Fråga 2016/17:901 Resursfördelningssystemet

av Fredrik Christensson (C)

till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

 

Sverige har i dag ett system för att fördela resurserna till högskolor och universitet som inte främjar kvalitet och koppling till arbetsmarknaden. Regeringen valde även att ta bort den inriktning mot fördelning av anslag efter kvalitet som Centerpartiet och Alliansen tidigare baserat delar av fördelningen på. 

Nuvarande resursfördelningssystem bygger på två delar. Dels får lärosäten ersättning per helårsstudent, det vill säga antal studenter som antas på utbildningarna. Dels får lärosätena ersättning per helårsprestation, det vill säga antalet godkända studenter. Det nuvarande systemet styr därmed inte tillräckligt tydligt mot ökad kvalitet, samverkan eller koppling till arbetsmarknaden. 

Centerpartiet vill i stället ha ett resursfördelningssystem där kvalitet, arbetslivsanknytning och regional samverkan premieras. Den högre utbildningen behöver vara nära kopplad till arbetsmarknaden, med exempelvis praktik, samverkansprojekt och arbetsgivares delaktighet i utbildningens utformning. Det finns även ett behov av en större översyn av resursfördelningssystemet, vilket varit mer eller mindre orört sedan det infördes i och med 1993 års högskolereform. Exempelvis behöver resursfördelningen per område ses över för att skapa en bättre och jämnare kvalitet på landets alla utbildningar. Resursfördelningssystemet borde även kunna vara en del i att belöna mer relevanta sommarkurser, till exempel genom att fördjupningskurser premieras. Studenter skulle därmed tidigare kunna avsluta sina studier och fortare komma i arbete. 

Centerpartiet tycker även att det är viktigt att stärka samverkan med det omgivande samhället inom forskningen. En liten del av forskningen som sker i Sverige leder till innovationer och samhällsnytta jämfört med andra länder. Vi behöver därför se över ekonomiska incitament för lärosäten att bidra till nyttogörande av forskning och innovation. 

Ett av de främsta verktygen för att styra den högre utbildningen är fördelningen av resurser. Vi välkomnar därför regeringens tillsättning av en utredning om resursfördelningssystemet för högre utbildning och forskning. Utöver ett behov av att utredningen snarast tillsätts och att aspekter för att premiera kvalitet, arbetslivsanknytning, genomströmning och regional samverkan blir bärande i utredningen är det viktigt att ett nytt resursfördelningssystem blir långsiktigt hållbart genom bred politisk förankring. 

Min fråga till statsrådet Helene Hellmark Knutsson är därför:

 

Hur tänker statsrådet och regeringen skapa förutsättningar för att ett nytt resursfördelningssystem för högre utbildning och forskning i Sverige ska bli långsiktigt hållbart?