av Cecilia Widegren (M)
till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Den 28 november 2016 fattade styrelsen för Universitets- och högskolerådet, UHR, beslut att redan påbörjade gymnasiestuderande vid International Baccalaureate, IB-programmet, får ändrade förutsättningar under sin studietid vad gäller kommande ansökningar till högskolor och universitet. Detta trots massiv kritik i den förlänga remissrundan, inte minst från berörda elever, föräldrar och lärare.
Elever som väljer att förkovra sig enligt internationell bildningstradition, unga med kunskapsnivåer utöver det vanliga, straffas. Lika villkor och lika förutsättningar, förutsägbara kriterier vid påbörjad utbildning, borde vara honnörer för svensk utbildning. Men tyvärr inte vad gäller IB-studerande, som nu vid ansökningar till svenska universitet och högskolor får väsentligt sämre förutsättningar jämfört med elever som gått ut övriga svenska gymnasieprogram.
Många gånger hör man om IB-elevers höga studieambitioner, med önskan om att förkovra sig ytterligare i någonting för att höja sin allmänna nivå i ett ämne. Det svenska systemet uppmuntrar tyvärr mer till att ”bara läsa det som är nödvändigt till provet” vilket läraren själv har tillverkat, själv bedömer och därefter själv betygsätter utifrån många gånger oprecisa och luddiga kriterier. Med IB:s klara och precisa kunskapskrav och säkra bedömningssystem undviker man dylika situationer.
De högst rankade universiteten i världen som Oxford och Cambridge har 38 IB-poäng som gräns för sina mest populära utbildningar. UHÄ:s styrelse har nu beslutat att Sverige ska kräva 44 poäng, som är nästan maximalt vad en IB-elev kan få, vilket ungefär 2 IB-elever per 1 000 uppnår.
Nu växer oron, inte minst bland de studerande. Är det rimligt att få förändrade förutsättningar under studietiden som inte går att påverka?
Lärare på dagens IB-program oroas nu. Detta kan vara slutet för IB-programmet i Sverige.
Det är inte rimligt att under gymnasiestudenternas studietid ändra förutsättningarna för framtida livsval. Studenter och lärare menar att det beslutet som nu är taget slår undan benen för dem och riskerar att utbildningen läggs ner i Sverige.
Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till ansvarigt statsrådet Helene Hellmark Knutsson:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för de nu gymnasiestuderande vid IB-programmet som under studietidens gång får ändrade förutsättningar och på vilket sätt skall statsrådet agera för att utbildningen fortsatt skall finnas kvar i Sverige?