Fråga 2016/17:884 Alkoholskatt

av Amir Adan (M)

till Statsrådet Gabriel Wikström (S)

 

Grunden i den svenska alkoholpolitiken bygger på kontrollerad försäljning. Men på sikt leder de ständigt ökade skatterna till att incitamenten stärks för smugglare, kriminella, men också helt vanliga konsumenter, att åka över gränsen och helt lagligt köpa sin alkohol, enligt en färsk rapport, Så in i Norden olika, som tagits fram på uppdrag av Sveriges Bryggerier. Allt mindre av alkoholen säljs via svenska systembolag, och ungdomar långt ned i åldrarna kommer också över alkohol. Att försvara skattehöjningarna av folkhälsoskäl blir minst sagt orimligt. Vad är alkoholpolitiken värd, om det är så pass mycket alkohol som passerar vid sidan av?

De flesta i Sverige är överens om att vi ska ha kontroll på försäljningen av alkohol. Med högre alkoholskatt får vi inte kontroll på försäljningen. Samtidigt omsätter den illegala handeln med alkohol enorma belopp. Staten förlorar enorma summor i skatteintäkter på privatimport och smuggling. Det behöver göras en hel del på det här området.

Alkoholskatterna och alkohollagstiftningen i Norden skiljer sig kraftigt åt. Trots de enorma prisskillnaderna väljer regeringen att höja ölskatten – senaste höjningen trädde i kraft första januari i år. Ju större gapet är gentemot våra grannländer, desto mer lukrativ blir den här verksamheten.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Gabriel Wikström:

Är det statsrådets ställningstagande att den svenska alkoholpolitiken gynnas av den högre skattenivåskillnaden, och vilka fakta och omständigheter grundar statsrådet i så fall den bedömningen på?