Fråga 2016/17:1509 Subventionerat bostadsbyggande

av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

till Statsrådet Peter Eriksson (MP)

 

Byggprocesser har långa ledtider. Det som byggs i dag planerades och gick från idé till färdig bostad ett antal år tidigare, och det tar alltför lång tid att bygga nya bostäder i Sverige. Därför är de investeringsbeslut som ligger till grund för dagens byggande fattade före den rödgröna budgetens ikraftträdande i januari 2016 och därmed ett resultat av den tidigare alliansregeringens beslut.

Under åren 2014 till 2016 byggdes det per år ca 30 000, ca 34 500 respektive ca 38 500 nya bostäder. Sammanlagt under dessa tre år producerades därmed över 100 000 nya bostäder. Mellan åren 1990 och 2012 byggdes det på ett ungefär mellan 20 000 och 22 000 nya bostäder per år. Därmed har det skett en ökning av bostadsbyggandet under de senaste åren, och vi kan konstatera att det har byggts betydligt mer än tidigare. Fortsatt är det dock långt ifrån de nivåer som Boverket talar om för att nå nivån 71 000 nya bostäder per år fram till år 2025.

Det byggs mycket i högkonjunktur, vilket är en följd av att tillväxten ökar. Det i kombination med låga räntor, låg arbetslöshet, stigande reallöner och hushållens allt starkare ekonomi bidrar till bostadsbyggandet. Svensk byggpolitik innehåller dock en hel del inslag som gör det ineffektivt och dyrt att bygga. Detta påverkar samhällsplanering och människors möjligheter att få tillgång till och kunna införskaffa en bostad, inte minst när de är unga. 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Peter Eriksson:

 

Anser statsrådet verkligen att de skattemedel som använts för att subventionera en bostadssektor i högkonjunktur är rätt använda medel?