av Tina Ghasemi (M)
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Hedersrelaterad brottslighet avser gärningar vilka av en familj och släkt riktas mot en eller flera av familjens medlemmar. De som drabbas av detta har på något sätt genom sitt agerande utsatt – eller riskerar att utsätta – familjens heder för skam och vanära. Motivet till brotten är enligt Polis- och Åklagarmyndigheternas definition av hedersrelaterad brottslighet att förhindra det sistnämnda eller att reparera skadorna av det förstnämnda.
Till sin natur är hedersbrott komplexa. I dagsläget är det mycket som pekar på att de inte utreds och bevissäkras på liknande sätt som övriga brott, trots att de ska göra det. Till exempel har polisens nationella operativa avdelning (NOA) tidigare pekat på att användningen av tvångsmedel och utredningsmetoder vilka är tillgängliga för polisen, såsom avlyssning, inte används i samma omfattning vid misstankar om hedersbrott som övriga brott; att internationell rättshjälp sällan begärs i transnationella ärenden; att ärenden läggs ned även i fall då väldigt få utredningsåtgärder har vidtagits och andra åtgärder med stöd i befintlig lagstiftning har företagits i tillbörlig utsträckning.
Resultatet av detta kan i många fall leda till att förövarna undgår straff och att brottsoffren inte får upprättelse. I ett vidare perspektiv innebär detta att förtroendet för rättsväsendet på lång sikt riskerar att undergrävas.
Med anledning av det som ovan anförs vill jag därför fråga statsrådet Anders Ygeman:
Vad avser statsrådet och regeringen att vidta för åtgärder för att hedersrelaterade brott utreds och bevissäkras på liknande sätt som övriga brott?