut om löneutmÀtning ska skickas till gÀldenÀr, sökanden samt till arbetsgivare eller annan utbetalare varför ökade portokostnader kommer att uppkomma för Kronofogdemyndigheten. Av Kronofogdemyndighetens register framgÄr att en gÀldenÀr i snitt har mellan fem till sex sökanden som ska fÄ del av ett beslut om löneutmÀtning. Kostnaderna bedöms inte vara större Àn att de kan hanteras inom ramen för befintliga anslag.

55

Konsekvensbeskrivning SOU 2016:81

16.12.5 Förslaget om ökad partsinsyn

Vi föreslÄr att nÀr Kronofogdemyndigheten har utvecklat ett webbaserat informationsverktyg ska parterna fÄ tillgÄng till samtliga beslut som fattas i löneutmÀtningsförfarandet, dvs. beslut om utmÀtning, fördelning och utbetalning. GÀldenÀren ska Àven kunna följa hur skuldsituationen förÀndras under hela förfarandet. Förslaget kommer att innebÀra effektivitetsvinster för sÄvÀl Kronofogdemyndigheten som parterna i utsökningsförfarandet. GÀldenÀrers incitament att medverka och betala av sina skulder kan förvÀntas öka.

16.13Konsekvenser av förslagen om tvÄngsvis försÀljning och redovisning till borgenÀrer

16.13.1Förslaget om ett modernt budgivningsförfarande för försÀljning av fast egendom m.m. pÄ offentlig auktion

Vi föreslÄr att förfarandet för försÀljning av fast egendom pÄ offentlig auktion ska moderniseras och teknikanpassas sÄ att det blir möjligt att sÀlja egendomen genom sÄvÀl muntligt som skriftligt budgivningsförfarande. Budgivning ska kunna ske pÄ annat sÀtt Àn muntligen, t.ex. elektroniskt via internet. Vi föreslÄr motsvarande Àndringar för auktionsförfarandet vid försÀljning av registrerat skepp, registrerat luftfartyg och intecknade reservdelar till luftfartyg. Om Kronofogdemyndigheten hÄller auktion pÄ plats med muntliga bud bör intressenter ges möjlighet att delta i budgivningen via videolÀnk frÄn nÄgot av Kronofogdemyndighetens kontor. Kronofogdemyndigheten bör Àven kunna bestÀmma att det samtidigt ska vara tillÄtet att bud lÀmnas pÄ annat sÀtt Àn muntligen, dvs. att olika budgivningssÀtt kombineras i ett och samma auktionsförfarande. Kronofogdemyndigheten har bedömt att detta förslag kommer innebÀra minskade kostnader för myndigheten i form av lÀgre personalkostnader om mellan 1,8 och 2,1 miljoner kronor per Är.

FörsĂ€ljningsförfarandet kommer bli effektivare och det finns goda skĂ€l att anta att försĂ€ljningspriserna kan komma att öka eftersom fler intressenter kommer kunna delta i auktionen. Ökade försĂ€ljningspriser kommer att gynna sĂ„vĂ€l gĂ€ldenĂ€rssom borgenĂ€rskollektivet.

56

SOU 2016:81 Konsekvensbeskrivning

Det införs ocksĂ„ ett nytt förfarande som innebĂ€r att Kronofogdemyndigheten, efter att ha hört sökanden, svaranden och annan kĂ€nd sakĂ€gare vars rĂ€tt berörs av försĂ€ljningen, ska bestĂ€mma auktionsform. För att ge sakĂ€garna möjlighet att anmĂ€la sina rĂ€ttigheter kommer det att uppkomma kostnader för personal och för kungörelser och portokostnader. Förslaget har av Kronofogdemyndigheten uppskattats medföra ökade Ă„rsvisa kostnader för Kronofogdemyndigheten om mellan cirka 550 000 och 750 000 kronor. Av detta avser 400 000–600 000 kronor personalkostnader och 150 000 kronor avser kostnader för porto och kungörelser.

16.13.2Förslaget att bostadsrÀtter ska kunna sÀljas under hand av fastighetsmÀklare

Vi föreslÄr att bostadsrÀtter, precis som fast egendom, ska kunna lÀmnas för tvÄngsvis försÀljning under hand till fastighetsmÀklare. Det införs kompletterande reglering i utsökningsförordningen som innebÀr att Kronofogdemyndigheten fÄr ge fastighetsmÀklare i uppdrag att bjuda ut bostadsrÀtt till försÀljning under hand. En sÄdan ordning innebÀr att försÀljningsförfarandet blir effektivare. En fastighetsmÀklare har med sina kontakter och spekulantregister ofta bÀttre förutsÀttningar Àn Kronofogdemyndigheten att nÄ potentiella köpare. En fastighetsmÀklare kan visa bostadsrÀtten flera gÄnger, hjÀlpa till med kalkyler för boendekostnader och förmedla kontakter med kreditgivare. FörsÀljning med hjÀlp av en fastighetsmÀklare bör dÀrför kunna ge ett bÀttre pris vilket kommer att vara positivt för sÄvÀl gÀldenÀrssom borgenÀrskollektivet.

Eftersom arbetsuppgifter som i dag utförs av Kronofogdemyndigheten i stÀllet kan tas om hand av en fastighetsmÀklare kommer förslaget att innebÀra en minskad arbetsbelastning för Kronofogdemyndigheten. Kronofogdemyndigheten har uppskattat att om förslaget genomförs kommer ungefÀr 1,2 Ärsarbetskrafter kunna frigöras för att arbeta med andra arbetsuppgifter. Det innebÀr att personalkostnaderna Ärligen kommer att minska med mellan 800 000 kronor och 1,2 miljoner kronor.

57

Konsekvensbeskrivning SOU 2016:81

16.13.3Förslagen om harmoniserade tidsfrister och möjlighet att bevilja anstÄnd

Vi föreslÄr att bestÀmmelserna som gÀller tidsfrister och möjlighet att bevilja anstÄnd vid tvÄngsvis försÀljning av fast egendom och bostadsrÀtter harmoniseras pÄ sÄ sÀtt att de tidsfrister och möjligheter som finns att bevilja anstÄnd för försÀljning av fast egendom Àven kommer att gÀlla vid försÀljning av bostadsrÀtter. Vi föreslÄr inte nÄgon Àndring av de tidsfrister och möjlighet till anstÄnd som i dag gÀller för tvÄngsvis försÀljning av annan lös egendom. Förslaget kommer att innebÀra ett mer enhetligt och mer lÀttillÀmpat förfarande för försÀljning av bostÀder som ocksÄ blir enklare att acceptera av allmÀnheten.

Som ett led i att Kronofogdemyndigheten ska kunna ta viss hÀnsyn till en tredje man som berörs av en försÀljning av utmÀtt egendom föreslÄr vi att Àven en tredje man ska kunna begÀra anstÄnd med försÀljningen. Kronofogdemyndigheten kommer sÄledes, efter en begÀran av svaranden eller tredje man, kunna bevilja anstÄnd om sökanden i mÄlet medger det eller om det finns sÀrskilda skÀl. Vi föreslÄr Àven ett tillÀgg i anstÄndsbestÀmmelsen som tydliggör att Kronofogdemyndigheten sÀrskilt ska beakta om försÀljningen avser svarandens eller tredje mans hem nÀr en begÀran om anstÄnd prövas. Att försÀljningen avser egendom som Àr nÄgons hem kommer sÄledes att kunna fÄ betydelse vid prövning av frÄgan om anstÄnd med försÀljningen ska kunna beviljas inom gÀllande tidsramar. Denna ordning kommer att leda till ett mer rÀttssÀkert försÀljningsförfarande och att hÀnsyn i större utstrÀckning kan tas till Europakonventionens bestÀmmelser om rÀtten till hem och egendomsskyddet.

16.13.4 Förslaget om harmoniserade försÀljningsavgifter

Vi föreslÄr att avgifterna vid tvÄngsvis försÀljning av fast egendom och bostadrÀtter harmoniseras. Förberedelseavgift, försÀljningsavgift samt minimi- och maxavgift för bostadsrÀtter ska berÀknas pÄ samma sÀtt som enligt gÀllande ordning för försÀljning av fast egendom. Vi föreslÄr Àven att det införs en maxavgift för tvÄngsvis försÀljning av lös egendom. Maxavgiften ska bestÀmmas pÄ samma sÀtt som för fast egendom och bostadsrÀtter. SÀrskilda kostnader som kan upp-

58

SOU 2016:81 Konsekvensbeskrivning

komma, t.ex. löpande kostnader för att hantera och förvara lös egendom innan försÀljningen ska fortfarande kunna tas ut i enlighet med 13 § i förordningen (1992:1094) om avgifter vid Kronofogdemyndigheten.

Förslagen innebÀr att det Àven kommer utgÄ en förberedelseavgift vid försÀljning av bostadsrÀtter. Avgiften kommer att belasta sökanden om auktionen kungörs men inte avslutas med en tvÄngsvis försÀljning. För bostadsrÀtter som sÀljs av Kronofogdemyndigheten har försÀljningsavgifterna berÀknats bli cirka 45 procent lÀgre. För bostadsrÀtter som Àr vÀrda över tre miljoner kronor kommer avgiftsminskningen bli Ànnu större. För borgenÀrs- och gÀldenÀrskollektivet innebÀr de lÀgre försÀljningsavgifterna för bostadsrÀtter att det blir ett bÀttre ekonomiskt utfall av försÀljningen.

Kronofogdemyndigheten har berÀknat de ekonomiska konsekvenserna av förslagen. Underlag för dessa berÀkningar finns i bilaga 18. Kronofogdemyndigheten har uppskattat att avgiftsintÀkterna till staten avseende förberedelseavgifter kommer att öka och uppgÄ till cirka 3,7 miljoner kronor per Är. Samtidigt kommer avgiftsintÀkterna för de bostadsrÀtter som sÀljs att minska med 5,5 miljoner kronor per Är. Den totala effekten av förslaget om harmoniserade avgifter för fast egendom och bostadsrÀtter berÀknas sÄledes leda till minskade avgiftsintÀkter om cirka 1,7 miljoner kronor per Är.

Förslaget om en maximiavgift för försĂ€ljning av annan lös egendom Ă€n bostadsrĂ€tter innebĂ€r att maxavgiften Ă€r pĂ„ samma nivĂ„ som vid försĂ€ljning av fast egendom. Taket för avgiften uppnĂ„s vid en köpeskilling som överstiger 1,7 miljoner kronor. År 2015 sĂ„ldes inte nĂ„gon lös egendom (bostadsrĂ€tter undantagna) överstigande detta belopp. BegrĂ€nsningsregeln bedöms dĂ€rför fĂ„ marginell ekonomisk pĂ„verkan.

16.13.5Förslagen att det inte lÀngre ska vara obligatoriskt med bevaknings- eller fördelningssammantrÀde

Vi föreslÄr att Kronofogdemyndigheten alltid sjÀlv ska kunna ska avgöra om bevakningssammantrÀde eller fördelningssammantrÀde behövs. Om bevakningssammantrÀde inte ska hÄllas ska Kronofogdemyndigheten bestÀmma en senaste dag nÀr fordran eller rÀttigheter senast ska anmÀlas. Kronofogdemyndigheten ska hÄlla ett fördelningssammantrÀde nÀr det Àr oklart hur pengar ska fördelas

59

Konsekvensbeskrivning SOU 2016:81

eller om Kronofogdemyndigheten i annat fall anser att det behövs. Förslagen kommer innebÀra ett effektivare utsökningsförfarande utan att nödvÀndiga krav pÄ rÀttssÀkerhet eftersÀtts. För sÄvÀl Kronofogdemyndigheten som borgenÀrskollektivet kan förslagen innebÀra processekonomiska besparingar.

16.13.6Förslaget om utökad information om utmÀtt egendom Àr försÀkrad

Vi föreslÄr inte nÄgon reglering som innebÀr ytterligare möjligheter att frÄntrÀda köp av utmÀtt egendom. I stÀllet anser vi att en köpare av utmÀtt egendom i första hand bör skyddas mot att egendomen skadas eller förstörs efter Kronofogdemyndighetens försÀljning av egendomen fram till tilltrÀdet genom att egendomen Àr försÀkrad. Vi föreslÄr regler som innebÀr att det kommer framgÄ av sakÀgarförteckningen och Kronofogdemyndighetens kungörelser av auktion eller infordrande av anbud om det finns nÄgon gÀllande försÀkring för egendomen. Vidare föreslÄr vi reglering som innebÀr att vid bedömningen av om tidigare Àgare ska fÄ rÀtt att bo kvar pÄ fastigheten efter köparens tilltrÀdesdag, Kronofogdemyndigheten sÀrskilt ska vÀga in om egendomen Àr försÀkrad.

FrÄgan om egendomen Àr försÀkrad kommer med dessa förslag att pÄ ett tydligare sÀtt komma att utgöra köpevillkor och pÄverka det slutliga försÀljningspriset. Vidare kan gÀldenÀrers incitament att hÄlla egendomen försÀkrad komma att öka. Förslagen förvÀntas inte medföra nÄgot pÄtagligt merarbete för Kronofogdemyndigheten.

16.13.7Förslag som innebÀr regelförenkling, effektivisering och förtydligande av gÀllande ordning

Indrivning av utmÀtta försÀkringsbelopp som inte förfallit till betalning

Att utmÀtta försÀkringsbelopp inte kan drivas in nÀr försÀkringen enligt försÀkringsavtalet Ànnu inte förfallit till betalning Àr en brist i lagstiftningen som pÄverkar effektiviteten i utsökningsförfarandet. Vi har bedömt att det utsökningsrÀttsliga regelverket innehÄller nödvÀndiga bestÀmmelser för att utmÀtta försÀkringsbelopp ska kunna

60

SOU 2016:81 Konsekvensbeskrivning

drivas in. Vi föreslÄr ett tillÀgg i 15 kap. 3 § försÀkringsavtalslagen som tydliggör att ett beslut om utmÀtning innebÀr att det utmÀtta beloppet omedelbart förfaller till betalning och fÄr utkrÀvas frÄn försÀkringsbolaget. Vi anser att det Àven behövs kompletterande reglering i inkomstskattelagen (1999:1229) sÄ att lagens bestÀmmelser om Äterköpsförbud inte hindrar indrivning av utmÀtta belopp. Eftersom ett förslag om tillÀgg i 58 kap. 18 § inkomstskattelagen som innebÀr att det ska vara möjligt att utmÀta belopp frÄn en pensionsförsÀkring för nÀrvarande bereds i Regeringskansliet lÀmnar vi inte nÄgot eget författningsförslag.

Att utmÀtta försÀkringar omedelbart kan drivas in kommer att leda till fördelar för borgenÀrskollektivet i form av ett bÀttre indrivningsresultat. Förslaget innebÀr ocksÄ effektivitetsvinster för utsökningsförfarandet och för Kronofogdemyndighetens administrativa arbete nÀr det gÀller utmÀtning av försÀkringar.

Förslaget om en tydligare reglering om hur borgenÀrers rÀtt till rÀnta ska berÀknas

Vi föreslÄr att det införs ett förtydligande i 13 kap. 2 § UB som klargör att om pengar inte kan betalas ut i samband med fördelningsdagen ska utbetalningen innefatta inlÄningsrÀnta pÄ beloppet frÄn fördelningsdagen fram till dess utbetalning sker. Förslaget innebÀr ett tydliggörande av vad som Àr gÀllande ordning. Förslaget innebÀr regelförenkling som pÄ ett positivt sÀtt pÄverkar effektiviteten i utsökningsförfarandet.

Förslaget om förtydligande vad som gÀller för Äterkrav i mÄl som handlÀggs enligt indrivningslagen

Vi föreslÄr reglering som klargör att om ett beslut om fördelning eller utbetalning Àndras sÄ att Äterbetalning ska ske pÄ grund av utmÀtning för en fordran som handlÀggs enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Àr det inte den myndighet som företrÀder staten hos Kronofogdemyndigheten utan den myndighet vars krav har föranlett utmÀtningen som ska betala tillbaka. Förslaget tydliggör vad som redan i dag Àr gÀllande ordning.

61

Konsekvensbeskrivning SOU 2016:81

16.13.8Förslaget om en Àndrad ordning för utbetalning av smÄ belopp

Enligt uppgift frÄn Kronofogdemyndigheten uppgÄr s.k. smÄ belopp som enligt nu gÀllande reglering tillfaller staten till cirka 350 000 kronor per Är. I detta belopp ingÄr de belopp som avses i 13 kap. 20 a § andra stycket UB men ocksÄ belopp över 25 kronor som Kronofogdemyndigheten Äterbetalat till gÀldenÀrer, men som inte lösts ut och som kommer i retur till myndigheten. Belopp som en gÀldenÀr inte löser ut stÄr kvar pÄ Kronofogdemyndighetens konto i tio Är. Om gÀldenÀren inte gör ansprÄk pÄ beloppet under denna tid tillfaller det staten.

Vi föreslÄr en Àndrad ordning för vad som ska gÀlla för utbetalning av smÄ belopp. Förslaget innebÀr att om det sammanlagda belopp som tillkommer en borgenÀr understiger 100 kronor ska beloppet bara betalas ut om det finns sÀrskilda skÀl. Pengar som inte kan betalas ut till den betalningsberÀttigade borgenÀren ska i första hand fördelas mellan övriga mÄl dÀr fordringen inte har fÄtt full tÀckning. Kan betalning inte ske till nÄgon annan borgenÀr ska pengarna Äterbetalas till svaranden. Om utbetalning eller Äterbetalning inte Àr möjlig inom tio Är tillfaller pengarna, jÀmte inlÄningsrÀntan, staten.

Förslaget innebÀr en rÀttvisare fördelning av utmÀtta pengar vilket gynnar sÄvÀl gÀldenÀrssom borgenÀrskollektivet. I nÄgon mÄn kommer förslaget leda till minskade intÀkter till staten. För statskassan Àr dessa belopp emellertid försumbara. Pengarna Àr inte heller en intÀkt som staten kan eller bör rÀkna med.

16.14 Konsekvenser av förslagen om avhysning

16.14.1Förslagen om utökade processuella rÀttssÀkerhetsgarantier

Vi föreslÄr att Kronofogdemyndigheten ska sÀkerstÀlla att underrÀttelser i avhysningsmÄl nÄr socialtjÀnsten. Vi föreslÄr ocksÄ en ny bestÀmmelse som innebÀr att Kronofogdemyndigheten ska underrÀtta socialtjÀnsten nÀr det kan bli aktuellt med tvÄngsvis försÀljning av en bostad.

62

SOU 2016:81 Konsekvensbeskrivning

Det frÀmsta syftet med dessa förslag Àr att se till att enskilda fÄr det stöd och hjÀlp de behöver frÄn socialtjÀnsten i samband med en avhysningsförrÀttning eller handrÀckning enligt 8 kap. 18 § UB. Om socialtjÀnsten i ett tidigt skede av ett avhysnings- eller utmÀtningsÀrende informeras om Àrendet kommer möjligheten att uppnÄ frivilliga överenskommelser förbÀttras vilket leder till att avhysning eller tvÄngsvis försÀljning och efterföljande handrÀckning kan undvikas.

För Kronofogdemyndigheten innebÀr förslaget nÄgot extra administrativt arbete. FörÀndringarna förvÀntas dock inte medföra nÄgra större kostnader utan bedöms kunna finansieras inom ramen för befintliga anslag.

16.14.2Förslagen om en effektivare hantering av avhysningsgods

Vi föreslĂ„r bestĂ€mmelser som kommer att minska statens kostnader för magasinering av avhysningsgods. År 2014 kostade magasinering av avhysningsgods sammanlagt 9 730 883 kronor. Av den totala magasineringskostnaden fick staten stĂ„ för 9 192 807 kronor. För Ă„r 2015 uppgick totalkostnaden till 9 368 723 kronor. Av denna kostnad fick staten stĂ„ för cirka 8 900 000 kronor. Merparten av det bohag som omhĂ€ndertas och magasineras i dag saknar i princip ekonomiskt eller affektionsvĂ€rde. Kronofogdemyndigheten har uppskattat att endast mellan fem till tjugo procent av magasinerad egendom hĂ€mtas ut.

Enligt vÄrt förslag ska Kronofogdemyndigheten i samband med en avhysningsförrÀttning frÄn en bostad fÄ kasta egendom som uppenbart saknar vÀrde eller av annat skÀl inte bör förvaras. Innan egendomen kastas ska parterna underrÀttas, om ÄtgÀrden kan ha betydelse för dem. Vidare anser vi att svaranden med bindande verkan redan i ett tidigt skede av avhysningsförfarandet ska ges möjlighet att förklara att han eller hon inte Àr intresserad av viss egendom. Eftersom svaranden kommer kunna avstÄ egendom i ett tidigt skede kan onödiga magasineringskostnader begrÀnsas.

Vi föreslÄr ocksÄ att Kronofogdemyndigheten ska fÄ hantera egendom som antrÀffas vid verkstÀllighet av handrÀckning och annan sÀkerhetsÄtgÀrd Àn kvarstad i annat Àn en bostad enligt reglerna som föreskrivs för avhysning frÄn annat Àn bostad.

63

Konsekvensbeskrivning SOU 2016:81

För Kronofogdemyndigheten innebÀr förslagen att inte lika mycket egendom behöver magasineras som i dag. Detta kommer sÄledes att innebÀra minskade magasineringskostnader för staten.

16.15Konsekvenser av förslagen om avgifter och rÀttegÄngskostnader

Vi föreslÄr lagtekniska Àndringar i utsökningsbalkens sjuttonde kapitel som tydliggör att sÄvÀl sökanden som svaranden kan befrias frÄn skyldighet att betala förrÀttningskostnader. Förslaget Àr en kodifiering av vad som Àr gÀllande ordning och leder till ett tydligare regelverk och en enhetligare rÀttstillÀmpning.

Vi föreslÄr ocksÄ att personer som utsatts för brott inte ska betala sÀrskilda avgifter i mÄl om utmÀtning för skadestÄnd som utdömts pÄ grund av brottet. Konsekvensen av detta förslag Àr att staten i större utstrÀckning kan behöva stÄ det slutliga kostnadsansvaret för sÀrskilda avgifter i utsökningsmÄl pÄ grund av skadestÄnd. Enligt uppgift frÄn Kronofogdemyndigheten uppgick de sÀrskilda avgifterna som slutligen kom att belasta sökande pÄ grund av utmÀtning av skadestÄnd till drygt 3 000 kronor Är 2015. Denna kostnad kan givetvis variera kraftigt över Ären och gÄr inte helt att förutse. I sammanhanget kan kostnaden dock antas uppgÄ till ett högst försumbart belopp. Den föreslagna Àndringen har ett positivt signalvÀrde och kan fÄ stor betydelse för enskilda personer som utsatts för brott.

16.16Konsekvenser av förslagen om överklagande- och delgivningsfrÄgor

16.16.1 Förslagen som rör delgivning av vissa beslut

Vi föreslÄr en Àndring i utsökningsförordningen sÄ det blir möjligt för Kronofogdemyndigheten att anvÀnda sig av förenklad delgivning av handlingar till personer med postadress utomlands. Kronofogdemyndigheten har uppskattat att delgivning utomlands förekommer i mellan 50 och 100 Àrenden per Är.

Även förenklad delgivning krĂ€ver sĂ„vĂ€l personalresurser som ekonomiska resurser för hanteringen av sjĂ€lva delgivningsförfarandet.

64

SOU 2016:81 Konsekvensbeskrivning

Förfarandet förvÀntas dock bli effektivare eftersom fÀrre handlingar kommer behöva delges genom rekommenderade försÀndelser med mottagningsbevis eller sÀrskild blankett för erkÀnnande. Delgivningsproblem kan antas bli fÀrre och behovet av att anvÀnda sig av rekommenderade försÀndelser och mottagningsbevis med de kostnader som dessa medför kommer att minska.

Vi föreslĂ„r Ă€ven att grundbeslut om löneutmĂ€tning och Ă€ndringsbeslut dĂ€r utmĂ€tningsbeloppet höjs inte lĂ€ngre ska delges arbetsgivare utan delgivning ska endast anvĂ€ndas nĂ€r det finns ett tydligt behov, exempelvis om det finns nĂ„gon indikation pĂ„ att arbetsgivaren inte kommer att redovisa pengarna enligt beslutet. Förslaget kommer leda till en minskad administrativ belastning för de arbetsgivare som inte lĂ€ngre behöver bekrĂ€fta delgivning. FörĂ€ndringen innebĂ€r resurs- och effektiviseringsvinster för Kronofogdemyndigheten. Kronofogdemyndigheten fattar cirka 300 000 grund-, Ă€ndrings- och upphĂ€vandebeslut Ă„rligen avseende löneutmĂ€tning. Det Ă€r ungefĂ€r lika mĂ„nga av varje slag. Kronofogdemyndigheten har uppskattat att cirka 30 procent av Ă€ndringsbesluten avser en sĂ€nkning, som inte delges, och dĂ„ Ă„terstĂ„r cirka 270 000 beslut som ska delges arbetsgivare eller andra utbetalare enligt dagens regler. Om det antas att 30 procent av besluten avser Ă€renden dĂ€r FörsĂ€kringskassan Ă€r utbetalare (FörsĂ€kringskassan delges i normalfallet genom elektronisk kvittens av besluten som skickas pĂ„ fil) sĂ„ Ă„terstĂ„r uppskattningsvis 140 000 Ă€renden som skickas via post med delgivningskvitto. Kostnad för svarsförsĂ€ndelsen, dvs. den del som ska skickas tillbaka till Kronofogdemyndigheten uppgĂ„r till sex kronor. Det krĂ€vs Ă€ven handlĂ€ggare som tar mot och registrerar inkomna delgivningskvitton, vilket motsvarar en tidsĂ„tgĂ„ng pĂ„ mellan 0,8–1 Ă„rsarbetskrafter. Mot bakgrund hĂ€rav har Kronofogdemyndigheten uppskattat att förslaget förvĂ€ntas innebĂ€ra en Ă„rlig besparing om cirka 1,4– 1,8 miljoner kronor, varav 500 000–700 000 kronor avser personalkostnader och 0,9–1,1 miljoner kronor avser portokostnader.

65

Konsekvensbeskrivning SOU 2016:81

16.16.2Förslaget att Kronofogdemyndigheten ska vara part

i mÄl som avser överklagande av förrÀttningskostnader

Vi föreslÄr att Kronofogdemyndigheten, i stÀllet för Skatteverket, ska vara part i mÄl som avser överklagande av förrÀttningskostnader. Detta kommer att innebÀra att det Àr den myndighet som berörs av frÄgan och som Àr insatt i mÄlet som för talan i domstol.

För Skatteverket innebÀr detta en nÄgot minskad arbetsbelastning. Eftersom Skatteverket endast handlÀgger ett fÄtal sÄdana Àrenden per Är, bedöms Skatteverkets resursbesparing bli försumbar.

För Kronofogdemyndigheten innebÀr förslaget att myndigheten kommer att behöva processa i domstol som part. Den ökade arbetsbelastning detta kommer att innebÀra för Kronofogdemyndigheten bedöms kunna hanteras med befintliga resurser och inom ramen för nuvarande anslag.

Förslaget Àr en principiellt viktig förÀndring och tydliggörande av Kronofogdemyndighetens och Skatteverkets roller. Att det Àr den myndighet som Àr insatt i mÄlet som för talan i domstol kommer att leda till ett effektivare och mer resurseffektivt förfarande.

66

SĂ€rskilda yttranden

SĂ€rskilt yttrande av experten Marie Magnusson

Landets budget- och skuldrÄdgivare har under mÄnga Är efterfrÄgat en översyn av Kronofogdemyndighetens berÀkning av förbehÄllsbelopp eftersom vi har sett att nedersta grÀnsen för vad mÀnniskor kan klara sig pÄ Àr nÄdd. DÀrför vÀlkomnades ocksÄ utredningen och möjligheterna att ÄtgÀrda detta.

Utredaren har tittat pÄ möjligheten att lÀgga Riksnormen för försörjningsstöd till grund för berÀkningen av förbehÄllsbeloppet och tagit stÀllning till att sÄ inte bör ske. Detta resonemang delar jag fullstÀndigt utifrÄn flera aspekter. Ska löneutmÀtningssystemet hÄllas kostnadseffektivt och vara enkelt för gÀldenÀrerna att förstÄ behöver det ocksÄ vara ett tydligt och generellt system. Dagens löneutmÀtningssystem Àr generellt medan Riksnormen för försörjningsstöd grundar sig pÄ individuella bedömningar.

Vidare delar jag utredarens uppfattning att kostnader för umgÀnge med barn och umgÀngesresor ska tillförsÀkras gÀldenÀren om sÄdana kostnader kan uppvisas. Barn ska i möjligaste mÄn ha rÀtt till bÄda sina förÀldrar och inte hindras umgÀnge om den ena förÀldern har löneutmÀtning.

I utredningen uppges att det Àr en sjÀlvklarhet att den som stÄr under löneutmÀtning ska ha mer pengar kvar Àn vad samma person hade kunnat fÄ i försörjningsstöd, att gÀldenÀren ska förbehÄlla sig en skÀlig levnadsstandard, att det Àr en rimlig ordning att förbehÄllsbeloppet generellt sett ska vara nÄgot högre. DÀrför vÀlkomnas förslaget om höjningen av förbehÄllsbeloppet gÀllande barn över 11 Är. Samtidigt blir detta resonemang motstridigt nÀr utredaren i andra Àndan inte föreslÄr en höjning av förbehÄllsbeloppet för ensamstÄende, par utan barn och familjer med barn yngre Àn 11 Är. Fyra kronors höjning kan inte anses som en höjning över huvud taget. Det

67

SĂ€rskilda yttranden SOU 2016:81

innebÀr, nÀr a-kassa och avgift till HyresgÀstförening lagts till, att en ensamstÄende person fortfarande hamnar under försörjningsstödnivÄ med minst 237 kr och sambo/makar under med minst 117 kr. UtgÄngspunkten vid löneexekutionsreformen var att förbehÄllsbeloppet skulle ligga pÄ en högre nivÄ Àn försörjningsstödet, sÄ Àr inte fallet i dag och sÄ blir inte heller fallet efter utredarens förslag. Situationen, att gÀldenÀrens förbehÄllsbelopp understiger normen för försörjningsstöd, Àr inte önskvÀrd och mÄste Àndras.

Som systemen ser ut i dag med försörjningsstödsnormen kontra förbehĂ„llsberĂ€kningen Ă€r det inte ”endast” i vissa fall som gĂ€ldenĂ€rer fĂ„r behĂ„lla ett lĂ€gre belopp Ă€n vad familjen hade kunnat fĂ„ i försörjningsstöd. Det Ă€r snarare sĂ„ att det Ă€r merparten av gĂ€ldenĂ€rerna som det handlar om. I utredningen uppger man att detta kan hĂ€nda ”i vissa fall” och fĂ„r det att framstĂ„ som om det Ă€r ett mindre antal gĂ€ldenĂ€rer det handlar om, nĂ€r det i stĂ€llet Ă€r majoriteten. Eftersom de bĂ„da systemen Ă€r utformade pĂ„ olika sĂ€tt och har olika syften Ă€r det inte heller korrekt att jĂ€mför dem i tabellform. Ett exempel pĂ„ detta Ă€r att kostnaden för hushĂ„llsel markant har ökat för vissa hushĂ„ll sedan avregleringen och uppdelningen i elomrĂ„den. Den kostnaden Ă€r inkluderad i förbehĂ„llsbeloppet medan den rĂ€knas som faktisk kostnad i försörjningsstödet vilket gör att jĂ€mförelser dem emellan inte blir tillförlitliga.

Om gĂ€ldenĂ€rerna ska kunna leva pĂ„ en skĂ€lig levnadsnivĂ„ som möjliggör för dem att betala löpande rĂ€kningar och klara vanliga levnadsomkostnader, Ă€r det en sjĂ€lvklarhet att borgenĂ€rerna fĂ„r mindre pengar. BorgenĂ€rerna har dock under mĂ„nga Ă„r fĂ„tt ta del av beloppen i löneutmĂ€tningen som, om systemen inte hade varit sneddrivna som det Ă€r i dag, skulle tillförsĂ€krats gĂ€ldenĂ€rerna en skĂ€lig levnadsnivĂ„. Detta görs inte i dag och det Ă€r pĂ„ bekostnad av gĂ€ldenĂ€rernas hĂ€lsa, kostnadsfrĂ„gan Ă€r dĂ€rför inget hĂ„llbart argument. GĂ€ldenĂ€rerna har i dag inga marginaler. De fĂ„r mĂ„nga gĂ„nger vĂ€lja bort viktiga rĂ€kningar som t.ex. hemförsĂ€kring och Ă€ven om de kan fĂ„ förbehĂ„lla sig kostnader för tandvĂ„rd och glasögon i löneutmĂ€tningssystemet, har de svĂ„rt att spara ihop pengar till sjĂ€lva kostnadsförslaget. DĂ„ menar jag inte sĂ€rskilda belopp som man kan söka extra pengar för över försörjningsstödsnormen som Ă€r engĂ„ngsvisa eller tillfĂ€lliga, utan vardagliga utgifter och kostnader. Det Ă€r smĂ„ marginaler som jag pratar om som fanns för en 7–8 Ă„r sedan, men som inte finns i dag. Jag anser dĂ€rför att dagens ordning absolut inte Ă€r Ă€ndamĂ„ls-

68

SOU 2016:81 SĂ€rskilda yttranden

enlig vad gÀller beloppen och jag har garanterat hela min yrkeskÄr bakom mig i det uttalandet. Vi ser hur verkligheten Àr och arbetar med medborgarnas faktiska budget dagligen. Som löneutmÀtningssystemet ser ut i dag Àr det inte frÄga om att leva, endast överleva. En höjning motsvarande utredarens diskussion om 5 000 kr för ensamstÄende och 8 000 kr för sammanboende ser vi dÀrför som lÀgsta möjliga höjning. Det skulle innebÀra 321 kr mer i mÄnaden för en ensamstÄende och 217 kr för sammanboende.

Resultatet av förbehÄllsberÀkningarna ligger fortfarande alldeles för lÄgt och kommer i mÄnga fall fortfarande ligga under/pÄ eller strax över försörjningsstödsnormen. DÄ menar jag samtliga gÀldenÀrer. De jÀmförande berÀkningarna i utredningen kring löneutmÀtning kontra försörjningsstöd, ger absolut ingen nyanserad bild av hur det förhÄller sig i verkligheten och dÀrför blir resultatet lika illa som det Àr i dagslÀget. SchablonberÀkningarna vad gÀller t.ex. elrÀkningarna Àr för lÄga och andra kostnader som godkÀnns i försörjningsstöd Àr inte medtagna. BerÀkningarna Àr komplexa och svÄra att jÀmföra men det Àr ocksÄ dÀrför som mer marginaler mÄste till för att det i praktiken ska bli en skillnad.

Regeringen pratar om att överskuldsÀttningen ska motverkas. Jag kan bara konstatera att systemet fortsÀtter medverka till inlÄsningseffekter dÀr mÀnniskor som hamnat hos Kronofogden inte har möjlighet att betala sina löpande utgifter eftersom de inte fÄr förbehÄlla vissa kostnader vid löneutmÀtning. Det kan sÄledes bli mÄnga Ärs rundgÄng hos Kronofogden. Exempel pÄ detta Àr underhÄllsstöd till FörsÀkringskassan och löpande betalning till CSN för studieskulder. NÀr det gÀller underhÄllsstöd sÄ finns det en möjlighet att kringgÄ systemet genom att betala direkt till den andra förÀldern (underhÄllsbidrag) eller FörsÀkringskassan (underhÄllsstöd) under förutsÀttning att det inte finns obetalda underhÄll pÄ Kronofogden. Finns det underhÄllsskulder hos Kronofogden finns det inga möjligheter att fÄ förbehÄlla sig den utgiften vilket resulterar i en mÄnatlig ny skuldsÀttning som mÄnga har svÄrt att ta sig ur. NÀr det gÀller CSN sÄ finns det ingen möjlighet att fÄ tillgodorÀkna sig denna utgift. Det Àr Ärsinkomsten, tvÄ Är tillbaka som styr vad man ska betala pÄ sina studielÄn och det Àr trots allt i de flesta fall som studierna medför en högre inkomst. SÄledes blir det nya skulder som gÄr in till Kronofogden, varje kvartal, eftersom gÀldenÀren inte klarar av att betala CSN rÀkningen med det lilla som han/hon har

69

SĂ€rskilda yttranden SOU 2016:81

över efter löneutmÀtningen. För att förhindra att staten medverkar till överskuldsÀttning Àr det önskvÀrt att betalningen för studieskulder och betalning av löpande underhÄll kan förbehÄllas. Staten (Kronofogden, FörsÀkringskassan och CSN) skulle dessutom undgÄ stora administrativa kostnader kring dessa skulder.

Vidare kan jag inte dela uppfattningen om att det skulle vara positivt för gĂ€ldenĂ€ren att bli skuldfri snabbare under förutsĂ€ttning att de lever under skĂ€lig levnadsnivĂ„. Det Ă€r orimligt att kalkylera att mĂ€nniskor under mĂ„nga Ă„r, som det oftast Ă€r frĂ„gan om, ska leva under dessa förutsĂ€ttningar. Skulle det finnas gĂ€ldenĂ€rer med löneutmĂ€tning som kan avvara nĂ„got av sitt förbehĂ„llsbelopp sĂ„ gör de mĂ„nga gĂ„nger det genom att betala pĂ„ andra skulder Ă€n de som redan finns pĂ„ Kronofogden, t.ex. genom frivilliga betalningar till inkassobolagen. Det Ă€r en ytterst begrĂ€nsad grupp som har denna möjlighet, men vĂ„r befolkning har en betalningsmoral som Ă€r bland de högsta i vĂ€rlden och det bör vi inte bortse ifrĂ„n. Att inte utredningen föreslĂ„r en förĂ€ndring för gĂ€ldenĂ€rer utan barn likvĂ€l en rimlig höjning för de minsta barnen, utan anser att gĂ€ldenĂ€rerna ska leva under skĂ€lig levnadsnivĂ„ under lĂ„ng tid, Ă€r en besvikelse och det fortsĂ€tter att sĂ€tta negativa spĂ„r hos de mĂ€nniskorna det drabbar. Är det sĂ„ vi vill att Sverige ska vara – de som Ă€r satta i skuld blir hĂ„rt ”dömda” genom att tvingas leva under samhĂ€llets lĂ€gsta nivĂ„. De ska ha det sĂ€mre Ă€n de som fĂ„r bistĂ„nd i form av försörjningsstöd, de ska behöva leva pĂ„ mindre ekonomiska resurser Ă€n de som anses mest skyddsvĂ€rda i vĂ„rt samhĂ€lle.

Att vara skuldsatt under en lÀngre tid leder till sjukdom och passivitet. Aktuell forskning visar ett tydligt samband. Att bÄde ha skulder och behöva leva pÄ/under försörjningsstödsnormen Àr alltsÄ en hÀlsofara och ogynnsamt inte bara för den enskilde individen och dennes familj utan Àven för samhÀllet dÄ ohÀlsan Àr en stor pÄfrestning för vÀlfÀrdssystemen. Vi behöver dÀrför vÀga in, nÀr nivÄn sÀtts pÄ förbehÄllsbeloppet, att man ska kunna klara sig pÄ beloppet

– leva pĂ„ det och inte bara överleva. I ”Utredningen om överskuldsĂ€ttning” SOU 2013:78 uppger man att överskuldsatta Ă€r överrepresenterade inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden samt inom socialtjĂ€nsten. Det skulle gynna hela samhĂ€llet, minska ohĂ€lsan och den psykiska stressen, gynna barnen som vĂ€xer upp i dessa familjer och Ă€ven minska produktionsbortfallet i samhĂ€llet. Docent Richard Ahlström, Malmö

70

SOU 2016:81 SĂ€rskilda yttranden

högskola och Universitetslektor Lisbeth Sandvall, Linnéuniversitetet Àr de frÀmsta forskarna inom omrÄdet.

Ett annat problem som jag kan se nÀr normerna mellan försörjningsstöd och förbehÄllsbelopp tangerar varandra Àr inte att de som har arbete skulle sluta att arbeta (dÄ blir de ofta i stÀllet sjuka), för de kÀmpar vanligtvis pÄ och sliter ont, utan samhÀllsproblemet blir att motivera de personer som redan har försörjningsstöd till att börja arbeta. Tidigare kunde vi i siffror visa att de skulle fÄ ca 1 000 kr mer att leva för om de hade ett lönearbete Àn genom försörjningsstöd och dÄ samtidigt avbetala sina skulder. I dagslÀget kan vi visa hur lÄng tid det skulle ta för dem att göra sig skuldfria genom arbete men att de dÄ mÄste klara sig pÄ mindre pengar per mÄnad. Detta ger inget incitament till arbete.

SÄledes Àr höjningen av normalbeloppen högst motiverad för samtliga personer som stÄr under löneutmÀtning och deras familjer.

Höjningen mÄste göra skillnad och lÀgsta belopp anser jag vara 10 % pÄ normalbeloppet, vilket för en ensamstÄende t.ex. skulle innebÀra 470 kr/mÄnaden. Detta skulle leda till att gÀldenÀrerna tillförsÀkras en skÀlig levnadsnivÄ och frÀmja incitamenten till öppet arbete som kommer vidmakthÄllas eller öka.

71

SĂ€rskilda yttranden SOU 2016:81

SĂ€rskilt yttrande av experten Claes MĂ„nsson

Omotiverade statliga privilegier bör utmönstras ur lagen

Utsökningsbalken Àr nÀstan 40 Är gammal. Den bygger i sin tur pÄ lagstiftning med ursprung frÄn 1800-talet. NÀr den nu ska moderniseras finns det ett par frÄgor som Àr sÀrskilt angelÀgna, nÀmligen att analysera om de privilegier staten Ätnjuter i det exekutiva förfarandet alltjÀmt Àr rÀttfÀrdiga eller om de kan motiveras pÄ annat sÀtt. Utredningen har valt att kort beröra frÄgorna men vÀljer att inte fördjupa analysen och lÀmnar heller inga förslag till lagÀndringar. Motivet Àr att frÄgorna bedöms ligga utanför eller i utkanten av utredningens uppdrag och att underlag saknas. Jag delar inte den uppfattningen och redogör nedan för skÀlen och för hur lagstiftningen bör Àndras.

Den exekutiva effektiviteten bör inte sinkas av svagt motiverade förÀndringsförslag

Utredningen föreslÄr att vissa exekutionstitlar, tredskodom och faststÀllt förlikningsavtal, ska fÄ en sÀmre exekutionsrÀttslig stÀllning Àn de har i dag. De föreslagna Àndringarna motiveras av regelförenklingsskÀl.

Utredningen föreslÄr att vissa övergripande rÀttsprinciper med ursprung dels i FN:s barnkonvention, barns bÀsta, dels i internationell rÀtt, proportionalitetsprincipen, ska lagfÀstas i utsökningsbalken. Motivet Àr att, Àven om dessa principer sedan lÄng tid redan gÀller, tydliggöra vikten av dessa frÄgor i utsökningsmÄl.

Min uppfattning Àr att förslagen inte Àr motiverade och att trögheter och oklarheter i det exekutiva förfarandet onödigtvis riskeras. Jag redovisar skÀlen nedan.

Statens privilegier

FöretrÀdesrÀtt till löneutmÀtning

Statens förmÄnsrÀtt för skatter och avgifter enligt förmÄnsrÀttslagen har upphÀvts under början av 2000-talet. Det föreligger stor enighet i samhÀllet om att en borgenÀr ska gÄ före en annan i en bristsituation

72

SOU 2016:81 SĂ€rskilda yttranden

endast om sakliga skĂ€l föreligger dĂ€rtill. (Det torde vara en tidsfrĂ„ga innan Ă„tervinningsförbudet i konkurslagen för skattefordringar upphĂ€vs. Relativ enighet har lĂ€ngre rĂ„tt i frĂ„gan och endast statsfinansiella skĂ€l tycks numera Ă„beropas för att inte genomföra reformen. Sakliga skĂ€l till företrĂ€de för statliga fordringar saknas). Samma förhĂ„llande rĂ„der i stort sett vad gĂ€ller statens företrĂ€desrĂ€tt till löneutmĂ€tning. FörmĂ„nsrĂ€ttskommittĂ©n föreslog i sitt betĂ€nkande SOU 1999:1 att statens företrĂ€de för skatter och avgifter vid löneutmĂ€tning skulle avskaffas. Det saknades bĂ€rkraftiga skĂ€l som kunde motivera att staten har företrĂ€desrĂ€tt till löneutmĂ€tningsinstitutet. Regeringen valde – i strid med vad som framkommit i remissomgĂ„ngen – att i propositionen (prop. 2002/03:49) anföra följande

Som [ ] framhÄllits Àr ett av reformens övergripande syften dock att förbÀttra förutsÀttningarna för rekonstruktion av företag. LöneutmÀtning gÀller dÀremot enbart en person som uppbÀr lön eller liknande ersÀttning och blir dÀrför inte aktuell i frÄga om företag. Enligt regeringens mening finns det dÀrför ingen anledning att i detta sammanhang [min kursivering] övervÀga att avskaffa statens företrÀde vid löneutmÀtning. Detta fÄr övervÀgas i annat sammanhang.

Dessförinnan hade frÄgan uppmÀrksammats i det lagstiftningsarbete som föregick 1996 Ärs regler om den enhetliga löneutmÀtningen (tidigare fanns tvÄ institut, införsel för allmÀnna fordringar och löneutmÀtning för enskilda fordringar). OcksÄ i denna utredning ifrÄgasattes skatteprivilegiet. Regeringen ansÄg det emellertid inte heller den gÄngen motiverat att Àndra pÄ företrÀdesordningen för skatter och liknande fordringar vid löneexekution, (det ansÄgs inte nödvÀndigt dÀrför att Àrendet gÀllde en i huvudsak teknisk översyn av löneexekutionen).

Vi har alltsĂ„ en situation dĂ€r tvĂ„ utredningar under de senaste tjugo Ă„ren pĂ„ sakliga grunder föreslagit att statens företrĂ€desrĂ€tt till löneutmĂ€tning bör avskaffas. Remissinstanserna har till övervĂ€gande majoritet tillstyrkt Ă€ndringsförslagen (eller lĂ€mnat dem okommenterade). I stort sett Ă€r det endast Skatteverket som företrĂ€dare för staten som skatte- och avgiftsborgenĂ€r som rest invĂ€ndningar, (nĂ„got som Ă€r lĂ€tt att förstĂ„ dĂ„ det inte Ă€r smĂ€rtfritt att avstĂ„ en, lĂ„t vara sakligt ogrundad, förmĂ„n). I bĂ„da fallen har lagĂ€ndringsförslagen avvisats av regeringen pĂ„ formella grunder, nĂ€mligen att just den aktuella reformen inte nödvĂ€ndiggjorde att det statliga privilegiet upphörde, – saken fick â€Ă¶vervĂ€gas i annat sammanhang”. RĂ€tts-

73

SĂ€rskilda yttranden SOU 2016:81

utvecklingen Ă€r entydig pĂ„ det aktuella omrĂ„det – endast sakliga skĂ€l ska ge förmĂ„n framför annan i en obestĂ„ndssituation.

Som framgĂ„r av direktiven till denna utredning Ă€r den brett upplagd. Det Ă€r frĂ„ga om en nĂ€rmast total översyn av utsökningsrĂ€tten. Att under de redovisade förhĂ„llandena inte gĂ„ pĂ„ djupet med denna frĂ„ga Ă€r enligt min mening inte försvarligt. NĂ€r ska annars ett ”annat sammanhang” uppkomma dĂ„ frĂ„gan kan beaktas? Det stĂ„r klart att utsökningsrĂ€tten Ă€r föremĂ„l för översyn med mycket lĂ„nga tidsintervall. Det kan sĂ€kert dröja ytterligare fyrtio eller femtio Ă„r innan en ny översyn kommer till stĂ„nd. Den aktuella bestĂ€mmelsen Ă€r helt otidsenlig och en modernisering bör ske.

Nu gÀllande regler i UB 7:14 föreskriver att fordring som avses i 2 § lagen om indrivning av statliga fordringar har företrÀdesrÀtt till löneutmÀtning före andra (enskilda) fordringar. Jag har av Kronofogdemyndigheten (2015 Ärs siffror) erhÄllit följande uppgifter.

Det finns 100 076 gÀldenÀrer som Àr föremÄl för löneutmÀtning. Det antal gÀldenÀrer som har bÄde e-mÄls- och a-mÄlsfordringar mot sig (och dÀr konkurrensen Àr satt ur spel till följd av företrÀdesrÀtten) uppgÄr till 15 805. Under Är 2015 fick a-mÄl med företrÀdesrÀtt ca 684 miljoner av de 908 miljoner som inflöt i löneutmÀtning för a-mÄl. Med en avskaffad företrÀdesrÀtt skulle utfallet för staten bli lÀgre Àn de 684 miljoner som erhÄllits. FrÄgan Àr hur mycket lÀgre.

Den gruppen som redovisas ovan med bÄde e- och a-mÄl, (15 805) hade skulder i a-mÄl som uppgick till 1,203 miljarder kr och i e-mÄl 3,117 miljarder. Om sÄledes skatteprivilegiet avskaffades skulle det (matematiskt) leda till att a-mÄlen skulle erhÄlla 28 % av det belopp som i dag utfaller med privilegier, eller ca 190 miljoner kr i stÀllet för 684 miljoner kr. Ett bortfall för staten om knappt 500 miljoner kr per Är kan alltsÄ uppkomma. Om beteendeförÀndringar intrÀffar i borgenÀrskretsen kan bortfallet bli större, oklart hur stort. Det Àr över huvud taget inte möjligt att berÀkna ett ytterligare eventuellt bortfall. En statsbudget i Sverige brukar ligga pÄ ungefÀr 1 000 miljarder kr per Är. Bortfallet för staten Àr i sammanhanget ett mindre belopp och en reform bör enligt min mening genomföras. Lagstiftningstekniskt Àr det en enkel ÄtgÀrd.

74

SOU 2016:81 SĂ€rskilda yttranden

Ansvar för förrÀttningskostnader och följder dÀrav

UtgÄngspunkterna Àr de följande, (siffror frÄn Kfms Ärsredovsning 2015, men det ser i huvudsak lika ut varje Är).

Kfm finansieras via anslag i statsbudgeten, ca 1,8 miljarder per Är för att bestrida de kostnader som uppstÄr i verksamheten. (Myndigheten fÄr alltsÄ inte tillgodogöra sig inbetalda förrÀttningsavgifter). UngefÀr 1,3 miljarder av kostnaderna avser utsökningsomrÄdet (summarisk process kostar ca 300 miljoner och skuldsanering ca 130 miljoner).

Kfm hanterar Ärligen ca 2 269 000 exekutionsmÄl, varav 610 000 eller knappt 27 % Àr enskilda mÄl. Resterande mÄl, eller 73 %, Àr sÄledes allmÀnna mÄl. Kostnaden för att hantera allmÀnna mÄl kan med ledning hÀrav matematiskt berÀknas till 949 miljoner (73 % av 1,3 miljarder). Kostnaden för att hantera enskilda mÄl kan dÄ berÀknas till 351 miljoner kr. (En matematisk berÀkning anvÀnds emedan ingen mer detaljerad redovisning kan presenteras om hur Kfms arbetsinsatser fördelas mellan a-mÄl och e-mÄl).

Grundavgifter i exekutionsmÄl (den helt dominerande avgiftstypen) inflyter med 420 miljoner i a-mÄl, medan 625 miljoner inflyter i e-mÄl.

VarifrÄn (dvs. frÄn vem) kommer dÄ pengarna? Eftersom staten med nuvarande regler inte har ansvar för att betala ansökningsavgifter i de fall avgifterna inte kan uttagas av gÀldenÀren, kommer sÄledes alla 420 miljoner i a-mÄl frÄn gÀldenÀrerna. Kort sagt sÄ underfinansieras den exekutiva verksamheten för a-mÄl med drygt 500 miljoner kr (kostnader pÄ 949 miljoner och avgiftsintÀkter pÄ 420 miljoner kr).

Annorlunda uttryckt belastar staten som borgenÀr exekutionsvÀsendet med vÀldiga kostnader i exekutionsmÄl dÀr svaranden/gÀldenÀren har det sÄ illa stÀllt att inte ens förrÀttningskostnader kan uttagas (Àn mindre nÄgot som kan tÀcka den skuld för vilken utsökning anhÀngiggjorts). Det skulle kunna anföras att detta Àr av mindre betydelse eftersom staten ÀndÄ, via anslag, ser till att Kfm fÄr de medel som erfordras för att bedriva verksamheten. Saken Àr emellertid mer komplicerad.

En vĂ€sentlig frĂ„ga att diskutera Ă€r om detta Ă€r rimligt. Ska exekutionsvĂ€sendet hantera mĂ„l pĂ„ detta sĂ€tt? Är det inte lĂ€mpligt att staten som borgenĂ€r förfinar sitt urval av vilka fordringar som ska

75

SĂ€rskilda yttranden SOU 2016:81

bli föremĂ„l för exekution? Är det lĂ€mpligt att staten som övriga borgenĂ€rer fĂ„r ett sekundĂ€rt ansvar för förrĂ€ttningskostnader? (ErfarenhetsmĂ€ssigt Ă€r det mycket vĂ€lgörande för att bestĂ€mma processviljan pĂ„ sökandesidan att lĂ„ta denne förstĂ„ att kostnader kan uppkomma nĂ€r processen inte kan leda till framgĂ„ng).

DĂ€rtill mĂ„ste beaktas den avsevĂ€rda risken att staten genom sina (till hĂ€lften missriktade utsökningsmĂ„l) riskerar att driva medborgare till skuld- och överskuldsĂ€ttning i betydande grad. Överskuldsatta gĂ€ldenĂ€rer har praktiskt taget alltid skulder till det allmĂ€nna.

En annan Ànda av samma garn gÀller de förrÀttningsavgifter som erlÀggs i e-mÄl. Som framgÄr av berÀkningarna ovan kostar verkstÀllighet i e-mÄl 351 miljoner kr. FörrÀttningsavgifter inflyter med 625 miljoner kr. Verksamheten överfinansieras med ca 275 miljoner kr.

VarifrÄn (frÄn vem) kommer dessa pengar? HÀr gÀller att enskilda borgenÀrer har ett sekundÀrt ansvar för förrÀttningskostnaderna nÀr dessa inte kan uttagas av gÀldenÀren. Undersökningar som gjorts i borgenÀrskretsen visar att ungefÀr 25 % av avgifterna inte kan uttagas av gÀldenÀrerna i anhÀngiggjorda exekutionsmÄl, utan dÀr fÄr borgenÀren svara för kostnaderna.

Det sagda leder till att av det överfinansierade beloppet ungefÀr 205 miljoner kr erlÀggs av gÀldenÀrerna och knappt 70 miljoner kr erlÀggs av borgenÀrerna i enskilda mÄl utan att dessa pengar erfordras för att bedriva den exekutiva verksamheten i dessa mÄl.

En vÀsentlig frÄga Àr om det Àr rimligt att gÀldenÀrer erlÀgger sÄ stora belopp utöver vad verksamheten kostar. Pengarna kunde anvÀndas för att betala skulder.

En annan frÄga att diskutera Àr om detta Àr rimligt eller ens i linje med de regler som finns för finansiering av statlig verksamhet och avgiftsuttag.

Min uppfattning Àr att lagstiftning bör införas som faststÀller att staten som borgenÀr ska ansvara för förrÀttningsavgifter nÀr beloppet inte kan uttagas av gÀldenÀren. Lagstiftningstekniskt Àr det en enkel ÄtgÀrd. Samtidigt bör övervÀgas om enskilda borgenÀrer och gÀldenÀrer Àven fortsatt ska överfinansiera Kfms exekutiva verksamhet.

76

SOU 2016:81 SĂ€rskilda yttranden

Den exekutiva effektiviteten

Exekutionstitlar som fÄr försÀmrad stÀllning

Utredningen föreslÄr att tredskodom och faststÀlld förlikning endast ska kunna leda till utmÀtning, men att försÀljning av utmÀtt egendom (och redovisning av medel) ska krÀva laga kraft. I dag Àr det tvÀrtom. De bÄda exekutionstitlarna ger i dag rÀtt till obruten exekution och endast mellankommande domstolsprövning som leder till inhibition kan stoppa fortsatt förfarande, (undantag i vissa fall för fast och dyrbar egendom). FrÄgan har principiell rÀckvidd. Det Àr naturligtvis en oÀndlig skillnad för den som Àr berÀttigad om hon kan pÄrÀkna att det Àr svaranden i mÄlet som ska driva processen framÄt och eventuellt kunna förhindra att den berÀttigade ska komma till sin rÀtt, eller om motsatsen gÀller. Om Àndringsförslaget genomförs tvingas i stÀllet den berÀttigade parten att bÀra aktivitetsbördan i mÄlet, nÀmligen att förmÄ en domstol att förorda om omedelbar verkstÀllighet trots att sakfrÄgan inte Àr prövad i det pÄgÄende besvÀrsmÄlet. Den som tvingats gÄ till domstol för att fÄ ut sin rÀtt (och som erhÄllit en tredskodom i motpartens utevaro eller nÄtt en förlikningsöverenskommelse) fÄr en avsevÀrt försÀmrad position gentemot vad som nu gÀller. Utredningen föreslÄr att Àndringen ska genomföras av regelförenklingsskÀl.

Motiven för en Ă€ndring Ă€r allt för klena. Ingen har under den tid UB varit gĂ€llande anfört eller pĂ„visat nĂ„gra missförhĂ„llanden med gĂ€llande rĂ€tt. Det finns ocksĂ„ en betydande risk att borgenĂ€rer (kanske sĂ€rskilt i mĂ„l om mindre vĂ€rden) kommer att avstĂ„ förlikningsförhandlingar i betalmĂ„l om den exekutionsrĂ€ttsliga processfördelen upphör; det gĂ„r ju lika bra att avvakta laga kraft pĂ„ en dom. Regelförenkling kan vara nog sĂ„ viktigt, men nĂ€r de motstĂ„ende intressena Ă€r sĂ„ pĂ„tagliga att en berĂ€ttigad part fĂ„r en försĂ€mrad rĂ€ttsstĂ€llning – och inga övriga skĂ€l föreligger – fĂ„r förĂ€ndringsivern vika. Regelförenkling kan aldrig (om motstĂ„ende intressen av betydelse finns) fĂ„ en avgörande eller sjĂ€lvstĂ€ndig betydelse som grund för lagĂ€ndring.

77

SĂ€rskilda yttranden SOU 2016:81

Barns bÀsta

Utredningen föreslÄr att principen om barnets bÀsta bör lagfÀstas i en sÀrskild bestÀmmelse i utsökningsbalken, trots att konventionen redan gÀller i Sverige och tillÀmpas i den exekutiva verksamheten. Utredningens motiv Àr att en sÀrskild bestÀmmelse i lagtexten pÄ ett tydligare sÀtt sÀtter fokus pÄ att barns bÀsta ska vÀrderas i den exekutiva processen.

Jag har naturligtvis ingen invÀndning mot att barns bÀsta ska vÀgas in i de exekutiva beslut dÀr barn berörs. Det finns pÄ annat hÄll ett utredningsförslag om att lagstiftning om barns bÀsta ska införas pÄ tydligare sÀtt i svensk lag, (vilket ocksÄ redovisas i denna utredning). Det framgÄr emellertid att frÄgan Àr under beredning och att vi inte vet hur regering och riksdag kommer att behandla den. Redan pÄ den grunden Àr det mindre lÀmpligt att föreslÄ inkorporering av FN-konventionen i just utsökningsbalken. Klokt Àr enligt min uppfattning att avvakta den modell lagstiftaren i framtiden vÀljer.

DÀrtill Àr det min uppfattning att utsökningsbalken inte Àr den lag som bör stÄ först i tur för en eventuell nyordning av aktuellt slag. Barn Àr (numera) nÀstan aldrig direkt berörda i exekutionsmÄl, dvs. de Àr inte aktuella för ÄtgÀrder riktade direkt mot dem. Indirekt förekommer det naturligtvis en rad situationer dÀr barn berörs, nÀmligen i mÄl mot deras vÄrdnadshavare. NÄgra missförhÄllanden med dagens regler och tillÀmpning av principen om barns bÀsta i den exekutiva processen, som beror pÄ misstag av exekutionsvÀsendet, har inte pÄvisats.

Utredningen pekar ut nÄgra omrÄden dÀr en tÀnkt lagbestÀmmelse skulle kunna vara av betydelse:

–Möten med barn

–UtmĂ€tningsordningen

–Beneficiebedömningen

–LöneutmĂ€tningen

–Barns rĂ€tt till bostad

78

SOU 2016:81 SĂ€rskilda yttranden

De beskrivningar som utredningen presenterar om hur barns rĂ€tt bör tas tillvara i dessa situationer Ă€r sjĂ€lvklara och sedan lĂ€nge tillĂ€mpade i exekutionsmĂ„l. Ytterligare lagstiftning erfordras inte. Det vore olyckligt om ny, och i sak obehövlig, lagstiftning skulle fĂ„ till effekt att den exekutiva processen i mĂ„l dĂ€r barn berörs tyngs med oklarheter. Det Ă€r lĂ€tt att uppfatta en eventuell ny lagstiftning som att hittills gjorda bedömningar skulle vara otillrĂ€ckliga – varför skulle lagtexten annars kompletteras?

Proportionalitetsprincipen

Utredningen föreslÄr att proportionalitetsprincipen ska lagfÀstas sÀrskilt i utsökningsbalken, trots att den sedan lÀnge redan gÀller i svensk rÀtt och dÀrtill kommit till uttryck i olika avseenden i utsökningsbalken, se UB 4:3, 7:3 och 16:3. Kfm Àr ocksÄ alltid tvungen att göra en bedömning av om den tÀnkta ÄtgÀrden Àr proportionerlig med tanke pÄ de mycket lÄngtgÄende ÄtgÀrder som kan vidtas mot den enskilde i ett exekutionsmÄl. Detta slags prövning görs normalt av Kfm och domstolarna i samband med den intresseavvÀgning som görs enligt UB 4:3, 2 st. (Kfm Àr naturligtvis Àn mer noggrann med den saken sedan Europadomstolen tillrÀttavisat Sverige i den sÄ kalla Rousk-domen vilken nÀrmare beskrivs i utredningsbetÀnkandet. En rad sÀrprÀglade omstÀndigheter medförde att Sverige ansÄgs ha brutit mot proportionalitetsprincipen i mÄlet dÄ utmÀtning, försÀljning och handrÀckning för avhysning av svaranden frÄn dennes bostad slutligen kom att ske trots att det kvarvarande skuldbeloppet var blygsamt och annan utmÀtningsegendom fanns).

Det rĂ„der sĂ„ledes inget tvivel om att proportionalitetsbedömningar görs enligt gĂ€llande rĂ€tt och att rĂ€ttspraxis finns frĂ„n HD. Liksom i fallet med Barnkonventionen ovan vore det olyckligt om ny, och i sak obehövlig, lagstiftning skulle fĂ„ till effekt att den exekutiva processen i komplicerade mĂ„l tyngs med oklarheter. Det Ă€r lĂ€tt att uppfatta en eventuell ny lagstiftning som att hittills gjorda bedömningar skulle vara otillrĂ€ckliga – varför skulle lagtexten annars kompletteras?

Utredningen innehÄller ett avsnitt som gÀller proportionalitetsprincipen och dess rÀckvidd i den exekutiva processen. Vad som redovisas illustrerar enligt min uppfattning tydligt det olÀmpliga med

79

SĂ€rskilda yttranden SOU 2016:81

att införa en ny lagbestĂ€mmelse om proportionalitetsprincipen med ganska vagt preciserade motiv. Utredningen redovisar att det skulle kunna finnas ett, tĂ€mligen dunkelt, utrymme för att proportionalitetsprincipen kan leda till att bostĂ€der under vissa förhĂ„llanden Ă€r skyddade mot utmĂ€tning, dvs. utöver vad som framkommer vid tillĂ€mpning av de redovisade lagbestĂ€mmelserna – försvarlighetsbedömning och intresseavvĂ€gning, utmĂ€tningsordningen och beneficiereglerna. Utredningen anför att Rousk-domen ska tolkas pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att bostĂ€der enligt proportionalitetsprincipen har ett ”sĂ€rskilt rĂ€ttighetsskydd”. Denna, nĂ€rmast metafysiska rĂ€ttighet, kan enligt utredningen ”i vissa undantagsfall innebĂ€ra att en gĂ€ldenĂ€rs hem skyddas frĂ„n utmĂ€tning trots att det inte finns annan utmĂ€tningsbar egendom.” Till klargörande anför utredningen att Kfm ”bör iaktta sĂ€rskild försiktighet om det uppkommer en situation dĂ€r nĂ„gon riskerar att mista sitt hem p.g.a. av en skuld som understiger ett basbelopp.”

Vi fÄr med den föreslagna bestÀmmelsen och dessa uttalanden en situation dÀr ribban höjs för utmÀtning av bostÀder frÄn vad som i dag gÀller, nÀmligen vad HD lagt fast i NJA 2010 s. 397 I, dÀr utmÀtningen stod sig och fordringsbeloppet uppgick till ca 28 000 kr. I stÀllet skulle Kfm, enligt utredningen, iaktta försiktighet vid fordringsbelopp som understiger 45 000 kr. Beloppet Àr godtyckligt valt och saknar varje stöd i rÀttspraxis. Jag bedömer att risken Àr stor att Kfm skulle vÀlja att tillÀmpa basbeloppet som en lÀgsta grÀns för nÀr utmÀtning av bostÀder kan komma till stÄnd.

RĂ€ttspraxis pĂ„ omrĂ„det inskrĂ€nker sig till NJA 2010 s. 397, I och II, dĂ€r utmĂ€tningarna stod sig och NJA 2013 s. 1241 dĂ€r utmĂ€tningen föll, (men dĂ€r gĂ€ldenĂ€ren hade annan utmĂ€tningsbar egendom och det tĂ€nkta överskottet frĂ„n en fastighetsutmĂ€tning till storleken var sĂ„dant att löneutmĂ€tning under en begrĂ€nsad tid skulle kunna inbringa motsvarande belopp). Min tolkning av HDs praxis Ă€r att proportionalitetsprincipen inte ger utrymme för de tolkningar som görs av utredningen. I sjĂ€lva verket sĂ€ger HD i NJA 2013 s. 1241 ”det förhĂ„llandet att en utmĂ€tning avser en bostadsfastighet kan inte hindra en utmĂ€tning. Detta hĂ€nger samman med att ett undantag för sĂ„dana fastigheter i realiteten skulle innebĂ€ra att egendom togs undan frĂ„n utmĂ€tning i vidare mĂ„n Ă€n vad som följer av bestĂ€mmelserna om beneficium.” HĂ€r ska noteras att NJA 2013 s. 1241 avgjordes efter Rousk-domen och att HD gjorde en komplett tillĂ€mp-

80

SOU 2016:81 SĂ€rskilda yttranden

ning av proportionalitetsprincipen, samtidigt som hÀnvisning gjordes till NJA 2010 s. 397 I och II. Följden Àr, enligt min uppfattning, att det inte finns nÄgot lagligt utrymme att underlÄta bostadsutmÀtning nÀr fordringsbeloppet Àr 28 000 och annan egendom saknas (förutsatt att försvarligt överskott uppkommer). I sjÀlva verket stÄr det öppet för kommande rÀttspraxis att precisera var den nedre grÀnsen gÄr, vilken mest sannolikt kommer att hamna pÄ samma belopp som blir utfallet av en försvarlighetsbedömning. Denna frÄga lÀmpar sig bÀst för rÀttspraxis och bör inte komma till uttryck i utredningstext.

Min bedömning Àr att en övergripande bestÀmmelse om proportionalitetsprincipens tillÀmpning inte erfordras i utsökningsbalken. Följden av min instÀllning Àr att inte heller den av utredningen föreslagna bestÀmmelsen om upphÀvande av ett tidigare fattat oproportionerligt beslut bör införas. Om gÀllande rÀtt ska Àndras krÀvs annan, tydligare, lagstiftning.

81

Summary

A more modern enforcement procedure

In a free and modern society people must be able to interact and enter into agreements with one another. Various public institutions also enter into various agreements with the people living in society. Sometimes the agreements are made directly between a public authority and a private individual; sometimes mutual rights and obligations arise because people choose a particular place to live or make use of a particular service. Various types of companies offer goods and services. If these offers are accepted, an agreement between the company and the customer is made, the customer may also be another company. Sometimes people or companies assume a right that they do not have and this can then generate a legitimate demand from someone else to have the previous order restored.

All the situations enumerated – as well as many other situations not described above – are handled every day by the parties themselves. In the great majority of cases the parties are in agreement about what applies and fulfil their undertakings to one another in accordance with this. In other cases, the parties make demands on one another, interpret and reinterpret situations and sometimes reach new agreements with altered terms and conditions. But in some cases compulsory measures are required to get a party to meet its obligations. This may be because the party does not want to meet the obligations but it can also be because the party considers that the party is not able to meet them. In these situations it is essential that society makes compulsory measures available. But when and how compulsory measures may be used must be carefully regulated. To be credible, the use of compulsory measures must be efficient. At the same time efficiency must be balanced against the requirement that coercion is exercised with respect for the rights of the individual so

83

Summary SOU 2016:81

that the use of compulsory measures is humane and legally secure. In Sweden only the Swedish Enforcement Authority is allowed to use compulsory measures to claim someone’s property or pay as payment for an established debt. The Swedish Enforcement Authority also has sole authority to enforce an established security measure, an obligation to move from a particular space or an obligation to carry out or not carry out something else. Even though compulsory measures are required in a very small proportion of all the situations in which someone has to carry out or tolerate something the total number of applications to the Swedish Enforcement Authority is large. Every year the Swedish Enforcement Authority handles about 2.3 million applications for enforcement concerning more than 500 000 debtors. The majority of them, about 428 000 or some 85 per cent, are natural persons. A total of SEK 10.2 billion was paid through the activities of the Swedish Enforcement Authority in 2015. More than half, or SEK 5.87 billion, went to the payment of public law claims while SEK 4.31 billion was for the payment of civil law claims.

The activities of the Swedish Enforcement Authority are regulated in the Swedish Enforcement Code (1981:774). The Swedish Enforcement Code entered into force on 1 January 1982 replacing legislation including the Enforcement Act of 1877. The Enforcement Code was the result of long investigative work and involved a comprehensive modernisation of enforcement law. During the more than 30 years that the Enforcement Code has been in force both the Swedish Enforcement Authority and society as a whole have changed. The development of information and communication technology has led to changes in the working methods of the Enforcement Authority, and this means a greater demand for a technology-neutral regulatory framework. Globalisation results in greater movement of people, companies and property and this has, in turn, led to developments in international cooperation on enforcement law. Despite these changes no comprehensive review has been made of the Enforcement Code. Overall, the Enforcement Code is now outdated, complex and difficult to apply.

This inquiry has been tasked with considering specific issues concerning enforcement titles, the investigation of debtors’ assets, collaboration between public authorities, the attachment of pay system, non-attachable property and the attachment of housing, eviction, the assistance of the Swedish Enforcement Authority in

84

SOU 2016:81 Summary

voluntary agreements and case management as well as compulsory sales and the reporting and distribution of funds. We have also been tasked with proposing other measures that may lead to a more efficient enforcement procedure. In view of the scale of our remit, the complexity of these issues and the time the inquiry has had at its disposal, we have had to limit the scope of our remit in various ways. During the work of the inquiry we have considered and made proposals concerning many different matters that can lead to a more modern, efficient and legally secure enforcement procedure.

The enforcement procedure should be efficient in the sense that a person who contacts the Swedish Enforcement Authority to obtain assistance in collecting a claim should not need to wait longer than necessary. A simpler and clearer regulatory framework can make the enforcement procedure faster and more efficient. Clear and distinct rules can also lead to fewer appeals.

The large number of cases at the Swedish Enforcement Authority means that the application of the law in the great majority of cases has to be simple and pre-determined. The implementation of compulsory measures has to follow a set pattern so that the sequence of events is predictable for everyone concerned. In the great majority of cases the scope for different interpretations and deviations from what applies to the bulk of these cases must be limited. At the same time, there must be safety valves for the isolated cases in which coercive implementation under the main rule would lead to an unreasonable result. It also goes without saying that the regulatory framework for enforcement and the enforcement procedure must be adapted to ensure that Sweden lives up to its international undertakings under the European Convention on Human Rights and the Convention on the Rights of the Child. Our vision is that enforcement cases will be handled under a regulatory framework that makes it possible to weigh opposing interests against one another in the same way as a multifaceted and well-balanced set of scales. The enforcement procedure should be characterised by efficient and predictable routines at the same time as there should be scope to identify the isolated cases that have to be treated separately to avoid unreasonable consequences.

Our proposals will have a number of positive impacts. If the activities of the Swedish Enforcement Authority can be run more efficiently, processing times will be shortened. We propose a number

85

Summary SOU 2016:81

of amendments to the legislation that will make it easier to understand and apply the regulations. We propose repealing Chapters 1–3 and 16 and replacing them with new chapters. The rules on eviction, which are in many cases the measure that is the most far-reaching for the individual, are brought together in one chapter. Simplification of the regulations leads to more uniform provisions. In the past, several issues in the enforcement procedure have been resolved by case law. In various decisions the Swedish Enforcement Authority has stated opinions in various legal matters. Codifying this part of the application of the law makes the regulatory framework clearer. These proposals will make the enforcement procedure more efficient, transparent, legally secure and predictable, which will, in turn, probably lead to lower costs for the public institutions. We also propose linguistic revisions that make it easier to understand the regulatory framework and make the text of the law genderand technologyneutral. The Swedish term for an enforcement title, “exekutionstitel”, is changed to “utsökningstitel”.

A number of proposed amendments are positive for debtors as a collective. Amendments to the calculations of normal and reserve amounts for a person subject to attachment of pay guarantee debtors and their families a reasonable living standard, which can, in turn, increase the incentives for open, i.e. registered, work.

Children of persons who are parties in enforcement cases will also be affected by some of our proposals. One example is the statutory principle of the best interests of the child which will make clear that the children’s rights perspective must be taken into account in the whole of the enforcement procedure. The right of children to access with their parents will be satisfied to a greater extent since we propose legislating that access costs, including reasonable costs for travel and accommodation on account of the access, should be taken into account in the attachment of pay procedure.

Some of our proposals are expected to lead to better debt collection results leading to better cost recovery for public activities and a better outcome for the entire creditor collective. Other proposals may result in lower annual revenue for central government and other creditors. Some proposals are expected to lead to lower social costs for economic exclusion, which will be of benefit to both the public institutions and the private creditor collective. In our impact statement we report both financial and other impacts of our proposals.

86

SOU 2016:81 Summary

We have chosen to highlight some impacts in this summary. The proposal regarding how to calculate normal and reserve amounts in the attachment of pay procedure is expected to lead to lower debt collection through attachment of pay. However, we consider that it is essential to ensure that individuals have a reasonable living standard if the attachment of pay procedure is to be sustainable and therefore efficient over time. Our assessment is that in the long term the better collection results and lower social costs that certain proposals will lead to will exceed and offset the lower revenue for central government that some of our proposals may result in. We make the assessment that our proposals are cost-neutral with respect to the estimated cost increases per year compared with the estimated cost reductions per year.

We present a selection of our proposals below. There is a summary in Swedish in volume 1.

More efficient collection of public law claims

The present enforcement procedure distinguishes between public and private cases. Claims under public law are enforced under the regulatory framework for public cases while other claims are processed as private cases. The regulatory framework governing this division is hard to understand. In some cases a review must be made of provisions in the Enforcement Code, the Enforcement Ordinance and special legislation as well as of preparatory works to legislation in order to determine whether a case is public or private. In public cases the Swedish Enforcement Authority has a kind of a double role since the Authority has some creditor tasks. Public cases are also given positive special treatment; one example is that the Enforcement Authority does not charge the central government for the collection of its claims. But the differences in the processing of cases are not big enough to justify a division into different case types, especially since it is sometimes difficult to determine whether the collection of a claim should follow one or the other of these regulatory frameworks. We therefore propose removing the terms public and private cases. Most of the public cases are cases that the legislator has decided shall be processed under the Act (1993:891) on the Collection of Debts to the State etc. (the Debt Collection Act). The separate regulation still

87

Summary SOU 2016:81

needed of these cases is clarified and set out in the form of explicit exceptions for cases processed under the Debt Collection Act.

At present it is often not clear what applies when an administrative authority makes a decision that entails a payment obligation for a private person or a legal entity (jointly called “person” below). The decision may mean that a person has to pay a charge, either as payment for something or as a sanction. It can also be about a person being required to repay something that the person has wrongfully received. In many instances the legislator has decided that this obligation to pay can be put into effect under the Debt Collection Act. This is a clear-cut decision that means that enforcement follows pre-determined rules. In other cases the legislator has stated in the Enforcement Ordinance or in special legislation that the decision may be enforced under the provisions of the Enforcement Code on public cases and this gives rise to different interpretations. What is of even greater importance is the question of whether a decision of an authority is directly enforceable or whether the authority must apply for an order to pay or apply for a summons on the person in a general court in order to obtain a ruling or judgment that can be enforced. On many occasions it is also difficult to answer this question. According to a new judgement from the Supreme Court the position now, unlike in the past, is also that a review in an administrative court of an authority decision that is not directly enforceable does not lead to an enforceable decision. Even if the person appeals the decision and an administrative court issues a decision to the effect that the decision is approved, the administrative authority must still apply for an order to pay or apply for a summons in a general court in order to be able to collect its debt. So the same claim can be examined in both an administrative court and a general court and these courts can, of course, arrive at conflicting rulings. This system is neither legally secure nor efficient.

88

SOU 2016:81 Summary

Authority decisions may be enforced when they have gained legal force

We propose a new system in which it is always possible to enforce the decisions of administrative authorities when they have gained legal force, provided the decision is an exercise of public authority and relates to a payment obligation. Administrative authorities and local authorities will no longer need to obtain an enforcement title through the summary process or by applying for a summons in a general court. Instead, it is sufficient that the person with the obligation has had a real possibility to appeal the decision and that the decision has gained legal force. If the decision is appealed, the judgment of the administrative court will be an enforceable enforcement title. This will make the procedure cheaper and more efficient without neglecting legal certainty. The saving can be put at between SEK 2.6 and 2.9 million per year. More efficient collection of public law debts will also enable central government to improve cost recovery for chargefinanced activities.

According to our proposal it will be possible, just as it is today, to enforce certain authority decisions directly, generally under the rules of the Debt Collection Act but under special rules in some cases. For it to be possible to enforce a decision before it gains legal force the legislator must state clearly that it is a claim under public law that is directly enforceable and does not have to enter into force.

A decision that does not involve any exercise of public authority, for example a decision to issue an invoice, does not gain legal force and cannot be subject to review by a court. An authority that wants to collect such a claim on the basis of civil law will have to apply for an order to pay or bring an action in a general court, just as it has to today.

The Swedish Enforcement Authority should be able to help

the parties to reach an agreement and enter into an enforcement contract

Parties who have a dispute with one another generally have a lot to gain by solving their dispute voluntarily. Compared with court proceedings or arbitration proceedings, this can save both time and money. The parties may also feel satisfied that they themselves had an influence on the resolution of their dispute, and it is often easier

89

Summary SOU 2016:81

for them to accept such a solution. When the parties reach a voluntary agreement, they are also in a better position to possibly continue their cooperation or business relationship after the conclusion of the dispute. Society also has a lot to gain by encouraging parties to try to find a voluntary solution to their dispute. For instance, courts and other authorities can put more of their resources into cases where a settlement is not permitted or where there are no prospects of the parties coming to an agreement. Nowadays it is therefore a matter of course for general courts and rent and leasehold tribunals to try to help the parties to reach voluntary agreements. It is not as obvious that the Swedish Enforcement Authority, in its capacity as the enforcing authority, should assist the parties to come to an agreement. In court the creditor is taking legal action in order to obtain an enforceable judgment. In this phase the outcome of the case is not clear. Court proceedings can take a long time and result in high costs. This means that there are often clear and distinct incentives for both parties to enter into a settlement. During enforcement proceedings the applicant already has an enforcement title conferring a right to enforcement through the Swedish Enforcement Authority. Therefore the applicant may often be less interested in discussing a settlement during the enforcement phase than during court proceedings. On the other hand, the defendant may be more interested in discussing a settlement when enforcement is imminent. And voluntary solutions are often best for both parties, even at a later stage of the proceedings. We therefore propose that, when appropriate, the Swedish Enforcement Authority should work for an agreement between the parties. For this to be suitable the parties must agree to participate in such discussions. The Swedish Enforcement Authority should be able to hold meetings to give the parties the possibility of reaching an agreement. The Swedish Enforcement Authority should also be able to help the parties draw up an enforcement contract regulating what they have agreed.

In our assessment, the possibility for the parties to get help from the Swedish Enforcement Authority to reach an agreement will be of particular value when individuals risk losing their home, i.e. in connection with an application for eviction or in the case of a compulsory sale of a home. An agreement in this phase can reduce the individual’s suffering and make things easier for both the debtor and his or her family in a difficult situation. The social benefits of

90

SOU 2016:81 Summary

an agreement in the enforcement phase are also considerable. In our assessment this proposal will, in the long term at any rate, lead to lower annual staff costs for the Swedish Enforcement Authority. In addition to enabling the Swedish Enforcement Authority to release resources for other cases where agreements cannot be achieved, this proposal can reduce municipal costs for emergency accommodation and other alternative accommodation if fewer people lose their homes and therefore need help finding a new home.

Increased collection results through closer collaboration between authorities

We propose closer collaboration through electronic exchange of information between the Swedish Enforcement Authority and other authorities. A systematic exchange of electronic information between the Swedish Enforcement Authority and authorities that pay attachable benefits and allowances will lead to better control of central government money, a more efficient enforcement procedure and a better financial outcome for the creditor collective. We therefore propose the establishment of increased electronic exchange of information between the Swedish Enforcement Authority and selected authorities that pay or release attachable property.

Before moveable property can be attached, it must be available to the Swedish Enforcement Authority. Normally the Swedish Enforcement Authority detains the property either from the debtor personally or from someone else. The Swedish Enforcement Authority can also secure property by sealing or marking it or by issuing a prohibition notice which means that an attached claim or right can only be satisfied to the Swedish Enforcement Authority or the party designated by the Swedish Enforcement Authority. If the Swedish Enforcement Authority is not at the location and able to detain the property, the property must be in the possession of another party for it to be possible for the Swedish Enforcement Authority to secure and attach the property through what is called “distance attachment”. When the property is being held by an authority, the possession requirement means that the property must have been taken in charge pursuant to that authority’s regulatory framework. Our proposal of closer collaboration between authorities will lead to the Swedish Enforcement Authority being able to attach money and other pro-

91

Summary SOU 2016:81

perty being held by other authorities to a greater extent than at present.

So the Swedish Enforcement Authority already has good possibilities of distance attachment of property in the possession of other authorities. If the possession requirement was removed, this could result in individuals, when faced with the risk that their property may be attached if they contact an authority, feeling uncomfortable and unwilling regarding contacts with authorities and therefore avoiding any dealings that they are not compelled to have. We also consider that ultimately a confusion of the remit and roles of different authorities can harm public trust in central government authorities. Nor is it an efficient use of resources when authorities on finding property that they are not tasked with taking in charge then have to check whether the property can be linked to a debtor in a case with the Swedish Enforcement Authority. We are therefore not proposing any change in the possession requirement that is currently applicable.

Sharper asset investigations with clear limits

At present the Swedish Enforcement Authority already has many tools for conducting an asset investigation. We propose amendments to make these tools sharper and fitter for the purpose of finding assets. The Swedish Enforcement Authority can already summon the applicant, the defendant and other persons with knowledge of the defendants’ circumstances for questioning during the asset investigation. A person who does not attend may be obliged to pay a financial penalty. We propose increasing the size of these penalties to adapt them to the present value of money. We also propose making it possible to bring not only the defendant but also other persons to questioning and that the obligation to provide information should be expanded and clarified. These proposals can lead to fewer cancellations of meetings and to the Swedish Enforcement Authority gaining access to more adequate information, even about assets abroad. Taken together, these proposals will make it easier for the Swedish Enforcement Authority to find assets and this will lead to better collections results.

92

SOU 2016:81 Summary

The Swedish Enforcement Authority can only look for assets if there is an enforcement case. The Swedish Enforcement Authority must not engage in “fishing expeditions”, which means searching in an unplanned way for assets and then examining whether a particular asset belongs to a debtor in an ongoing enforcement case. There is no obstacle to the Swedish Enforcement Authority making checks in public registers or collaborating with and receiving information from other authorities in order to look for assets. Nor is there any obstacle to other authorities collaborating with the Swedish Enforcement Authority before property is released or money paid. We propose a new provision in the Enforcement Code making it clear that the Swedish Enforcement Authority may take the investigative and search measures that are warranted in order to investigate the debtor’s assets. We also propose new provisions that give explicit support in law enabling the Swedish Enforcement Authority to carry out register checks and exchange information with other authorities.

Better possibilities for the applicant to influence the asset investigation

Out of the approximately 500 000 debtors handled by the Swedish Enforcement Authority some 100 000 are first-time debtors, i.e. debtors who have to pay a debt through debt collection by the Swedish Enforcement Authority for the first time. So the Swedish Enforcement Authority has to handle and investigate many debtors and many of them are not previously known to the Authority. In the initial phase of the attachment process the Swedish Enforcement Authority has to carry out a full review of the debtor’s income and assets. It is essential that the Swedish Enforcement Authority uses standardised working methods so that its activities are efficient. At the same time, the Authority must have some scope to be creative and use less common methods when required by the circumstances. It must therefore be up to the Swedish Enforcement Authority to decide what investigative measures are most appropriate in a particular case. In making this assessment, the Swedish Enforcement Authority must also take account of whether a measure is proportionate in the particular case, in addition to considering efficiency and integrity. The resources of the Swedish Enforcement Authority and other authorities have to be used in the best way possible. If the Swedish

93

Summary SOU 2016:81

Enforcement Authority makes the assessment that a measure can be assumed to have no effect, an applicant should not be able to require that it be taken without a legal examination. On the other hand, the applicant must be able to request that the Swedish Enforcement Authority takes a particular measure and have the request examined. If the Swedish Enforcement Authority does not comply with a request by the applicant to take a particular measure, the applicant should therefore be able to appeal the decision of the Swedish Enforcement Authority not to take the particular measure.

More efficient rules for the communication of decisions

We propose that the Swedish Enforcement Authority should, in the same way as other authorities, be able to use simplified service of process abroad in cases where this is appropriate. The requirement that certain decisions must be served on employers of persons with attachment of pay should be abolished. This will result in resource and efficiency gains for the Swedish Enforcement Authority that can be translated into an annual saving of between SEK 1.4 and 1.8 million.

Better access for parties through modern technology

A legally secure enforcement procedure must mean that the parties can access all decisions taken in an enforcement case and that they can appeal the decisions when they do not accept the assessments made and positions taken by the Swedish Enforcement Authority. On account of the large quantity of enforcement cases and the large number of decisions taken in each case, it would not be efficient for either the Swedish Enforcement Authority or the parties if the Authority sent out all these decisions. Instead the Swedish Enforcement Authority should develop an online information tool so that the parties are able to follow what is happening in their enforcement case in a simple way and to the extent that they themselves choose. This would make the enforcement procedure more transparent, legally secure and efficient. A debtor who is subject to attachment of pay would be able to follow the payments made and see how much of each debt still has to be paid. Both parties would be

94

SOU 2016:81 Summary

able to access each decision on distribution and payment and would therefore have a real possibility of appealing the decisions.

The Swedish Enforcement Authority should be responsible for enforcement cases being investigated sufficiently

While the enforcement procedure has to be quick and efficient, the legal rights of the individual must not be neglected. Clear and correct information from authorities is an important precondition for legal certainty. An authority must always be able to provide correct information without appearing partial as long as the information is of an informative and not an advisory nature. Both debtors and creditors benefit if everyone knows what the rules are and the decisions are correct to begin with. In addition to the general service obligation that follows from the Administrative Procedure Act we propose that the Swedish Enforcement Authority shall be given an obligation, regulated in the Enforcement Code, to case manage the parties so that they can act in an efficient and appropriate way. The Swedish Enforcement Authority should remedy the parties’ submissions where they are unclear or incomplete by asking questions and making comments. This proposal can increase the proportion of substantively correct decisions and the Swedish Enforcement Authority can focus more in its processing on what is of significance in the case. Well-judged case management ought to be able to replace, to some extent, the need for a party to engage a legal representative. This proposal provides advantages for both the debtor and the creditor collective and for the authorities and courts affected.

Obligation of the Swedish Enforcement Authority to take account of the best interests of the child laid down in law

The best interests of the child have to be taken into account in all decisions by authorities or other measures that apply to children. The Swedish Enforcement Authority already has an obligation to take account of the provisions of the Convention on the Rights of the Child. A provision saying explicitly that the best interests of the child have to be taken into account will make the child rights perspective even clearer to both the Swedish Enforcement Authority and those

95

Summary SOU 2016:81

affected by decisions made by the Authority. This obviously means that children’s situation and needs must be taken into account when the Swedish Enforcement Authority comes into direct contact with children, for example if the Authority meets children in connection with enforcement administration in homes or when carrying out evictions. But the child rights perspective must also be taken into account when the Swedish Enforcement Authority determines what property to attach, when the Swedish Enforcement Authority determines whether certain property can be exempted as non-attachable property and when the Swedish Enforcement Authority orders the attachment of pay.

The principle of proportionality laid down in law

The principle of proportionality is a general legal principle that is applicable without any special support in legislation. Codifying the principle of proportionality in the Enforcement Code will give the principle a greater impact during the enforcement process, which also means that Sweden will be better able to live up to some of its international commitments.

Both the European Court of Human Rights and national courts have provided guidance regarding the content and assessment of the principle of proportionality in several rulings. A principle of proportionality laid down in the Enforcement Code means that the reasons for a measure must always be set in relation to the detriment that the measure or decision entails for the individual. When the Swedish Enforcement Authority makes its choice of measure, the alternative or alternatives chosen should be those that achieve their purpose through the least far-reaching measures in the light of the circumstances in the individual case.

The protection afforded by the European Convention is applicable irrespective of whether there are one or more attachable assets. The Swedish Enforcement Authority must therefore make an assessment of proportionality even if there is only one asset that can be attached.

96

SOU 2016:81 Summary

The Swedish Enforcement Authority should be able to set aside a decision if it is manifest that the decision is not proportionate

Under current regulations an attachment shall be set aside if the sale of the attached property cannot be assumed to yield a surplus that makes the measure justifiable. The attachment can be set aside if the sale of the attached property cannot be expected to generate so much that the applicant can receive a considerable sum in payment. However, this provision does not allow the Swedish Enforcement Authority to set aside other measures and decisions, e.g. the sale of a real property at auction.

Since the principle of proportionality has to be taken into account throughout the entire enforcement procedure, we consider that it must be possible for the Swedish Enforcement Authority to set aside all decisions in the enforcement procedure, provided that they have not gained legal force. To some extent this means less predictability for the applicant. So, strong reasons must be required to set aside a decision. We therefore propose that it should only be possible to set aside a decision if it is manifestly disproportionate. Thus, the possibility of setting aside a decision pursuant to the principle of proportionality should only be applied in pure exceptional cases when letting the decision remain in place would lead to unreasonable results. Decisions already taken by the Swedish Enforcement Authority should not revert until the decision to set them aside has gained legal force.

How does the principle of proportionality relate to existing regulations?

There are already provisions in the regulatory framework for enforcement that deal with the balance between the interests of the applicant, the defendant and third parties. A principle of proportionality laid down in law does not replace the existing regulations on assessments of what is justified. If a measure is not justified from a purely financial perspective, it shall, for that reason alone, not be taken and then the Swedish Enforcement Authority does not need to make the much more complex assessment of whether the measure is proportionate. The present provision saying that reasonable account shall be taken of both the applicant’s interests and the defendant’s

97

Summary SOU 2016:81

situation when an eviction is enforced has been retained as a supplement to the general provision on the principle of proportionality.

Efficient attachment of pay and a reasonable living standard

Attachment of pay means that the Swedish Enforcement Authority decides that the debtor’s employer shall withhold part of the debtor’s pay and report it to the Swedish Enforcement Authority so that the money can be used for payment of the debtor’s debts. It is not just pay that can be attached in this way: attachment of pay can also be applied to other benefits and compensation like pension, annuity, sickness benefit, parental benefit, unemployment benefit and taxable reimbursement of costs. Following a comprehensive reform in 1996 attachment of pay can continue without a break for an unlimited period of time. Attachment of pay is very efficient. Every year about SEK 3.6 billion is paid through attachment of pay, and this corresponds to about a third of the total sum collected by the Swedish Enforcement Authority in a year. At present, attachment of pay is taking place for about 100 000 debtors. The average amount attached is about SEK 3 000 per month but there are large variations. We have seen examples of amounts for attachment of pay between SEK 200 and more than SEK 20 000 per month. Our starting point is that efficient attachment of pay presupposes that a person subject to attachment of pay is allowed to retain enough of his or her income to have a reasonable living standard. Otherwise there is an evident risk that the debtor will lose the incentive for open work. There is also a great risk of the debtor and the debtor’s family being hit by health problems and other problems. Nor should attachment of pay lead to the debtor being entitled to income support from municipal social services. In the long run, it is also better for the creditor collective if attachment of pay takes place on terms that enable the debtor to retain his or her ability to pay.

Higher reserve amounts for families with children

As is the case with other attachment, pay shall only be attached if this is justifiable in view of the financial outcome. In addition, pay may only be attached to the extent that the pay exceeds the sum

98

SOU 2016:81 Summary

needed by the debtor for his or her own and the debtor’s family’s maintenance and for the payment of debts that have priority over the claim being met by attachment. The part that may not be attached through attachment of pay (the reserve amount) is set, since the 1996 reform, on the basis of standard amounts intended to cover all normal living expenses apart from housing costs. The standard amounts are set by the Swedish Enforcement Authority after an annual recalculation that protects these amounts from inflation compared with the amounts that were applicable when the reform was implemented.

Even though the standard amounts are protected from changes in the value of money, the standard amounts have decreased relative to what can now be paid in income support. The main reason for this is that the national standard for income support now takes a great deal of account of the fact that costs for children and young people increase as children grow older and have more needs of active recreation and of participation and integration in society. Following a special examination, income support can also be paid for special costs not included in the standard amounts in the attachment of pay procedure. We have considered whether the national standard for income support should also guide the reserve amount in attachment of pay. But one very important aspect is that the system of regulations for attachment of pay has to be simple and predictable. Both the person who requests enforcement and the person who can be subject to attachment of pay must be able to see the consequences of an attachment of pay decision in advance. The activities of the Swedish Enforcement Authority must be efficient and legally secure. The Swedish Enforcement Authority cannot take decisions on the needs of individuals at a detailed level in every single case in the same way as the social services. This is why it is necessary for the rules for normal and reserve amounts in attachment of pay to be blunter to some extent and therefore simpler to predict and apply than those that cover income support. The need for predictable regulations and an efficient procedure takes precedence over the need for absolute relative equal treatment over time. Even if it is again necessary in the future to adjust the levels of the standard amounts, on account of changes in perspectives and regulations in society, this should not be done as often and with the same rapid impact as when the regulations for income support are amended.

99

Summary SOU 2016:81

The Swedish Enforcement Authority should continue to set a standard amount that may not be taken through attachment of pay. We propose adjusting the standard amounts for children so that families with children are able to retain a higher sum than at present. With our proposal the aggregate standard amount for the families that are subject to attachment of pay would increase by just under SEK 300 million per year. However, this does not mean that attachment of pay would decrease by the same amount. Many debtors would still pay the whole of their debt, the difference being that the attachment of pay would last for longer. Other debtors would “hit the ceiling” if the standard amount was increased. If a person who now has an attachment of pay amount of SEK 400 has his or her standard amount increased by SEK 1 000, this does not mean that the creditors lose a monthly payment of SEK 1 000, instead the figure is SEK 400.

Costs for housing should be calculated separately according to the present principles. What other costs can be taken into account should be regulated in the Enforcement Ordinance instead of in the current notices from the Swedish Enforcement Authority. This includes costs for work, access with children, sickness and dental care.

Respite for attachment of pay

Before the reform concerning attachment of pay, attachment of pay could only continue for up to six months per calendar year. During the payment-free months the debtor had some possibilities of financial recovery. Now attachment of pay can continue without any break and go on for an unlimited period. But the Swedish En- forcement Authority can grant a respite that means that a pause is made in attachment of pay for a certain period of time. At present the possibility of obtaining more than one respite is relatively limited.

We consider that a person who is subject to attachment of pay should be able to obtain a respite several times if needed in order, for example, to be able to buy new non-attachable property or pay unforeseen charges on account of illness or an accident. We propose a supplement to the respite provision in which we make clear that the defendant’s and his or her family’s personal and financial circumstances have to be taken into account when the question of respite is

100

SOU 2016:81 Summary

examined. As part of this, the Swedish Enforcement Authority should take account of how long the attachment of pay has lasted. How often it should be possible to grant a respite must be determined after an assessment of the needs in the particular case.

If the debtor is given a break in the attachment of pay, this means that the attachment of pay may continue for longer. The creditors will therefore have to wait slightly longer for full payment. In our assessment, however, this proposal is an important safety valve for individuals subject to pay attachment without it leading to any appreciable financial impacts for the creditor collective.

The apportionment principle laid down in law

If a person whose pay is being attached is living together with a spouse or partner, the reserve amount is decided in the light of the partner’s financial capacity to contribute to the maintenance of the family. This “apportionment principle” is not laid down in the Enforcement Code but is set out in the general advice issued by the Swedish Enforcement Authority. The principle is based on the provisions of the Marriage Code that each spouse shall contribute according to his or her capacity to the maintenance needed to satisfy their common and personal needs. We consider that this principle should still be applicable. Since the enforcement regulations should be efficient, predictable and legally secure, the apportionment principle should be laid down in law.

No reconsideration of the attachment of pay decision when the change is insignificant

We propose that the Swedish Enforcement Authority should not vary a decision on attachment of pay if the change would be of no importance for the applicant and defendant. Today the Swedish Enforcement Authority sends new decisions to all debtors and their employers if the standard amount in attachment of pay is altered as a result of the annual recalculation carried out so that the amounts follow changes in the level of prices even if the change is minimal. This proposal results in an annual saving of about SEK 1 million in

101

Summary SOU 2016:81

postage costs alone. Then there is also reduced administration for employers and paying authorities.

Better safeguards in eviction

Eviction means that a previous owner or holder of a user right is forced to move from real property, a dwelling or some other space. Often eviction takes place after it has been established that a right of user has been forfeited. Eviction can also take place after a compulsory sale of real property or a cooperative housing title if the buyer requests enforcement assistance to remove the previous owner or holder of the user right.

In 2015 the Swedish Enforcement Authority received 6 684 applications for eviction. 2 224 of them were enforced. 472 children were affected by an eviction. Another 1 581 children risked being affected by an eviction that was, however, not enforced for various reasons.

Being forced to move from a home is a very far-reaching measure. It is therefore important that there are sufficient safeguards for a person who risks eviction at the same time as the applicant’s right to gain access to the property must be satisfied.

An obligation to move can only be enforced if the obligation has been established in a judgment that has gained legal force or contains a special order that it may be enforced before it gains legal force. Such an order can be rendered ineffective if a higher court orders a stay after the judgment has been appealed. The summary procedure at the Swedish Enforcement Authority involves a simplified procedure. If the application is contested, the case is transferred to a court, but if the applicant does not reply within the prescribed period, the Swedish Enforcement Authority issues a ruling. This ruling may be enforced before it has gained legal force. If the defendant applies for re-opening of the case, the court can order a stay.

We have considered whether a requirement should be introduced to the effect that an enforcement title must have gained legal force before an eviction may be enforced or whether extended possibilities for a court to order a stay should be introduced. However, we consider that the current regulations in combination with our proposal of a statutory obligation for the Swedish Enforcement Authority to apply the principle of proportionality and to give special con-

102

SOU 2016:81 Summary

sideration to whether the eviction relates to the home of the defendant or a third party if a stay of enforcement is to be considered provide sufficient safeguards. We therefore consider that there is no need to introduce any additional possibilities of postponing the enforcement of an eviction. We also consider that the current deadlines are appropriate and well-balanced.

In cases of eviction from a home the Swedish Enforcement Authority shall always notify the municipal social welfare committee in advance so that the social welfare committee is able to help families with children, in particular, who are forced to move from their home. We propose that the Swedish Enforcement Authority should always check that the social welfare committee has received the notification. We also propose that the Swedish Enforcement Authority should notify that social welfare committee as soon as a home has been attached so as to enable the social welfare committee to work to counter or facilitate a possible future sale of the home and subsequent enforcement assistance.

More effective handling of eviction property leads to lower storage costs

When the Swedish Enforcement Authority enforces an eviction, it often finds property that is not taken in hand by the person to be evicted. In many instances the handling of eviction goods by the Swedish Enforcement Authority entails practical difficulties and costs a lot of money. In the past two years the annual cost has been between SEK 9 and 10 million. Central government has paid the bulk of this cost. We propose that the Swedish Enforcement Authority should be able to throw away property that is obviously of no value or that should not be stored for some other reason. Before the property is thrown away, the parties should be notified if this may be of importance to them. For the Swedish Enforcement Authority this proposal means that it will not need to store as much property as at present and this will lead to lower storage costs for central government.

103

Summary SOU 2016:81

It should be possible to attach cooperative housing titles in the same way as single-family home properties

Under certain circumstances cooperative housing titles can be exempted from attachment because the defendant has a need of the property, what is called ‘non-attachable property’. The underlying purpose is to protect the defendant and the defendant’s family for social reasons related to housing. But there is no corresponding protection for other housing tenures apart from the protection given to rental homes, which are protected because they cannot be sold and therefore have no asset value that can be attached. Single-family home properties may be attached as long as this is justifiable in view of the financial outcome and is also proportionate in other respects. There is also a strong need in present-day society for social protection for housing. But the need for protection is the same for a person who owns a single-family home property or some other housing as for a person who owns a cooperative housing title. We consider that this need for protection should be satisfied by the Swedish Enforcement Authority making an assessment of justifiability and proportionality in each specific case before a home is attached, and not, as now, by giving cooperative housing titles special treatment through provisions on non-attachable property. We therefore propose that it should be possible to attach cooperative housing titles in the same way as singlefamily home properties.

A more modern procedure for the compulsory sale of real property

We propose that the rules for the compulsory sale of real property be modernised and adapted to the technology available so that real property can be sold at public auction orally, in writing and by an electronic bidding procedure. A person who is participating in oral bidding should be able to be present by video link. It should be possible to combine different bidding methods in a single auction procedure. Proof of debt and distribution meetings should no longer be mandatory; instead the Swedish Enforcement Authority should be able to decide in each specific case whether a meeting is needed or not. Our proposal means that the sales process can be geared to

104

SOU 2016:81 Summary

the needs, which leads to higher efficiency and lower costs for both the Swedish Enforcement Authority and the parties.

The same rules should apply to the compulsory sale of real property and cooperative housing titles

We propose harmonising the rules on the compulsory sale of cooperative housing titles with the rules on the compulsory sale of real property. The deadlines and possibilities of granting a stay that apply to the sale of real property should also apply to the sale of cooperative housing titles. The Swedish Enforcement Authority’s charge for sales should also be harmonised. These proposals result in uniform and more easily applied regulations for the compulsory sale of homes. At present special minimum and maximum limits apply to the Swedish Enforcement Authority’s charges for sales of real property while the sales charge for cooperative housing titles, as well as for other movable property, is 4 per cent of the purchase price. If a cooperative housing title is sold for SEK 5 000 000 the sales charges total SEK 200 000, while the corresponding charge for selling a singlefamily home property for the same purchase price was SEK 66 750 in 2015.

We propose that the rules on charges for sales of real property should also apply to sales of cooperative housing titles. This will result in lower sales charges for cooperative housing titles, which will result in a better financial outcome of the sale for creditors and debtors. This proposal is expected to lead to a reduction in charge income for central government of about SEK 1.7 million per year. On the other hand, if cooperative housing titles are no longer exempted from attachment as non-attachable property, more cooperative housing titles may be attached.

The Swedish Enforcement Authority should be able to commission estate agents to sell cooperative housing titles

We propose that it should be possible for the sale of cooperative housing titles, just like the sale of real property, to take place by the Swedish Enforcement Authority commissioning an estate agent to sell the cooperative housing title privately. Since an estate agent may

105

Summary SOU 2016:81

often be in a better position than the Swedish Enforcement Authority to reach potential buyers, the sales procedure can be more efficient, and this benefits both the applicant and the defendant in the enforcement procedure. This proposal is expected to lead to a reduction in costs for the Swedish Enforcement Authority of about SEK 1.2 million per year.

Modernising the rules on non-attachable property

Even if the general requirements for attachment have been fulfilled, it is still not certain that all property belonging to the debtor can be attached. The property may be exempted on account of its special nature, on account of a special regulation or because the defendant needs the property, i.e. “non-attachable property”.

In the main, the rules on non-attachable property work well. But some words and expressions used are archaic and not modern. We propose an adaptation to present language use and social circumstances.

In present-day society savings in, for example, mutual funds and listed shares are common and have become a form of savings that have replaced bank accounts for many people. So there is no longer any reason in the context of non-attachable property to distinguish between bank account savings and savings in other forms of saving where the savings can readily be transformed into money.

No direct enforcement of civil law documents should be possible

At present there are some civil law documents that are directly enforceable. The regulations in the Swedish legislation “lagen (1933:269) om Ă€gofred” and “lagen (1919:426) om flottning i allmĂ€n flottled” are seldom or, in principle, never applied, while the regulations in the Reindeer Husbandry Act (1991:437) are applied to some extent. Just less than 2 000 enforcement cases per year relate to debt collection pursuant to charge registers from joint ownership associations. The explanation for this direct enforcement is that the tasks and power of the public institutions have been vested in a private subject that is not free to choose its debtors. This regulation is simple and cost-effective for the joint ownership associations but entails addi-

106

SOU 2016:81 Summary

tional work for the Swedish Enforcement Authority and a lack of legal certainty for the debtor. We have found that the disadvantages outweigh the advantages and that, just like other creditors with civil law claims, joint ownership associations should apply for an order to pay or bring an action at a court in order to have their claim established. Only then should it be possible to collect the claim.

107

Bilaga 1

Kommittédirektiv 2014:127

Ett modernt utsökningsförfarande

Beslut vid regeringssammantrÀde den 4 september 2014

Sammanfattning

En sÀrskild utredare ska göra en översyn av utsökningsbalken och anslutande regler i syfte att modernisera utsökningsrÀtten.

En mÄlsÀttning Àr att utsökningsförfarandet ska bli mer effektivt. Varje verkstÀllighet ska resultera i bÀsta möjliga resultat och det ska ske utan onödigt dröjsmÄl. Utredaren ska bl.a. övervÀga vilka ÄtgÀrder som kan behöva vidtas för att

‱förbĂ€ttra kvaliteten pĂ„ utredningar om gĂ€ldenĂ€rens tillgĂ„ngar, och

‱förbĂ€ttra sĂ„vĂ€l informationsutbytet mellan Kronofogdemyndigheten och andra myndigheter som Kronofogdemyndighetens möjligheter att frĂ„n distans kunna utmĂ€ta egendom som pĂ„trĂ€ffas av t.ex. polisen.

Samtidigt kan utsökning inte ske till vilket pris som helst. Kraven pÄ rÀttssÀkerhet och socialt skydd för gÀldenÀren och dennes familj mÄste upprÀtthÄllas. Utredaren ska dÀrför bl.a. ta stÀllning till

‱under vilka förutsĂ€ttningar som bostĂ€der ska vara skyddade frĂ„n utmĂ€tning,

‱om de tidsfrister som gĂ€ller vid avhysning möjliggör för svaranden att fĂ„ den hjĂ€lp han eller hon behöver, och

109

Bilaga 1 SOU 2016:81

‱om gĂ€ldenĂ€rer ska fĂ„ tillgodorĂ€kna sig vissa ytterligare kostnader vid löneutmĂ€tning.

Utredaren ska lÀmna de förslag till författningsÀndringar och andra ÄtgÀrder som behövs. Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2016.

Behovet av en utredning

Utsökningsbalken trÀdde i kraft Är 1982 och ersatte dÄ bl.a. 1877 Ärs utsökningslag. Balken var resultatet av ett lÄngvarigt utredningsarbete och innebar en genomgripande modernisering av utsökningsrÀtten. Utsökningsbalken kompletteras av bestÀmmelser i bl.a. utsökningsförordningen (1981:981).

Utsökningsförfarandet Àr uppbyggt sÄ att Kronofogdemyndigheten pÄ uppdrag av en borgenÀr eller nÄgon annan berÀttigad tvÄngsvis verkstÀller ansprÄk som faststÀllts i en dom eller annan exekutionstitel. VerkstÀllighet sker av sÄvÀl privatrÀttsliga ansprÄk (enskilda mÄl) som offentligrÀttsliga ansprÄk (allmÀnna mÄl). VerkstÀllighet som avser betalningsskyldighet sker genom utmÀtning. Det finns sÀrskilda regler för verkstÀllighet av andra förpliktelser, t.ex. avhysning frÄn en bostad, och för sÀkerhetsÄtgÀrder.

UtmÀtning innebÀr att egendom som tillhör en betalningsskyldig fysisk eller juridisk person tas i ansprÄk av Kronofogdemyndigheten och i förekommande fall sÀljs exekutivt. De medel som flyter in frÄn försÀljningen anvÀnds till betalning av sökandens fordran. UtmÀtning kan ske i sÄvÀl lös egendom (kontanter, bil, bostadsrÀtt m.m.) som fast egendom. En sÀrskild verkstÀllighetsform Àr utmÀtning av lön.

Det har nu gĂ„tt drygt 30 Ă„r sedan utsökningsbalken trĂ€dde i kraft. Under den tiden har vissa förĂ€ndringar gjorts av regelverket, t.ex. genom 1996 Ă„rs löneexekutionsreform (prop. 1994/95:49) och genom de nyligen beslutade förĂ€ndringarna i frĂ„ga om exekutiv försĂ€ljning av utmĂ€tt lös egendom, med möjlighet till e-auktioner (prop. 2013/14:43). Det har Ă€ven skett organisatoriska förĂ€ndringar. År 2006 avvecklades de regionala kronofogdemyndigheterna och en ny riksomfattande myndighet, Kronofogdemyndigheten, inrĂ€ttades (prop. 2005/06:200). År 2008 gjordes Kronofogdemyndigheten helt fri-

110

SOU 2016:81 Bilaga 1

stÄende i förhÄllande till Skatteverket och de s.k. offensiva borgenÀrsuppgifterna överfördes till verket (prop. 2006/07:99). Syftet var bl.a. att stÀrka förtroendet för Kronofogdemyndigheten som opartisk myndighet i det verkstÀllande arbetet. NÄgon samlad eller mer genomgripande översyn av balken har dÀremot inte genomförts trots de förÀndringar som har skett bÄde i samhÀllet och i lagstiftningen.

MÄlet för verkstÀllighet genom utmÀtning Àr att borgenÀren ska fÄ betalt för sin fordran. Kronofogdemyndigheten drev under Är 2013 in nÀstan 10 miljarder kronor, varav cirka 6 miljarder kronor i allmÀnna mÄl, och fler Àn 1 000 fastigheter och bostadsrÀtter sÄldes exekutivt. Kronofogdemyndighetens exekutiva verksamhet Àr alltsÄ mycket viktig och bidrar till att sÀkerstÀlla finansieringen av den offentliga sektorn. Genom indrivning av berÀttigade krav bidrar verksamheten ocksÄ till att upprÀtthÄlla betalningsmoralen och till ett vÀl fungerande samhÀlle för enskilda och företag. Att utsökningsförfarandet Àr effektivt Àr i detta sammanhang avgörande.

För enskilda Àr en utmÀtning eller en avhysning en ingripande ÄtgÀrd, som ocksÄ pÄverkar deras familjer. Utsökningsförfarandet behöver dÀrför alltid vara rÀttssÀkert och i tillrÀcklig utstrÀckning beakta den enskildes behov.

Det Àr sÄledes angelÀget för sÄvÀl borgenÀrer som gÀldenÀrer att lagstiftningen som reglerar denna viktiga samhÀllsuppgift Àr modern och ÀndamÄlsenlig. Det finns mot den bakgrunden anledning att nu göra en översyn av utsökningsrÀtten.

Uppdraget

En översyn av utsökningsbalken

Det övergripande uppdraget för utredaren Ă€r att göra en allmĂ€n översyn av utsökningsbalken, utsökningsförordningen och andra anslutande regelverk. Översynen ska omfatta bĂ„de materiella och processuella regler. Utredaren Ă€r, med de begrĂ€nsningar som framgĂ„r av dessa direktiv, fri att nĂ€rmare bestĂ€mma inriktning pĂ„ och avgrĂ€nsningar av arbetet. Regeringen Ă„terkommer dock i det följande till vissa frĂ„gor som ska uppmĂ€rksammas sĂ€rskilt. Utredaren ska vidare göra översynen och lĂ€mna förslag utifrĂ„n följande utgĂ„ngspunkter.

111

Bilaga 1 SOU 2016:81

Det huvudsakliga syftet med översynen Àr att modernisera de utsökningsrÀttsliga reglerna med beaktande av samhÀllsutvecklingen. En viktig del i denna modernisering Àr att sÄ lÄngt som möjligt göra reglerna teknikneutrala. Genom teknikneutrala regler skapas förutsÀttningar för en ÀndamÄlsenlig anvÀndning av modern teknik i Kronofogdemyndighetens verksamhet. I uppdraget ingÄr att ta stÀllning till vilka Àndringar som krÀvs för att möjliggöra en ökad anvÀndning av elektronisk kommunikation mellan de berörda aktörerna, t.ex. mellan sökanden och Kronofogdemyndigheten.

En annan viktig del av en modernisering Àr att sÀkerstÀlla att reglerna Àr enkla och tydliga. Det handlar om att utsökningsförfarandet ska vara förutsebart. Det behöver vara tydligt för parterna vilka olika moment som ingÄr i förfarandet, vilka beslut som fattas och ÄtgÀrder som vidtas samt i vilka skeden som invÀndningar och överklaganden kan göras. NÀr det gÀller den sprÄkliga utformningen av reglerna behöver utredaren inte göra en fullstÀndig sprÄklig översyn av utsökningsbalken.

En utgÄngspunkt Àr att utsökningsförfarandet ska bli mer effektivt. I detta ligger att förfarandet ska bli snabbare och mer verkningsfullt. Snabbhet i verkstÀllighetsprocessens alla faser Àr av stor betydelse för att betalning och annan fullgörelse ska komma till stÄnd utan onödigt dröjsmÄl. Det minskar ocksÄ riskerna för att en gÀldenÀr ska hinna undandra egendom. Ett verkningsfullt system innebÀr att varje verkstÀllighet leder till bÀsta möjliga resultat, vilket bl.a. uppnÄs genom att de utmÀtningsbara tillgÄngar som gÀldenÀren har kommer borgenÀrerna till godo.

Samtidigt som systemet ska göras mer effektivt mÄste de grundlÀggande kraven pÄ rÀttssÀkerhet och socialt skydd upprÀtthÄllas. Ett rÀttssÀkert förfarande innebÀr i detta sammanhang bl.a. att processen ska vara förutsebar för parterna och att det ges utrymme för parterna att fÄ befogade invÀndningar prövade.

Det övergripande syftet med utsökningsförfarandet Àr att sÀkerstÀlla att förpliktelser fullgörs. I det enskilda fallet kan detta dock inte ske till vilket pris som helst. En gÀldenÀr har t.ex. rÀtt att vid utmÀtning förbehÄlla sig vissa tillgÄngar som Àr nödvÀndiga för hans eller hennes egen och familjens försörjning och uppehÀlle. Det som stÄr att vinna med en utsökningsÄtgÀrd mÄste stÄ i proportion till de konsekvenser det fÄr för en gÀldenÀr och dennes familj. I det sammanhanget finns det skÀl att framhÄlla att barn ofta Àr sÀrskilt

112

SOU 2016:81 Bilaga 1

drabbade vid utsökningsÄtgÀrder av olika slag, inte minst vid utmÀtning av bostad och vid avhysning. Vikten av att utsökningsÄtgÀrden stÄr i proportion till gÀldenÀrens behöriga intressen och rÀttigheter har ocksÄ framhÄllits i rÀttspraxis pÄ senare tid (se t.ex. Europadomstolens dom den 25 juli 2013 Rousk mot Sverige [ECHR 27183/04] och rÀttsfallet NJA 2013 s. 1241).

Det finns mot denna bakgrund skÀl att utreda om de skyddsregler som finns till förmÄn för gÀldenÀren och dennes familj i tillrÀcklig utstrÀckning tillgodoser behovet av socialt skydd. En utgÄngspunkt Àr att det ska finnas ett tillrÀckligt utrymme för Kronofogdemyndigheten och domstolar att pröva om en utsökningsÄtgÀrd i ett enskilt fall Àr proportionerlig. I detta sammanhang mÄste Sveriges Ätaganden enligt Europakonventionen och FN:s konvention om barnets rÀttigheter (barnkonventionen) beaktas.

Flera viktiga utsökningsrÀttsliga frÄgor har fÄtt sin lösning i rÀttspraxis. Utredaren ska inom ramen för översynen ta stÀllning till om det finns anledning att kodifiera denna praxis.

Utredaren ska lÀmna fullstÀndiga författningsförslag. Förslagen ska sÄ lÄngt som möjligt ansluta till utsökningsbalkens nuvarande systematik och terminologi.

I följande avsnitt redovisas ett antal frÄgor som utredaren ska Àgna sÀrskild uppmÀrksamhet.

Exekutionstitlar

Utsökningsbalken bygger pÄ att det ska finnas en exekutionstitel för att verkstÀllighet ska fÄ ske. Bland de exekutionstitlar som kan föranleda verkstÀllighet kan nÀmnas domar, skiljedomar, utslag och strafförelÀgganden.

UtgÄngspunkten Àr att förvaltningsmyndigheters beslut inte Àr verkstÀllbara, utan det krÀvs att det har meddelats en sÀrskild föreskrift om det (3 kap. 1 § 6). Vilka skÀl som kan motivera att ett sÄdant beslut görs direkt verkstÀllbart utvecklas inte i utsökningsbalkens förarbeten. Det finns dock numera ett antal sÄdana sÀrskilda föreskrifter i olika författningar. I de fall myndighetens beslut inte Àr verkstÀllbart krÀvs att fordran faststÀlls i en dom eller ett utslag. Högsta domstolen har i rÀttsfallet NJA 2013 s. 413 ansett att om ett myndighetsbeslut inte Àr direkt verkstÀllbart sÄ Àr, efter överklagan-

113

Bilaga 1 SOU 2016:81

de av beslutet, inte heller förvaltningsdomstolens dom nÄgon verkstÀllbar exekutionstitel. Detta riskerar att minska myndigheternas möjligheter att pÄ ett effektivt sÀtt ÄterkrÀva felaktigt utbetalda medel, och leda till att en prövning av i praktiken samma frÄga sker i bÄde allmÀn förvaltningsdomstol och allmÀn domstol.

Det finns mot den bakgrunden anledning att se över utsökningsbalkens bestÀmmelser om exekutionstitlar och dÄ sÀrskilt övervÀga i vilka fall och pÄ vilket sÀtt myndigheters beslut ska kunna vara verkstÀllbara. UtgÄngspunkten bör vara en ordning som Àr tydlig och effektiv utan att ge avkall pÄ enskildas möjligheter till en rÀttssÀker prövning av beslutet. I uppdraget ligger att ta stÀllning till om det Àven framöver ska krÀvas en sÀrskild föreskrift för att ett myndighetsbeslut ska vara direkt verkstÀllbart, vilka skÀl som i sÄdant fall ska kunna motivera att en sÄdan föreskrift meddelas och om det i ljuset av Högsta domstolens avgörande behöver vidtas nÄgra ÄtgÀrder för att förbÀttra förvaltningsmyndigheternas möjligheter att effektivt kunna utverka en exekutionstitel i domstol.

Vidare gÀller enligt utsökningsbalken att vissa slags handlingar fÄr lÀggas till grund för verkstÀllighet enligt sÀrskild föreskrift (3 kap. 1 § 7). Ett sÄdant fall gÀller en samfÀllighetsförenings beslut om uttaxering av medlemmar för bidrag till samfÀllighetsföreningens medelsbehov (se 46 § andra stycket lagen [1973:1150] om förvaltning av samfÀlligheter). Det finns andra liknande exempel. Att beslut av privata rÀttssubjekt fÄr status av exekutionstitel kan ifrÄgasÀttas frÄn bÄde praktiska och principiella utgÄngspunkter.

Utredaren ska dÀrför

‱ta stĂ€llning till om reglerna avseende verkstĂ€llbarhet av förvaltningsmyndigheters beslut bör Ă€ndras eller om det pĂ„ annat sĂ€tt behöver vidtas Ă„tgĂ€rder för att myndigheter effektivt ska kunna utverka en exekutionstitel, och

‱ta stĂ€llning till om och i sĂ„dant fall under vilka förutsĂ€ttningar handlingar bör kunna vara direkt verkstĂ€llbara.

Utredning om gÀldenÀrens tillgÄngar

I den inledande fasen av utmÀtningsprocessen ska Kronofogdemyndigheten undersöka om gÀldenÀren har nÄgra utmÀtningsbara tillgÄngar. En förutsÀttning för ett effektivt utmÀtningsförfarande

114

SOU 2016:81 Bilaga 1

Àr att Kronofogdemyndigheten fÄr kÀnnedom om huruvida gÀldenÀren har sÄdan egendom och att möjligheterna att undandra egendom minimeras. Att tillgÄngsundersökningarna korrekt Äterspeglar gÀldenÀrens faktiska tillgÄngar Àr ocksÄ av stor betydelse för borgenÀrernas förtroende för utmÀtningsförfarandet. Det finns anledning att undersöka om nuvarande regler ger Kronofogdemyndigheten tillrÀckliga förutsÀttningar att pÄ ett ÀndamÄlsenligt sÀtt utreda gÀldenÀrens tillgÄngar och dÀrigenom kunna ta till vara borgenÀrernas intresse av att fÄ betalt. Det finns i detta sammanhang skÀl att övervÀga vilka verktyg som myndigheten bör ha tillgÄng till i detta arbete.

Utredaren ska dÀrför

‱ta stĂ€llning till om reglerna avseende utredning om gĂ€ldenĂ€rens tillgĂ„ngar behöver förĂ€ndras och hur kvaliteten pĂ„ utredningarna kan förbĂ€ttras.

Samverkan mellan Kronofogdemyndigheten och andra myndigheter

NÀr andra myndigheter genomför olika slags ÄtgÀrder sÄsom polisinsatser, trafik- eller tullkontroller, kan dessa myndigheter trÀffa pÄ egendom som i och för sig skulle kunna bli föremÄl för utsökningsÄtgÀrder. Kronofogdemyndigheten har dock begrÀnsade rÀttsliga förutsÀttningar för att fÄ reda pÄ och medverka vid andra myndigheters aktioner, vilket kan leda till att egendomen inte blir utmÀtt (se bl.a. Justitieombudsmannens beslut den 2 april 2014, dnr 584- 2013 och 666-2013). Bland annat gÀller att lös egendom fÄr utmÀtas endast om egendomen Àr tillgÀnglig vid Kronofogdemyndighetens utmÀtningsförrÀttning eller om egendomen ÀndÄ pÄ grund av registrering, upplysningar vid förhör eller annan utredning kan identifieras.

I syfte att effektivisera utsökningsförfarandet kan det finnas anledning att övervÀga om och under vilka förutsÀttningar som Kronofogdemyndigheten ska kunna samverka i aktioner tillsammans med bl.a. polisen för att kunna genomföra verkstÀllighet. Vidare kan det finnas behov av att ge Kronofogdemyndigheten förbÀttrade möjligheter att frÄn distans kunna utmÀta egendom som pÄtrÀffas av t.ex. polisen eller Tullverket.

115

Bilaga 1 SOU 2016:81

Utredaren ska dÀrför

‱ta stĂ€llning till hur möjligheterna för Kronofogdemyndigheten att fĂ„ information om polisens och andra myndigheters Ă„tgĂ€rder kan förbĂ€ttras,

‱ta stĂ€llning till i vilken utstrĂ€ckning andra myndigheter ska kunna bistĂ„ Kronofogdemyndigheten med exekutiva Ă„tgĂ€rder nĂ€r Kronofogdemyndigheten inte Ă€r nĂ€rvarande dĂ„ egendom pĂ„trĂ€ffas, och

‱ta stĂ€llning till vad som i övrigt kan göras för att möjliggöra en bĂ€ttre samverkan mellan olika myndigheter i frĂ„ga om verkstĂ€llighet.

Vissa frÄgor om löneutmÀtning

Genom den löneexekutiva reformen Är 1996 avskaffades bl.a. reglerna om att löneutmÀtning skulle pÄgÄ endast under en begrÀnsad tid. LöneutmÀtning kan numera pÄgÄ utan uppehÄll. Reformen har inneburit stora effektivitetsvinster och reglerna om löneutmÀtning anses i huvudsak fungera vÀl. Det finns dock vissa frÄgor rörande löneutmÀtning som utredaren bör uppmÀrksamma inom ramen för utredningen.

Lön fÄr tas i ansprÄk genom utmÀtning till den del den överstiger vad gÀldenÀren behöver för sitt och familjens underhÄll samt till fullgörande av vissa andra betalningsskyldigheter. Detta förbehÄllsbelopp bestÀms med ledning av ett s.k. normalbelopp. Normalbeloppet Àr avsett att tÀcka alla vanliga levnadskostnader utom bostadskostnaden, som berÀknas sÀrskilt och lÀggs till normalbeloppet. NÀr förbehÄllsbeloppet ska bestÀmmas kan det finnas skÀl att göra Àven andra tillÀgg till och avdrag frÄn normalbeloppet.

En utgÄngspunkt vid löneexekutionsreformen var att förbehÄllsbeloppets storlek skulle ligga pÄ en högre nivÄ Àn normen för socialbidrag, numera försörjningsstöd, enligt socialtjÀnstlagen (2001:453) (prop. 1994/95:49 s. 60 f.). Det har dock visat sig att det kan uppstÄ situationer nÀr gÀldenÀrens förbehÄllsbelopp understiger normen för försörjningsstöd, vilket inte Àr önskvÀrt.

Normalbeloppet faststĂ€lls för varje Ă„r. Även en mycket liten justering av normalbeloppet fĂ„r till följd att i princip alla löneutmĂ€tningsbeslut mĂ„ste omprövas. Det rör sig om ett stort antal beslut

116

SOU 2016:81 Bilaga 1

och föranleder mycket arbete för sÄvÀl Kronofogdemyndigheten som berörda arbetsgivare. LöneutmÀtningsbeslut ska omprövas Àven vid t.ex. förÀndringar i gÀldenÀrens inkomstförhÄllanden. Det kan ifrÄgasÀttas om det Àr ÀndamÄlsenligt att det alltid ska behöva ske om det endast Àr frÄga om smÄ förÀndringar.

Om gÀldenÀren har en partner som denne bor tillsammans med, bestÀms gÀldenÀrens förbehÄllsbelopp med beaktande av partnerns ekonomiska förmÄga att bidra till betalningen av familjens gemensamma kostnader. Denna s.k. proportioneringsprincip Àr inte lagfÀst utan framgÄr av Kronofogdemyndighetens allmÀnna rÄd om bestÀmmande av förbehÄllsbelopp vid utmÀtning av lön m.m. (KFM A 2013:1). Trots att gÀldenÀrens partner inte Àr skyldig att betala gÀldenÀrens skulder kan principen fÄ sÄdana konsekvenser.

En förÀlder som stÄr under löneutmÀtning kan enligt fast praxis inte tillgodorÀknas nÄgra kostnader som uppstÄr i samband med umgÀnge med ett barn som bor hos den andra förÀldern (t.ex. resekostnader). Det kan fÄ till följd att en förÀlder inte har rÄd att umgÄs med sitt barn. De utsökningsrÀttsliga reglerna kan dÀrmed komma i konflikt med reglerna i förÀldrabalken om att barn ska ha rÀtt till umgÀnge med den förÀlder som barnet inte bor varaktigt tillsammans med. Det finns skÀl att ifrÄgasÀtta om detta Àr en rimlig ordning.

Utredaren ska dÀrför

‱ta stĂ€llning till om reglerna om förbehĂ„llsbelopp bör anpassas till reglerna om försörjningsstöd enligt socialtjĂ€nstlagen och i sĂ„ fall lĂ€mna förslag om hur det kan ske,

‱ta stĂ€llning till om reglerna om faststĂ€llande av normalbeloppet kan förĂ€ndras och om Ă€ven reglerna om Ă€ndring av löneutmĂ€tningsbeslut bör justeras i syfte att kunna undvika omprövningar i situationer dĂ€r förĂ€ndringen av gĂ€ldenĂ€rens ekonomiska förhĂ„llanden Ă€r sĂ„ liten att det inte kan anses Ă€ndamĂ„lsenligt att omprövning sker,

‱ta stĂ€llning till om proportioneringsprincipen Ă€r sakligt motiverad och, om sĂ„ bedöms vara fallet, ta stĂ€llning till om principen ska lagfĂ€stas och hur detta lĂ€mpligen bör ske, och

‱ta stĂ€llning till om gĂ€ldenĂ€ren vid löneutmĂ€tning ska kunna tillgodorĂ€knas umgĂ€ngeskostnader och i sĂ„ fall föreslĂ„ hur det ska regleras.

117

Bilaga 1 SOU 2016:81

Reglerna om beneficium och utmÀtning av bostÀder

Reglerna om beneficium innebÀr att en del av gÀldenÀrens egendom undantas frÄn utmÀtning. Syftet Àr att förbehÄlla gÀldenÀren vad han eller hon behöver för sin försörjning och ge ett visst skydd för bl.a. personliga tillgÄngar. Reglerna om beneficium anses numera vara nÄgot Älderdomliga och det finns skÀl att se över reglerna med beaktande av förÀndrade samhÀllsförhÄllanden.

NÀr det gÀller gÀldenÀrens bostad bör en utgÄngspunkt för översynen vara att stora övervÀrden i sÄdan egendom ska komma borgenÀrerna till godo. Detta gÀller oavsett vilken form av Àgt boende som det rör sig om. BostadsrÀtter kan inte minst i storstadsregionerna vara lika vÀrdefulla som fastigheter. Reglerna om utmÀtning av bostÀder skiljer sig dock Ät pÄ flera punkter beroende pÄ om bostaden Àr en bostadsrÀtt eller en fastighet. SÄledes kan t.ex. en bostadsrÀtt under vissa förutsÀttningar undantas frÄn utmÀtning som beneficium medan nÄgon motsvarande möjlighet att undanta fastigheter inte finns. Fastigheter kan i stÀllet bli föremÄl för utmÀtning i princip utan begrÀnsningar under förutsÀttning att det finns ett övervÀrde. Reglerna avseende bostadsrÀtter och fastigheter skiljer sig Ät ocksÄ nÀr det gÀller t.ex. avgifterna för den exekutiva försÀljningen och tidpunkten för köparens tilltrÀde.

Utredaren ska dÀrför

‱ta stĂ€llning till vilket behov som finns av att modernisera reglerna om beneficium, och

‱ta stĂ€llning till om de skillnader i regelverket som finns för olika slags bostĂ€der alltjĂ€mt Ă€r sakligt motiverade samt vid behov lĂ€mna förslag om hur skillnaderna kan undanröjas.

Avhysning

Avhysning innebÀr verkstÀllighet av en förpliktelse för en tidigare Àgare eller nyttjanderÀttshavare att flytta ifrÄn t.ex. en bostad. Det Àr en ingripande ÄtgÀrd och behovet av skyddsregler Àr pÄtagligt, inte minst nÀr barn Àr berörda. Reglerna om avhysning bör vara u- tformade pÄ ett sÀtt som möjliggör för de sociala myndigheterna att i ett tidigt skede ge den enskilde den hjÀlp som han eller hon kan behöva, men Àven för den enskilde att sjÀlv kunna ordna sina för-

118

SOU 2016:81 Bilaga 1

hÄllanden. Samtidigt mÄste sökandens intresse av att avhysningen blir verkstÀlld och att verkstÀlligheten inte fördröjs beaktas. Det Àr alltsÄ av stor betydelse att reglerna om tidsfrister och förutsÀttningarna för att bevilja anstÄnd med att verkstÀlla en avhysning Àr ÀndamÄlsenliga. I flera fall hittar parterna en frivillig lösning efter det att en ansökan om avhysning har getts in. Eftersom en frivillig lösning alltid Àr att föredra i dessa sammanhang, bör reglerna ocksÄ vara utformade pÄ ett sÀtt som frÀmjar sÄdana lösningar. Med hÀnsyn till att redan en ansökan om avhysning skapar ett stort obehag hos svaranden och dennes familj Àr det önskvÀrt att dessa lösningar kommer till stÄnd redan före det att ansökan om avhysning ges in. Det skulle Àven vara arbetsbesparande för Kronofogdemyndigheten.

Om svaranden vid en avhysning inte sjÀlv tar hand om sin eller annans egendom i bostaden, Àr Kronofogdemyndigheten skyldig att transportera bort egendomen och ordna med förvaring. Denna hantering av avhysningsgods innebÀr mÄnga gÄnger praktiska svÄrigheter och Àr kostsam. Det finns mot den bakgrunden skÀl att övervÀga om de nuvarande reglerna Àr ÀndamÄlsenliga. Det finns t.ex. skÀl att övervÀga om det vid avhysning frÄn bostad bör finnas en uttrycklig möjlighet för Kronofogdemyndigheten att redan i ett tidigt skede göra sig av med egendom som svaranden inte visar intresse för och som saknar eller har ett lÄgt försÀljningsvÀrde.

Utredaren ska dÀrför

‱ta stĂ€llning till om reglerna om avhysning med avseende pĂ„ gĂ€llande tidsfrister och förutsĂ€ttningar för anstĂ„nd Ă€r Ă€ndamĂ„lsenliga och hur reglerna i övrigt bör vara utformade för att parterna i större utstrĂ€ckning ska kunna uppnĂ„ frivilliga lösningar,

‱ta stĂ€llning till pĂ„ vilka sĂ€tt Kronofogdemyndighetens hantering av avhysningsgods kan effektiviseras, och

‱ta stĂ€llning till om det i övrigt finns behov av att Ă€ndra reglerna om avhysning i syfte att uppnĂ„ en Ă€ndamĂ„lsenlig ordning.

Medverkan till frivilliga lösningar och processledning

De utsökningsrÀttsliga reglerna nÀr det gÀller betalningsförpliktelser syftar till att borgenÀren tvÄngsvis ska fÄ sin fordran betald. En fullgörelse som sker tvÄngsvis kan dock innebÀra nackdelar för bÄde

119

Bilaga 1 SOU 2016:81

gÀldenÀren och borgenÀren. För gÀldenÀren kan tvÄngsförsÀljning av utmÀtt egendom leda till en lÀgre köpeskilling Àn annars och till att kostnader av skilda slag uppkommer. Dessa omstÀndigheter kan i sin tur leda till att borgenÀren inte fÄr full tÀckning för sin fordran eller att betalningen fördröjs. Det kan dÀrför vara gynnsammare för bÀgge parter om betalning av skulden kan ske pÄ frivillig grund. SÀrskilt för borgenÀren kan en frivillig medverkan mÄnga gÄnger leda till ett bÀttre utfall. FörutsÀttningarna för att uppnÄ frivilliga lösningar skulle kunna förbÀttras av en ökad medverkan frÄn Kronofogdemyndighetens sida. En jÀmförelse kan göras med de allmÀnna domstolarnas skyldighet att verka för samförstÄndslösningar. Kronofogdemyndighetens förutsÀttningar för att processleda parterna skulle ocksÄ kunna förbÀttras i syfte att effektivisera utsökningsförfarandet. Genom 2008 Ärs Àndringar i frÄga om Kronofogdemyndighetens roll som neutral verkstÀllare och opartisk myndighet bör det finnas förutsÀttningar för ökad medverkan frÄn Kronofogdemyndigheten i dessa avseenden.

Utredaren ska dÀrför

‱ta stĂ€llning till pĂ„ vilka sĂ€tt Kronofogdemyndighetens möjligheter till processledning och medverkan till frivilliga lösningar kan förbĂ€ttras.

Exekutiv försÀljning och redovisning av influtna medel

I de fall en gÀldenÀr har visat sig ha utmÀtningsbar egendom Àr det av stor betydelse att egendomen kan sÀljas med bÀsta möjliga ekonomiska resultat och att det kan ske pÄ ett snabbt och smidigt sÀtt. Som nÀmns ovan har reglerna om exekutiv försÀljning av lös egendom nyligen moderniserats, bl.a. genom möjlighet till e-auktioner. Det finns anledning att nu Àven övervÀga hur reglerna om exekutiv försÀljning av fast egendom kan moderniseras bl.a. för att i större utstrÀckning kunna anpassa försÀljningsförfarandet efter vad som Àr lÀmpligt i det enskilda fallet. Det kan handla om att förbÀttra förutsÀttningarna för att anvÀnda fastighetsmÀklare men Àven att möjliggöra en ökad anvÀndning av modern teknik. Det kan inte uteslutas att det i detta sammanhang finns utrymme att ytterligare modernisera reglerna om försÀljning av lös egendom.

120

SOU 2016:81 Bilaga 1

I den avslutande fasen av utmĂ€tningsprocessen ska de medel som har blivit utmĂ€tta eller annars flutit in redovisas, t.ex. ska medlen fördelas mellan borgenĂ€rerna och betalas ut. Reglerna om fördelning av influtna medel innebĂ€r att fördelning i vissa situationer mĂ„ste ske efter ett sĂ€rskilt sammantrĂ€de. Det gĂ€ller t.ex. dĂ„ fast egendom har sĂ„lts exekutivt pĂ„ auktion. I de fall dĂ€r det inte Ă€r förenat med nĂ„gra svĂ„righeter att fördela de influtna medlen kan det ifrĂ„gasĂ€ttas om det ska vara obligatoriskt att hĂ„lla ett sĂ€rskilt fördelningssammantrĂ€de. Även i övrigt finns det ett behov av att se över reglerna om redovisning av influtna medel i syfte att göra denna fas smidigare och mer effektiv.

Utredaren ska dÀrför

‱ta stĂ€llning till hur reglerna om exekutiv försĂ€ljning av fast egendom kan moderniseras och om reglerna avseende försĂ€ljning av lös egendom behöver förĂ€ndras ytterligare, och

‱ta stĂ€llning till hur reglerna om redovisning av influtna medel kan förenklas och i övrigt moderniseras.

Konsekvenser

Utredaren ska bedöma de ekonomiska konsekvenserna av förslagen för nÀringslivet, sÀrskilt för smÄ och medelstora företag, enskilda och det allmÀnna. Utredaren ska redovisa vilka konsekvenser de förslag som lÀmnas kan fÄ för jÀmstÀlldheten mellan kvinnor och mÀn.

Om utredarens förslag medför ökade kostnader för det allmÀnna, ska förslag till finansiering redovisas.

Arbetets bedrivande och redovisning av uppdraget

Utredaren ska inhÀmta synpunkter frÄn Kronofogdemyndigheten, Skatteverket, andra berörda myndigheter, företag och organisationer i den utstrÀckning det bedöms lÀmpligt.

Utredaren ska göra de internationella jÀmförelser som Àr befogade. Utredaren ska vidare uppmÀrksamma och beakta Sveriges internationella Ätaganden.

Utredaren ska hÄlla sig informerad om och beakta relevant arbete som pÄgÄr i Regeringskansliet. Utredaren ska sÀrskilt följa arbetet

121

Bilaga 1 SOU 2016:81

med anledning av Europadomstolens dom den 21 juni 2012 i mÄlet Olsby mot Sverige (ECHR 36124/06).

Om utredaren bedömer att det finns fördelar med att redovisa delar av uppdraget separat, fÄr uppdraget redovisas genom delbetÀnkanden.

Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2016.

(Justitiedepartementet)

122

Bilaga 2

Nyckel – författningsförslag

Nuvarande § Motsvaras helt eller delvis vÄr föreslagna §
1 kap. 1 och 3 §§ 1 kap. 1 § och 2 kap. 1 §
1 kap. 2 § 1 kap. 1 §
1 kap. 4 § 1 kap. 7 §
1 kap. 5 § 1 kap. 8 §
1 kap. 6 § -
1 kap. 7 § 1 kap. 6 § (definitioner)
1 kap. 8 § 3 kap. 32 §
1 kap. 9 § 3 kap. 33 §
1 kap. 10 § 3 kap. 34 §
1 kap. 11 § 3 kap. 35 §
1 kap. 12 § 3 kap. 36 §
2 kap. 1 § 3 kap. 1 §
2 kap. 2 § 3 kap. 2 §
2 kap. 5 § 3 kap. 4 §
2 kap. 6 § 3 kap. 5 §
2 kap. 7 § 3 kap. 6 §
2 kap. 8 § 3 kap. 7 §
2 kap. 9 § 3 kap. 8 §
2 kap. 10 § 3 kap. 11 §
2 kap. 11 § 3 kap. 12 §
2 kap. 12 § 3 kap. 13 §
2 kap. 13 § 3 kap. 14 §
2 kap. 14 § 3 kap. 15 §
2 kap. 15 § 3 kap. 16 §
2 kap. 16 § 3 kap. 17 §
2 kap. 17 § 3 kap. 18 §

123

Bilaga 2 SOU 2016:81

Nuvarande § Motsvaras helt eller delvis vÄr föreslagna §
2 kap. 18 § 3 kap. 19 §
2 kap. 19 § 3 kap. 20 §
2 kap. 20 § 3 kap. 21 §
2 kap. 21 § 3 kap. 22 §
2 kap. 22 § 3 kap. 23 §
2 kap. 23 § 3 kap. 24 §
2 kap. 24 § 3 kap. 25 §
2 kap. 25 § 3 kap. 26 §
2 kap. 26 § 3 kap. 27 §
2 kap. 27 § 3 kap. 28 §
2 kap. 28 § 3 kap. 29 §
2 kap. 29 § 3 kap. 30 §
2 kap. 30 § 3 kap. 31 §
3 kap. 1 § 2 kap. 1 §
3 kap. 2 § 2 kap. 2 §
3 kap. 3 § 2 kap. 3§
3 kap. 4 § -
3 kap. 5 § -
3 kap. 6 § 2 kap. 4 §
3 kap. 7 § 2 kap. 5 §
3 kap. 8 § 2 kap. 6 §
3 kap. 9 § 2 kap. 7 §
3 kap. 10 § 2 kap. 8 §
3 kap. 11 § 2 kap. 10 §
3 kap. 12 § 2 kap. 10 §
3 kap. 12 a § 2 kap. 11 §
3 kap. 13 § Se bestÀmmelser om dom
3 kap. 14 § 2 kap. 13 §
3 kap. 15 § 2 kap. 15 §
3 kap. 16 § 2 kap. 16 §
3 kap. 17 § 2 kap. 17 §
3 kap. 18 § 2 kap. 18 §
3 kap. 19 § 2 kap. 14 §
3 kap. 20 § -
3 kap. 21 § 2 kap. 20 §
3 kap. 22 § 2 kap. 21 §
3 kap. 23 § 2 kap. 4 § och 2 kap. 19 §
3 kap. 24 § -

124

SOU 2016:81 Bilaga 2

Nuvarande § Motsvaras helt eller delvis vÄr föreslagna §
16 kap. 1 § 1 kap. 6 § 4
16 kap. 2 § 15 kap. 1 §
16 kap. 3 § 15 kap. 2 §
16 kap. 4 § 15 kap. 3 §
16 kap. 5 § 15 kap. 4 §
16 kap. 6 § 15 kap. 5 §
16 kap. 7 § 15 kap. 6 §
16 kap. 8 § 15 kap. 7 §
16 kap. 9 § 15 kap. 8 §
16 kap. 11 § 16 kap. 1 §
16 kap. 12 § 16 kap. 2 §
16 kap. 12 a § 16 kap. 3 §
16 kap. 13 § 16 kap. 4 §
16 kap. 14 § 16 kap. 5 §
16 kap. 15 § 16 kap. 6 §
16 kap. 16 § 16 kap. 7 §

125

Bilaga 3

127

Bilaga 3 SOU 2016:81

128

SOU 2016:81 Bilaga 3

129

Bilaga 3 SOU 2016:81

130

SOU 2016:81 Bilaga 3

131

Bilaga 3 SOU 2016:81

132

SOU 2016:81 Bilaga 3

133

Bilaga 3 SOU 2016:81

134

SOU 2016:81 Bilaga 3

135

Bilaga 3 SOU 2016:81

136

SOU 2016:81 Bilaga 3

137

Bilaga 3 SOU 2016:81

138

SOU 2016:81 Bilaga 3

139

Bilaga 3 SOU 2016:81

140

SOU 2016:81 Bilaga 3

141

Bilaga 3 SOU 2016:81

142

SOU 2016:81 Bilaga 3

143

Bilaga 3 SOU 2016:81

144

SOU 2016:81 Bilaga 3

145

Bilaga 3 SOU 2016:81

146

SOU 2016:81 Bilaga 3

147

Bilaga 3 SOU 2016:81

148

SOU 2016:81 Bilaga 3

149

Bilaga 3 SOU 2016:81

150

SOU 2016:81 Bilaga 3

151

Bilaga 3 SOU 2016:81

152

SOU 2016:81 Bilaga 3

153

Bilaga 3 SOU 2016:81

154

SOU 2016:81 Bilaga 3

155

Bilaga 3 SOU 2016:81

156

SOU 2016:81 Bilaga 3

157

Bilaga 3 SOU 2016:81

158

SOU 2016:81 Bilaga 3

159

Bilaga 3 SOU 2016:81

160

SOU 2016:81 Bilaga 3

161

Bilaga 3 SOU 2016:81

162

SOU 2016:81 Bilaga 3

163

Bilaga 3 SOU 2016:81

164

SOU 2016:81 Bilaga 3

165

Bilaga 3 SOU 2016:81

166

SOU 2016:81 Bilaga 3

167

Bilaga 3 SOU 2016:81

168

SOU 2016:81 Bilaga 3

169

Bilaga 3 SOU 2016:81

170

SOU 2016:81 Bilaga 3

171

Bilaga 3 SOU 2016:81

172

SOU 2016:81 Bilaga 3

173

Bilaga 3 SOU 2016:81

174

SOU 2016:81 Bilaga 3

175

Bilaga 3 SOU 2016:81

176

SOU 2016:81 Bilaga 3

177

Bilaga 3 SOU 2016:81

178

SOU 2016:81 Bilaga 3

179

Bilaga 3 SOU 2016:81

180

SOU 2016:81 Bilaga 3

181

Bilaga 3 SOU 2016:81

182

SOU 2016:81 Bilaga 3

183

Bilaga 3 SOU 2016:81

184

SOU 2016:81 Bilaga 3

185

Bilaga 3 SOU 2016:81

186

SOU 2016:81 Bilaga 3

187

Bilaga 3 SOU 2016:81

188

SOU 2016:81 Bilaga 3

189

Bilaga 3 SOU 2016:81

190

SOU 2016:81 Bilaga 3

191

Bilaga 3 SOU 2016:81

192

SOU 2016:81 Bilaga 3

193

Bilaga 3 SOU 2016:81

194

SOU 2016:81 Bilaga 3

195

Bilaga 3 SOU 2016:81

196

SOU 2016:81 Bilaga 3

197

Bilaga 3 SOU 2016:81

198

SOU 2016:81 Bilaga 3

199

Bilaga 4

Dispositiva tvistemÄl som avgjorts

i tingsrĂ€tt genom en stadfĂ€st förlikning Ă„ren 2012–2015

Tabellerna nedan utvisar hur mĂ„nga dispositiva tvistemĂ„l som avgjorts i tingsrĂ€tt genom en stadfĂ€st förlikning Ă„ren 2012–2015.

Dispositiva (ordinÀra) tvistemÄl avgjorda genom stadfÀst förlikning

    2012 2013 2014 2015 2012–2015
OrdinÀra StadfÀst 4 763 5 201 5 190 5 005 20 159
tvistemÄl förlikning
  Totalt          
  avgjorda 25 303 25 760 26 297 24 154 101 514
  Andel          
  avgjorda          
  genom          
  stadfĂ€st          
  förlikning 18,82 % 20,19 % 19,74 % 20,72 % 19,86 %

KĂ€lla: Domstolsverket.

201

Bilaga 4 SOU 2016:81

Dispositiva (förenklade) tvistemÄl avgjorda genom stadfÀst förlikning

    2012 2013 2014 2015 2012–2015
             
Förenklade StadfÀst 2 771 2 791 2 767 2 447 10 776
tvistemÄl förlikning
  Totalt          
  avgjorda 22 499 22 192 21 602 20 147 86 440
  Andel          
  avgjorda          
  genom          
  stadfĂ€st          
  förlikning 12,32 % 12,58 % 12,81 % 12,14 % 12,47 %

KĂ€lla: Domstolsverket.

202

Bilaga 5

Exempel pÄ innehÄll i ett utsökningsavtal

Mellan X /Ä ena sidan/ och X/Ä andra sidan/ har denna dag i Kronofogdemyndighetens mÄl X betrÀffande utsökningstiteln X trÀffats följande

UTSÖKNINGSAVTAL

X ska till X betala X kr. Betalning ska göras senast den X. / Betalning ska göras med X kr den siste i varje mĂ„nad under tiden X–X. / Om betalning enligt detta avtal uteblir förfaller kvarvarande obetalda belopp jĂ€mte rĂ€nta och kostnader enligt utsökningstiteln X till omedelbar betalning.

X ska senast den X ha avflyttat frÄn X.

Om detta avtal fullföljs ska verkstÀllighet enligt utsökningstiteln X inte ske.

Om betalning/avflyttning inte sker enligt detta avtal ska Kronofogdemyndigheten verkstÀlla betalningsförpliktelsen/avhysningen i enlighet med utsökningstiteln. / NÀr betalning enligt betalningsplanen/avflyttning skett ska ansökan om verkstÀllighet Äterkallas av X.

Sundbyberg den X  



.................................. ..................................................
namnförtydligande, namnförtydligande,
personnummer personnummer

203

Bilaga 5 SOU 2016:81

Detta avtal har upprÀttats av















.

Kronofogden X

Detta avtal har upprÀttats i 3 exemplar. Parterna har fÄtt ett exemplar. Ett exemplar lÀggs in i Kronofogdemyndighetens akt.

204

Bilaga 6

Register och andra kÀllor som Kronofogdemyndigheten kan fÄ information frÄn1

Beskattningsdatabasen

I Skatteverkets beskattningsdatabas finns uppgifter som med hjÀlp av automatiserad behandling anvÀnds gemensamt i verksamheten för författningsreglerade ÀndamÄl. BestÀmmelserna om databasens ÀndamÄl och innehÄll m.m. finns i lagen (2001:181) och förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Databasen innehÄller uppgifter som avser bÄde fysiska och juridiska personers deklarationer. Bl.a. finns person- och adressuppgifter och kontrolluppgifter för de tvÄ senaste beskattningsÄren som visar arbetsgivare, inkomst, skatteavdrag samt kapital och rÀnte-/avkastningsuppgifter. Dessutom finns uppgifter om varje fastighet, dess beteckning och taxeringsvÀrde samt ÀgarförhÄllanden i fÄmansföretag. Uppgifterna i beskattningsdatabasen kan Àndras under taxeringsarbetets gÄng. Uppgifter om preliminÀra debiteringar uppdateras löpande, medan inkomstuppgifter registreras en gÄng om Äret. Kronofogdemyndigheten har Ätkomst till vissa uppgifter i beskattningsdatabasen.

1 SammanstÀllningen gör inte ansprÄk pÄ att vara uttömmande.

205

Bilaga 6 SOU 2016:81

SocialförsÀkringsdatabasen

FörsÀkringskassan behandlar personuppgifter för att kunna administrera olika förmÄner och bidrag. Det kan exempelvis handla om att betala ut sjukpenning, förÀldrapenning och barnbidrag. FörsÀkringskassan behandling av personuppgifter sker huvudsakligen i olika socialförsÀkringsregister2. SÀrskilda bestÀmmelser för dessa register finns i socialförsÀkringsbalkens (2010:110) kap. 114. SocialförsÀkringsregistren ingÄr i den s.k. socialförsÀkringsdatabasen. De flesta personuppgifter som finns i socialförsÀkringsdatabasen hÀmtar FörsÀkringskassan in frÄn de enskilda sjÀlva. Personuppgifter som FörsÀkringskassan hÀmtar in frÄn andra myndigheter Àr exempelvis folkbokföringsuppgifter frÄn Skatteverket, uppgifter om studerande frÄn Centrala StudiestödsnÀmnden och uppgifter om arbetslösa frÄn Arbetsförmedlingen och arbetslöshetskassorna. Exempel pÄ personuppgifter som lÀmnas ut frÄn socialförsÀkringsdatabasen Àr uppgifter om tidsperioder och förmÄnsbelopp till Skatteverket, Centrala StudiestödsnÀmnden, Kronofogdemyndigheten, kommunerna och Pensionsmyndigheten. Kronofogdemyndigheten har Ätkomst till vissa uppgifter i socialförsÀkringsdatabasen.

Statens personadressregister

Kronofogdemyndigheten har tillgÄng till Statens personadressregister (SPAR). SPAR Àr ett offentligt register som omfattar alla svenska och utlÀndska medborgare som Àr folkbokförda i Sverige. I SPAR ingÄr Àven personer som har fÄtt ett samordningsnummer och vars identitet Àr faststÀlld. Skatteverket Àr ansvarigt för SPAR3. BestÀmmelser som gÀller SPAR finns i lagen (1998:527) och förordningen (1998:1234) om det statliga personadressregistret samt i Skatteverkets föreskrifter om utlÀmnande av uppgifter ur SPAR (SKVFS 2011:06 samt SKVFS 2012:06). De uppgifter som finns Àr personnummer, namn, folkbokföringsadress, folkbokföringsdatum, folkbokföringsort, lÀn, kommun, församling, svensk eller utlÀndsk sÀrskild postadress som anmÀlts till folkbokföringen, avliden, utvandrad och senaste

2Exempel pÄ nÄgra socialförsÀkringsregister Àr sjukförsÀkringsregistret, bidragsregistret, arbetsskaderegistret, registret för handikappersÀttning och vÄrdbidrag, registret för sjukersÀttning och aktivitetsersÀttning, Älderspensionsregistret och intjÀnanderegistret.

31 a § förordningen (2007:780) med instruktion för Skatteverket.

206

SOU 2016:81 Bilaga 6

Àndringsdatum i SPAR. Vidare finns uppgift om make/maka/partner och om vÄrdnadshavare för barn under 18 Är.

NĂ€ringslivsregistret

I det s.k. nÀringslivsregistret tillhandahÄller Bolagsverket information om svenska företag. Via nÀringslivsregistret gÄr det att söka fram organisationsnummer och företagsnamn, information om försÀkringsförmedlare, information om vÀrdepappersinstitut samt gÄr det att söka i registret mot penningtvÀtt. Mot en avgift gÄr det att fÄ fram uppgifter om ett företags styrelse, vilka Àrenden ett företag har skickat in till Bolagsverket samt gÄr det att ladda ner Ärsredovisningar, bolagsordningar, stadgar, ekonomiska planer och e-regi- streringsbevis.

Äktenskapsregistret

Äktenskapsregistret förs av Skatteverket. Kronofogdemyndigheten har inte egen Ă„tkomst till registret, men kan fĂ„ uppgifter ur registret. I Ă€ktenskapsregistret finns uppgifter om domar, beslut och registreringar vid allmĂ€nna domstolar som gĂ€ller rĂ€ttsförhĂ„llanden mellan Ă€kta makar och registrerade partner. Exempel pĂ„ uppgifter som finns i registret Ă€r domstolens namn eller registreringsdatum, domens datum, mĂ„lets eller Ă€rendets nummer, lagrum, makarnas namn, antal barn under 18 Ă„r och vigseldatum. Vidare finns uppgift om Ă€ktenskapsförord, Ă€ktenskapsskillnad, hemskillnad, boskillnad och gĂ„vor mellan makar och bodelningshandlingar.

VĂ€rdepapper registrerade hos Euroclear

Euroclear Sweden AB (Euroclear) Àr Sveriges centrala vÀrdepappersförvarare. Euroclear Sweden utför bl.a. clearing och avveckling av transaktioner med svenska aktier och rÀntebÀrande vÀrdepapper. I rollen som central vÀrdepappersförvarare för Euroclear register över de flesta aktier och rÀntebÀrande vÀrdepapper som handlas pÄ de svenska finansiella marknaderna. Vidare tillhandahÄller Euroclears system vÀrdepapperskonton samt administrerar de bolagshÀndelser

207

Bilaga 6 SOU 2016:81

som intrÀffar i respektive vÀrdepapper. Kronofogdemyndigheten kan göra elektroniska förfrÄgningar hos Euroclear om en gÀldenÀr har nÄgra aktier eller andra vÀrdepapper registrerade och om aktierna Àr pantsatta. För förvaltarregistrerade aktier mÄste Kronofogdemyndigheten vÀnda sig till banken eller fondkommissionÀren för att fÄ upplysningar.

VĂ€gtrafikregistret – Fartygsregistret – Luftfartygsregistret

Transportstyrelsen ansvarar bl.a. för register över jÀrnvÀgsinfrastruktur och jÀrnvÀgsfordon, luftfartygs- och inskrivningsregistret, fartygs- och sjömansregistret, registrering av avtal om bÄtbyggnadsförskott, och vÀgtrafikregistret4.

VÀgtrafikregistret Àr ett register över landets alla fordon och körkortsinnehavare. BestÀmmelser om vÀgtrafikregistret finns i lagen (2001:558) och förordningen (2001:650) om vÀgtrafikregister. Företag, myndigheter och organisationer som i sin verksamhet hanterar fordon eller behöver information om fordon och dess Àgare har möjlighet att fÄ tillgÄng till vÀgtrafikregistret. Kronofogdemyndigheten har tillgÄng till vÀgtrafikregistret och kan via det fÄ tillgÄng bl.a. till uppgifter om vem som Àr registrerad Àgare till ett visst fordon, vilka fordon en viss person Àr registrerad som Àgare till och tidigare Àgare till ett visst fordon.

Fartygsregistret Àr inrÀttat för registrering av skepp, skeppsbyggen och bÄtar. Alla skepp mÄste vara registrerade i fartygsregistret. Kravet om registrering gÀller Àven för bÄtar som anvÀnds yrkesmÀssigt (till bogsering, bÀrgning, transport av gods eller passagerare, fiske) och bÄtens skrov Àr minst fem meter lÄngt. I Sveriges skeppslista som ges ut en gÄng om Äret finns uppgifter om samtliga registrerade skepp och bÄtar.

I luftfartygsregistret finns information om interimistisk registrering, registrering av luftfartyg, ÀganderÀttsÀndring, avregistrering av luftfartyg, försÀkring av luftfartyg och registrering av nödradiosÀndare.

4 5 § förordningen (2008:1300) med instruktion för Transportstyrelsen.

208

SOU 2016:81 Bilaga 6

TravhÀst- och galoppregistret

Svenska Travsportens Centralförbund (STC) och svensk Galopp (SG) för ett Àgarregister som innehÄller uppgifter om Àgare till trav- och galopphÀstar. Kronofogdemyndigheten kan fÄ uppgifter per telefon om en person Àr registrerad som Àgare till en viss hÀst och ytterligare upplysningar lÀmnas efter en skriftlig förfrÄgan.

Vapenregistren

Polismyndigheten har ett centralt elektroniskt register över bl.a. vapeninnehav. Om det finns skÀl att tro att en gÀldenÀr har vapen tar Kronofogdemyndigheten kontakt med Polismyndigheten och kan pÄ sÄ vis fÄ nödvÀndiga uppgifter om vapeninnehav.

Fastighetsregistret

LantmÀteriet Àr förvaltningsmyndighet för frÄgor om fastighetsindelning, om grundlÀggande geografisk information och fastighetsinformation, om inskrivning enligt jordabalken och om geodetiska referenssystem. LantmÀteriet ansvarar för drift och förvaltning av fastighetsregistret som förs med stöd av lagen (2000:224) och förordningen (2000:308) om fastighetsregister. Fastighetsregistret Àr Sveriges officiella register över hur marken Àr indelad och över vem som Àger vad. Fastighetsregistret innehÄller Àven information om adresser, byggnader och fastighetstaxering. Informationen anvÀnds bland annat för kreditgivning och identifiering av rÀtt Àgare vid fastighetsförsÀljningar. Kronofogdemyndigheten har Ätkomst till information i fastighetsregistret.

Företagsinteckningsregistret

En företagsinteckning Àr en sÀrskild sÀkerhetsrÀtt som har skapats för att nÀringsidkare ska kunna anvÀnda sin rörelseegendom, exempelvis ett varulager, som kreditsÀkerhet. Enligt lagen (2008:990) om företagshypotek Àr Bolagsverket inskrivningsmyndighet. Kronofogdemyndigheten har Ätkomst till information i företagsinteckningsregistret.

209

Bilaga 7

211

Bilaga 7 SOU 2016:81

212

SOU 2016:81 Bilaga 7

213

Bilaga 7 SOU 2016:81

214

SOU 2016:81 Bilaga 7

215

Bilaga 7 SOU 2016:81

216

SOU 2016:81 Bilaga 7

217

Bilaga 7 SOU 2016:81

218

SOU 2016:81 Bilaga 7

219

Bilaga 7 SOU 2016:81

220

SOU 2016:81 Bilaga 7

221

Bilaga 8

NÄgra författningar som innehÄller en sÀrskild föreskrift om verkstÀllighet eller hÀnvisning till lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.1

Kupongskattelagen (1970:624)

22 § Om en vÀrdepapperscentral eller ett aktiebolag inte betalar in kupongskatt i föreskriven tid, ska Skatteverket förelÀgga vÀrdepapperscentralen eller bolaget att inom viss tid fullgöra sin betalningsskyldighet.

Obetalda kupongskattebelopp samt dröjsmÄlsavgifter ska av Skatteverket lÀmnas för indrivning. Regeringen fÄr föreskriva att indrivning inte behöver begÀras för ett ringa belopp.

BestÀmmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning fÄr verkstÀllighet enligt utsökningsbalken ske.

Överklagande av beslut inverkar inte pĂ„ skyldigheten att betala skatt eller dröjsmĂ„lsavgift.

1 SammanstÀllningen gör inte ansprÄk pÄ att vara fullstÀndig.

223

Bilaga 8 SOU 2016:81

Kungörelsen (1973:261) om utbetalning av vissa ersÀttningar i mÄl eller Àrende vid domstol, m.m.

10 § Indrivning skall begÀras för en fordran enligt 8 eller 9 § som inte har betalats inom föreskriven tid. Indrivning behöver dock inte begÀras för en fordran som understiger 100 kronor om indrivning inte krÀvs frÄn allmÀn synpunkt. BestÀmmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. och i indrivningsförordningen (1993:1229).

Aktiebolagslagen (1975:1385)

13 kap. 26 § En avgift enligt 25 § skall efterges, om den underlÄtenhet som har föranlett avgiften framstÄr som ursÀktlig med hÀnsyn till omstÀndigheter som bolaget inte har kunnat rÄda över. Av- giften skall ocksÄ efterges om det framstÄr som uppenbart oskÀligt att ta ut den.

BestÀmmelserna om eftergift skall beaktas Àven om nÄgot yrkande om detta inte har framstÀllts, om det föranleds av vad som har förekommit i Àrendet.

Om en avgift inte har betalats efter betalningsuppmaning, skall avgiften lÀmnas för indrivning. Regeringen fÄr föreskriva att indrivning inte behöver begÀras för ringa belopp.

BestÀmmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning fÄr verkstÀllighet enligt utsökningsbalken ske.

Lagen (1976:206) om felparkeringsavgift

13 § ÅlĂ€ggande enligt 6 § andra stycket fĂ„r inte utfĂ€rdas senare Ă€n ett Ă„r efter den dag dĂ„ övertrĂ€delsen skedde.

Om en felparkeringsavgift inte betalas efter ett sÄdant ÄlÀggande som avses i 6 § andra stycket skall Transportstyrelsen begÀra indrivning av avgiften. Regeringen fÄr meddela föreskrifter om att indrivning inte behöver begÀras för ett ringa belopp.

BestÀmmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning fÄr verkstÀllighet enligt utsökningsbalken ske oavsett om ÄlÀggandet har fÄtt laga kraft.

224

SOU 2016:81 Bilaga 8

Arbetsmiljölagen (1977:1160)

8 kap. 8 § En sanktionsavgift fÄr tas ut bara om ansökan har delgetts den som avgiftsförelÀggandet riktas mot inom fem Är frÄn den tidpunkt dÄ övertrÀdelsen skedde.

Ett beslut om att avgift ska tas ut ska genast sÀndas till lÀnsstyrelsen. Avgiften ska betalas till lÀnsstyrelsen inom tvÄ mÄnader frÄn det att beslutet vann laga kraft. En upplysning om detta ska tas in i beslutet.

Om avgiften inte betalas inom den tid som anges i andra stycket, ska dröjsmÄlsavgift tas ut enligt lagen (1997:484) om dröjsmÄlsavgift. Den obetalda avgiften och dröjsmÄlsavgiften ska lÀmnas för indrivning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

BötesverkstÀllighetslagen (1979:189)

6 § Om uppbörd inte skall ske eller om uppbörd inte har lett till full betalning, skall böterna lÀmnas för indrivning. Regeringen fÄr föreskriva att indrivning inte behöver begÀras för ett ringa belopp.

BestÀmmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

Arbetstidslagen (1982:673)

27 a § En sanktionsavgift fÄr tas ut bara om ansökan har delgetts den som avgiftsförelÀggandet riktas mot inom fem Är frÄn den tidpunkt dÄ övertrÀdelsen skedde.

Ett beslut om att avgift ska tas ut ska genast sÀndas till lÀnsstyrelsen. Avgiften ska betalas till lÀnsstyrelsen inom tvÄ mÄnader frÄn det att beslutet vann laga kraft. En upplysning om detta ska tas in i beslutet.

Om avgiften inte betalas inom den tid som anges i andra stycket, ska dröjsmÄlsavgift tas ut enligt lagen (1997:484) om dröjsmÄlsavgift. Den obetalda avgiften och dröjsmÄlsavgiften ska lÀmnas för indrivning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

225

Bilaga 8 SOU 2016:81

En beslutad avgift bortfaller om verkstÀllighet inte har skett inom fem Är efter det att avgörandet vann laga kraft.

Lagen (1984:404) om stÀmpelskatt vid inskrivningsmyndigheter

35 § Om skatten inte har betalats inom föreskriven tid, skall skattebeloppet och i förekommande fall dröjsmÄlsavgift pÄ framstÀllning av inskrivningsmyndigheten eller av annan myndighet som regeringen bestÀmmer omedelbart lÀmnas för indrivning. Regeringen fÄr föreskriva att indrivning inte behöver begÀras för ett ringa belopp.

BestÀmmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning fÄr verkstÀllighet enligt utsökningsbalken ske.

Lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmÀnhetens tjÀnst

17 § RIKAB:s beslut om att pÄföra avgifter enligt denna lag ska anses som beslut av förvaltningsmyndighet och fÄr verkstÀllas, om avgiften Àr obetald och förfallen till betalning. VerkstÀllighet fÄr ske Àven om avgiftsbeslutet har begÀrts omprövat eller omprövningsbeslutet har överklagats. Avser beslutet radio- och TV-avgift, krÀvs dock att RIKAB har sÀnt en pÄminnelse enligt 12 §.

Uttagande av avgift handlÀggs hos Kronofogdemyndigheten som allmÀnt mÄl.

Lagen (1989:532) om tillstÄnd för anstÀllning pÄ fartyg

6 § FrÄgor om pÄförande av avgift enligt 5 § prövas av allmÀn domstol efter ansökan, som skall göras av allmÀn Äklagare inom tvÄ Är efter det att övertrÀdelsen upphörde. I frÄgor om sÄdan talan gÀller i tillÀmpliga delar bestÀmmelserna i rÀttegÄngsbalken om Ätal för brott pÄ vilket inte kan följa svÄrare straff Àn böter och om kvarstad i brottmÄl. Sedan fem Är har förflutit efter det att övertrÀdelsen upphörde, fÄr avgift inte pÄföras. Avgiften tillfaller staten.

Avgiften skall betalas till lÀnsstyrelsen inom tvÄ mÄnader frÄn det att beslutet vann laga kraft. En upplysning om detta skall tas in

226

SOU 2016:81 Bilaga 8

i beslutet. Om avgiften inte betalas inom denna tid, skall dröjsmÄlsavgift tas ut enligt lagen (1997:484) om dröjsmÄlsavgift. Den obetalda avgiften och dröjsmÄlsavgift skall lÀmnas för indrivning. IndrivningsÄtgÀrder fÄr dock inte vidtas sedan fem Är har förflutit frÄn det beslutet vann laga kraft. Regeringen fÄr föreskriva att indrivning inte behöver begÀras för ett ringa belopp. BestÀmmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

Lagen (1990:676) om skatt pÄ rÀnta pÄ skogskontomedel m.m.

10 § Skatt eller dröjsmÄlsavgift som inte har betalats in i rÀtt tid skall lÀmnas för indrivning. Regeringen fÄr föreskriva att indrivning inte behöver begÀras för ett ringa belopp.

BestÀmmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning fÄr verkstÀllighet enligt utsökningsbalken ske.

Överklagande inverkar inte pĂ„ skyldigheten att betala skatt eller dröjsmĂ„lsavgift.

Förordningen (1994:426) om brottsofferfond

7 § BestÀmmelser om uppbörd och indrivning av fondavgifter finns i bötesverkstÀllighetslagen (1979:189), lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m., bötesverkstÀllighetsförordningen (1979:197) och indrivningsförordningen (1993:1229). Polismyndigheten ska varje mÄnad redovisa inbetalda fondavgifter till Kammarkollegiet. Kronofogdemyndigheten ska redovisa indrivna fondavgifter till Kammarkollegiet.

Årsredovisningslagen (1995:1554)

8 kap. 10 § Om en förseningsavgift inte har betalats efter betalningsuppmaning, skall avgiften lÀmnas för indrivning. Regeringen fÄr föreskriva att indrivning inte behöver begÀras för ringa belopp.

227

Bilaga 8 SOU 2016:81

BestÀmmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning fÄr verkstÀllighet enligt utsökningsbalken ske.

8 kap. 11 § Ett beslut om förseningsavgift fÄr verkstÀllas Àven om det inte har vunnit laga kraft.

Om ett bolag har rÀtt att fÄ tillbaka betalad förseningsavgift pÄ grund av en domstols beslut, ska rÀnta betalas pÄ den Äterbetalade förseningsavgiften frÄn och med mÄnaden efter den dÄ förseningsavgiften betalades in till och med den mÄnad dÄ Äterbetalning görs. I frÄga om rÀntans storlek tillÀmpas 65 kap. 4 § tredje stycket skatteförfarandelagen.

Ellagen (1997:857)

12 kap. 12 § Om en förseningsavgift inte har betalats efter betalningsuppmaning, skall avgiften lÀmnas för indrivning. Regeringen fÄr föreskriva att indrivning inte behöver begÀras för ringa belopp.

BestÀmmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning fÄr verkstÀllighet enligtutsökningsbalken ske.

12 kap. 13 § Ett beslut om förseningsavgift fÄr verkstÀllas Àven om det inte har vunnit laga kraft.

Om ett företag har rÀtt att fÄ tillbaka betalad förseningsavgift pÄ grund av en domstols beslut, ska rÀnta betalas pÄ den Äterbetalade förseningsavgiften frÄn och med mÄnaden efter den dÄ förseningsavgiften betalades in till och med den mÄnad dÄ Äterbetalning görs. I frÄga om rÀntans storlek tillÀmpas 65 kap. 4 § tredje stycket skatteförfarandelagen.

Lagen (1997:1137) om vÀgavgift för vissa tunga fordon

26 § Om vÀgavgift inte betalas i rÀtt tid skall avgiften lÀmnas för indrivning. Regeringen fÄr föreskriva att indrivning inte behöver begÀras för ringa belopp. BestÀmmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning fÄr verkstÀllighet enligt utsökningsbalken ske.

228

SOU 2016:81 Bilaga 8

Lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrÄgor

19 § Avgift enligt 17 § och kostnad enligt 18 § som inte betalats inom den tid SkatterÀttsnÀmnden angett fÄr tas ut genom indrivning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

Vid indrivning fÄr verkstÀllighet enligt utsökningsbalken ske.

Förordningen (1998:928) om bygde- och fiskeavgifter

3 § Avgifter som betalats till lĂ€nsstyrelsen ska utan dröjsmĂ„l sĂ€ttas in i bank eller hos kreditmarknadsföretag mot rĂ€nta. Detsamma ska Havs- och vattenmyndigheten göra med avgifter som betalats till Havs- och vattenmyndigheten och som berĂ€knas bli tagna i ansprĂ„k under det följande kalenderĂ„ret. Övriga avgiftsmedel ska Havs- och vattenmyndigheten utan dröjsmĂ„l föra över till Kammarkollegiet för förvaltning.

Om en avgift som ska betalas till lÀnsstyrelsen eller Havs- och vattenmyndigheten inte har betalats inom föreskriven tid, ska myndigheten begÀra indrivning av avgiften. Indrivning behöver dock inte begÀras för en fordran som understiger 100 kronor, om indrivning inte krÀvs frÄn allmÀn synpunkt.

BestÀmmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. och i indrivningsförordningen (1993:1229).

Studiestödslagen (1999:1395)

4 kap. 27 § Årsbelopp och avgifter enligt detta kapitel som inte har betalats inom föreskriven tid fĂ„r tas ut genom utmĂ€tning utan föregĂ„ende dom eller utslag.

Årsbelopp eller del dĂ€rav som inte har betalats, frivilligt eller genom utmĂ€tning, före utgĂ„ngen av november mĂ„nad det tredje Ă„ret efter betalningsĂ„ret, skall inte föranleda vidare indrivningsĂ„tgĂ€rder.

229

Bilaga 8 SOU 2016:81

Naturgaslagen (2005:403)

10 kap. 11 § Om en förseningsavgift inte har betalats efter betalningsuppmaning, skall avgiften lÀmnas för indrivning. Regeringen fÄr föreskriva att indrivning inte behöver begÀras för ringa belopp.

BestÀmmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning fÄr verkstÀllighet enligtutsökningsbalken ske.

10 kap. 12 § Ett beslut om förseningsavgift fÄr verkstÀllas Àven om det inte har vunnit laga kraft.

Om ett företag har rÀtt att fÄ tillbaka betald förseningsavgift pÄ grund av en domstols beslut, ska rÀnta betalas pÄ den Äterbetalda förseningsavgiften frÄn och med mÄnaden efter den dÄ förseningsavgiften betalades in till och med den mÄnad dÄ Äterbetalning görs. I frÄga om rÀntans storlek tillÀmpas 65 kap. 4 § tredje stycket skatteförfarandelagen (2011:1244).

UtlÀnningslagen (2005:716)

19 kap. 7 § FrÄgan om transportören ska betala en avgift enligt 5 § prövas av den myndighet som ska verkstÀlla avvisningen.

FrÄgan om transportören ska betala en avgift enligt 5 a § prövas av Polismyndigheten.

Avgiften enligt 5 § ska betalas till Migrationsverket. Avgiften enligt 5 a § ska betalas till Polismyndigheten. Avgifterna tillfaller staten.

MÄl om uttagande av avgift handlÀggs som allmÀnt mÄl. BestÀmmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

UtlÀnningsförordning (2006:97)

8 kap. 9 § BestĂ€mmelser om begĂ€ran om indrivning m.m. finns i 4– 9 §§ indrivningsförordningen (1993:1229). Att den betalningsskyldige skall uppmanas att betala fordringen innan ansökan om indrivning görs framgĂ„r av3 § nĂ€mnda förordning.

Indrivning behöver inte begÀras för en fordran som understiger 100 kronor om indrivning inte krÀvs frÄn allmÀn synpunkt.

230

SOU 2016:81 Bilaga 8

VĂ€gtrafikskattelagen (2006:227)

8 kap. 4 § Om vÀgtrafikskatt inte betalas i rÀtt tid, skall den lÀmnas för indrivning. SÄdan fÄr dock inte begÀras för ett belopp som omfattas av anstÄnd. Regeringen fÄr meddela föreskrifter om att indrivning inte behöver begÀras för ett ringa belopp.

BestÀmmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning fÄr verkstÀllighet ske enligt utsökningsbalken.

Konkurrenslagen (2008:579)

3 kap. 22 § Konkurrensskadeavgift ska betalas till Konkurrensverket inom trettio dagar frÄn det att domen vann laga kraft eller avgiftsförelÀggandet godkÀndes eller inom den lÀngre tid som anges i domen eller förelÀggandet.

Om konkurrensskadeavgiften inte betalas i tid, ska Konkurrensverket lÀmna den obetalda avgiften för indrivning. BestÀmmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. VerkstÀllighet fÄr ske enligt utsökningsbalkens bestÀmmelser.

Radio- och TV-lagen (2010:696)

13 kap. 14 § Beslut om sÀndningsavgift och rÀnta fÄr verkstÀllas om avgiften eller rÀntan Àr obetald och förfallen till betalning.

13 kap. 15 § För sĂ„dan avgift och rĂ€nta som nĂ€mns i 14 § tillĂ€mpas 59 kap. 13, 16, 17, 21, 26 och 27 §§ samt 70 kap. 1–4 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244).

Vid tillÀmpningen av första stycket ska vad som sÀgs i skatteförfarandelagen om Skatteverket i stÀllet gÀlla Myndigheten för press, radio och tv.

231

Bilaga 8 SOU 2016:81

Plan- och byggförordning (2011:338)

9 kap. 4 § Tillsynsmyndigheten ansvarar för indrivning av byggsanktionsavgifter.

BestĂ€mmelser om begĂ€ran om indrivning m.m. finns i 4–9 §§ indrivningsförordningen (1993:1229). Att den betalningsskyldige ska uppmanas att betala fordringen innan ansökan om indrivning görs framgĂ„r av 3 § nĂ€mnda förordning.

Indrivning behöver inte begÀras för en fordran som understiger 100 kronor, om indrivning inte krÀvs frÄn allmÀn synpunkt.

Skatteförfarandelagen (2011:1244)

70 kap. 1 § Om ett skattebelopp eller avgiftsbelopp inte har betalats i rÀtt tid, ska fordran lÀmnas till Kronofogdemyndigheten för indrivning, om

1. det obetalda beloppet uppgÄr till

a. minst 10 000 kronor för en betalningsskyldig som ska lÀmna skattedeklaration eller Àr godkÀnd för F-skatt,

b. minst 2 000 kronor för andra betalningsskyldiga, och

2. den betalningsskyldige har uppmanats att betala beloppet.

En fordran pÄ en betalningsskyldig som avses i första stycket 1 a ska ocksÄ lÀmnas för indrivning, om ett belopp pÄ minst 2 000 kronor har varit obetalt under en lÀngre tid trots att den betalningsskyldige har uppmanats att betala beloppet.

70 kap. 3 § Vid indrivning fÄr verkstÀllighet enligt utsökningsbalken ske.

Tullagen (2016:253)

2 kap. 16 § Om tull inte har betalats i rÀtt tid, ska fordran lÀmnas till Kronofogdemyndigheten för indrivning.

Vid indrivning fÄr verkstÀllighet enligt utsökningsbalken ske. Regeringen fÄr meddela föreskrifter om att indrivning inte be-

höver begÀras för ett ringa belopp.

232

SOU 2016:81 Bilaga 8

Tullförordningen (2016:287)

1 kap. 12 § Obetalda avgifter enligt 10 § ska pÄ begÀran av Tullverket drivas in pÄ det sÀtt som anges i 2 kap. 16 § tullagen (2016:253).

BestĂ€mmelser om begĂ€ran om indrivning m.m. finns i 4–9 §§ indrivningsförordningen (1993:1229). Att den betalningsskyldige ska uppmanas att betala fordran innan ansökan om indrivning görs framgĂ„r av 3 § samma förordning.

Indrivning behöver inte begÀras för en fordran som understiger 100 kronor, om indrivning inte krÀvs frÄn allmÀn synpunkt.

233

Bilaga 9

SammanstÀllning gjord av Ekonomistyrningsverket över myndigheter som gjort ovillkorade utbetalningar till enskilda Är 2015

AffÀrsverket svenska kraftnÀt Arbetsdomstolen Arbetsförmedlingen Arbetsgivarverket Arbetsmiljöverket

Avvecklingsmyndigheten för utbildningsmyndigheter

Avvecklingsmyndigheten för vissa myndigheter inom vÄrd- och omsorgsomrÄdet

Blekinge tekniska högskola Boverket Brottsoffermyndigheten Centrala studiestödsnÀmnden Datainspektionen Diskrimineringsombudsmannen Domstolsverket Ekobrottsmyndigheten Ekonomistyrningsverket ElsÀkerhetsverket Energimarknadsinspektionen ErsÀttningsnÀmnden ExportkreditnÀmnden

235

Bilaga 9 SOU 2016:81

Finansinspektionen FolkhÀlsomyndigheten

ForskningsrÄdet för hÀlsa, arbetsliv och vÀlfÀrd

ForskningsrÄdet för miljö, areella nÀringar och samhÀllsbyggande Fortifikationsverket

Forum för levande historia Försvarets materielverk Försvarsexportmyndigheten Försvarshögskolan Försvarsmakten FörsÀkringskassan Göteborgs universitet

Havs- och vattenmyndigheten Högskolan Dalarna Högskolan i BorÄs Högskolan i GÀvle Högskolan i Halmstad Högskolan i Skövde Högskolan Kristianstad Högskolan VÀst

Inspektionen för arbetslöshetsförsÀkringen Inspektionen för socialförsÀkringen Inspektionen för vÄrd och omsorg Institutet för rymdfysik

Institutet för sprÄk och folkminnen Justeringsmyndighet: Koncern Justeringsmyndighet: LÀnsstyrelserna Justitiekanslern

Kammarkollegiet Kammarkollegiets kapitalförvaltning Karlstads universitet

Karolinska institutet Kemikalieinspektionen

236

SOU 2016:81 Bilaga 9

Kommerskollegium

Konjunkturinstitutet

Konkurrensverket

Konstfack

KonstnÀrsnÀmnden

Konsumentverket

KriminalvÄrden

Kronofogdemyndigheten

Kungl. biblioteket

Kungl. Konsthögskolan

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Kungl. Tekniska högskolan

Kustbevakningen

LantmÀteriet

Linköpings universitet

Linnéuniversitetet

Livsmedelsverket

LuleÄ tekniska universitet

Lunds universitet

LĂ€kemedelsverket

LÀnsstyrelsen i Blekinge lÀn

LÀnstyrelsen i Dalarnas lÀn

LÀnsstyrelsen i Gotlands lÀn

LÀnsstyrelsen i GÀvleborgs lÀn

LÀnsstyrelsen i Hallands lÀn

LÀnsstyrelsen i JÀmtlands lÀn

LÀnsstyrelsen i Jönköpings lÀn

LÀnsstyrelsen i Kalmar lÀn

LÀnsstyrelsen i Kronobergs lÀn

LÀnsstyrelsen i Norrbottens lÀn

LÀnsstyrelsen i SkÄne lÀn

LÀnsstyrelsen i Stockholms lÀn

LÀnsstyrelsen i Södermanlands lÀn

237

Bilaga 9 SOU 2016:81

LĂ€nsstyrelsen i Uppsala lĂ€n LĂ€nsstyrelsen i VĂ€rmlands lĂ€n LĂ€nsstyrelsen i VĂ€sterbottens lĂ€n LĂ€nsstyrelsen i VĂ€sternorrlands lĂ€n LĂ€nsstyrelsen i VĂ€stmanlands lĂ€n LĂ€nsstyrelsen i VĂ€stra Götalands lĂ€n LĂ€nsstyrelsen i Örebro lĂ€n LĂ€nsstyrelsen i Östergötlands lĂ€n Malmö högskola

Migrationsverket

Mittuniversitetet Moderna museet

Myndigheten för delaktighet

Myndigheten för familjerÀtt och förÀldraskapsstöd Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap Myndigheten för tillvÀxtpolitiska utvÀrderingar och analyser Myndigheten för ungdoms- och civilsamhÀllesfrÄgor Myndigheten för yrkeshögskolan

MÀlardalens högskola

Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde Naturhistoriska riksmuseet

NaturvÄrdsverket Nordiska Afrikainstitutet

Patent- och registreringsverket PatentbesvÀrsrÀtten Pensionsmyndigheten Polismyndigheten

Post- och telestyrelsen Regeringskansliet RevisorsnÀmnden RiksantikvarieÀmbetet Riksarkivet

Riksdagens ombudsmÀn JO

238

SOU 2016:81 Bilaga 9

Riksdagsförvaltningen

RiksgÀldskontoret

Riksrevisionen

RiksutstÀllningar

Rymdstyrelsen

RÄdet för Europeiska socialfonden i Sverige

RĂ€ttsmedicinalverket

Sameskolstyrelsen

Sametinget

Sjöfartsverket

Skatteverket

Skogsstyrelsen

Skolforskningsinstitutet

Socialstyrelsen

Specialpedagogiska skolmyndigheten

Statens energimyndighet

Statens fastighetsverk

Statens försvarshistoriska museer

Statens geotekniska institut

Statens haverikommission

Statens historiska museer

Statens institutionsstyrelse

Statens jordbruksverk

Statens kulturrÄd

Statens maritima museer

Statens museer för vÀrldskultur

Statens servicecenter

Statens skolinspektion

Statens skolverk

Statens tjÀnstepensionsverk

Statens veterinÀrmedicinska anstalt

Statens vÀg- och transportforskningsinstitut

Statistiska centralbyrÄn

239

Bilaga 9 SOU 2016:81

Statskontoret

Stockholms konstnÀrliga högskola Stockholms universitet StrÄlsÀkerhetsmyndigheten

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Svenska institutet

Sveriges geologiska undersökning Sveriges lantbruksuniversitet

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SÀkerhets- och integritetsskyddsnÀmnden Södertörns högskola

TandvÄrds- och lÀkemedelsförmÄnsverket TillvÀxtverket

Totalförsvarets forskningsinstitut Totalförsvarets rekryteringsmyndighet Trafikverket

Transportstyrelsen Tullverket

UmeÄ universitet

Universitets- och högskolerÄdet UniversitetskanslersÀmbetet Uppsala universitet Valmyndigheten

Verket för innovationssystem VetenskapsrĂ„det Åklagarmyndigheten Örebro universitet

240

Bilaga 10

NÄgra författningar som innehÄller sÀrskild föreskrift enligt 5 kap. 10 § UB1

Ärvdabalken

12 kap. 7 § Egendom som omfattas av nyttjanderÀtten mÄ ej tagas i mÀt för Àgarens gÀld, med mindre den pÄ grund av pantrÀtt eller eljest sÀrskilt hÀftar dÀrför eller frÄga Àr om gÀld, för vilken Àgaren svarar enligt 21 kap.

Förordningen (1962:652) om Sveriges författarfond

9 § Efter upphovsmannens död övergÄr rÀtten till individuell ersÀttning enligt lagstiftningen om bodelning, arv och testamente.

RÀtten till individuell ersÀttning övergÄr dock inte om ersÀttningen till den enskilda mottagaren understiger hÀlften av den nivÄ som berÀttigar en upphovsman till ersÀttning enligt 6 a §.

RÀtten till individuell ersÀttning som inte Àr tillgÀnglig för lyftning kan inte överlÄtas och fÄr dÀrför inte utmÀtas.

Firmalagen (1974:156)

14 § Firma fÄr ej tagas i mÀt. FörsÀttes innehavaren i konkurs, ingÄr dock rÀtten till firman i konkursboet, om ej firman innehÄller gÀldenÀrens eller, vid handelsbolags konkurs, bolagsmans slÀktnamn. Firma

1 SammanstÀllningen gör inte ansprÄk pÄ att vara fullstÀndig.

241

Bilaga 10 SOU 2016:81

som ej ingÄr i konkursbo fÄr likvÀl anvÀndas under den tid verksamheten fortsÀttes för boets rÀkning.

Trafikskadelagen (1975:1410)

32 § Fordran pÄ trafikskadeersÀttning med anledning av personskada fÄr ej tagas i mÀt för den skadelidandes skuld. UtmÀtning av livrÀntebelopp kan dock ske enligt vad som föreskrives i 7 kap. utsökningsbalken. I frÄga om förbud mot utmÀtning sedan ersÀttning har betalats ut gÀller 5 kap. 7 § andra stycket utsökningsbalken.

FörsÀkringsanstalt fÄr kvitta fordran pÄ sjÀlvriskbelopp enligt 21 § mot försÀkringstagarens fordran hos anstalten. Fordran pÄ ersÀttning som avses i 24 § andra stycket fÄr kvittas mot fordran som innehas av den försÀkringspliktige.

Fordran pÄ trafikskadeersÀttning med anledning av personskada fÄr ej i vidare mÄn Àn som följer av 19 § överlÄtas innan ersÀttningen Àr tillgÀnglig för lyftning.

Bostadsförvaltningslagen (1977:792)

21 § Medel som förvaltaren har hand om för fastigheten skall hÄllas skilda frÄn andra medel. De fÄr ej utmÀtas för annan skuld Àn sÄdan som Àr hÀnförlig till tvÄngsförvaltningen och de ingÄr ej heller i fastighetsÀgarens konkursbo.

BehÄllna medel, som ej finnes böra avsÀttas för förvaltningen, skall utbetalas till fastighetsÀgaren. Tvist om vad fastighetsÀgaren Àr berÀttigad att utfÄ prövas av hyresnÀmnden.

Lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan nÀringsidkare m.fl.

19 § Vara som har sÄlts genom avbetalningsköp fÄr ej utmÀtas för fordran pÄ grund av köpet.

242

SOU 2016:81 Bilaga 10

Äktenskapsbalken

9 kap. 9 § En makes egendom fÄr utmÀtas för den makens skuld Àven om bodelning skall förrÀttas. Har egendomen satts under sÀrskild förvaltning, fÄr den dock utmÀtas för den makens skuld endast om ocksÄ den andra maken svarar för skulden eller utmÀtningsfordringen Àr förenad med sÀrskild förmÄnsrÀtt i egendomen.

Konkurslagen (1987:672)

3 kap. 7 § Sedan beslut om konkurs har meddelats, fÄr egendom som hör till konkursboet inte utmÀtas för fordran hos gÀldenÀren, om inte nÄgot annat följer av 7 kap. 19 § första stycket utsökningsbalken. En utmÀtning som sker i strid mot detta Àr utan verkan.

Utan hinder av konkurs fÄr ÀndÄ egendom, i vilken pantrÀtt för viss fordran gÀller, utmÀtas för fordringen.

Begravningslagen (1990:1144)

2 kap.9 § RÀtten till gravplats som har upplÄtits pÄ en enskild begravningsplats fÄr inte pantsÀttas eller utmÀtas.

Första stycket gÀller Àven i frÄga om gravanordningar.

2 kap. 11 § En begravningsplats fÄr inte utmÀtas och inte heller belastas med pantrÀtt eller andra rÀttigheter som kan inskrivas enligt jordabalken.

3 kap. 2 § Krematorier fÄr inte utmÀtas eller belastas med pantrÀtt.

7 kap. 2 § GravrÀtten fÄr inte pantsÀttas eller utmÀtas.

7 kap. 29 § Gravanordningar fÄr inte pantsÀttas eller utmÀtas.

Lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion

2 kap. 17 § Under den tid företagsrekonstruktionen pÄgÄr fÄr utmÀtning eller annan verkstÀllighet enligt utsökningsbalken inte Àga rum mot gÀldenÀren. VerkstÀllighet fÄr dock ske för fordran för vilken

243

Bilaga 10 SOU 2016:81

borgenÀren har handpantrÀtt eller retentionsrÀtt, eller för fordran som avser underhÄllsbidrag. HandrÀckning enligt lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan nÀringsidkare m.fl. fÄr inte ske.

Under företagsrekonstruktionen fÄr inte heller meddelas beslut om kvarstad eller betalningssÀkring.

FörsÀkringsavtalslagen (2005:104)

15 kap. 2 § En försÀkring eller ett försÀkringsbelopp, som tillfaller en förmÄnstagare till följd av ett förordnande som har kunnat Äterkallas, fÄr tas i ansprÄk för försÀkringstagarens skulder, om fordringen har uppkommit före försÀkringsfallet och inte kan betalas ur försÀkringstagarens förmögenhet eller kvarlÄtenskap.

En försÀkring eller ett försÀkringsbelopp, som tillfaller en förvÀrvare eller panthavare eller en förmÄnstagare till följd av ett oÄterkalleligt förordnande, fÄr inte tas i ansprÄk för försÀkringstagarens skulder efter det att ett meddelande om förfogandet har kommit in till försÀkringsbolaget. Om förfogandet avser ett försÀkringsbrev som innehavaren mÄste förete för att fÄ ut försÀkringsersÀttning, blir förfogandet gÀllande mot försÀkringstagarens borgenÀrer nÀr den till vars förmÄn förfogandet Àger rum fÄr försÀkringsbrevet i sin besittning.

En försÀkring eller ett försÀkringsbelopp som tillfaller en förmÄnstagare fÄr aldrig utmÀtas för försÀkringstagarens skulder, om ansökan görs mer Àn tre Är frÄn det att förmÄnstagarens rÀtt intrÀdde.

15 kap. 3 § Innan nÄgot försÀkringsfall har intrÀffat fÄr en livförsÀkring som gÀller pÄ försÀkringstagarens eller försÀkringstagarens makes liv utmÀtas för försÀkringstagarens skulder bara i den mÄn det under nÄgot av de senaste tio Ären har betalats premie för försÀkringen med belopp som överstiger

1.för tidsbegrÀnsad försÀkring som endast avser dödsfall: fem gÄnger den premie som berÀknas belöpa pÄ det Äret,

2.för livförsÀkring dÀr försÀkringsbolagets betalningsskyldighet efter försÀkringsfall inte lÀngre Àr beroende av att en viss person lever, om den inte omfattas av 1: dubbla genomsnittet av de premier som betalats under perioden eller den kortare tid under vilken försÀkringen gÀllt,

244

SOU 2016:81 Bilaga 10

3. för försÀkring med periodisk utbetalning dÀr försÀkringsbolagets betalningsskyldighet Àr beroende av att en eller flera personer lever, om den inte omfattas av 1: femton procent av den premie som skulle ha betalats om försÀkringen hade tecknats mot engÄngspremie vid början av det Äret.

I frÄga om fondförsÀkring ska alltid gÀlla det som sÀgs i första stycket 2.

Om prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsÀkringsbalken Àndrats efter premiebetalningen, Àndras det belopp som fÄr utmÀtas i proportion till Àndringen av prisbasbeloppet.

15 kap. 4 § Om vÀrdet av en försÀkring, som enligt 3 § inte fÄr utmÀtas, förs över till en annan försÀkring pÄ sÀtt som anges i 58 kap. 18 § tredje stycket inkomstskattelagen (1999:1229), anses den nya försÀkringen som samma försÀkring vid tillÀmpningen av 3 §.

15 kap. 5 § Sedan ett försÀkringsfall har intrÀffat fÄr en livförsÀkring och ersÀttning som utfaller frÄn den inte utmÀtas för försÀkringstagarens skulder i den mÄn ersÀttningen tillfaller nÄgon som sjÀlv behöver den för sin försörjning eller för en underhÄllsskyldighet. Om ersÀttningen tillfaller nÄgon annan Àn den försÀkrade, gÀller dock detta förbud bara om den försÀkrade har försörjt eller varit skyldig att försörja den berÀttigade. NÀr ersÀttningen betalas i form av livrÀnta, gÀller förbudet bara rÀtten till livrÀntan.

FrÄn vad som efter den försÀkrades död pÄ grund av förmÄnstagarförordnande tillfaller den försÀkrades make eller den försÀkrades eller makens barn som vid dödsfallet inte fyllt 25 Är ska för varje berÀttigad alltid undantas frÄn utmÀtning ett sammanlagt försÀkringsbelopp som motsvarar sex gÄnger det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsÀkringsbalken som gÀller för dödsÄret.

15 kap. 6 § Det som sÀgs i 3 § om make gÀller ocksÄ sambo samt tidigare make och tidigare sambo. Det som sÀgs i 5 § om make gÀller ocksÄ sambo.

15 kap. 7 § Om en försÀkring som en arbetsgivare har tecknat pÄ en anstÀllds liv inte gÀller till förmÄn för arbetsgivaren sjÀlv, fÄr försÀkringen och ersÀttning som utfaller frÄn den inte tas i ansprÄk för arbetsgivarens skulder pÄ nÄgot annat sÀtt Àn som sÀgs i 8 §. Detta

245

Bilaga 10 SOU 2016:81

gÀller ocksÄ om den försÀkrade inte Àr anstÀlld hos arbetsgivaren men har nÄgon annan anknytning till dennes verksamhet eller Àr medförsÀkrad som nÀrstÄende till nÄgon annan försÀkrad.

15 kap. 9 § Sedan ett försÀkringsfall har intrÀffat fÄr en livförsÀkring och ersÀttning som utfaller frÄn den inte utmÀtas för den berÀttigades skulder utom i fall som framgÄr av 5 §.

Trots det som sÀgs i 5 § fÄr ett ersÀttningsbelopp som inte hÄlls avskilt efter utbetalningen utmÀtas för den berÀttigades skulder. NÀr tvÄ Är har gÄtt frÄn det att beloppet skulle betalas, fÄr ocksÄ det som hÄlls avskilt utmÀtas till den del beloppet inte behövs för den berÀttigades försörjning eller för att fullgöra underhÄllsskyldighet som Ävilar honom.

15 kap. 10 § Om ersÀttningen frÄn en sjuk- eller olycksfallsförsÀkring skall tillfalla den försÀkrade, fÄr försÀkringen och ersÀttning som utfaller frÄn den inte utmÀtas för försÀkringstagarens eller den försÀkrades skulder. NÀr ersÀttning betalas i form av livrÀnta, gÀller förbudet mot utmÀtning för den berÀttigades skulder bara rÀtten till livrÀntan.

Trots det som sÀgs i första stycket fÄr ett ersÀttningsbelopp som har tillfallit den försÀkrade och som inte hÄlls avskilt efter utbetalningen utmÀtas för den försÀkrades skulder. NÀr tvÄ Är har gÄtt sedan beloppet skulle betalas, fÄr ocksÄ det som hÄlls avskilt utmÀtas till den del beloppet inte behövs för den försÀkrades försörjning eller för att fullgöra underhÄllsskyldighet som Ävilar honom.

Om ersĂ€ttning skall tillfalla nĂ„gon annan Ă€n den försĂ€krade, tillĂ€mpas vad som gĂ€ller enligt 3–7 och 9 §§ om utmĂ€tning av tidsbegrĂ€nsad livförsĂ€kring som bara avser dödsfall och av ersĂ€ttning som utfaller frĂ„n livförsĂ€kring.

SocialförsÀkringsbalken

107 kap. 9 § En försÀkrads fordran pÄ ersÀttning som innestÄr hos FörsÀkringskassan eller Pensionsmyndigheten fÄr inte utmÀtas. En fordran pÄ sÄdan ersÀttning fÄr inte heller pantsÀttas eller överlÄtas innan den Àr tillgÀnglig för lyftning.

246

SOU 2016:81 Bilaga 10

107 kap. 10 § BestÀmmelserna i 9 § hindrar inte utmÀtning enligt bestÀmmelserna i 7 kap. utsökningsbalken.

107 kap. 11 § BestÀmmelserna i 9 och 10 §§ gÀller Àven för tillgodohavande pÄ premiepensionskonto.

Konsumentkreditlagen (2010:1846)

46 § En vara som har sÄlts med förbehÄll om ÄtertaganderÀtt fÄr inte utmÀtas för en fordran som grundar sig pÄ kreditköpet.

VarumÀrkeslagen (2010:1877)

10 kap. 9 § RÀtten till ett varukÀnnetecken enligt 1 kap. 7 § fÄr inte utmÀtas. FörsÀtts innehavaren i konkurs, ingÄr dock rÀtten i konkursboet.

Skuldsaneringslagen (2016:675)

42 § Efter inledandebeslutet fÄr utmÀtning för fordringar som uppkommit dessförinnan inte ske innan frÄgan om skuldsanering Àr avgjord genom ett beslut som har fÄtt laga kraft. Om utmÀtning ÀndÄ sker, Àr ÄtgÀrden utan verkan.

Första stycket gÀller inte fordringar som enligt 31 § inte omfattas av skuldsaneringen. Det gÀller inte heller om, efter överklagande, rÀtten pÄ begÀran av en borgenÀr bestÀmmer att utmÀtning fÄr ske.

Denna paragraf tillÀmpas Àven i frÄga om ett beslut om betalningssÀkring och verkstÀllighet av ett sÄdant beslut.

247

Bilaga 11

Information  
2015-10-08 Dnr 3.1–25485/2015 1(2)

Avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjÀnsten

Anette Agenmark

Riksnormen för försörjningsstöd 2016

Tillsammans med skÀliga kostnader för vissa andra behov avgör riksnormen nivÄn pÄ försörjningsstödet. Beloppen bestÀms av regeringen inför varje nytt kalenderÄr1 och gÀller som miniminivÄ för de behov som riksnormen ska tÀcka.2

I riksnormen 2016 har beloppet för barn i Ă„ldersgruppen 0–6 Ă„r höjts med

100 kronor.

För barn i Ă„ldersgruppen 7–18 Ă„r och för skolungdomar i Ă„ldersgruppen 19-20 Ă„r (hemmavarande ungdomar som gĂ„r i gymnasiet) har beloppet höjts med 250 kronor.

Syftet med höjningen Ă€r att barn i Ă„ldersgruppen 7 – 18 Ă„r i familjer med försörjningsstöd ska ha ekonomiska möjligheter att utöva fritidsaktiviteter.

Normen för gemensamma hushÄllskostnader höjs med 10 kronor för att kompensera höjningen av TV-avgiften.

Riksnormen för ett hushÄll utgör summan av de personliga kostnaderna för samtliga medlemmar i hushÄllet och de gemensamma hushÄllskostnaderna enlig följande tabeller.

Personliga kostnader per hemmavarande barn och skolungdom, kronor

Ålder   0 Ă„r 1-2 Ă„r   3 Ă„r   4-6 Ă„r   7-10 Ă„r   11-14 Ă„r 15-18 Ă„r   19-20 Ă„r  
                                           
Summa                                          
personliga   1840 2080   1830 2080 2660   3090     3500   3530  
kostnader                                          
Utan lunch                                          
5 dagar   1710 1900   1650 1830   –   –       –     –  
per vecka                                          
                                   
Personliga kostnader vuxna, kronor                                  
            EnsamstĂ„ende   Sambor                
Summa personliga kostnader     2950     5320                  
                               
Gemensamma hushĂ„llskostnader, kronor                              
Antal personer         1   2 3 4   5   6     7  
                           
Summa gemensamma kostnader   940   1050 1320 1500   1720   1960   2130  
                                           

12 kap. 1 § socialtjÀnstförordningen (2001:937)

24 kap. 3 § första stycket 1 socialtjÀnstlagen (2001:453)

SOCIALSTYRELSEN Telefon 075-247 30 00 socialstyrelsen@socialstyrelsen.se
106 30 Stockholm Fax 075-247 32 52 www.socialstyrelsen.se

249

Bilaga 11 SOU 2016:81
SOCIALSTYRELSEN 2015-10-08 Dnr 3.1–25485/2015 2(2)

För att berÀkna kostnaden för hushÄll med fler Àn 7 personer lÀgger man till 170 kronor för varje ytterligare hushÄllsmedlem. Det motsvarar skillnaden mellan hushÄll med 6 respektive 7 personer.

En person som ingÄr i ett hushÄll utan att vara sambo

En vuxen person kan ingÄ i en hushÄllsgemenskap med en eller flera andra vuxna personer, utan att rÀknas som sambo.

För att rÀkna ut riksnormen för honom eller henne lÀgger man ihop personens del av de gemensamma hushÄllskostnaderna med personliga kostnader för ensamstÄende.

För en person som bor i ett hushÄll med 5 personer, skulle utrÀkningen se ut sÄ hÀr: 1 720 kr / 5 personer + 2 950 kr = 3 294 kr

Riksnormen tar hÀnsyn till

hur mĂ„nga personer som finns i hushĂ„llet

ï‚·Ă„lder pĂ„ barn och skolungdomar

om barn och skolungdomar Ă€ter lunch hemma

om vuxna Ă€r ensamstĂ„ende eller sambor.

Riksnormen innehÄller kostnader för

livsmedel

klĂ€der och skor

fritid och lek

hygien

barn- och ungdomsförsĂ€kring

förbrukningsvaror

dagstidning

telefon

TV-avgift.

250

Bilaga 12

Koll pÄ pengarna

2016

RĂ„d och tips om din ekonomi

251

Bilaga 12 SOU 2016:81

LÀs mer pÄ: konsumentverket.se

Konsumentverkets berÀkningar 2016

Konsumentverket gör varje Är en berÀkning av vad som Àr rimliga kostnader för hushÄll av olika storlek. Siffrorna kan vara en utgÄngspunkt nÀr du vill gÄ igenom din ekonomi. Du kan ocksÄ jÀmföra vÄra berÀkningar med dina egna.

Konsumentverkets berÀkningar baseras pÄ ett basbehov av varor och tjÀnster och visar

exempel pÄ kostnader för detta. I berÀkningarna förutsÀtts att du inte har nÄgra funktionsnedsÀttningar eller sjukdomar som innebÀr extra utgifter för till exempel hjÀlpmedel, sÀrskild kost eller mediciner. Det förutsÀtts ocksÄ att du bor i lÀgenhet och inte har nÄgra utgifter för trÀdgÄrd eller reparationer.

Observera att inte alla hushÄllskostnader ingÄr i berÀkningarna. Kostnader som inte ingÄr Àr till exempel resor, hÀlso- och sjukvÄrd, glasögon, presenter, semester, kalas, alkohol, tobak och spel.

LĂ€s mer

Vill du lÀsa mer om Konsumentverkets berÀkningar kan du lÀsa i rapport 2013:1 och 2013:4 som finns att ladda ner frÄn www.konsumentverket.se

AnvÀnd berÀkningarna

Skriv in dina egna kostnader i tabellen eller anvÀnd Konsumentverkets siffror om du Àr osÀker pÄ hur mycket du gör av med. Flytta sedan över dina kostnader till budgeten pÄ sidan 3.

Beloppen i tabellerna har avrundats till jÀmna tiotal kronor.

Detta innehÄller kostnadsposterna

All mat lagas hemma: Barn och vuxna Àter alla mÄltider hemma, baserat pÄ

Konsumentverkets matsedel som finns pÄ Konsumentverkets webbplats. Det Àr en fyraveckors nÀringsberÀknad matsedel som tÀcker dagsbehovet av energi och nÀring för respektive Äldersgrupp. Matsedeln bestÄr av frukost, lunch, middag och tvÄ till tre mellanmÄl.

All mat utom lunch vardagar lagas hemma: Matkostnad dÀr lunch fem dagar per vecka Àr bortrÀknad, du fÄr sjÀlv lÀgga till kostnad för lunch pÄ restaurang. Barnen Àter i skolan.

Övriga matkostnader som du har för exempelvis festmĂ„ltider och extra fika (hemma eller pĂ„ utestĂ€lle) ingĂ„r inte i berĂ€kningen. Du mĂ„ste sjĂ€lv lĂ€gga till den kostnad du har för detta.

Individuella kostnader per mÄnad

  Barn         Flickor   Pojkar
  6–11 mĂ„n 1 Ă„r 2–5 Ă„r 6–9 Ă„r   10–13 Ă„r 14–17 Ă„r 10–13 Ă„r
All mat lagas hemma 760 770 930 1 540   1 710 1 910 1 950
All mat lagas hemma utom lunch vardagar 580 590 720 1 180   1 310 1 460 1 490
                 
  0 Ă„r 1–2 Ă„r 3 Ă„r 4–6 Ă„r 7–10 Ă„r 11–14 Ă„r 15–17 Ă„r 11–14 Ă„r
Personlig hygien 510 430 150 120 150 290 410 220
KlÀder och skor 380 450 450 530 580 590 600 590
Fritid och lek 80 180 180 400 620 720 720 720
Mobiltelefon           200 240 200
Barn-/ungdomsförsÀkring 140 140 140 140 140 140 140 140
Summa kostnader, exklusive livsmedel 1 110 1 200 920 1 190 1 490 1 940 2 110 1 870
                 

* För 18- och 19-Äringar minskas summan med cirka 65 kr/mÄnad pÄ grund av fri tandvÄrd.

22

252

SOU 2016:81 Bilaga 12
Personlig hygien: GĂ€ller sĂ„dant som tvĂ„l, Mobiltelefon: Kostnad för telefon   Hemutrustning: Möbler, husgerĂ„d, tv,
tandkrĂ€m, blöjor, hĂ„rklippning med med kontantkort.         dator med mera. Vitvaror som disk-
mera samt kostnad för ett Ă„rligt tandlĂ€-                 och tvĂ€ttmaskin ingĂ„r inte.  
karbesök (undersökning) för vuxna. Barn-/ungdomsförsĂ€kring: Kostnad för              
            sjuk- och olycksfallsförsĂ€kring för   Medier: Kostnad för bredband, fast
KlĂ€der och skor: Ett basbehov av klĂ€- barn och ungdomar. FörsĂ€kringen   telefoni, tv-licens och dagstidning  
der och skor som anvĂ€nds till vardags, omfattar Ă€ven sjukdom och olycksfall   med mera.      
pĂ„ fritiden och vid festligare tillfĂ€llen. under fritid.                    
HĂ€r ingĂ„r Ă€ven tillbehör som vĂ€ska,                 HemförsĂ€kring: Kostar olika beroende
klocka och paraply.     Förbrukningsvaror: Dagligvaror som   pĂ„ hemmets försĂ€kringsbelopp  
            frĂ€mst anvĂ€nds för vĂ„rd och skötsel   och bostadsort.      
Fritid och lek: Vanliga fritidsaktiviteter, av hemmet som tvĂ€tt- och rengörings-              
leksaker, böcker, skidor, cykel, fören- medel, toalett- och hushĂ„llspapper   Storstad: över 200 000 invĂ„nare.  
ingsavgift med mera.   med mera.             Mellanstor stad: 50 000 –200 000 invĂ„nare.
                            Mindre tĂ€tort: under 50 000 invĂ„nare.
                                  Mitt hushĂ„ll per mĂ„nad
          1 pers 2 pers   3 pers   4 pers   5 pers   6 pers   7 pers
                    Konsumentverkets Mina
                                  berĂ€kningar kostnader
      Förbrukningsvaror 100 130   220   260   320   370   410      
                     
mĂ„nad     Hemutrustning 370 450   540   620   740   820   890      
    Medier   920 950   970   990   1 010   1 030   1 050      
per     HemförsĂ€kring                              
    storstad   140 150   170   180   190   200   200      
kostnader     mellanstor stad 100 110   120   130   140   140   140      
      mindre tĂ€tort 90 100   110   120   120   130   130      
Gemensamma     Summa gemensamma                              
    kostnader                                
                                     
      storstad   1 530 1 680   1 900   2 050   2 260   2 420   2 550      
      mellanstor stad 1 490 1 640   1 850   2 000   2 210   2 360   2 490      
      mindre tĂ€tort 1 480 1 630   1 840   1 990   2 190   2 350   2 480      
                                       
                                       
      Kvinnor         MĂ€n                    
14–17 Ă„r 18–30 Ă„r 31–60 Ă„r 61–74 Ă„r 75 Ă„r > 18–30 Ă„r 31–60 Ă„r 61–74 Ă„r 75 Ă„r >      
2 460     1 870 1 840 1 690 1 640   2 460 2 350 2 110 1 910      
1 880     1 430 1 400 1 290 1 250   1 880 1 780 1 620 1 460      
                                     
15–17 Ă„r 18–30 Ă„r 31–49 Ă„r 50–60 Ă„r 61 Ă„r > 18–30 Ă„r 31–49 Ă„r 50–60 Ă„r 61 Ă„r >      
260     530* 530 510 510   400*   400 400 400      
600     610 610 610 610   600   600 600 600      
720     640 640 640 640   640   640 640 640      
240     250 240 230 210   250   240 230 210      
140                                      
1 960     2 030 2 020 1 990 1 970   1 890 1 880 1 870 1 850      
                                       

För över uppgifterna till tabellen pÄ sidan 3.

23

253