av Fredrik Christensson (C)
till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
I augusti förra året startade snabbspåret för nyanlända samhällsvetare på Stockholms universitet. Uppdragsgivaren var Arbetsförmedlingen, och det handlade om ett pilotprojekt som riktade sig till personer som har minst en treårig högskoleutbildning med en inriktning mot samhällsvetenskap, ekonomi och juridik.
I avtalet mellan Arbetsförmedlingen och Stockholms universitet står det att ”Lärosätet ska leverera arbetsmarknadsutbildning i form av tre kurser under sammanlagt 26 veckor motsvarande 30 högskolepoäng”.
Problemet är bara att Stockholms universitet nu inte kommer att ge några poäng till de studenter som klarat examinationen. De hänvisar till en paragraf som slår fast att kurserna inte är poänggivande. För poäng krävs enligt dem behörighet i svenska.
Frågan nu är hur Arbetsförmedlingen kunde upphandla en utbildning som inte ger några poäng. Enligt Arbetsförmedlingen känner de ”stor tillförsikt att deltagarna kommer ut på arbetsmarknaden.” Men vad ska studenterna visa upp för arbetsgivaren när de söker arbete? Vad är egentligen arbetsförmedlingens uppgift, tillfälliga insatser för att putsa statistiken eller riktiga arbeten?
Min fråga till statsrådet Helene Hellmark Knutsson är därför:
Ska Arbetsförmedlingen få upphandla och erbjuda utbildningar på högskolan som inte ger några högskolepoäng?