av Cecilia Widegren (M)
till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Elever som väljer att förkovra sig enligt internationell bildningstradition riskerar att straffas. I det aktuella och orimliga utredningsförslaget (Föreskrifter om ändring i Universitets- och högskolerådets föreskrifter (UHRFS 2013:1) om grundläggande behörighet och urval – konsekvensutredning) föreslås att antagningskraven till svenska universitet och högskolor ska höjas väsentligt för elever som har en genomgången IB-utbildning (International Baccalaureate).
Många gånger hör man IB-elever med höga studieambitioner, med en önskan om att förkovra sig ytterligare för att höja sin allmänna nivå i något ämne. Det svenska systemet tenderar dessvärre ibland att uppmuntra till att ”bara läsa det som är nödvändigt till provet”, ett prov som läraren själv utformar, själv bedömer och därefter själv betygsätter utifrån ibland något oprecisa och otydliga kriterier. Med IB:s klara och precisa kunskapskrav och säkra bedömningssystem undviker man dylika situationer.
De högst rankade universiteten i världen, som Oxford och Cambridge, har 38 IB-poäng som gräns för sina mest populära utbildningar. Enligt utredningen ska Sverige kräva 45 poäng, vilket är det maximala en IB-elev kan få. Detta uppnås av ungefär 2 IB-elever av 1 000 per årskull.
Nu är det snabba ryck. Redan den 1 november ska Universitets- och högskolerådet ta ställning till utredningsförslaget. Lärare på dagens IB-program oroas nu. Detta kan vara slutet för IB-programmet i Sverige.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga ansvarigt statsråd, Helene Hellmark Knutsson:
Vilka direkta åtgärder avser statsrådet att vidta med anledning av utredningens förslag, som nu enligt lärare på IB-programmet kan leda till att IB kommer att läggas ned i Sverige?